Juni 2014 Västerhejde skola 2014 / 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN (LBP) – FÖR ATT MOTVERKA DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Innehållsförteckning LBP ändamål: ........................................................................................................................... 1 Skolans vision............................................................................................................................ 1 Kvalitetssäkring ........................................................................................................................ 3 Dokumentation/sekretess ......................................................................................................... 3 Ansvarsfördelning .................................................................................................................... 4 Kommunikationsplan............................................................................................................... 4 Kompetensutvecklingsplan ...................................................................................................... 5 All personals ansvar ................................................................................................................. 5 Elevers rättigheter .................................................................................................................... 5 Elevers ansvar ........................................................................................................................... 6 Rättigheter för skolpersonal, elever samt elevernas vårdnadshavare ................................ 6 Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling .................................................................................................................................................... 6 Handlingsplan för personal när elever kränks ...................................................................... 6 Kartläggning 2013/2014 ........................................................................................................... 8 Nulägesbeskrivning .................................................................................................................. 8 Mål för att främja och förebygga för likabehandling och åtgärder för att avvärja diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2014/2015 ................................... 9 Trivselregler och dess konsekvenser på Västerhejde skola ................................................ 10 Riskbedömning avseende kränkande behandling ............................................................... 11 Elev kränker elev .................................................................................................................... 11 Personal kränker elev ............................................................................................................ 11 Rutiner för riskbedömning av kränkande behandling ....................................................... 11 Detta kan Du som förälder/vårdnadshavare göra .............................................................. 12 Trygghetsteam ........................................................................................................................ 12 Andra kontaktpersoner/organisationer ............................................................................... 12 LBP ändamål: LBP har som ändamål att motverka mobbning, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning enligt Diskrimineringslagen (2008:567) och Skollagen (2010:800 6:e kap). Skolans vision Vår skola skall präglas av respekt för människors olikheter och lika värde. Vår skola skall vara trygg för elever och fri från diskriminering och annan kränkande behandling. Viktiga definitioner och begrepp (Skolverkets Allmänna råd 2012 ”Arbete mot diskriminering och kränkande behandling”) Diskriminering: Övergripande begrepp för negativ behandling och kränkande behandling som innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I skolan är det personal som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Exempel på när någon direkt diskrimineras (behandlas sämre än någon annan): Identifiering Några elever i år 2 säger att elever från år 4 inte får vara med och spela fotboll. Åtgärd Den närvarande personalen uppmanar att alla får vara med och spela fotboll oavsett ålder eller klass. Ansvar/Uppföljning Rastvärdarna uppmärksammas på problematiken. Exempel på när någon indirekt diskrimineras (ålder, kön mm): Identifiering Det händer att endast flickor får vara inne på rasterna. Åtgärd Vi tar upp det för diskussion i personalgruppen. Ansvar/Uppföljning Samtliga pedagoger tar ansvar för ändrade rutiner utifrån ett genusperspektiv. 