BILAGA 1
Handlingsplan för att
arbeta med barn med
annat modersmål än
svenska
2
Syfte................................................................................................................................................................. 4 Bakgrund ........................................................................................................................................................ 4 Nuläge ............................................................................................................................................................. 4 Mål ................................................................................................................................................................... 5 Organisation och ledning ........................................................................................................................ 5 Modersmål – en integrerad del av verksamheten ................................................................................ 5 Pedagogiskt förhållningssätt i arbetet med flerspråkiga barn ............................................................ 6 Interkulturellt förhållningssätt ................................................................................................................ 7 Mångkulturell respektive interkulturell ........................................................................................ 7 Föräldrasamarbete .................................................................................................................................... 8 Inskolningen..................................................................................................................................... 8 Språksamtal i samband med inskolningssamtal och utvecklingssamtal .................................. 8 Föräldramöten ................................................................................................................................. 9 Involvera föräldrarna i förskolans arbete .................................................................................... 9 Språkutvecklande arbetssätt i förskolan ................................................................................................ 9 Matematiska begrepp .................................................................................................................... 10 Etnomatematik .............................................................................................................................. 10 Språkstörning i kombination med flerspråkighet ..................................................................... 10 Pedagogisk dokumentation med inriktning på språkutveckling ..................................................... 12 Sagoläsning, berättande, barnböcker ................................................................................................... 12 Sammanfattande riktlinjer.......................................................................................................................... 13 Litteraturhänvisning och tips .................................................................................................................... 13 3
Syfte
Detta material ska vara ett stöd för arbetslagets-, förskolechefens-, och sektor utbildnings arbete
med barn med annat modersmål än svenska i enlighet med styrdokumenten.
”Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera
varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med
utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra
områden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket
och sitt modersmål”.
(rev Lpfö)
Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt
modersmål.
(Skollagen 8 kap. 10 §)
Bakgrund
•
•
•
•
Modersmålet har stor betydelse för barnets identitet och självkänsla.
Modersmålet är grunden för barnets förmåga till inlärning.
Barnet lär sig sitt andraspråk och andra ämnen lättare.
Det är en stor fördel för samhället att många människor är flerspråkiga.
Vad är modersmålsstöd?
Det kan vara förvirrande med de olika begrepp som används när man talar om ”modersmål i
förskolan”. Begreppet modersmålsundervisning i grundskolan är klart och tydligt, men inget
motsvarande begrepp betecknar modersmål i förskolan. Det finns ingen nationell beteckning för
begreppet modersmål i förskolan så som skolan har. Vanligtvis kallas det modersmålsstöd, även
om begreppet ”stöd” kan vara missvisande. Om barnen kan träna sitt modersmål redan i
förskolan visar undersökningar att de klarar skolan bättre. Det blir en bro mellan språket i
förskolan och språket hemma.
För minoritetsspråk (finska, meänkieli, samiska, romani chib, jiddisch) gäller även att
modersmålsstöd kan ges till barn som inte talar språket hemma varje dag. Även adoptivbarn, som
av förklarliga skäl inte talar modersmålet hemma har rätt till modersmålsstöd.
Vad är modersmålsundervisning?
Modersmålsundervisning är ett eget ämne i grundskola och gymnasium. Målet är att barnen på ett
bra sätt ska tillgodogöra sig arbetet i skolan och samtidigt utveckla sin tvåspråkiga identitet och
kompetens. Arbetet ska ske i sådana former att elevernas personliga utveckling främjas och deras
självkänsla stärks. För modersmålsundervisning finns också en rad regler som ni kan läsa mer om
under rubriken styrdokument. De lärare som undervisar i modersmål kommer ofta från samma
kulturområde som barnen. Modersmålslärare måste också ha goda kunskaper i svenska språket
och om det svenska samhället.
Nuläge
I Örgryte-Härlanda har vi förhållandevis få barn med annat modersmål än svenska, jämfört med
Göteborg. De största språken bland barn med annat modersmål än svenska är spanska, engelska,
kurdiska, persiska, samt serbiska, bosniska och kroatiska.
Det har tidigare funnits olika sätt hur man arbetat med modersmål i Örgryte och i Härlanda.
