MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
Läsanvisningar och exempelfrågor för Biologi II
(MV020F-MV022F)
Inledning
Läsanvisningarna och exempelfrågorna är uppdelade efter vad som kommer att tas upp
på respektive övning. Läsanvisningarna refererar inte bara till boken utan också till det
extra material och laborationshandledningar som ingår i kursens kurslitteratur.
Exempelfrågorna är till för att underlätta din inläsning av kursstoffet, men är inte
heltäckande.
Det är, för dina möjligheter att klara av kursen, viktigt att du försöker göra alla eller så
många som möjligt att exempelfrågorna före varje övningspass så att du får reda på
vilka delar av kursinnehållet du behöver fråga om för att du skall få det klart för dig.
Sidhänvisningar och viktiga saker
Sidhänvisningarna nedan gäller i första hand 2008 års upplaga, med 2001 års inom
parentes. Särskilt viktiga saker markeras med kursiv stil (inne i meningar). Finstilta
avsnitt i den här kursens material indikerar vanligen överkurs. Finstilta frågor är något
mindre viktiga.
Inför Övning 2
Läsanvisningar – allmänt
Övning 2 omfattar kapitlet ”Cellbiologi” samt avsnittet ”Matspjälkningen” under
”Människans fysiologi”. Detaljerna i cellandningen tas emellertid upp först i slutet av
kursen d.v.s. vid Övning 7 tillsammans med fotosyntesen, som den har mycket gemensamt med.
Extra material som ingår är:
– ”diffusion och osmos”
– OH-blad om cellen (delas ut på övning)
– Den intresserade kan redan nu läsa om cellandningen i materialet om ”cellens
energiförsörjning”.
Läsanvisningar ”Cellbiologi” (s.3-32, 34 (2-29) (se även biologi A, s.140142, 148-154, och särskilt 160-163))
– Avsnittet är grundläggande, och läses i sin helhet. En del är bekant från förra kursen
och ni kan även ta en titt i Biologi-I-boken. Virus och genetikrepetitionen hittar ni
nästan enbart i den senare.
– Cellens byggstenar. Ni ska känna till de olika ämnesgrupperna och deras funktion i
cellen. Detaljer i kemiska formler krävs inte.
– Cellens arbetssätt. Fundamentalt. Enzymer är viktiga att förstå.
– Cellen begränsas av ett membran (blanda inte ihop den med cellvägg!). Olika sätt
för ämnen att transporteras in i och ut från cellen är viktiga. Diffusion och osmos är
särskilt viktiga att förstå.
– Här skall ni även repetera lite ur biologi-1 boken (s.160): Vad är och hur fungerar
ett virus? Lite står även på s.34 i -08 års upplaga av Biologi B.
UN/JNS, 2012-02-10
1(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
– Från förra kursen skall ni även ha klart för er: Vad består den genetiska koden av,
och i vilka steg översätts den till protein. Ni skall känna till RNA-polymeras, mRNA,
promotor, stoppkod, exoner och introner och hur dessa processas, transkription och
translation, ribosomer, tRNA. Att genernas uttryck regleras av olika ämnen, efter
behov (och i princip hur).
– Eukaryota celler. Dessas byggnad skall ni nu känna till lite mer i detalj.
Cellskelettet behöver ni inte sjunka för djupt i, men ni ska känna till att det finns och
vad det har för funktioner samt hur ett motorprotein fungerar i princip. Vidare skall
ni känna till ciliens/flagellens byggnad och i synnerhet olika organeller och deras
funktion. Observera att den riktigt gamla upplagan av boken (”Biologi 2”) inte tar
upp Golgiapparatens funktion.
– Cellandningen (väsentligen s.15-17 (21-22), samt i ”cellens energiförsörjning”) skall
ni studera omsorgsfullt, men vi kommer inte att diskutera detta nu, utan tillsammans
med fotosyntesen (Övning 7). Här ingår mycket kemi, även det numera anslutande
kapitlet om växten flyttas av detta skäl.
– Prokaryota celler. Läs igenom. De grundläggande skillnaderna från eukaryoter är
genomgångna i Biologi I. Lägg märke till bakterieflagellen, som bara har funktionen
gemensam med eukaryoternas flagell. Bakterieflagellen är det enda exemplet på en
yttre struktur hos en levande varelse som verkligen roterar. (Den drivs av en
”vätejonturbin” i cellmembranet; jfr ATP-syntaset i överkursen i ”cellens
energiförsörjning”; ”motorn” i bilden på s.28 i gamla upplagan av boken är
vilseledande (bilden saknas i den nya).
Människans fysiologi, inledningen s.59-63 (30-34)
– Den inledande översikten är bra och läses i sin helhet. Studera bilden till vänster på
s.60 (31; bilden bäst och minst humancentrerad i gamla upplagan).
– Celler bildar vävnader. Organisationen: Cell-Vävnad-Organ. De fyra olika
vävnadstyperna, vad dessa består av samt funktion och egenskaper.
– Om evolution och naturligt urval. Anpassningar. Evolutionsperspektiv är viktiga
även i denna kurs. Jämför Bi I.
Matspjälkningen, s.64-79 (35-49)
– Här börjar vi prioritera: s.76-78 (46-48); fr.o.m. ”kost och cancer” (”Främmande
ämnen i maten, och galna kosjukan”) läses översiktligt. Den inledande översikten är
bra. För detta avsnitt är frågorna vägledande.
– Matspjälkning hos enkelt byggda (olika) organismer. Olika strategier och
utformning beroende på storlek och levnadssätt. Endo- och exocytos.
– Däggdjurens matspjälkningskanal. Funktionen hos munhåla, matstrupe, magsäck,
tunntarm, lever och tjocktarm. Hur sker nedbrytningen, och vad bryts ner i de olika
avsnitten? Viktiga enzymer och deras substrat och produkter skall ni kunna (vad kan
”amalys” i tabellen på s.68 (39) tänkas vara?). Mekanismen för saltsyreavsöndringen
i magsäcken behöver bara kunnas som ”aktiv transport” av jonerna. Hur sker
upptaget i tarmen i de olika fallen, och vart/hur transporteras det upptagna?
Observera att levern har många funktioner (s.69 (41)). Betydelsen av symbionter i
tarmen s.70-71 (42).
– Födan och ämnesomsättningen. Begreppet basalmetabolism (ca 80W för
människan). Utvinning av energi ur de olika näringsämnena: ni ska veta att de går in
UN/JNS, 2012-02-10
2(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
på olika ställen i cellandningen enl. figur s.72 (42) (jfr även dokumentet ”cellens
energiförsörjning”).
– Om kostens sammansättning. Funktion, egenskaper och behov av kolhydrater,
kostfibrer, essentiella ämnen, aminosyror, lipider, vitaminer och mineraler.
Proteiners funktioner i kroppen (tabell).
– Lär er tre olika vitaminer, deras källa och funktion. Av mineralerna skall ni också
kunna tre, med fokus på funktionen.