1 Kränkande behandling: Handlingar som kränker barns eller elevs värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Det kan handla om att frysa ut eller hota. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande (6 kap). 3§ skollagen). Identifiering Att man ofta känner sig ignorerad och att andra elever tystnar när man kommer. Åtgärd Vid upptäckt pratar skolans personal med aktuella elever och föräldrar informeras. Ansvar/Uppföljning Klasslärare stämmer av med eleven, vi pratar om det i klassen utan att nämna namn. Tar hjälp av kompisstödjare för att skapa god stämning. Trakasserier: Uppträdande som kränker elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserierna kan ta sig olika uttryck som Fysiska - bli utsatt för slag och knuffar. Verbala - bli hotad, bli kallad hora eller bög, bli utsatt för förtal eller ryktesspridning. Icke verbalt uppträdande eller bemötande, t. ex utfrysning, spridning av rasistiska eller homofobiska märken eller symboler, fysisk beröring av icke sexuell natur, MMS, SMS och e-post. Identifiering Åtgärd Ansvar/Uppföljning En elev har ropat Närvarande personal Klassläraren har enskilt ”bög” på fotbollsplanen ger en tillsägelse och samtal med eleven. Hemringning. till en annan elev. uppmanar till ett vårdat språk. Klassläraren informeras. Mobbning: Upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Begreppet mobbning används i denna plan men förekommer inte längre i författningar. Sexuella trakasserier: Negativt betraktelse- eller handlingssätt mot en individ vars könsidentitet och/eller könsuttryck skiljer sig från normen för det som registrerats för personen vid födseln. Etnisk tillhörighet: Rädsla eller stark motvilja mot grupper som definieras genom fysisk, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika. Funktionshinder: Negativ betraktning begåvningsmässiga begränsningar. av 2 personer med fysiska, psykiska eller Kvalitetssäkring LBP utvärderas av elever och personal och sammanställs av Trygghetsteamet i slutet av vt-15. Kompisstödjarna utvärderar sitt arbete i slutet av varje termin. De föreslår förbättringar och lämnar förslag till utveckling av kompisstödjarnas uppdrag och trygghetsnät. Trygghetsteamet tar ansvar för att LBP tas upp på arbetslagsmöten. Vårdnadshavarna informeras om LBP på höstens första föräldramöte. Dokumentation/sekretess Vi använder kommunens dokumentationsunderlag vad gäller elever som utsätts för kränkande behandling. Underlag förvaras tillsammans med handlingsplan. Dokumentationen arkiveras i och förvaras i ett brandsäkert skåp. Viss dokumentation kan sekretessbeläggas. Trygghetsteamet ansvarar för dokumentation, uppföljning och förvaring av dokument. 3 Ansvarsfördelning Rektors/skolledningens ansvar enligt lag: Rektor har enligt lag ansvar för att organisera verksamheten för att undvika diskriminering och kränkande behandling. Kommunikationsplan Målgrupp Alla Elever Nya elever Personal Nyanställd personal och vikarier Vårdnadshavare Nya vårdnadshavare Elevråd/kompisstödjare Elever, personal och vårdnadshavare Personal Informationsstrategi Känna till att diskriminering och kränkande behandling inte är tillåten på skolan, Genomgång av skolans LBP på klassråd i början av varje termin. Praktiska arbeten kring planen. Genomgång av skolans LBP första skolveckan inom 2 veckor. Genomgång av skolans LBP på personalkonferens i början av läsåret. Samtlig personal ska erhålla ett ex. av skolans likabehandlingsplan. Genomgång av LBP i samband med introduktion. Genomgång och diskussion utifrån skolans LBP på första föräldramöte under läsåret. Föräldrarna erhåller handlingsplanen på föräldramötet eller i samband med utvecklingssamtal. Muntlig information om skolans LBP och erhåller ett eget ex. Genomgång och diskussion utifrån skolans LBP under höstterminen respektive vårterminen. Elev och kompisstödjare engageras i det främjande och förebyggande arbetet. Att LBP upprättas och utvärderas varje läsår. Utreda, åtgärda, dokumentera, skriva arbetsskadeanmälan och tillbudsrapport (Arbetsmiljöverket/ Ritisk). 