4
Mål
Organisation och ledning
En additiv och positiv attityd till flerspråkighet och mångfald innebär bland annat att man ser
över vilka resurser som finns till förfogande samt att organisationen skaffar sig nödvändiga
kunskaper som krävs för denna uppgift. En renodling av resurserna kan bestå i att man redan på
stadsdelsnivå planerar placeringen av barnen så att föräldrarna kan välja förskola efter till exempel
pedagogernas språkliga kompetens.
Att engagemang, stödjande attityd och ett interkulturellt förhållningssätt präglar förskolans
ledning innebär att de pedagoger som arbetar med flerspråkiga barn får stöd och förutsättningar
att genomföra läroplanens intentioner. Detta innebär att pedagogernas behov av fortbildning och
kompetensutveckling tillgodoses.
Mål för arbetslaget
•
Kartlägga barngruppen
Hur många språk talas i barngruppen? Finns det andra barn som talar samma modersmål på
förskolan? Har barnet möjligheter att leka med andra barn som har samma modersmål på andra
avdelningar, andra förskolor i närheten?
Mål för förskolechefen
•
•
•
Samarbeta med andra förskolor i stadsdelen
Utnyttja personalens språkliga kompetens
Vilken språklig kompetens finns hos pedagogerna? - Finns det tvåspråkiga, fast anställda pedagoger på
avdelningen, förskolan? -Saknas det någon som talar barnets modersmål?
Aktivt eftersöka flerspråkiga pedagoger vid nyanställning
Mål för sektor utbildning
•
•
Informera föräldrar om vilka förskolor som har pedagoger med pratar barnets modersmål
Gemensam kompetensutveckling
Vilken kompetens har vi i svenska som andraspråk på förskolan? Hur används kompetensen? Kan den
användas på annat sätt? Vilken kompetens behövs på vår förskola? Har alla tillräckliga kunskaper om
flerspråkighetsutveckling och interkulturalitet, för att bedriva sitt arbete? Hur ska
kompetensutvecklingen bedrivas, hållas vid liv och uppdateras?
Modersmål – en integrerad del av verksamheten
Forskning visar att modersmålet är avgörande för barnets identitets-, kunskaps- och
språkutveckling.
Svensk forskning kring elever med annat modersmål än svenska visar:
Från svensk forskning redovisas bl.a. att elever som kontinuerligt deltagit i
modersmålsundervisning har högre betyg i svenska, engelska och matematik, behärskar svenska
bättre än andra invandrarelever, upplever större trygghet och trivs bättre i skolsituationen än
5
andra invandrarelever, samt att eleverna behärskar abstrakta begrepp bättre än andra
invandrarelever (Hill 1995)
Som framgår av rubriken skall modersmål vara en integrerad del i den vardagliga verksamheten
och ingå så långt som möjligt i alla förskolans förekommande aktiviteter.
Utveckling av modersmålet är inte heller bundet till en viss åldersgrupp utan skall påbörjas så
tidigt som möjligt, det gäller att utnyttja den tidiga språkutvecklingens möjligheter.
Mål för arbetslaget
•
Upprätta en språkplan (bilaga) för barn med annat modersmål än svenska
Hur planerar vi för arbetet med modersmålsstödet? På vilket sätt tar vi upp modersmålet med föräldrarna? Vad är
föräldrarnas tankar till användning av modersmålet? Hur kan vi ge barnet tillgång till sitt modersmål på andra sätt än via
modersmålspedagogerna? Hur gör vi om barnet inte har tillgång till någon som talar samma språk? Om vi använder oss av
modersmålspedagoger, hur kan vi utveckla samarbetet? Vid vilken ålder får barnet tillgång till sitt modersmål i förskolan?
Hur organiserar vi arbetet så att barnet skall få möjlighet att utveckla såväl modersmålet som svenska? När och hur
kommer modersmålet in i den dagliga verksamheten? I vilka sammanhang? Vilket innehåll? När, vid vilka
tillfällen/aktiviteter talar barnet modersmålet respektive svenska? Hur skulle vi kunna utveckla de tillfällen som ges att
utveckla modersmålet respektive svenska? Vad har vi som pedagoger observerat när barnet får tillgång till sitt modersmål?
Vad är det viktigaste med att arbeta med modersmålet? Talar barnen modersmål med varandra? Hjälper barnen varandra
när någon inte förstår? Hur uppmuntrar vi de i så fall?
Mål för förskolechefen
•
Besluta utifrån språkplan om en modersmålslärare behöver anlitas
Mål för sektor utbildning
•
Följa upp förskolornas arbete med modersmålsstöd
Pedagogiskt förhållningssätt i arbetet med flerspråkiga barn
När man arbetar med flerspråkiga barn, krävs andra kunskaper än när man arbetar i en barngrupp
där alla har svenska som modersmål. Ett professionellt förhållningssätt gentemot flerspråkiga
barn innebär att värdegrundsfrågor belyses ur ett mångfaldsperspektiv.
När ett nytt flerspråkigt barn kommer till förskolan skall man ge legitimitet åt barnets språk och
kultur. Att förskolan uppskattar flerspråkighet och uppmuntrar modersmålet och dess utveckling
måste formuleras tydligt för föräldrarna. Man måste visa genuint intresse genom att fråga vilket
modersmål barnet har samt hur föräldrarna förhåller sig till sitt modersmål.
Med ett mångfaldsperspektiv menas att:
- legitimera barns modersmål och kultur
- ha lika höga förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de enspråkiga barnen
- reflektera över vilken inställning förskolan har till flerspråkighet
- skaffa kunskap om flerspråkighet
- respektera föräldrarnas åsikter
6
Mål för arbetslaget
•
•
•
Legitimera barnets modersmål
Synliggöra de olika språk som talas i förskolan
Ha lika höga förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de svensktalande barnen
Mål för förskolechefen
•
•
•
Säkerställa att värdegrundsfrågor belyses ur ett mångfaldsperspektiv
Reflektera kring förskolans förhållningssätt till flerspråkighet
Utveckla förskolans arbetssätt med flerspråkighet systematiskt
Mål för sektor utbildning
•
•
Kompetensutveckling kring flerspråkighet och interkulturellt förhållningssätt
Utveckla förskolans arbetssätt med flerspråkighet systematiskt
Interkulturellt förhållningssätt
Att arbeta i förskolan innebär ständiga möten med människor med olika erfarenheter. Som
pedagog bör man vara medveten om hur den egna kulturen (kön, klass, språk, etnicitet) påverkar
det pedagogiska arbetet.
Vi är alla bärare av vår egen historia, där finns vårt kulturarv, våra normer och värderingar. För
att vi som pedagoger ska kunna använda oss själva och våra erfarenheter som redskap i mötet
med andra människor måste vi bli klara över vilket socialt och kulturellt arv vi har och vilka
värderingar som styr oss. Ett aktivt arbete med reflektioner och diskussioner behöver alltid finnas
på agendan. Att ändra på attityder och förhållningssätt tar tid.
Ett interkulturellt förhållningssätt innebär att förskolan ser alla språk och kulturella perspektiv
som viktiga. Interkulturell verksamhet innebär också att skapa miljöer och möten, där olika typer
av dialog tillåts och där olika meningar och åsikter är accepterade.
Mångkulturell respektive interkulturell
Begrepp som mångkulturell och interkulturell har olika innebörd. Begreppet mångkulturell
betecknar ett tillstånd, till exempel att förskolan är mångkulturell när barnen kommer från många
olika kulturer. Begreppet interkulturell står för en process, det vill säga en samverkan mellan olika
kulturer för att skapa möjligheter till förståelse och ömsesidig respekt.
Mål för arbetslaget
•
•
Se alla språk och kulturella perspektiv som viktiga
Skapa miljöer och möten med barnen, där olika typer av dialog tillåts och där olika
meningar och åsikter är accepterade
Hur arbetar vi med språklig och kulturell mångfald? På vilket sätt syns det att förskolan är
mångkulturell? Vad vet vi om våra barns kulturer? Vad behöver vi veta mer? Vad tänker föräldrarna
7
om förskolan? Leker vi lekar från olika länder? Finns lekmaterial från olika länder och kulturer? När
och på vilket sätt är det en tillgång att arbeta i mångkulturella grupper?
Mål för förskolechefen
•
•
•
Skapa miljöer och möten med arbetslagen, där olika typer av dialog tillåts och där olika
meningar och åsikter är accepterade
Reflektera tillsammans med förskolan kring de egna värderingar
Erbjuda föräldrarna i största möjliga mån tillgång till information på deras eget språk
Mål för sektor utbildning
Föräldrasamarbete
För många föräldrar till våra flerspråkiga barn kan mötet med den svenska förskolan vara alldeles
nytt. Det kanske är en totalt helt ny värld som öppnar sig. Förskoleorganisationen ser olika ut i
olika delar av världen och därför är den svenska förskolan annorlunda än den man eventuellt
mött i sitt hemland.
Förväntningarna, från både föräldrarnas och förskolans håll, kan vara helt olika. Det är därför av
stor vikt att fundera över hur förskolan introduceras för de nya familjerna.
Inskolningen
Förtroende skapar man bäst genom dialog och genom att visa ett genuint intresse för barnen och
deras bakgrund och på så sätt skapa möjlighet till fortsatt intresse. Varje familj är unik och har
individuella vanor.
Det är sannolikt stor skillnad mellan en förälder med universitetsutbildning från en stor stad i
mellanöstern och en förälder från landsbygden i grannlandet med kort eller ingen utbildning
bakom sig. Det gäller att se individuellt på alla. En del föräldrar kan behöva eller föredrar muntlig
information i stället för den skriftliga som ofta skickas hem. En del föräldrar kanske har vuxit
upp i samhällen där kunskapsöverföringen huvudsakligen skett muntligt medan det skrivna ordet
i det svenska samhället är av överordnad betydelse.
Språksamtal i samband med inskolningssamtal och utvecklingssamtal
I samband med inskolningssamtal är det värdefullt att också ta reda på föräldrarnas syn och
kunskap om flerspråkighet. Om föräldrar ska kunna stödja sina barn i att bli tvåspråkiga måste de
informeras om vad man skall tänka på när det gäller språkutvecklingen. Eftersom förskoleåren är
en av de bästa perioderna att bli tvåspråkig, är det viktigt att informationen når föräldrarna så
tidigt som möjligt. Föräldrarna bör tala det språk som de behärskar bäst när de talar med sina
barn, även om det gemensamma språket föräldrarna sinsemellan är svenska, eftersom det är då de
bäst kan förmedla sina känslor och tankar till barnen.
Att skaffa sig kunskap om varje barns och familjs språksituation är en förutsättning för att på
bästa sätt tillgodose barnets språkutveckling. Detta bör ske när barnet börjar på förskolan då den
gemensamma planeringen för barnets fortsatta språkutveckling startar i form av ett samtal med
föräldrarna. Det kan ske under inskolningen och/eller senare i samband med utvecklingssamtalet
och sedan kontinuerligt under förskoletiden.
8
Föräldramöten
För att de föräldrar som inte förstår svenska så bra ska ha möjlighet att förstå och bli förstådda,
få diskutera och ställa frågor är det bra att ta med tolk eller låta de flerspråkiga pedagogerna delta
och informera föräldrarna om det som tas upp. I de förskolor där många föräldrar talar många
olika språk kan det vara uppskattat att ibland ge information och diskutera i olika språkgrupper.
När föräldrarna upplever att de hör till gemenskapen och förstår vad som sägs är det också
mycket roligare att delta på förskolans olika föräldramöten.
Involvera föräldrarna i förskolans arbete
För att visa föräldrarna hur viktiga de är för sina barns språkutveckling kan man be dem läsa eller
berätta sagor för barnen. Man kan skicka hem en bok och be dem läsa eller berätta sagan på
modersmålet helst innan, men även efter att den lästs på förskolan. Några föräldrar kanske kan
komma och läsa en saga på sitt språk på förskolan så att andra barn som har samma språk också
får höra det.
Mål för arbetslaget
•
•
•
•
Anpassa inskolningen till familjens unika situation
Informera och samtala med föräldrar om vad man skall tänka på när det gäller det
flerspråkiga barnets språkutveckling
Skaffa kunskap om barnets och familjens språksituation
Bjud in föräldrarna att delta i verksamheten
Hur gör vi när vi samtalar med föräldrar om språkutveckling och lärande? Vad kan utvecklas? Hur kan
man underlätta de flerspråkiga barnens inskolning? Hur kan föräldrarna stödja modersmålet? Har
föräldrarna tillgång till information på sitt eget språk?
Mål för förskolechefen
•
Se till att även de föräldrar som inte förstår svenska så bra får behållning av
föräldramöten genom att tex. använda tolk eller flerspråkiga föräldrar
Mål för sektor utbildning
•
Erbjuda föräldrarna i största möjliga mån tillgång till information på sitt eget språk
Språkutvecklande arbetssätt i förskolan
Barn måste omges av ett rikt och nyanserat språk, de behöver höra många olika begrepp och
samtal i olika situationer och få möjlighet att själva formulera sina tankar, önskningar och behov.
Det är genom att möta språket i meningsfulla, begripliga sammanhang som barnet tar till sig
språket. Genom att namnge de begrepp som barnet möter i sin omgivning i hallen, vid maten, i
lekrummet och ute på gården får barnet möjlighet att berika sitt ordförråd, allt kan språkligen
berikas. Vardagen är ordrik. All språklig stimulans är av godo, både på svenska och på
modersmålet. Barn behöver bada i språk. Förutom att barnet behöver möta språklig stimulans
överallt i sin omgivning har förskolan ett särskilt ansvar för att planera och organisera den
språkutvecklande miljön.
9
Grunderna för att språken skall utvecklas på ett gynnsamt sätt är att inflödet är rikligt (= att
barnet får höra språket) och att utflödet är rikligt (= barnet får möjlighet att använda sina
språkliga kunskaper), att stimuli är ofta förekommande och snäppet över barnens nivå så att
barnet får utmaningar. Samtidigt får innehållet inte vara för svårt utan begripligt, mångsidigt samt
lustfyllt. Flerspråkiga barn behöver inte heller bevisa att de behärskar språket innan de har rätt att
”ställa krav” på att utveckla sina kognitiva och sociala färdigheter. Pedagogerna bör ha samma
höga förväntningar på de flerspråkiga barnen som på de enspråkiga barnen.
Matematiska begrepp
Matematik i förskolan handlar om att ge barnen möjligheter till att genom lek, lärande och språk
utveckla de matematiska begreppen som behövs för att senare kunna tillgodogöra sig den
formella matematikundervisningen i skolan.
Det handlar om att utforska och förstå sin omvärld, orientera sig i tid och rum, utveckla tankar
och hypoteser och konstruera. Att ge ord och verbalisera barnens erfarenheter är en uppgift för
såväl de flerspråkiga pedagogerna som de svenska pedagogerna.
När barn leker till exempel rollekar, regellekar, konstruktionslekar och andra lekar utvecklas hela
tiden tankar och hypoteser som man provar med andra. När barnen konstruerar med hjälp av
olika material eller bygger sina lekmiljöer utvecklar de förståelse för en del grundläggande
funktioner för matematik och fysik. Närhet, avstånd, tyngd, balans, längre än, högre än, plant,
snett, tyngdkraft, hävstångsprinciper. Allt detta medan de leker med sand, vatten, klossar, brädor,
stenar, kuddar, lego mm. Genom leken utvecklas uttrycken som antal, ordning, sortering,
jämförelse med olika storlekar, priser, tid, färger, vikter, volymer och längder. Skapandet av
mönster och geometriska former gör att barnen får de matematiska begreppen till en del av sin
erfarenhetsvärld. 73
”Förskolan ska sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp
samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras
problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang. ” (rev Lpfö)
Etnomatematik
Alla barn som börjar skolan har utvecklat matematiska kunskaper och färdigheter innan de börjar
skolan. Vare sig matematik eller matematikundervisningen är oberoende av värderingar och
traditioner.
Forskningsfältet omkring etnomatematik innebär att man studerar matematikföreställningar inom
olika kulturer. Barn som växer upp i västvärlden och barn i andra delar av världen har olika
erfarenheter av att kvantifiera sin värld. I Sverige betyder exakta siffror och mått väldigt mycket i
till exempel matlagning. I de hem där föräldrarna aldrig mäter och väger exakt hemma när de
snickrar, syr bakar eller lagar mat, har barnen inskolats i ett annat matematiskt tänkande.
Språkstörning i kombination med flerspråkighet
Det är ganska vanligt att man inom förskolan väntar in barnets språkutveckling när barnen är
flerspråkiga. De flerspråkiga barnen använder ofta två eller flera olika språk i skilda sammanhang,
till exempel talas ett språk hemma och ett annat språk i förskolan.
Ordförrådet i de olika språken kan vara olika fördelat, kanske kan man de ord man använder i
hemmets sfär bäst på modersmålet och de ord man använder i förskolan bäst på svenska. Om ett
barn är flerspråkigt och pedagogerna enbart hör hur barnet talar svenska är det lätt att felbedöma
barnets språkliga utveckling. Det är först när man vet hur utvecklingen ser ut på båda språken
som man kan tala om barnets totala språkutveckling Flerspråkighet i sig ger inte upphov till
10
språkstörning. Samtidigt förekommer språkstörningar såväl bland flerspråkiga som enspråkiga
barn. För båda språkgrupper gäller att ju tidigare åtgärder sätts in, desto bättre resultat. Bedöms
barnet enbart på ett språk, kan missförstånd uppstå.
Sen andraspråksutveckling eller språkstörning? Det första som måste göras är att ta reda på om
barnet har likartade svårigheter på båda språken eftersom en språkstörning alltid drabbar båda
språken och barnet också får stora problem på modersmålet. Om däremot barnets utveckling på
modersmålet liknar andra flerspråkiga barns och problemet endast gäller svenska, är det troligast
att det rör sig om en långsam språkutveckling som beror på att svenska språket fortfarande håller
på att utvecklas. En vanlig orsak är att barnet inte fått höra tillräckligt mycket svenska och därför
tar utvecklingen längre tid. En språkstörning konstateras först när den är utredd av en logoped.
En språkstörning innebär att barnets språkliga förmåga inte är den för åldern förväntade, medan
övrig utveckling ligger inom normalgränserna.
Mål för arbetslaget
•
Se till att barn omges av ett rikt och nyanserat språk, de hör många olika begrepp och
samtal i olika situationer och får möjlighet att själva formulera sina tankar, önskningar
och behov
Hur hjälper jag barnet att utveckla sitt språk i olika situationer? Hur använder vi ett nyanserat språk
med barnen, med både specifika och vardagliga ord? Vilka ord möter barnet kanske bara i vår
verksamhet? Hur arbetar vi med de orden? Vad kan vi erbjuda som är kognitivt och språkligt
utmanande? Får barnet tillgång till nya upplevelser, nya samtalsämnen? I så fall vad? Vilka
möjligheter har barnet haft att utveckla sina språk, vad har de erbjudits, vilka språkliga och kognitiva
utmaningar ska de ställas inför härnäst? Hur varierat och utbyggt är vårt eget ordförråd? Ligger vi
snäppet över barnets språknivå? Hur arbetar jag som pedagog med förförståelse och i vilka
situationer? Vad är meningsfulla sammanhang för oss och de barn vi arbetar med? Hur skapar vi
tillfällen till samtal och i vilken form? Hur stöttar vi barnet i samtalet? Hur många av de deltagande
barnen är aktiva i samtalen? Finns några barn som alltid är tysta? Kan det vara av vikt att också
fokusera på korrektheten? När och hur? Hur mycket talutrymme får barnet tillgång till under dagen?
Hur mycket av samtalsutrymmet tar vi vuxna? Hur ställer vi frågor? Är de slutna eller öppna? Hur
lyckas vi följa upp barnets inlägg? När, i vilka situationer utvecklas språket? Vilka lekar på förskolan
ger barnet tillfälle till rikliga samtal? Hur deltar vi pedagoger i leken? Hur ser lekmiljön ut? Hur kan
vi stimulera barnet att formulera sina tankar och göra sig förstådd?
Matematik
Hur utvecklas språket i förskolans arbete med matematik? Hur utvecklar vi interkulturella strategier
inom matematik?
Mål för förskolechefen
•
Utreda vid misstanke om språkstörning om barnet har likartade svårigheter på båda
språken, för att kunna utesluta en sen andraspråksutveckling (OBS! språkstörning
konstateras av logoped)
Har förskolan strategi för hur man fångar upp eventuella språkstörningar? Hur gör vi på förskolan om
vi är oroliga över ett barns språkutveckling? Har förskolan ett handlingsplan för sådana tillfällen? Vem
kontaktas och vems ansvar är detta?
11
Pedagogisk dokumentation med inriktning på språkutveckling
En framgångsrik faktor för flerspråkighetsutveckling är observation, dokumentation och
reflektion av barnets språkutveckling. Att följa barnets utveckling på såväl förstaspråket som
andraspråket är ett sätt att få syn på vad barnet kan och vad som behöver utvecklas.
Det är värdefullt att redan från början dokumentera hur det lilla barnet kommunicerar och följa
hela processen genom förskoletiden. Att få syn på hur barnet använder språket i olika situationer
ger också möjlighet att få mer kunskap om språkutvecklingen såväl på modersmålet som på
andraspråket.
Mål för arbetslaget
•
Observera, dokumentera och reflektera kring barnets språkutveckling
Hur dokumenterar vi barnens språkutveckling idag? Hur dokumenterar vi barnens
andraspråksutveckling? Hur observerar man idag för att följa barnens utveckling ur ett språkligt
perspektiv? När och hur sker samtal i arbetslaget om barnens språkutveckling? Om vi använder oss
av modersmålpedagog, hur kan vi samarbeta när det gäller dokumentation av språkutvecklingen?
Hur vet vi som pedagoger att det arbete som pågår på förskolan gynnar barnets språk och
kunskapsutveckling? Hur får vi syn på barnets språkutveckling i den pedagogiska dokumentationen?
Hur synliggör vi den? Hur kan vi gå vidare? Hur ofta ska vi dokumentera barnens språk?
Mål för förskolechefen
•
Se till att den pedagogiska dokumentationen används i förskolans utvecklingsarbete
Hur kan vi använda dokumentationen i utvecklingsarbetet? Hur vet vi att det arbete som pågår på
förskolan gynnar barnets språk och kunskapsutveckling?
Sagoläsning, berättande, barnböcker
I förskolans dagliga verksamhet är sagoläsning och berättande en viktig del i det språkutvecklande
arbetet. Sagor främjar ordförråd, utökar förmågan till empati, stimulerar fantasin, tillåter barnet
att skapa identifikationsobjekt, kan lösa problem åt barnet med symbolisk hjälp, skapar stunder
av gemenskap och trygghet kring själva sagoläsningen eller berättandet.
Genom att lyssna till sagor får barnet också lära sig hur en berättelse är uppbyggd med en början, mitten och ett slut. Att berätta och läsa är en pedagogisk metod då barnen får en gemensam
upplevelse och kan förflyttas till många olika världar. Sagostunden skapar också tillfälle till såväl
lyssnande (inflöde) som återberättande och samtal (utflöde).
Mål för arbetslaget
•
•
Erbjuda barnet böcker, sagor, musik, drama och sånger på modersmålet
Berika alla barn i barngruppen med sagor och berättelser från olika kulturer
Finns böcker eller inlästa sagor på olika språk? Hur väljer vi böcker till förskolan/sago- stunden? Har
12
barnet tillgång till dessa? Finns musik och sånger på olika språk? Vilka sagor har barnet hört hemma
respektive i förskolan? Hur kan vi berika alla barn i barngruppen med sagor och berättelser från olika
kulturer? När ges barnen möjligheter till att självaberätta? Hur arbetar vi med barnens litteracitet? Hur
kan vi planera för sagoläsning, indelning i grupper, för ett före-, under tiden- och efter- arbete av
sagorna? Hur kan vi använda oss av IT?
Sammanfattande riktlinjer
•
•
•
•
•
•
•
Vid inskolningssamtal/utvecklingssamtal ska det vid behov erbjudas tolk
Arbetslaget ska i möjligaste mån skapa sig en bild av barnets kultur, normer och värden,
och viktiga traditioner och högtider
Under inskolningssamtalet ska pedagogerna prata med föräldrar om fördelarna med
flerspråkighet och läroplanens intentioner. Där det finns material på föräldrarnas språk,
ska vi tillhandahålla det.
I möjligaste mån ska det finnas en person som pratar barnets modersmål under del av
inskolningstiden
Alla flerspråkiga barn ska ha en språkplan
Utifrån språkplanen avgörs av förskolechef om barnet har behov av modersmålsstöd i
form av modersmålslärare
Där vi misstänker att barnet har en kraftig försenat eller stört språkutveckling, ska vi
stämma av i vilken omfattning barnet behärskar sitt modersmål
Litteraturhänvisning och tips
•
•
•
•
Myndigheten för skolutveckling ”Flerspråkighet i förskolan”
http://www.modersmal.net/
Skolinspektionen om flerspråkighet: http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-granskning/Nyheter1/Flersprakiga-barns-erfarenheter-osynliggors/
Språkcentrum Göteborgs Stad
13
