Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar

advertisement
Kirurgiska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Överläkare Lars-Göran Larsson
2004 03 12
Patientinformation preoperativt
Koledokusgalla
Gallblåsa
Magsäcken
Djupa gallgången med
stenar
Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation
1(9)
Kirurgiska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Överläkare Lars-Göran Larsson
2004 03 12
Patientinformation preoperativt
Koledokusgalla
Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då man
även misstänker att det finns stenar i de djupa gallgångarna
Anatomin
Från gallblåsan löper en smal gång ned till den djupa gallgången. I den djupa
gallgången rinner gallan från levern ned och tömmer sig i tolvfingertarmen som
utgör den första delen av tunntarmen efter magsäcken. Vi misstänker nu att du
har stenar inte bara i gallblåsan utan även i den djupa gallgången. Dina
levervärden visar på att det finns ett hinder för gallan på sin väg ned i
tunntarmen. Om gallan inte kan rinna ner i tarmen pressas den ut i blodet och
man drabbas av gulsot. Denna typ av gulsot är inte smittsam.
På skissen nedan ser du hur det kan se ut.
Med den moderna operationsteknik som vi idag har kan man i de allra flesta fall
använda titthålsteknik för att ta bort stenarna i de djupa gallvägarna och
samtidigt operera gallblåsan. Om det finns tekniska svårigheter och kraftig
inflammation i och omkring gallblåsan kan man behöva operera med den äldre
tekniken som innebär att man lägger ett 15-20 cm långt snitt under höger
2(9)
Kirurgiska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Överläkare Lars-Göran Larsson
2004 03 12
Patientinformation preoperativt
Koledokusgalla
revbensbåge. Med ett speciellt instrument tittar man in i den djupa gallgången
och med en stenfångarkorg hämtas stenarna ut. I det hål man gör i den djupa
gallgången måste man lägga in ett sk. T-drän vilket är en T-formad mjuk
gummislang. Detta T-drän får du behålla i 10 dagar. Via detta T-drän kommer
man att röntgenundersöka ett par dagar efter operationen för att se så att det
inte finns kvar några stenar i gallgången och att passagen av kontrast är normal
ned till tarmen.
Dränslangar efter operationen
Man lägger under operationen även in en genomskinlig plastslang som ligger
utanför gallgången och skall leda bort den galla och det blod som samlas i
operationsområdet. Denna slang dras bort inom de första dagarna efter
operationen.
3(9)
Kirurgiska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Överläkare Lars-Göran Larsson
2004 03 12
Patientinformation preoperativt
Koledokusgalla
T-dränet (röd
gummislang)
Bukdrän (B-drän)
genomskinlig slang
Hur länge skall jag har kvar slangarna?
Hur länge slangarna skall sitta varierar mycket beroende på hur det såg ut vid
operationen. Operatören kommer att berätta för dig när slangarna skall dras.
Nedan följer en beskrivning av hur det oftast brukar vara.
Operationsdagen Dag 1
T-dränet
Öppet
B-dränet
Dag 2
Stängning
Öppet
T-dränet (den röda slangen) är helt
öppen från och med operationen
under hela första dygnet. Gallan som
är mörkt grön kommer att rinna ut
och samlas upp i en påse. Dagen efter
operationen sätter man en klämma på
den röda slangen och på så sätt
kommer gallan att rinna ned i tarmen.
Om du efter detta mår bra dvs inte
får ökade buksmärtor och feber och
om det inte kommer galla ifrån B-
Dag 3
Dag 10
Röntgen +Dragning av
dränet
Dränet drages
dränet drar man bort B-dränet innan
du åker hem på tredje dagen. Tdränet får sedan vara avstängt och
ihoprullat under en kompress tills du
kommer på återbesök till
kirurgmottagningen efter ca 8
dagar. Om Du har mått bra under
denna vecka drages T-dränet bort
vid återbesöket efter föregående
röntgen.
4(9)
Kirurgiska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Överläkare Lars-Göran Larsson
2004 03 12
Patientinformation preoperativt
Koledokusgalla
Gör det ont att dra bort T-dränet?
När T-dränet suttit i 10-14 dagar
har det bildats en kanal kring
slangen. När dränet dras ut sluter
sig denna kanal snabbt. Ibland kan
det läcka lite galla och blod från
kanalöppningen i hudplanet. Denna
öppning täcks med en torr kompress.
Smärtupplevelse i allmänhet är
mycket individuell. När man drar
bort T-dränet känner man en snabbt
övergående smärta
Vad kan hända vid borttagandet av T-dränet ?
1. Svårighet att dra bort dränet
2. Läckage av galla med smärtreaktion
Ibland kan T-dränet sitta fastare än i
normala fall och man kan då behöva
sätta dränet med viss spänning några
timmar innan det släpper.