Exempelfrågor inför Övning 2
Cellbiologi samt lite annat
1. Cellen består av ett fåtal typer av organiska kemiska föreningar. Vanligast är
proteiner, nukleinsyror, kolhydrater och lipider.
a. Ge fyra exempel på funktioner proteiner kan ha i organismer! (Tabell s.73 (43))
b. Ge två exempel på lipider och tala om hur dessa används i den levande cellen!
c. Vilka två olika grundtyper av nukleinsyror har vi? Vilka uppgifter har dessa i
cellen, och hur samverkar dessa i cellen (repetition från Biologi 1).
2. Hur fungerar
a. ATP
b. ett enzym
3. Osmos och diffusion är två mycket centrala processer inom fysiologin.
a. Förklara dessa begrepp!
b. Vad är vattenpotential?
c. Vad är skillnaden? Använder ni ordet vattenpotential skall även detta begrepp
förklaras.
d. (Anslutande frågor att besvara under senare repetition:
i. Ge exempel på ämnestransport med diffusion i någonstans i andningen hos
en valfri organism!
ii. Ge exempel på hur osmos kan bidra till att hålla en växt upprätt!)
4. Transporten av molekyler in i och ut ur cellen är avgörande för många processer i
kroppen. Namnge och redogör för huvudmekanismerna för detta (du bör hitta 3
eller 4, beroende på avgränsning, t ex med avseende på riktning, men ni ska ge
minst fyra namn). Ge för var och en av dessa mekanismer ett exempel i kroppen där
denna transport är inblandad!
5. En växtcell avgränsas utåt av cellvägg och cellmembran.
a. Beskriv grunduppbyggnaden av dessa två olika strukturer, och de huvudsakliga
ämnen de består av (celler med mycket specialiserad funktion ingår inte i
frågan). Du ska kunna rita en växtcell med de vanligaste organellerna.
b. Hur stor är i normalfallet genomsläppligheten (i grundstrukturen) i var och en
av dessa båda strukturer, dels för vatten, dels för salter? (Denna fråga kan
egentligen inte besvaras förrän växtens vävnad behandlas.)
c. På vilka sätt kan transport av olika ämnen ske genom dem? (Denna fråga kan
egentligen inte besvaras förrän växtens vävnad behandlas.)
UN/JNS, 2012-02-10
3(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
6.
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
Vad betecknar bokstäverna i bilden nedan och vilken uppgift har respektive del?
Observera att F kan ha mer än ett rätt svar.
A
B
H
G
C
F
D
E
7. Bilden nedan visar olika strukturer och/eller processer (pilarna). Namnge markerade
processer (B, C och D) samt strukturerna som visas i A, C och D! För den som
undrar över ”julgranarna”så är dessa polysackaridmolekyler.
A
D
B
C
8. Beskriv vad bilden till höger
visar exempel på för
cellprocesser och
cellorganeller. A och D-H är
cellorganeller och B-D är
cellprocesser. Observera att D
kan stå för två saker.
UN/JNS, 2012-02-10
4(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
9. Vad visar bilderna till höger?
Beskriv process 1 – 2 samt
förklara vad process 3a
respektive 3b innebär med hjälp
av bokstäverna. Namnge de
olika delarna A – D, G och J –
K.
10. Ett par svårare transportfrågor:
a. Ett ämne transporteras ibland från en lägre koncentration till en högre, genom
en biologisk barriär, t.ex. ett cellmembran. På vilka sätt kan detta ske? Ni ska
komma på två olika.
b. Vi har två celler, som ligger kloss intill varandra. Beskriv med vilket generellt
knep transport av vatten kan ske kontrollerat mellan dessa celler, d.v.s. styras
och kontrolleras av cellerna. Aktiv transport av vatten finns ju inte (lite
växtorienterad fråga, som ev. inte kan besvaras förrän efter det att växtkapitlet
lästs igenom).
11. Om virus är liv är något som kan diskuteras. Denna fråga är repetition från Biologi
1; svaret på en delfråga kan vara relevant för andra delfrågor.
a. Vad består ett virus av, och hur förökar det sig? (Bara grundprincipen räcker).
b. Ge ett skäl till att virus är liv och ett som talar emot det.
c. Jämför en cell och ett virus. Skillnader och likheter?
d. HIV är ett retrovirus. Vad innebär det?
12. Hur är mikrotubuli byggda och var kan vi finna denna konstruktion i djurvärlden?
Ge minst ett exempel, och försök komma på ytterligare ett!
13. Vilken funktion har
a. Endoplasmatiskt retikulum (nätverk)?
b. Golgiapparaten?
c. lysosomer?
d. mitokondrier?
14. Vilka fyra vävnadstyper har vi i kroppen?
UN/JNS, 2012-02-10
5(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
15. Vilka två typer av celler visar bilderna nedan? Vad skiljer dem åt? Vilka organeller
finns i båda respektive inte finns i båda?
A
B
Matspjälkningen
1. Hur tas stärkelse upp i matspjälkningskanalen? Förklara vad som händer hela vägen
från det att stärkelsen hamnar i munnen till dess att den tas upp. Viktig fråga.
2. Hur tas fett upp i matspjälkningskanalen? Förklara vad som händer hela vägen från
det att fettet hamnar i munnen till dess att den tas upp. Viktig fråga. (OBS! Boken är
otydlig så läs gärna på 1177s hemsida:
http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=17650&Preview=)
3. Vilken väg genom kroppen tar födan vi äter (beskriv vägen)? Välj två enzym som är
verksamma på denna väg och berätta om deras funktion (var och hur de är aktiva).
Viktig fråga.
4. Saltsyran i magsäcken
a. Vilken eller vilka funktioner har saltsyran i magsäcken?
b. Var och hur bildas saltsyran?
5. Djur använder andra organismer som föda och är alltså beroende av andra för att få
i sig ämnen som behövs bl. a. för att bygga upp sina celler.
a. Vilket ämne förutom de spjälkande enzymerna är nödvändigt för nedbrytningen
av fetter? Var bildas detta ämne? Hur medverkar det i nedbrytningsprocessen?
b. Ge två exempel på sjukdomar som orsakas av för hög fettkonsumtion!
c. Varför är det så nyttigt att äta fiberrik mat?
6. Gunde äter en tallrik gröt med mjölk och sylt till frukost. Han känner att han inte
blir riktigt mätt, så han tar också en knäckemacka med ägg och kaviar på. Vad
händer med frukosten i Gundes matsmältningskanal från de att maten lämnar
magsäcken till det att den når tjocktarmen? (Detta är en biologitentamen, inte en
kemitentamen. Ni behöver alltså inte vara alldeles övertydliga…)
7. Vad är vitaminer och mineraler? Vilken typ av funktion har de? Ge ett exempel på
vardera!
8. Ge exempel på enzymer som bryter ner och ange var de är aktiva.
a. Protein
b. Fett
c. Stärkelse
UN/JNS, 2012-02-10
6(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
9. Ge exempel på hur symbionter är viktiga för födans nedbrytning i något djur. Ange
var symbionterna finns, vad de gör, och vilket slags djur det är frågan om.
10. Levern har många funktioner i kroppen. Beskriv!
11. Vad visas på bilden nedan? Beskriv och namnge A – F.
A
B
C
D
E
F
C
www.1177.se
12. Beskriv vad det är för processer som sker i bilden med hjälp av bokstäverna A – L.
Namnge varje bokstav.
Inför Övning 3
Läsanvisningar – allmänt
Detta omfattar avsnitten ”Andning och gasutbyte” samt ”Cirkulation”. Laboration 2 hör
även hit.
Extra material som ingår är:
– ”insekter”
– men blicka även tillbaka på ”diffusion och osmos”.
UN/JNS, 2012-02-10
7(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
Läsanvisningar ”Andning och gasutbyte” (s.80-89 (50-57))
– Strategier för att lösa respirationsproblemet (genom evolutionen) i olika medier
utifrån diffusionens begränsningar. Beskriv kortfattat de ”bästa” lösningarna i
djurvärlden: Fiskgäle, insekt (se upp med boken, den missar poängen! Se separat
material), fågel. Motströmsprincipen är allmänt viktig.
– Människan skall ni givetvis kunna lite mer om. Beskriv luftens väg från näshåla ner
till alveolerna. Avstånd till blodet, och lungornas yta – lungorna är den viktigaste
vägen in i kroppen för farliga ämnen.
– Andningens reglering är viktig samt hur gasutbytet sker mellan alveol och röd
blodkropp. Hur transporteras syre och koldioxid i blodet? Hur stör kolmonoxid
syretransporten? Dykreflexen (lab 2) kommer in lite här, men har tagits bort i de
senaste upplagorna av boken.
Läsanvisningar ”Cirkulation” (s.90-104 (58-71))
– Vad (ämnen eller annat) transporteras av blodomloppet?
– Exempel på öppet och slutet kärlsystem. Varför har de annars högeffektiva
insekterna så svagt utvecklad cirkulation?
– Beskriv blodets väg genom ett däggdjur (människan), med namn på de olika
avsnitten, även i hjärtat. Beskriv översiktligt blodomloppets utseende även hos fisk,
groddjur, kräldjur och fågel. Huvudskillnaden i uppbyggnaden mellan artärer och
vener (muskler, elastiska fibrer, klaffar; funktion?).
– Hur regleras hjärtats pumpkapacitet (s.93 (61))? Systole och diastole, systoliskt och
diastoliskt blodtryck. Hur regleras blodtrycket (inte så bra i boken; jfr
svimningsfenomenet, s.102-103 (70))? Hur transporteras blodet tillbaka till hjärtat?
Hur regleras/styrs blodströmmen till olika organ?
– Beskriv ämnesutbytet i kapillärerna (jfr bild s.96 (64); processerna osmos och
filtration). Vad är lymfa och lymfkärl? Beskriv hur blodkärlsystemet bidrar till
temperaturregleringen. Hur kan värmeförlusterna i extremiteterna minskas med hjälp
av motströmsprincipen?
– Ge en översikt av blodets beståndsdelar och deras funktion. Var bildas
blodkropparna? Beskriv en röd blodkropp – vad är speciellt, var bildas de? Beskriv
kort koagulationsprocessen: vad sätter igång den, och vilket protein är centralt? Vad
är sänka (s.101 (68)), och vad säger den?
Exempelfrågor inför Övning 3
Respirationen
1. Insekterna är på många sätt jordens herrar, och utgör en mycket lyckad
konstruktion. De har ett av de bästa systemen för gasutbyte med omgivningen i
djurriket. Beskriv kort byggnad och funktion hos detta system. Vad gör att det
fungerar? Ange även en fördel, men också en begränsning med systemet.
2. Beskriv luftens väg vid en inandning hos ett däggdjur. Vad kallas de delar av
luftvägarna som luften passerar och når? Den här frågan handlar om
andningsapparatens anatomi.
3. Cellandningen är ständigt igång i våra celler. Beskriv kort hur, och med vilka
mekanismer, gasmolekylerna i cellandningen transporteras mellan luften i lungan
och våra celler. (Rätt stor och komplex fråga)
UN/JNS, 2012-02-10
8(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
4. Om vi håller andan, känner vi till slut ett starkt fysiskt behov av att andas. Vad är
det som får oss att känna detta? Varför ska man inte hyperventilera, innan ett långt
dyk? (Då ventilerar man ut mer av kroppens koldioxid än vad som behövs. Vad kan
det få för negativ effekt? Hör till lab 2, men står ej i boken)? Viktig fråga.
5. Fiskgälen är ett av de effektivaste organen för andning i vatten som har utvecklats.
a. Nämn två av de speciella (fysikaliska) problem som försvårar syreupptag i
vatten jämfört med i luft. (boken nämner bara ett av dem explicit, men ni bör
kunna komma på ett till; fisken har löst dem bra).
b. Motströmsprincipen är en av de fiffiga tekniska lösningar evolutionen har
favoriserat i fiskgälen. Beskriv hur den fungerar i detta fall, och vad som är
vinsten.
c. Ge ytterligare ett exempel på var man kan finna motströmsprincipen i en
levande varelse. Funktion och placering behöver bara nämnas (relaterar till
senare avsnitt).
6.
Varför behöver en fisk ha ett bättre optimerat system för syreupptag ur vatten än vad däggdjur
behöver ha för syreupptag i luft? Vilka problem har fisken där däggdjuret har det rätt väl förspänt?
En annan aspekt på samma sak: vilka problem uppstår om vi skulle försöka andas vatten (svara inte
enbart att vi drunknar)? Frågan anknyter nära till fråga 5a.
7. Ge exempel på ämnestransport med diffusion i någonstans i andningen hos en valfri
organism!
Cirkulationen
1. I ett litet encelligt djur är transportproblemen små. I ett större djur har vi normalt ett
blodkärlsystem som sköter det mer långväga transportarbetet i kroppen.
a. Vilken grundläggande process är det som sköter det mesta transportarbetet
inom en cell, i varje fall för små molekyler, men även för de flesta stora?
b. Räkna upp sex viktiga kategorier, av ämnen eller annat (jfr s 97(65), som
blodet transporterar. Frågan är lite diffus, men tänk på funktionen hos de olika
organsystemen, och vad dessa behöver för transporttjänster. Viktig fråga.
2. Beskriv blodets väg genom människokroppen, från en punkt i blodomloppet tillbaka
till samma punkt. Namnge de olika delarna av blodomloppet och hjärtat som
passeras.
3. Ibland drabbas människor av blodpropp. Tänk dig att du får en blodpropp i benet,
men att den lossnar efter ett tag. Beskriv vägen den kommer att ta (i detalj)! Var
hamnar proppen slutligen? (jämför föregående fråga)
4. Olika stammars blodomlopp
a. Beskriv översiktligt hur blodet går runt i kroppen på en fisk!
b. På vilket sätt skiljer sig en grodas blodomlopp från människans? Berätta kort;
beskriv bara skillnaderna!
5. Vid blodtrycksmätning, medan man sakta sänker det höga trycket i
blodtrycksmanschetten, är det först helt tyst i stetoskopet i armvecket. Sedan börjar
det dunka, och därefter blir det åter tyst. Förklara vad som händer! (frågan relaterar
till lab 2)
6. Blodet består av en mängd olika delar och har flera funktioner. Berätta vad blodet
består av! (De flesta funktioner ingår i fråga 1b, men beståndsdelarna tillkommer
här)
UN/JNS, 2012-02-10
9(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
7. Blodkärlsystemet är kroppens transportsystem. Vad är det som transporteras?
”Blod” godkännes inte som svar. (se fråga 1b)
8. Om du står alldeles stilla en lång tid kan du svimma. Beskriv vad som händer i
kroppen under denna tid, och förklara varför. Lite småknepig fråga, då riktigt allt
inte står i boken. Varför sker det så plötsligt?
9. Ämnesutbytet i kapillärerna sker genom osmos och filtration. Beskriv processen,
och inkludera hur lymfan bildas. Rita!
Utred sedan varför fötterna svullnar när man sitter stilla för länge, t ex under en lång
flygresa, så man kan få debarkera med skorna i handen.
10. Artärer och vener
a. Vad är artärer resp. vener? Definiera!
b. Beskriv de viktigaste skillnaderna i deras uppbyggnad, och relatera dessa till
deras funktion.
Inför Övning 4
Läsanvisningar – allmänt
Här tar vi upp vattenbalansen/utsöndringen, samt för proportionens skull,
rörelseapparaten.
Extra material som ingår är:
– ”utsöndring” samt
– ”rörelseapparaten”
– ”diffusion och osmos” är fortfarande aktuell.
Läsanvisningar ”Vattenbalans” (s.105-112 (72-78))
– Vilka delproblem har kroppen när den skall upprätthålla konstansen i kroppens inre
miljö (se ”utsöndring”)? I vilka former avges kväverester hor olika djur? För- och
nackdelar med dessa och hur de passar i olika livsmiljöer; ge exempel (se
”utsöndring”)! Beskriv problemet med jon- och vattenbalans hos en salt- resp.
sötvattensfisk, samt hur balansen upprätthålls i respektive fall (bild s. 107 (74)).
– Däggdjursnjurens funktion och byggnad, och hur urinen koncentreras där, är viktig
(se ”utsöndring”): Filtration i kapillärnystan och kapsel, återabsorption och
sekretion (vilka ämnen?) i njurkanaler, osmotisk vattentransport (passiv) i bl a
samlingsrör. Vet ni vad Henles slinga har för funktion är det en bonus. Vad är ADH?
Läsanvisningar ”Rörelse” (s.132-140 (94-101))
– Vilka tre typer av skelett har vi i djurvärlden? Beskriv uppbyggnad och funktion.
– Skelettets och benvävnadens uppbyggnad hos ryggradsdjuren (står inte i boken!!) Se
inledningen i ”rörelseapparaten, samt utdelat blad.
– Ni skall känna till uppbyggnaden av en led.
– Skillnader och likheter i byggnad och funktion mellan glatt och tvärstrimmig
muskulatur, samt hjärtmuskulatur. Vad sker när en muskel kontraheras?
(filamentförskjutning). Hur regleras styrkan i sammandragningen hos en
skelettmuskel hos ryggradsdjur? Begreppet motorisk enhet (fig s.137 (98)): de
muskelfibrer som innerveras av en och samma nervcell, och alltså kontraheras
tillsammans (se ”rörelseapparaten”). Jämför röda och vita skelettmuskelfibrer (som
UN/JNS, 2012-02-10
10(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
faktiskt kan omvandlas genom träning). Beskriv översiktligt hur en muskel påverkas
genom träning.
– Vad händer vid statisk belastning i rörelseapparaten? (ej i boken, se
”rörelseapparaten”).
Exempelfrågor inför Övning 4
Vattenbalansen
1. Att göra sig av med rester från kroppens kväveomsättning är ett problem hos alla
djur. Hur sker detta hos
a. en fisk
b. en människa,
c. en fågel och
d. en insekt?
Ange i vilken form kvävet avges, och relatera detta till dessa organismers livsmiljö.
2. Olika djur avger sitt kväverika avfall i tre olika former, bl.a. beroende på
selektionstryck i olika livsmiljöer. Ge en översikt av dessa tre, ange för- och
nackdelar, samt exempel på djur som avger ämnet i fråga. (Lite annan form av fråga 1)
3. Njurarna spelar en viktig roll för att upprätthålla konstansen i kroppens inre miljö.
a. Vilka delproblem måste lösas för detta? Svaret kan utformas med tre punkter
enligt boken, eller (bättre) med fem enligt OH på hemsidan.
b. Det vita i "fågelskiten" är kristaller från fågelns urin. Vad består det av, varför
avges det, och vad är fördelen med att utsöndra just detta ämne?
4. Beskriv hur urinen bildas i njuren (fyra olika processer) och var de försiggår.
Beskriv även hur njuren ser ut och är uppbyggd. Viktig fråga.
5. Njurarna är kroppens mest energikrävande organ. Vad kan det tänkas bero på?
6. Beskriv vad som visas och vad som sker i A – D i bilden nedan.
7. Djur som lever i saltvatten lever i ett medium som innehåller mer salt än kroppen,
och har därför normalt problemet att göra sig av med extra salt. Hur gör
a. en saltvattensfisk?
b. ett däggdjur?
UN/JNS, 2012-02-10
11(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
c. Klarar sig människan med att dricka saltvatten? Motivera svaret.
Fråga 6c kan ej besvaras med enbart boken. Svaret är nej, då våra njurar inte klarar
av att koncentrera urinen tillräckligt, utan vi förlorar mer vatten än vad vi får i oss.
Se ”utsöndring”.
Rörelse
1. Rörelseapparaten
a. Vilka funktioner har skelettet?
b.
c.
”Drick mjölk!” fick vi ofta höra som barn. I mjölk finns bl a kalcium. Utred vad kalcium har
med skelettet att göra!
Vi har tre huvudtyper av muskler i kroppen. Karakterisera dessa.
2. Muskler
a. Beskriv hur en skelettmuskel är uppbyggd, främst på cellnivå och subcellulär
nivå!
b. Beskriv vad som sker i muskeln när den arbetar, d.v.s. drar ihop sig! Hur
regleras styrkan i kontraktionen? Relatera det senare till begreppet motorisk
enhet.
c. Förklara vad som händer i en otränad muskel när muskeln tränas!
3. Vad är skillnaden mellan vita och röda muskelfibrer.
4. Beskriv uppbyggnaden av en led.
5. Beskriv hur benvävnad är uppbyggd, och hur ben kan bli starkare om det belastas,
och försvagas i frånvaro av belastning.
6. Vilka negativa effekter har statisk belastning på rörelseapparaten?
7. Vad slags skelett har en daggmask? Hur fungerar det?
8. Hur skulle ett leddjur stort som en häst klara sig på land i olika skeden av livet med
tanke på skelettet? Vad är bra och vad är dåligt med leddjursskelettet i detta fall?
9. Vad visar bilderna nedan? Namnge 1 – 2 eller beskriv vad de innehåller.
Inför Övning 5
Läsanvisningar – allmänt
Här tar vi tag i ett både avancerat och viktigt avsnitt d.v.s. immunförsvaret.
Extra material som ingår är:
– ”immunförsvaret, översikt och komplettering”. Ett par bilder har delats ut övningen
före.
UN/JNS, 2012-02-10
12(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
Läsanvisningar ”Immunförsvaret” (s.113-131 (79-93))
OBS! Dokumentet ”Immunsförsvaret ...” anger gränserna för vad ni behöver kunna.
– Ge en kort översikt av det icke-specifika försvaret, där olika vita blodkroppars roll är
särskilt viktig.
– Inflammationsreaktionen är mycket viktig (se dokumentet ”immunförsvaret”; boken
är inte helt bra).
– Det specifika immunförsvarets funktion är likaså viktigt. Ni skall även känna till
termerna aktiv och passiv immunitet, samt förklara och ge exempel på vaccination,
autoimmun sjukdom, och, inte minst allergi.
Exempelfrågor inför Övning 5
Immunförsvaret
1. Man kan kategorisera vårt immunförsvar i det icke-specifika (medfödda) och det
specifika (adaptiva) försvaret. Tolka begreppet försvar i vid bemärkelse, inte bara
det som sker med immunceller.
a. Vilken är den principiella skillnaden mellan de båda?
b. Om vi håller oss till det icke-specifika försvaret, hur hindrar detta patogener
(sjukdomsalstrare) att etablera sig i våra kroppar?
2. Inflammationsreaktionen är vi alla bekanta med. Beskriv denna reaktion. Diskutera
vad som startar den, samt vilken ”nytta” den gör.
3. Om man får en sticka i handen eller någon annanstans på kroppen, är det inte
ovanligt att platsen för sticket svullnar, rodnar, ömmar och blir varmt. Beskriv
orsakerna till dessa symtom och kroppens svar på stickan! (Frågan är nära fråga 2).
4. I boken talas om passiv och aktiv immunitet. Redogör för innehållet i dessa begrepp
och ge exempel på när de är aktuella!
5. Hur går aktiveringen av specifika immunförsvaret till och ge exempel på när detta
kan ske!
6. Immunförsvarets celler är starkt koncentrerade i lymfknutorna och en del andra s k
lymfoida organ. Vilken/vilka fördelar ser du med att ha olika immunceller
koncentrerade på detta sätt?
7. Felaktiga reaktioner i immunsystemet gör att immunsystemets egen aktivitet kan ge
upphov till sjukdom.
a. Vad kallas de två typer av sådana felreaktioner vi har?
b. Ge ett exempel vardera på dessa felreaktioner, och beskriv och förklara vad som
händer, och vad som är fel.
8. Ange två skäl till varför kunskap om immunförsvaret är viktig för oss människor?
9. Vaccinering känner vi alla till.
a. Hur fungerar det? Beskriv!
b. Idag talas det en del om s k DNA-vaccin. Här vaccinerar men med just DNA –
men DNA är ju inget antigen. Hur kan det tänkas fungera?
UN/JNS, 2012-02-10
13(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
10. Beskriv vad som sker i
bilden nedan samt
namnge vad bokstäverna
visar på.
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
A
1
B
C
2
3
J
4
D
E
5
F
K
G
I
H
11. Pollenallergi är en vanlig form av allergi.
Beskriv förloppet med hjälp av bilden nedan
och dess bokstäver. Namnge A – F.
Inför Övning 6
Läsanvisningar – allmänt
Här avverkar vi avsnittet ”Kontroll och koordination”, d.v.s. hur kroppen kontrolleras
genom hormoner, nervsystemet, samt sinnesorganen. Laboration 3 kommer delvis in
här.
Observera att ”hormonsystemet” innehåller ett stort avsnitt om stress, som skall läsas
selektivt med ett biologiskt fokus och som hjälp att besvara övningsfrågor. Det är
mycket finstilt (men allmänbildande) överkurs.
Extra material som ingår är:
– ”hormonsystemet” och
– ” synpigment”.
– Material om jämviktsorganet kommer att delas ut på föregående övning (rubriken
finns i boken, men innehållet saknas helt i 2001 års upplaga!).
UN/JNS, 2012-02-10
14(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
Läsanvisningar ”Kontroll och koordination – Hormonsystemet” (s.141-153
(102-113))
– Jämför kort kommunikation med nerver och med hormoner, särskilt tidsaspekten (se
även under nervsystemet; signalsubtanser är aktiva i båda fallen, men hormoner
sprids oftast längre distanser med blodet, medan synapsens signalsubstanser verkar
extremt lokalt; se ”hormonsystemet”).
– Vad är hormoner? Begreppet endokrin (och exokrin). De fyra kategorierna där
hormoner verkar (”Effekter...”, s.142 (103)). Vad bestämmer vilka celler som
påverkas av ett hormon, och hur en cell påverkas (Ni ska känna till att målcellerna
har receptorer, men inte detaljer (s.145 (106)) om hur de fungerar).
– I övre tabellen s.144 (105) skall ni kunna tre hormoner; namn, var de bildas, vilken
verkan de har, samt hur de regleras. I den undre tabellen (hypofysen) skall ni på
liknande sätt svara för ett baklobs(hypothalamus-)hormon och två framlobshormon.
– Ni skall kunna beskriva hur hormonavsöndring regleras via återkoppling (s.143
(104); se även ”hormonsystemet”): blodsockerexemplet i bilden1 s.148 (108), samt
principen för ett hormon som styrs från hypothalamus (här duger glukocorticoider
(stresshormoner), men bilden på s.149 (109) är inte komplett i detta avseende; jfr
bilder s.143 (103 och 104) till höger). Läs menstruationscykeln, men detaljerna
behöver ej memoreras, utan den skall ses som ett exempel på ett komplext
hormonsamspel. Intressant är hur hur fostret via moderkakan avsöndrar hormon som
tar över kontrollen av gulkroppen och dess hormonproduktion från moderns hypofys
– och därmed kontrollerar graviditeten och menstruationscykeln (s.150 (skarven
s.110-111)).
– Stresshormonernas betydelse och biologiska funktion och effekter på kortare och
längre sikt är särskilt viktiga, även sedda i perspektivet av det moderna samhället (se
”hormonsystemet” på hemsidan). Studera bilden på s.149 (109).
– På vad sätt vissa miljögifter kan störa hormonsystemet skall ni känna till (se
”hormonsystemet”).
Läsanvisningar ”Kontroll och koordination – Nervsystemet och
sinnesorganen” (s.154-179 (114-135))
– Inledningen s.114: Läs! Kom ihåg nervsystemets tre funktioner hos högre djur,
vilket påminner om en styr- och reglerdator koppad till mätgivare och styrdon.
– Uppbyggnaden av människans nervsystem (s.155 (115)).
– Neuronens uppbyggnad och hur nervimpulsen fungerar (s.156-158 (115-117)).
– Synapsen är viktig (s.158-159 (118-119)). Fundera över skillnader och likheter med
hormoner. Ni behöver inte känna till alla neurotransmittorerna, bara ge att par
exempel.
– Centrala nervsystemet (s.160-163 (120-123)). Läs och kom särskilt ihåg:
Reflexbågen, hjärnstammen, lilla hjärnan, retikulära formationen, hypothalamus,
stora hjärnan, motoriska, sensoriska och associationscentra, limbiska systemet,
hjärnhalvorna.
1
En av bildtexterna till höger i bägge de senaste upplagorna är felaktig! Var ligger
felet?
UN/JNS, 2012-02-10
15(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
– Autonoma nervsystemet (s.164-165 ( 123-124)). Ge exempel på funktioner hos de
två delsystemen.
– Resten av sidorna 165-170 (124-128) måste vi prioritera ned, även om de är
väsentliga.
– Sinnesorganen (s.171-179 (128-134)) Läs! Beskriv byggnad och funktion hos våra
sinnesorgan, inte minst öga och öra. Detaljerade sifferuppgifter behövs inte. Glöm inte
jämviktsorganet (utdelat blad, samt lab 3). Läs översiktligt om synpigmentens funktion i
materialet ”synpigment”.
Exempelfrågor inför Övning 6
Hormoner
1. Hormoner kan påverka oss på olika sätt. Vilka fyra kategorier för sådan påverkan
beskriver boken?
2. Namnge tre hormoner, var de produceras och deras verkan!
3. Vad är det som bestämmer vilka celler som reagerar på ett visst hormon?
4. Om vi ligger i hängmattan och slumrar i lugn och ro och plötsligt överraskas av en
galning med en spade i högsta hugg, händer en hel del i nervsystemet, men viktiga
hormonella processer startar också upp.
Galningen visar sig ha onda avsikter. Du är snart inbegripen i en mycket hotfull
diskussion, ofta avbruten av utfall med spaden, vilka du endast med svårighet
lyckas parera. Dina flyktvägar är stängda.
a. Beskriv de viktiga hormonella processer som äger rum i din kropp under den
närmaste halvtimmen. Glöm inte att beskriva hur hormoninsöndringen
aktiveras, var den sker, samt hormonernas viktigaste fysiologiska effekter.
b. Om episoder av liknande typ upprepas ofta och är långvariga och oförutsägbara
(det kan även vara t. ex. en elak chef, hot om uppsägning, mm) tar kroppen
skada. (Försök gärna ange två typiska sådana skadeverkningar, samt deras
hormonella/fysiologiska orsak.)
5. Hur fungerar sockerbalansen, under lugna vardagliga förhållanden, hos en frisk
person? Glöm inte att namnge relevanta hormoner och deras bildningsplats, effekt
och reglering. En del diabetiker tvingas ta insulin. Varför gör de detta?
6. Man har under senare tid upptäckt att flera organiska miljögifter kan störa kroppens
hormonsystem, vilket kan ske på i princip två sätt. Förklara ett av dessa.
7. Beskriv hur produktionen av ett valfritt hormon regleras genom återkoppling.
8. Regleringen av ett hormon är ofta komplex, med t ex ett eller två reglerande
hormoner från hypothalamus och hypofysen, och återkoppling hit från hormonet.
Vad kan det finnas för fördelar med detta?
UN/JNS, 2012-02-10
16(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
9. Beskriv vad som sker i bilden.
Namnge, beskriv eller förklara vad
som sker vid respektive bokstav. I
vissa fall finns det specifika namn
och andra fall finns där flera saker
som sker.
10. Se integrationsfråga nr 4 sist i häftet
Nervsystemet och sinnesorganen
1. Nervcellens byggnad och funktion är viktig.
a. Rita en nervcell och namnge dess delar.
b. Beskriv hur nervimpulsen leds vidare inom nervcellen.
c. Varför är det viktigt att vilopotentialen på – 70 mV upprätthålls i nervcellen?
(lite knepig…)
2. Synapsen är av central betydelse för nervsystemets funktion.
a. I nervändplattan aktiverar kalcium frisläppandet av transmittorsubstans (står ej i
boken). Rita synapsen med dess olika delar, inklusive nervändplattan och
mottagarcellen, och beskriv vad som sker här när impulsen passerar!
b. Ge ett eller två exempel på vad som skulle kunna hända med en person vars
synapser inte fungerar tillfredsställande! (jfr fråga 3b)
3. I synapsernas arbete deltar sk transmittorsubstanser (neurotransmittorer,
signalsubstanser).
a. Nämn två sådana samt något om dem!
b. Varför är kunskapen om synapsernas arbete så viktig? (jfr fråga 2b)
c. Transmittorsubstanser ingår så klart också i reflexbågar. Vad menas med en
reflexbåge och vad skiljer en reflex från ett ”vanligt” muskelarbete? Inlärda
reflexer avses inte i frågan!
d. Synapsens funktion påminner en del om hur hormoner fungerar. Hur fungerar
ett hormon jämfört med signalsubstansen i synapsen – likheter och skillnader?
Ge även exempel på en plats där nervceller avger hormon, samt detta hormons
verkan.
UN/JNS, 2012-02-10
17(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
e. Beskriv vad som sker i bilden med hjälp av de införda bokstäverna C – F.
Namnge även A – B.
4. Beskriv med hjälp av bilden nedan vad som händer när en nervaktiveras. Skriv
också in rätt sak för de olika bokstäverna A - K.
5. Nervsystemet är oerhört komplext, med delar vi kan styra och delar som sköter sig
själva
a. Vad kallas den del av motoriska nervsystemet som, utan din medvetna
påverkan, sköter kroppen?
UN/JNS, 2012-02-10
18(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
b. Om vi ligger i hängmattan och slumrar i lugn och ro och plötsligt överraskas av
en galning med en spade i högsta hugg, händer en hel del i denna del av
nervsystemet (se a). Beskriv det fysiologiska förloppet med rätt terminologi och
exemplifiera med tre exempel! (jfr fråga 4 under hormoner)
Du sticker dig på en tagg i en rosenbuske. Vad händer fysiologiskt i nervsystemet
och när blir du medveten om att du stuckit dig på rostaggen (beskriv nervimpulsens
uppkomst och väg).
Autonoma nervsystemet delas in i två delsystem. Namnge dessa och gör en
jämförelse av deras funktion i kroppen. Ta upp minst tre exempel.
Hjärnan OBS! A) och B) får ej överlappa, dvs de delar du tar upp i a. får inte tas
upp i b.!
a. Välj ut och namnge tre delar av hjärnan och beskriv deras funktioner! Det är lite
vagt, men bestäm själv vad som menas med ”del”; du kan ta upp definierade
underavdelningar till större delar.
b. När du studerar på basåret har du stor nytta av att förstå hur hjärnan fungerar.
Namnge två delar av hjärnan och förklara vad dessa delar betyder för ditt
studerande och hur du kan anpassa ditt studerande till dessa delar för att lära dig
mer och snabbare!
Håll för näsan när du stoppar in tabletten! Vilka smaker känner du? Släpp sedan
taget om näsan och förklara vad som händer när du släpper taget om näsan!
Varför är det bra att äta morötter om man ska vara ute när det är mörkt?
Du kommer utifrån, solen skiner och det är mitt på ljusa dagen. Du är på väg in i ett
ganska dunkelt rum. Först ser du ingenting men efter ett tag börjar du se lite grand
och sedan mer och mer. Beskriv processen som sker när ögat anpassar sig efter
svagt ljus. Vad händer i stavar och tappar?
Ge en tänkbar förklaring till att du uppfattar ljud snabbare än ljus! (Frågan är rätt
knepig, men ni måste tänka och resonera lite själva ibland. Även felaktiga svar kan
ge poäng om de innehåller bra resonemang.)
Ögats anatomi. Förklara ljusets väg genom ögat, med hänvisning till ögats
uppbyggnad. Vilka är de ljusbrytande delarna?
Beskriv vad bilden visar samt namnge de olika delarna.
15. Beskriv ljudets väg från ytterörat till sinnsescellerna i innerörat. Hur kan vi skilja på
olika frekvenser?
16. Beskriv jämviktsorganet hos ryggradsdjuren.
UN/JNS, 2012-02-10
19(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
17. Vad visas i bilden nedan? Namnge 1 – 9 samt beskriv varje dels funktion.
Inför Övning 7
Läsanvisningar – allmänt
Detta omfattar kapitlet Växten, samt partiet om cellandningen på s. 15-17 (21-23), samt
lite om generationsväxling i kapitlet Livscykler.
Extra material som ingår är ”cellens energiförsörjning”, där det icke finstilta indikerar
kraven för cellandning och fotosyntes, medan det finstilta är överkurs.
Läsanvisningar ”Växten” ( s.39-57 (136-149))
Vatten- och näringstransport, rot och stam, s.39-44 (136-142).
– Vattnets funktioner i växten (fotosyntes, transportmedium, stöd).
– Rot, stam och blad: funktioner.
– Transport av vatten, närsalter och socker i växten är viktigt. Beskriv vägar,
drivkrafter/mekanismer och vilka vävnader som deltar.
– Endodermis, epidermis: vad är det, och vad är funktionen?
Bladet, fotosyntesen, tillväxt, s.44-57 (142-149)
– Klyvöppningarnas funktion och reglering.
– Fotosyntesen är viktig. Ni skall givetvis kunna de två grundprocesserna (ljus- resp
mörkerreaktionen; i boken ljusinfångande, resp. koldioxidbindande processer). Hur
och var ljusenergin överförs till ATP, reducerade vätebärare, samt används till
spjälkning av vatten. Hur ATP och reducerad vätebärare sedan används för att ur
koldioxid bilda glukos (bild s.51 (147)). Dokumentet ”cellens energiförsörjning” är
mycket viktigt här. Kopplingen mellan ljus-och mörkerreaktionerna visas bra på s.50
(ej i äldre upplagor).
(Det är bra om ni känner till rubiscos ofullkomligheter (fotorespiration) och hur C4-växter löst
problemet. Ej i boken)
– Ni ska känna till: Funktionen av ett växthormon.
– Varifrån tillväxten sker i växten, både på höjden och diametern.
UN/JNS, 2012-02-10
20(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
– Vilka fysikaliska faktorer som gör att roten växer neråt och toppen uppåt.
– Vad som skiljer kortdags- och långdagsväxter.
Läsanvisningar ”Cellandningen” (s.15-17, 72 (21-23, 42))
– Ni skall känna till huvudstegen enligt ”cellens energiförsörjning”: Glykolysen,
citronsyracykeln och andningskedjan, vad som går in i och lämnar dessa processer,
och översiktligt vad som händer i dem. Rollerna hos aktörerna vätebärare (diffusa i
upplagan före -08; se ”cellens energiförsörjning”) och ATP är mycket viktiga.
Läsanvisningar ”Livscykler” (s.181-184 (150-154).
– Generationsväxlingen hos protister, svampar och växter är viktigast här. Bra
material om detta finns även i Henriksson, Biologi A, s.35, 100, 104-105, samt 108111. I Biologi 2 (gammal upplaga) s.212-216. Figuren om ormbunken på s. 183
(153) i boken bör studeras!
Exempelfrågor inför Övning 7
Växten
1. Vilka funktioner och speciella egenskaper har växtens tre huvuddelar, rot, stam och
blad?
2. Vatten är en grundläggande beståndsdel i alla levande celler.
a. I en växt har vattnet tre andra viktiga funktioner. Vilka?
b. Inga träd växer upp i himlen, men de kan bli mycket höga. Beskriv de vägar
vattnet tar, från rotens celler upp till bladets celler. Vilka mekanismer får roten
att ta upp vatten ur marken, och vad får vattnet att nå ända upp i toppen av ett
träd, som kanske är 100m högt?
3. Beskriv de processer som gör att vatten transporteras från roten av en växt upp i
bladen!
4. Beskriv hur och var närsalter och vatten tas upp i roten.
5. I de små rötterna på en växt sker en aktiv transport av närsalter från markvätskan till
rotens inre där ledningsvävnaden finns. Detta skapar ett övertryck i rotens inre.
Förklara hur detta går till.
6.
Ge exempel på hur osmos kan bidra till att hålla en växt upprätt!
7. Fotosyntesen är på många sätt grunden för livet på jorden. Man brukar dela upp
denna process i ljusreaktionen och mörkerreaktionen, fastän de hänger nära ihop.
a. karakterisera kort vad ljus- respektive mörkerreaktionen går ut på (inga
detaljer).
b. Beskriv ljusreaktionen, i första hand i form av fyra punkter.
8. Fotosyntesen anses, ur ett perspektiv, vara förutsättningen för livet på jorden. Vad
menar man med detta? Redogör även för fotosyntesens koldioxidbindande
processer!
9. Vid sin sommarstuga satte Olle upp en fågelholk i en björk på 3m höjd, riktad åt
väster. Efter ett par år sålde han stugan. Efter 15 år kom han tillbaka, och fann att
fågelholken var borta, och att spiken inte heller gick att hitta, trots att han exakt
visste var han satt i den. Den nye ägaren hade inte dragit ut den. Exakt var befann
sig spiken (höjd, riktning, etc)? Förklara vad som hänt, och beskriv även hur
tillväxten sker hos ett träd, dels på höjden, och dels på diametern.
UN/JNS, 2012-02-10
21(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
10. Följande fråga kan du få fyra extra poäng för. Ditt svar på den kan bara användas
till din fördel, dvs om du inte skriver något på den eller om du skriver "fel" svar
ligger den dig inte till last. Vi premierar alla svar så länge de innehåller någon logik.
a. Varför är bladet grönt?
b. Vad ligger bakom att bladen på våra lövträd förlorar sin gröna färg på hösten?
c. Varför blir de röda?
d. Varför trillar bladen av?
11. Klyvöppningarna på ett blad är viktiga strukturer.
a. Vilken funktion har klyvöppningarna?
b. Fundera över hur och varför följande faktorer kan tänkas påverka
klyvöppningarnas storlek (alltså själva ”hålets” storlek vid en viss tidpunkt). Ni
skall utgå ifrån vad ni vet om klyvöppningarnas funktion och resonera utifrån
detta. Även indirekta effekter skall tas med (inte hur långsökta som helst). Alla
svar står inte i boken.
i. Vattentillgången för växten
ii. Ljus
iii. Koldioxidhalten i och utanför bladet
iv. Tiden på dygnet
v. Temperaturen
Cellandning och lite mer fotosyntes
1. Energiutvinningen i cellandningen (i vidsträckt bemärkelse) består av tre
fundamentala steg.
a. Vad kallas dessa och i vilken ordning kommer de?
b. Vilka ämnen går in i respektive kommer ut ur dessa steg?
c. I vilka två molekylära skepnader kommer energin ut ur processen (jfr
fotosyntesen)?
d. Var sker dessa steg?
e. Hur långt går energiutvinningen vid syrebrist, t ex i en muskel eller i en
jästsvamp?
2. I vilka steg i cellandningen avges
a. koldioxid,
b. vatten?
3. I både cellandning och fotosyntes har vi flera gemensamma eller liknande aktörer.
Vilka roller spelar följande?
a. Vätebärare
d. Citronsyracykeln
b. ATP
e. Andningskedjan
c. Aktiv ättiksyra (acetyl-coA)
4. Reducerade vätebärare och ATP är viktiga energiförmedlare i cellen. Dessa
framställs både i cellandningen och i fotosyntesen.
a. Beskriv hur både ATP och vätebärare bildas i cellandningen, och speciellt i
vilken av delprocesserna respektive substans huvudsakligen bildas.
UN/JNS, 2012-02-10
22(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
b. Beskriv hur de båda bildas i fotosyntesen. Beskriv särskilt hur energin överförs
från ljuset.
c. Vilka likheter i processerna har vi här mellan cellandning och fotosyntes?
5. Vätebärare är en typ av molekyl som är central i alla cellers energiförsörjning.
Vätebärare reduceras (lite annorlunda uttryckt: reducerade vätebärare produceras)
både i cellandningen (i vidsträckt betydelse, inte i ”kemisternas” inskränkta) och i
fotosyntesen. (överlappar med föreg. fråga)
a. I vilken av cellandningens delprocesser reduceras det mest vätebärare?
b. I vilken av de två delprocesserna i fotosyntesen produceras reducerade
vätebärare? Beskriv även hur och var (vilken molekyl) energin fångas in i
denna delprocess.
c. Vad används de reducerade vätebärarna från cellandningen huvudsakligen till?)
d. Vad används de reducerade vätebärarna från fotosyntesen huvudsakligen till?
Livscykler
1. Beskriv generationsväxling av den typ som finns hos många flercelliga alger,
svampar och växter. Beskriv valfritt exempel.
2. Vad kan fördelarna vara med att växla mellan generationer med könlig förökning
och ren kloning? (jfr s 183 (153))
3. En ormbunksplanta är, precis som andra kärlväxter, diploid. Den sprids med små
pollenliknande sporer, som i likhet med pollen bildas genom meios, och alltså är
haploida.
a. Hur uppkommer sedan de diploida plantorna via dessa sporer?
b. Likheten med pollen är ingen tillfällighet – det är samma struktur. Försök
förklara! (kvalificerad fråga)
Allmänt
Sådana fundamentala saker som diffusion och osmos kommer in lite varstans i kursen,
och har tagits upp ganska ofta under mina genomgångar. Vad är diffusion resp. osmos?
För högre betyg: Hur är diffusionshastigheten avhängig av temperatur, medium,
avstånd, samt ämnets molmassa (partikelmassa). Jfr lab 1.
Integrationsfrågor
1. Geparden är världens snabbast löpande djur. Den är dock inte uthållig, utan tröttnar
fort, och måste sedan vila ganska länge innan den kan springa fort igen. Den nordamerikanska gaffelantilopen är inte mycket långsammare, men är dessutom uthållig,
och kan hålla hög fart under lång tid, vilket är en enorm prestation.
Beskriv de anpassningar vi kan tänkas finna hos gaffelantilopen för denna extrema
förmåga utifrån vad du lärt dig under kursen, och jämför med geparden i alla
avseenden. Behandla respirationsorgan, cirkulationssystem, och muskler (hänger
rätt mycket ihop).
Frågan bedöms inte utifrån om ni prickar ”rätt”, utan hur ni förmår använda era
kunskaper om de nämnda organsystemen, och vilka krav de måste uppfylla hos
dessa två djur.
(9p)
(Man kan fråga sig varför gaffelantilopen har utvecklat denna ganska kostsamma förmåga. Någon
predator som motiverar den finns inte idag! Geparden finns idag bara i gamla världen. Kanske den
UN/JNS, 2012-02-10
23(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
har att göra med den ganska okända istida gepardhyenan, och en istida gepard, som en gång funnits i
Nordamerika.)
2. En encellig eukaryot organism har normalt inga problem med ämnesutbyte med
omvärlden och interna transporter (se mekanismer i fråga 7 under Cellbiologi). I
flercelliga varelser har olika organ och organsystem utvecklats för att bemästra
organismens transportproblem. Namnge och beskriv funktionen för fyra
organ/organsystem som löser motsvarande transportproblem hos människan (de
motsvarar nödvändigtvis inte exakt de fyra ovan).
3. Bukspottskörteln är ett mycket viktigt organ. Vilka produkter från bukspottskörteln
bidrar till att stärkelse i tunntarmen kan omvandlas/överföras till glukos upptaget
från blodet i lever- och fettceller? Exakt vad uträttar dessa produkter från
bukspottskörteln?
4. Vad visar respektive bild nedan?
UN/JNS, 2012-02-10
24(25)
MALMÖ HÖGSKOLA
Kultur och samhälle
Miljövetenskap
Naturvetenskapligt basår/-termin VT2012
Blodomlopp och
lymfsystem –
organ för transport
av näringsämnen
och avfallsprodukter
UN/JNS, 2012-02-10
25(25)