4 Ansvarig Ansvarig Rektor pedagog X X X X X X Skolans adm. personal X X X X Trygghetsteamet X Trygghetsteamet Kompetensutvecklingsplan KURSINNEHÅLL RIKTAD TILL OMFATTNING NÄR All personals ansvar Att aldrig acceptera negativt beteende. Att vid varje enskild kränkning göra en bedömning av hur allvarlig kränkningen är. Att se till att alla elever oavsett kön, etnisk, religiös bakgrund eller på grund av funktionshinder eller sexuell läggning får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder. Att verka för att pojkar och flickor får lika stort inflytande och utrymme i undervisningen. Att sträva efter att perspektiv på kön, etnisk, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning samt funktionshinder ska genomsyra undervisningen på alla nivåer, både i läromedel, litteratur och undervisningsinnehåll. Att hålla god uppsikt över de platser elever vistas på. Att alla vuxna sätter tydliga gränser och reagerar omgående på konflikter, bråk, nedsättande kommentarer och dåligt uppförande. Att sätta eleven i centrum och vara viktiga förebilder för det sociala klimatet i skolan. Det är lärares och annan skolpersonals ansvar att följa LBP, ifrågasätta och reflektera över normer och värden som han/hon förmedlar genom sin undervisning, att se till att åtgärder sätts in då diskriminering eller annan kränkande behandling misstänks eller upptäcks och dokumentera, bevaka och följa upp. Med internet suddas gränserna mellan skola och fritid ut. Om kränkningar som begås på elevernas fritid även påverkar skolan ansvarar pedagogerna för att agera. Elevers rättigheter Att känna sig trygga. Att bli sedda och lyssnade till. Att vid behov få hjälp med att reda ut konflikter. Att vid behov få stöd från skolans Trygghetsteam eller Elevhälsoteam/rektor samt lärare. Att få vara den man är. Att få kunskaper om de demokratiska principerna och utveckla sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Att få inflytande över de trivselregler som skall gälla. Att successivt utöva ett allt större ansvar för sin utbildning samt i klassråd, elevråd, miljöråd och skolråd. 5 Elevers ansvar Det är alla elevers gemensamma ansvar att påtala diskriminering och kränkande behandling som förekommer på skolan och att berätta för en vuxen om någon far illa. Man är även skyldig att följa skolans trivselregler, vara en god kamrat samt ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Rättigheter för skolpersonal, elever samt elevernas vårdnadshavare Alla har rätt att vid behov erbjudas stöd från Trygghetsteam/skolledning. Rutiner för att tidigt upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling Återkommande diskussioner i arbetslaget angående elevhälsa. Ett väl fungerande rastvärdssystem. Återkommande trivselenkäter. Kompisstödjare. Utvecklingssamtal. Kamratsamtal i klasserna. God kommunikation med fritidshemmen. Gott samarbete med hemmen. Goda kunskaper om mobbning och annan kränkande behandling. Handlingsplan för personal när elever kränks Akuta åtgärder när en elev blir kränkt eller utsatt för trakasserier: Klasslärare har alltid ett inledande samtal med eleven och gör en bedömning av ärendet. Enskilda samtal med den utsatte och de som utsatt eleven sker. Vårdnadshavare informeras snarast. Uppföljningssamtal sker efter ca en vecka med den utsatte eleven. Om kränkningar inte upphör kopplas Trygghetsteamet (alltid två stycken) in och har samtal med berörda elever; åtgärderna dokumenteras. Trygghetsteamet uppdrag blir: Samtal med den utsatte eleven sker med två personal från Trygghetsteamet. Enskilda samtal med den/de som har utsatt en annan elev. Vårdnadshavare informeras snarast och om man inte får tag på dem, ska det ändå dokumenteras vem och när man försökt ta kontakt. Uppföljningssamtal med den utsatte eleven efter ca en vecka. Kopia på en dokumentation ska lämnas till Trygghetsteamet om ärendet. Rektor och elevhälsoteam hålls informerade om Trygghetsteamets arbete. 6 ELEV SOM BLIR KRÄNKT VÄNDER SIG TILL NÅGON SOM HON/HAN KÄNNER SIG TRYGG MED, T. EX. PEDAGOG ELLER ANNAN SKOLPERSONAL, KOMPIS, KOMPISSTÖDJARE, FÖRÄLDER, REKTOR ELLER DIREKT TILL TRYGGHETSTEAMET. ELEV SOM KÄNNER SIG KRÄNKT AV PERSONAL OCH PERSONAL SOM BLIR KRÄNKT AV ELEV UPPMANAS VÄNDA SIG TILL REKTOR. 7 Kartläggning 2013/2014 Kompisstödjarna har hållit i en värdegrundsdag med olika samarbetsövningar som verkade främjande för hela skolan som grupp på vår och hösttermin. Arbete med genusspaningar pågår Fadderverksamheten fortsätter för ökad gemenskap, ökat ansvarstagande från de äldre eleverna och trygghet för de yngre barnen. Eleverna efterfrågar mera kontinuitet i fadderverksamheten i alla klasser. Kompisstödjarna och delar av Trygghetsteamet har träffats varannan vecka under året Minimalt användande av Friends skolrådgivning. Miljö och trivselenkäter ska göras i början av varje månad i alla klasser.. Fortsatt nolltolerans mot kränkande ord.. Rastvärdar med självlysande västar i bör alltid vara minst två och gärna flera. Kartläggning av trygga och otrygga platser har skett. Fotbollsplanen och Kingplaner upplevdes som otrygg. Även toaletterna och bakom gymnastiksalen kunde kännas otrygga. Information om ”vett och etikett” på nätet har skett. Klass 1 har haft Skapande skola projekt med Värdegrund som tema. Nulägesbeskrivning Kön och könsöverskridande identitet eller uttryck Genusarbete fortsätter på skolan. Observationer sker i klassrumsituationer och av läromedel. I skolans årliga arbete med tidningen ”Globen” inför WPC så lyfts och diskuteras frågor utifrån ett genusperspektiv. Pedagogerna arbetar i klasserna med genusfrågor i olika vardagssituationer när naturliga tillfällen ges samt med observationer av varandras förhållningssätt, film, media, böcker, temaarbeten och värderingsarbeten. Etnisk tillhörighet Skolan har få elever med annan etnisk bakgrund. Vi uppmärksammar dagsaktuella händelser i världen samt arbetet med tidningen Globen och med Barnkonventionen, litteratur, film och teater och diskuterar människors olika levnadsvillkor utifrån detta. Religion eller annan trosuppfattning I samband med religiösa högtider och aktuella händelser i världen berättar pedagogerna om olika religioner. Funktionshinder Frågan är ständigt aktuell då vi har elever som har neuropsykiatriska och rent fysiska nedsättningar. Detta uppmärksammar vi bl.a. genom att ha extra rastvärdar ute på rasterna, använda oss av ”sociala berättelser” och forumspel med situationer från vardagen i skolan. Ålder Vi arbetar medvetet med åldersblandade grupper i ett ”faddersystem” under gemensamma temadagar, och alla klasser från F-6 har representanter i skolans elevråd för att på så sätt kunna göra sina åsikter hörda. Eleverna deltar efter sin mognad och förmåga. Sexuell läggning När eleverna använder sexuell läggning som skällsord så tar vi en diskussion med eleverna. 8 Mål för att främja och förebygga för likabehandling och åtgärder för att avvärja diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2014 / 2015 Att det är nolltolerans mot kränkande och diskriminerande ordbruk, föräldrar hålls underrättade. Att skapa större trygghet på fotbollsplanen. Att utvärdering av LBP lämnas av klasser och pedagoger till elevrådets december/majmöte. Att kartlägga trygga och otrygga platser både inne- och utomhus och förändringar vid exempelvis övergångar mellan olika aktiviteter som sker på en dag. Att fadderverksamhet mellan klasserna fortsätter, kontinuitet önskas. Att trivselenkäter genomförs 1 gång/månaden. Att Trygghetsteamet fortsätter med lunchmöte varje vecka. Att Kompisstödjarna och delar av Trygghetsteamet har regelbundna träffar varannan vecka och en värdegrundsdag på höst respektive vårtermin planeras. Att det finns rastvärdar ute med självlysande västar. Att information om nätet/internet för föräldrar, personal och elever sker kontinuerligt. Att elever får kunskap vett och etikett på nätet, framförallt kring sociala medier. 9 Trivselregler och dess konsekvenser på Västerhejde skola Respektera varandra - både barn och vuxna. Vi hälsar på varandra när vi möts. Vi använder ett vårdat språk. Inte skräpa ner-Städa efter sig. Lämna mobiltelefoner till läraren. Lämna läxan i tid. Komma in i tid efter rast till lektioner. Om någon inte är ”schysst” berätta det för någon du har förtroende för. Sträva efter arbetsro på lektionerna genom att föregå med gott exempel. Vara aktsam om skolans materiel. Eftersom personalen har ansvaret för dig under hela dagen du är i skolan, måste du vara inom skolområdet om du inte fått tillåtelse av din lärare att lämna skolan. Vi vill att du lämnar pengar och andra värdesaker hemma. Om du ändå måste ta med dig något värdefullt till skolan ansvarar du själv för det. Du rör förstås inte andras saker utan lov. Keps och mössa har vi på oss utomhus. Ytterkläder hänger vi upp snyggt på våra krokar i hallen. Ytterskor ställer vi i hallen. Du får gärna ha inneskor i klassrummet. Ingen snöbollskastning. Vi cyklar inte i tunneln när någon går där. Om man bryter mot trivselreglerna blir konsekvenserna: 1. 2. 3. 4. 5. Berörd lärare har samtal med eleven. Hemringning. Uppföljningssamtal. Möte med föräldrar. I respektive klass kan ytterligare konsekvenser finnas. 10 Riskbedömning avseende kränkande behandling Elev kränker elev Större delen av elevernas tid i skolan är vuxenledd. Vid dessa tillfällen bedöms risken för kränkningar som liten. När eleverna har rast vistas de först och främst ute på skolgården men vid mycket dåligt väder händer det att man får vistas i skolans korridor eller klassrum. Risken för kränkningar bedöms då kunna vara större, dels för att vuxennärvaron där är mindre och för att aktiviteterna dessa stunder inte är så strukturerade. Då skolans utrymmen är begränsade och många elever vistas där samtidigt ökar risken för konflikter som kan leda till kränkningar. Många sådana konflikter har sitt upphov i händelser utanför skoltid och "tas med" till skolan. Risk för kränkningar föreligger dels "öga mot öga", dels via SMS och internet. Skolan skall särskilt uppmärksamma elevernas språkbruk. Stor risk finns att elever använder kränkande ord utan att egentligen förstå allvaret i detta eller hur den som utsätts upplever det. Kränkningar mellan äldre och yngre respektive pojkar och flickor skall särskilt uppmärksammas. Ovanstående bedömning grundar sig främst på erfarenheter från verksamheten. Erfarenheter finns när det gäller: Antal incidenter och kränkningar. Antal mobbningsärenden. Var och när incidenter, kränkningar och mobbning inträffat. Gruppbildningar. Enkäter, intervjuer med vårdnadshavare, elever och personal. Personal kränker elev Skolans personal är väl insatt i sitt uppdrag och värdegrundsfrågor som påverkar samvaron med eleverna. Risken för att personal kränker elev bedöms som liten. Rutiner för riskbedömning av kränkande behandling För att riskbedömningen skall bli adekvat krävs kunskaper och erfarenheter. Erfarenheter från olika håll skall samlas och systematiseras. Erfarenheter skall samlas från personal, elever och vårdnadshavare på följande sätt: Från elever: Trivselenkät en gång i månad. Vuxenledda möten med kompisstödjarna. IUP. Hälsosamtal med skolsköterskan. Elevråd. Konferenser och elevvårdsteam. Övriga enskilda samtal. 11 Detta kan Du som förälder/vårdnadshavare göra Vara ett föredöme och stödja LBP budskap i hemmet och på fritiden. Påverka elevernas skolsituation genom utvecklingssamtal, följa den dagliga undervisningen i skolan. Tänka på att i klassen måste de gemensamma reglerna och klassens bästa ibland gå före enskilda elevers önskemål. Vid funderingar eller oro, tveka inte att ta kontakt med Trygghetsteamet/klasslärare/ mentor. Trygghetsteam Tina Löttiger, rektor 0498-26 41 24 Åsa Eklund. pedagog 0498-26 45 21 Jenny Löfgren, pedagog 0498-26 45 21 Marie Hagberg, kurator 0498- 26 95 Madeleine Westman, pedagog 0498-26 47 64 Marie Rondahl, pedagog 0498-26 47 64 ann- [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] [email protected] Andra kontaktpersoner/organisationer Barn- och elevombudet, ”BEO” www.skolinspektionen.se/BEO/ Skolverket www.skolverket.se 08-527 332 00 BRIS, Barnens hjälp telefon www.bris.se 0200-230-230 [email protected] Diskrimineringsombudsmannen [email protected] 020-36 36 66 HBT – jouren 08-31 00 18 Rädda barnen www.rb.se (föräldratelefon, anonyma föräldrar) 08-698 90 00 Stiftelsen FRIENDS www.friends.se 08-545 51 990 08-586 080 00 020-786 786 12