Ibland kan det hända att det läcker ut
galla som retar och ger smärtor. Kan
dessa smärtor inte lindras med Alvedon
och Voltaren kan man behöva läggas in
för observation och smärtlindring något
dygn.
5(9)
Kirurgiska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Överläkare Lars-Göran Larsson
2004 03 12
Patientinformation preoperativt
Koledokusgalla
Vad gör man om det vid röntgenundersökningen påvisas kvarvarande stenar?
I 2-3 % hittar man vid röntgenundersökningen av gallvägarna
kvarvarande stenar efter
operationen. Trots noggrann
operationsteknik förekommer detta.
Det är stenar som man inte sett
under operationen. Dessa stenar kan
tas bort antingen genom:
1.
ERCP. En teknik där man med ett gastroskop tittar ned i tolvfingertarmen
och lokaliserar gallgångsöppningen. Man vidgar på gallgångsmynningen och
med en stenfångarkorg tar man bort den kvarlämnade stenen. Vid ERCP
finns alltid en viss risk att man kan utlösa en inflammation i bukspottkörteln
vilket kan leda till inläggning, fasta och ytterligare vård.
2.
Om inte ERCP lyckas kan man behöva operera om och då sker operationen
med den äldre operationstekniken med ett snitt under höger revbensbåge.
Har man mycket ont efter operationen?
Smärtupplevelsen är högst
individuell. Du har under timmarna
efter operationen fått ange din
smärtupplevelse på en sk.
smärtsticka där du kan visa din
smärtnivå på en skala mellan 0 till 10.
0 på skalan anger ingen smärta och
10 anger outhärdlig smärta. Det mått
du anger på denna sticka är ett
utmärkt hjälpmedel för oss att styra
tillförseln av smärtlindrande
mediciner. De allra flesta anger
dagen efter operationen en
smärtnivå på mellan 2-4 och under
den första veckan försvinner
smärtorna successivt. Du får när du
går hem med dig en påse
smärtstillande mediciner samt ett
recept på dessa mediciner så att du
vid behov kan fortsätta
medicineringen under den första
veckan.
6(9)
Kirurgiska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Överläkare Lars-Göran Larsson
Smärtlindring
2004 03 12
Patientinformation preoperativt
Koledokusgalla
:
Tablett Alvedon 1 g
1 tablett 4 gånger dagligen
Tablett Diklofenak 50 mg
1 tablett 3 gånger dagligen
Ont i skuldrorna ?
Det är vanligt att man efter alla
typer av titthålsoperationer får
övergående smärta uppe i
skulderregionerna. Det kan kännas
som en hållsmärta och är helt ofarlig.
Orsaken till denna smärta tror man
hör ihop med inblåsning av den gas
som användes under operationen.
Denna smärta försvinner dock inom
de första daga
7(9)
Kirurgiska kliniken
Universitetssjukhuset Örebro
Överläkare Lars-Göran Larsson
2004 03 12
Patientinformation preoperativt
Koledokusgalla
Vad händer efter operationen ?
Du får också efter 10 dagar
återkomma till röntgenavdelningen
för röntgen av T-dränet så att man
ser att inte några gallstenar finns
kvar i gallvägarna. Tid för
röntgenundersökningen och
återbesöket får du vid utskrivningen
från avdelningen. Du får ett
preliminärsvar med dig från
röntgendoktorn. Detta svar lämnar
du till den kirurg som ser dig på
kirurgmottagningen. T-dränet drages
och du får kvarstanna ca 1 timme för
observation innan hemgång.
Blodproppsrisken
Om du har ökad risk att drabbas av
blodproppar kommer du att få
behandling med ett medel som heter
Fragmin. Man får injicera en liten
mängd Fragmin under huden en gång
dagligen i en vecka för att minska
risken för blodproppsbildning.
Operatören avgör om du behöver ta
blodförtunnande medel eller ej. De
allra flesta patienterna kan efter en
kort instruktion själva ta denna
spruta.
Fragmin sprutan
Hudveck på buken
upplyft mellan tumme
och pekfingret
8(9)
Kirurgiska kliniken
Reginsjukhuset i Örebro
Överläkare Lars-Göran Larsson
2004 03 12
Postoperativ patientinformation
Choledochusgalla
Vilka komplikationer kan uppstå ?
Ökande buksmärtor som ej lindras med medsända mediciner (Alvedon +
Voltaren)
Läckage av galla från den djupa gallgången man får buksmärtor och ofta
feber.
Tilltagande illamående och/eller kräkningar
Feber
Gulsot - gulfärgning av huden kan vara tecken på att det finns kvar stenar i
den djupa gallgången.
Vattenkastningsproblem dvs att känna sig kissnödig men ej kunna kissa.
Yrsel, blekhet, matthet och bensvaghet dvs tecken på blödning.
9(9)
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards