Hjärtsvikt

advertisement
Information till dig som har
Hjärtsvikt
Patientinformation
Denna broschyr har utarbetats av Professor Ulf Dahlström och
hjärtsviktssjuksköterska Anna Strömberg vid Kardiologiska kliniken,
Universitetssjukhuset i Linköping och är framtagen i samarbete
med Sviktväktarna (Stockholm) och sanofi-aventis.
Reviderad av Sven-Åke Lööv, medicinsk rådgivare
sanofi-aventis, 2009 och granskad av Professor Ulf Dahlström.
Innehåll:
2
sid 4 – 5
Hjärtat och blodcirkulationen
sid 6 – 9
Vad är hjärtsvikt?
sid 10 –13
Symptom
sid 14–15
Diagnos
sid 16–17
Hjärtats klaffar
sid 18 – 20
Mediciner
sid 21– 26
Egenvård
sid 27– 31
Egna anteckningar
3
Hjärtat och blodcirkulationen
Hjärtats uppbyggnad
Hjärtat är en ihålig muskel ungefär lika stor som din egen
knytnäve. Inuti hjärtat finns fyra hålrum: högersidans förmak
och kammare, och vänstersidans förmak och kammare.
Mellan hjärtats hålrum finns det klaffar som kan öppnas och
stängas. Klaffarna fungerar som dörrar, som ser till att blodet
rinner i rätt riktning, dvs framåt och inte bakåt. Om en klaff
öppnas trögt eller inte sluter tätt fungerar alltså blodcirkulationen sämre.
Hjärtats uppgift är att ta emot blod från kroppen och pumpa
det vidare till lungorna så att det kan syresättas. Sedan pumpas
blodet tillbaka genom hjärtat till kroppens olika vävnader och
organ så att de får syre och näring.
Blodcirkulationen
Klaffar
Vänster
förmak
Höger
förmak
Blodcirkulationen är kroppens transportsystem. Blodet rinner
i ett slutet rörsystem som bildas av blodkärlen. Blodcirkulationen bildar tillsammans med hjärtat två kretslopp. Det stora
kretsloppet går från vänsterhjärtat ut till kroppen och tillbaka
till högerhjärtat. Det lilla kretsloppet går från högerhjärtat till
lungorna och tillbaka till vänsterhjärtat.
Vänster
kammare
Hjärtats pumpförmåga
När man anstränger sig, springer, går i trappor eller arbetar
hårt måste hjärtat öka sin pumpförmåga. I vila pumpas ungefär
5 liter blod runt per minut. Vid kraftig ansträngning ökas pumpförmågan till ungefär 20-25 liter per minut.
4
Höger kammare
5
Vad är hjärtsvikt?
Orsaker
Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat inte orkar pumpa runt den
mängd blod som behövs för att ge kroppens olika delar tillräckligt med syre och näring. Det blir en obalans mellan tillgång
och efterfrågan, det vill säga mellan vad hjärtat orkar pumpa
och vad kroppen kräver.
Hjärtsvikt är inte en egen separat sjukdom utan ett resultat av
en eller flera åkommor. Detta leder till att hjärtats förmåga
att pumpa runt blodet och förse kroppens olika delar med syre
och näring begränsas.
Man räknar med att det totalt finns omkring 200 000 personer
med hjärtsvikt i vårt land. Främst drabbas personer över 65 år,
men yngre kan också få hjärtsvikt.
Det finns två huvudorsaker till en nedsatt pumpförmåga
i hjärtmuskeln:
1) Hjärtat har problem att pumpa ut blodet på grund av
minskad kraft i hjärtats muskelvägg. Man säger att hjärtat
har ”svårt att tömma sig”.
2) Hjärtat har problem att fyllas
med blod på grund av stelhet
i hjärtats muskelvägg.
Man säger att hjärtat har
”svårt att fylla sig”.
6
Hjärtinfarkt eller kärlkramp är en vanlig orsak till hjärtsvikt.
Hjärtmuskeln är skadad och därigenom försämras pumpförmågan.
Högt blodtryck är också en vanlig bakomliggande orsak till
hjärtsvikt. När motståndet i blodkärlen är ökat krävs det mer
kraft av hjärtat att pumpa ut blodet i kroppen.
Fel på hjärtklaff är en annan orsak, och innebär att blodet inte
kan pumpas ut effektivt från hjärtat därför att klaffarna läcker,
eller är förträngda.
Hjärtmuskelsjukdom kan också orsaka hjärtsvikt. Hjärtmuskeln
försvagas och orkar inte pumpa ut blodet i kroppen.
Andra orsaker kan vara medfött hjärtfel, rytmrubbningar
(för långsam eller snabb rytm), alkoholmissbruk, hjärtsäckssjukdom eller följderna av någon annan sjukdom som svår blodbrist, lungsjukdom, sköldkörtelsjukdom eller diabetes.
7
Utlösande faktorer
Hjärtsvikt kan utlösas av olika faktorer. En faktor är infektion.
Om kroppen är angripen av en virus- eller bakteriell infektion
så kan detta innebära en belastning på hjärtmuskeln.
Hjärtmuskelförtjockning kan också bli en följd av den mins-
Hjärtsvikt kan också utlösas av blodbrist. Om man har blodbrist av en eller annan orsak så kan detta innebära en belastning
på hjärtmuskeln hos en person som redan är hjärtsjuk.
Den minskade pumpförmågan kan slutligen ge upphov till ökad
mängd stresshormoner i blodet. När hjärtat utsätts för belastning får man en ansamling av stresshormoner i blodet som piskar på hjärtat och ökar hjärtats hastighet för att det skall kunna
tömma sig mer fullständigt.
En rubbning av ämnesomsättningen kan också vara en
utlösande faktor. Om man antingen har för låg eller för hög
ämnesomsättning kan det betyda en belastning på hjärtmuskeln.
Slutligen kan ändringar i hjärtrytmen utlösa hjärtsvikt.
Om hjärtat går för sakta eller för fort så blir det inte tillräcklig
blodmängd som pumpas ut i kroppen.
När en viss gräns uppnåtts kan inte hjärtat kompensera svikten
längre. Pulsen och hjärtstorleken kan inte öka hur mycket som
helst. Alltmer vätska samlas i kroppen. Hjärtsvikten börjar ge
symptom.
Kompensering
Prognos
Vad händer när hjärtats pumpförmåga minskar?
Ja, för det första kan det leda till en ökad puls. Genom att öka
Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd som kräver livslång
behandling. Lätt hjärtsvikt påverkar oftast inte det dagliga
pulsen kan hjärtat pumpa runt mer blod.
En minskad pumpförmåga kan också leda till hjärtförstoring.
När hjärtat inte längre orkar pumpa ut blodet i samma takt
som det fylls på, utvidgas hjärtat för att få plats med den ökade
blodmängden.
8
kade pumpförmågan. När hjärtat får arbeta hårdare tränas
muskeln och blir större och tjockare.
livet så mycket. Man klarar av det mesta i vardagen, även
om orken inte är lika bra som förr.
Om man har måttlig eller svår hjärtsvikt orkar man inte så
mycket utan måste prioritera det som är viktigast att göra.
Svår hjärtsvikt är ett livshotande tillstånd som kan leda till
en för tidig död om den inte behandlas.
9
Symptom
Trötthet
Eftersom hjärtat har svårt att tömma sig så kommer för lite
blod ut till kroppens olika vävnader. Det innebär till exempel
att skelettmuskulaturen också får för lite blod för att kunna
fungera normalt.
Det märks framför allt vid ansträngning, då det inte är
ovanligt att man blir trött i benen och inte orkar på
samma sätt som tidigare. Rent allmänt blir man även
tröttare än tidigare på grund av att det råder blodbrist
och brist på näringsämnen till de flesta organen i kroppen.
Andfåddhet
Ett tidigt symptom är
andfåddhet vid ansträngning.
Andfåddheten beror på
att hjärtat inte orkar pumpa
blodet framåt, utan blodet
stockas bakåt. Detta leder
till att vätska ansamlas
i lungorna. Man kan
jämföra med en port som
är öppen, men det är fullt
där inne, det blir kö bakåt.
Så småningom kommer
andfåddheten även i vila. Den blir värre i liggande ställning
än i sittande. Det beror på att vätskan sprids ut över en
större yta i lungorna när man ligger ned. Det här kan jämföras
med en flaska som står upp. Där trycker vätskan mot en liten
yta, men om man lägger flaskan ned, fördelas trycket mot en
betydligt större yta.
Bensvullnad
Bensvullnad orsakas av att vätska
ansamlas i benen. Typiskt är när
man trycker med ett finger på
det svullna benet, så kvarlämnar
fingret ett tydligt avtryck på
grund av att man förskjuter
vätskan åt sidorna.
10
11
Övriga symptom
Vid hjärtsvikt kan man förutom trötthet, andfåddhet och
bensvullnad också ha andra symptom. Ett vanligt symptom
är hosta, som orsakas av vätska i lungorna.
Hjärtklappning är ett symptom som kan komma både i vila
Yrsel beror på att hjärtat har svårt att tömma sig på blod.
symptom vid hjärtsvikt. Vätska ansamlas i magen och levern,
och ger upphov till svullnad. Buksvullnad ger ofta magsmärtor,
illamående och aptitlöshet. Detta leder i sin tur till viktökning
och näringsbrist.
Det innebär ofta att det inte kommer tillräckligt med blod till
hjärnan. Det gör det svårt att upprätthålla blodtrycket, vilket
i sin tur kan ge upphov till yrsel. Det är inte heller helt ovanligt
att den nedsatta pumpförmågan leder till rubbningar i hjärtrytmen, som i sin tur kan leda till yrsel.
och vid ansträngning.
Buksvullnad, det vill säga tyngdkänsla i buken, kan vara ett
Oro, ångest och nedstämdhet är symptom som också kan
uppträda vid hjärtsvikt. Eftersom man upplever att man är
trött och blir andfådd också vid en liten ansträngning, kan
det ge upphov till försämring av humör och livslust.
Ibland kan andfåddheten upplevas som en kvävningskänsla,
att man inte får luft, vilket kan medföra oro och ångest.
Det är viktigt att vara positiv och tro på att insatt medicinering
i de flesta fall kan leda till en avsevärd förbättring.
Urinträngningar
När man ligger ner omfördelas vätska
från de svullna benen tillbaka till
blodomloppet och det leder till att
man behöver gå upp och kasta
vatten på natten.
12
13
Utredning
Allmänt
Det är viktigt att i ett tidigt skede av sjukdomen ställa diagnosen
hjärtsvikt eftersom flera andra tillstånd kan ge likartade symtom.
Din egen sjukdomsberättelse, sjukdomshistoria, symptom, EKG
och laboratorieprover ger läkaren vägledning till att ställa en
säker diagnos.
Ett mycket viktigt hjälpmedel för att ställa en så säker diagnos
som möjligt är att ta ett blodprov för att analysera koncentrationen av ett peptidhormon (BNP alternativt Nt-proBNP).
Provet kan ge upplysningar om hjärtats fyllnadstryck, dvs om
hjärtat är belastat. Om koncentrationen av peptidhormonet i
blodet är förhöjt gör läkaren ofta en undersökning med ultraljud
(ekokardiografi) för att fastställa om det är hjärtsvikt som det
handlar om.
14
BNP alternativt Nt-proBNP
Att analysera blodet och mäta nivåerna av ett peptidhormon är
i dag ett standardförfarande för att påvisa misstanke om hjärtsvikt. Vid höga nivåer går man vidare och gör en ultraljudsundersökning för att bekräfta om hjärtsvikt föreligger.
Ultraljud (ekokardiografi)
Ultraljud visar hur hjärtat ser ut inuti och hur det arbetar.
Ultraljud sänds genom hjärtat och de reflekterande ljudvågorna
omvandlas till bilder i en dator. Bilderna visar hur hjärtats
väggar och klaffar ser ut, och hur hjärtat pumpar.
Undersökningen kan också visa in- och utflödet av blod från
hjärtat och flödet genom klaffarna.
Hjärt-lungröntgen
Ibland kan det också vara av värde att göra en röntgenundersökning av hjärtat för att framförallt utesluta en lungsjukdom
som orsak till de aktuella symptomen.
En hjärt-lungröntgen visar om hjärtat är förstorat, om det finns
vätska i lungorna och om belastningen på lungorna är ökad,
så kallad ”lungstas”.
Man får inte heller glömma att ibland orsakas andfåddheten av
en syrebrist i hjärtmuskeln och är därför ett tecken på kärlkramp.
Ett cykelarbetsprov kan därför vara viktigt eftersom tillståndet
med syrebrist i hjärtmuskeln kräver en helt annan behandling
än den vid hjärtsvikt.
Arbetsprov
Ett arbetsprov går till så att man får cykla på en testcykel för
att se hur arbetskapaciteten är och vad som begränsar den, till
exempel andfåddhet, bentrötthet eller bröstsmärta. Under hela
arbetsprovet följer man EKG för att upptäcka störningar i
hjärtats rytm och se tecken på syrebrist.
15
Behandling
Mediciner
Modern hjärtsviktsbehandling med bland annat nya läkemedel
förbättrar överlevnaden, ökar välbefinnandet och minskar
samtidigt behovet av sjukhusinläggningar. ACE-hämmare,
diuretika (vätskedrivande läkemedel) och betablockerare utgör
basen i behandling av hjärtsvikt.
ACE-hämmare
Behandlingen skiljer sig åt beroende på hur mycket besvär du
har av din hjärtsvikt. Vid svårare tillstånd av hjärtsvikt kan
olika ingrepp och hjälpmedel komma att övervägas som komplement till läkemedel och dina egna åtgärder.
De positiva effekterna kommer sig av att ACE-hämmare avlastar
hjärtats arbete genom att dels vidga blodkärlen och dels sänka
blodtrycket. På så sätt blir det lättare för hjärtat att pumpa
ut blodet. Dessutom motverkar ACE-hämmare att hjärtmuskeln
växer till och blir förstorad. ACE-hämmare motverkar också
vätskeansamlingen i kroppen genom omfördelning av vätskan till
andra områden.
ACE-hämmare har många effekter som är viktiga vid behandling
av hjärtsvikt. I stora undersökningar har det visat sig att ACEhämmare lindrar symtomen, ökar arbetsförmågan, minskar
behovet av sjukhusvård och förlänger överlevnaden.
ACE-hämmare förstärker effekten av urindrivande läkemedel och
bör därför ges tillsammans med dem för att uppnå största möjliga
effekt. Om inte ACE-hämmare tolereras kan AT1-receptorblockerare användas i stället.
Exempel på ACE-hämmare är:
Triatec/Ramipril, Renitec/Enalapril och Capoten/Kaptopril.
Exempel på AT1-receptorblockerare är:
Atacand/candesartan, Cozaar/losartan och Diovan/valsartan.
16
17
Betablockerare
Betablockare har liksom ACE-hämmare visat att de lindrar
symtomen, minskar behovet av sjukhusvård och förlänger
överlevnaden. Betablockerare avlastar hjärtat framförallt
genom att minska hjärtfrekvensen så att hjärtat får mer tid
att fylla sig. Regleringen av hjärtfrekvensen skyddar också
mot allvarliga rytmrubbningar. På samma sätt som ACEhämmarna så motverkar betablockerarna en sammandragning
av kärlen och sänker blodtrycket.
Exempel på betablockerare är: Kredex, /Karvedilol,
Emconcor CHF/, Bisoprolol, Seloken ZOC /Metoprolol.
Vätskedrivande medel
Vätskedrivande medel eller så kallade diuretika, lindrar
framförallt symtomen av hjärtsvikten. De driver ut vatten
genom att öka urinmängden och på så sätt minska vätskeöverskottet. Det finns i huvudsak två typer av diuretika:
de med snabb effekt och de med lite mer långsamt insättande
effekt.
Digitalis
Digitalis ges ofta till patienter med hjärtsvikt.
Digitalis förbättrar cirkulationen vid hjärtsvikt genom att stärka
hjärtmuskelns pumpförmåga och minska hjärtfrekvensen.
Exempel på digitalis är: Digoxin.
Långverkande nitropreparat
De så kallade långverkande nitropreparaten, leder till en
vidgning av blodkärlen och därmed en avlastning av hjärtat.
De kan ibland vara ett bra komplement till den övriga
medicineringen.
Exempel på nitrater är: Sorbangil, Ismo, Imdur,
Monoket och Isosorbidmononitrat.
Ibland kan de täta urinträngningarna, som de snabbverkande
vätskedrivande medlen ger upphov till, upplevas som handikappande. Om du planerar att göra något på förmiddagen kan du
ta den vätskedrivande tabletten senare. Men glöm inte att ta
tabletten. Ett alternativ kan också vara att istället använda de
långverkande vätskedrivande medlen som inte ger lika mycket
urinträngningar. Med urinen så försvinner salter. Därför måste
man ibland ge läkemedel som sparar eller ersätter salterna.
Exempel på diuretika är: Lasix Retard, Furosemid,
Furix Retard, Salures, Esidrex, Bendroflumetiazid, Spironolakton
och Zaroxolyn (metolazolone).
18
19
Kompletterande behandling
Egenvård
Olika hjälpmedel kan komma till användning som kompletterar dina läkemedel och kan stärka hjärtats funktion.
Aktivitet och vila
Exempel på hjälpmedel som kan bli aktuella är sviktpacemaker
(biventrikulär pacemaker eller CRT) respektive implanterbar
automatisk defibrillator.
Ibland finns det ett minskat blodflöde i hjärtats egna blodkärl
som behöver åtgärdas eller öppnas för att förbättra hjärtfunktionen. Då kan en by-pass-operation bli aktuell eller en så
kallad PCI då läkaren, företrädesvis via ljumsken, öppnar upp
kärlet med hjälp av en ballong. Ofta sätter man in en stent
samtidigt som är ett slags metallnät och som håller blodkärlet
vidgat.
Att tänka på
Det är viktigt att följa läkarens ordination.
Ta medicin vid rätt tillfällen och i rekommenderade doser.
Dosetten är ett bra hjälpmedel för att komma ihåg att ta sina
mediciner. Den kan köpas på apotek.
Undvik alltför hårt arbete och stress som belastar hjärtat.
Lätt fysisk ansträngning är bra som en del av den medicinska
behandlingen av hjärtsvikt, men det är viktigt att känna efter
hur mycket kroppen orkar. Det kan variera från dag till dag
hur mycket du orkar.
Börja till exempel med korta promenader och öka längden
successivt. Gymnastik, motion med cykel och lättare muskelträning med t.ex träningsband är också bra alternativ eller
komplement till promenader.
Försök att vila en eller flera gånger under dagen så underlättas
arbetet för hjärtat en stund och du orkar lite mer efteråt.
Det finns ingen anledning att avhålla sig från sexuell aktivitet.
Däremot kan lusten och förmågan vara nedsatt. Tveka inte att
ta upp eventuella frågor om sexuell aktivitet med din läkare
eller sjuksköterska.
Infektioner
En del mediciner är olämpliga att ta när man har hjärtsvikt.
De kan orsaka en försämring av hjärtsvikten. Exempel på detta
är vissa läkemedel mot smärta och inflammation. Är du osäker,
rådfråga din läkare eller hjärtsviktssjuksköterska.
Förkylning och influensa kan försämra tillståndet vid hjärtsvikt.
Försök att undvika att träffa förkylda personer.
Se till att få vaccin mot influensa varje höst eftersom personer
med hjärtsvikt lättare får komplikationer av influensa.
Om det arrangeras några särskilda gruppträningar
eller hjärtsviktskola kan det vara bra att delta i dessa.
20
21
Rökning
Vätskeintag
Vid rökning minskar syreupptaget i blodet. Rökning ökar också
risken för åderförkalkning. Du får ofta även mer hosta och en
ökad risk för att utveckla infektioner i luftrören. Rökning motverkar eller tar bort läkemedlens effekt.
Vätskedrivande mediciner ger ökad törst, men drick ändå inte
totalt mer än 1,5 – 2 liter per dygn, inkluderat all form av
vätska som te, kaffe, frukt, soppor mm.
Alkohol
stimulerande spray eller tabletter, citronskivor, krossad is
blandad med juice eller skölj munnen med kallt vatten.
Att dricka ett glas vin då och då och vid festliga tillfällen
klarar hjärtat av, men stora mängder alkohol är skadligt
för hjärtmuskeln och andra organ.
Mot törsten kan du prova isbitar, sockerfria tabletter, saliv-
Is
Sockerfria
tabletter
Citron
skivor
Krossad is
Salivspray
22
23
Mindre salt, nyttig mat
Salt ger ökad törst och binder vätska. Salta måttligt på maten
men tag inte bort det helt – osaltad mat kan vara smaklös.
Ät en näringsrik kost. Om du är överviktig försök att gå ner
i vikt. Övervikt belastar hjärtat.
Om du har problem med illamående och aptitlöshet – ät mål av
mat som du tycker om och försök äta lite oftare.
24
Vikt
Kontrollera din vikt genom att väga dig, gärna dagligen eller
minst en gång per vecka, vid samma tidpunkt på dygnet och
med lika mycket kläder på kroppen.
Skriv gärna upp vikten regelbundet i en liten anteckningsbok.
Då ser du tydligt om den varierar mer än normalt.
25
Symptomförändring
Egna anteckningar
Följande symptom kan tyda på att hjärtsvikten försämrats
och då bör du kontakta din läkare eller sviktsjuksköterska:
• Snabb viktökning
• Ökad andfåddhet
• Bensvullnad.
Skriv gärna upp vikten regelbundet i en liten anteckningsbok.
Då ser du tydligt om den varierar mer än normalt.
Om du plötsligt går upp i vikt mer än 1 kilo från dina
normala värden så kan det vara ett tidigt tecken på att
vätska samlas i kroppen.
Känn gärna på benen för att se om det blir tydliga avtryck av
dina fingrar. Bensvullnad är ett tecken på att det börjar ansamlas
vätska i kroppen och att din hjärtsvikt har försämrats.
26
27
Dina mediciner
Din kroppsvikt
I tabellen kan du notera vilka mediciner du tar
och vilken dos du tar.
Det är viktigt att du väger dig regelbundet. Snabb viktökning
kan bero på vätskeansamling i kroppen. Genom att fylla i
tabellen kan du behålla kontroll på din vikt.
Medicin
28
Dosering
Morgon
Lunch
Kväll
Natt
Styrka
Datum
Datum
Vikt
Datum
Vikt
29
Läkar- och sjuksköterskebesök
Vid frågor
Här kan du fylla i tider för dina besök.
Välkommen att ringa oss om du har några frågor!
Datum
Tid
Sjukhus
Mottagning
Doktor
Telefon
Sjuksköterska
Telefon
30
31
SE.RAM.09.06.01
SVIKTVÄKTARNA
Fler exemplar av denna skrift kan beställas från:
sanofi-aventis, Box 14142, 167 14 Bromma. Tel: 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]
www.sanofi-aventis.se
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Create flashcards