HJÄRTSVIKT – SEPTEMBER 2014
Gunilla Lindberg,usk
Sofia Karlsson,ssk
Ioanna-Maria Papageorgiou,spec.läkare
ÄMNEN
Vad är hjärtsvikt-definition?
 Orsaker?
 Hjärtsviktsymptom
 Gradering (NYHA klassifikation)
 Utredning
 Behandling
 Omvårdnad

2
DET FRISKA HJÄRTAT

Hjärtat fungerar som en pump :

Syrefattigt blod till lungorna

Syrerikt blod till kroppens organ

Vila: 5 L/min

Arbete: 20-25 L/min
3


Minskad kraft i hjärtats muskelvägg leder till att
hjärtat har svårt att tömma sig
Stelhet i hjärtats muskelvägg leder till att hjärtat
har svårt att fylla sig
Hjärtats pumpförmåga blir nedsatt och blodflödet
ut i kroppen försämras
Försämrad syresättning av organ
4
EPIDEMIOLOGI
Runt 250 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt
och varje år insjuknar 30 000.
 Bara hälften av de drabbade lever sex år efter
diagnos.
 Vanligast hos personer över 65 år

50-59 år: 0,8%
 60-69 år: 2,3%
 70-79 år: 4,9%
 > 80 år: 9,1%

5
•
Hjärtsvikt är vår dödligaste folksjukdom, mer dödlig
än cancer, med årlig mortalitet på 5–75% beroende
på svårighetsgrad.
•
Svikt är den vanligaste orsaken till inläggning på
medicinkliniker och står för >2% av hela
sjukvårdsbudgeten, med den största delen av
kostnaden för hospitaliseringar.
6
HJÄRTSVIKTSPROCESSEN
7
HJÄRTSVIKTSPROCESSEN
8
ORSAKER

Nästan 80% av all hjärtsvikt orsakas av:
Ischemisk hjärtsjukdom
Hypertoni
9
ORSAKER








Resterande 20% orsakas av:
Rytmrubbningar
Klaffel
Perimyokardit
Kardiomyopatier
Medfödda hjärtfel
Alkoholism
Inlagringssjukdomar (amyloidos)
10
SYMPTOM
Trötthet
Yrsel
11
SYMPTOM
Andfåddhet
Hosta
12
SYMPTOM
Bensvullnad
Buksvullnad
Oro
Ångest
Nedstämdhet
Viktuppgång
13
DYSPNÉ
Dyspné vid ansträngning
Paroxysmal nattlig dyspné (man vaknar upp på
nätterna pga dyspné)
Orthopnea, andfåddhet när man ligger plat
(behöver flera kuddar)
14
HOSTA
Frekventa hostattacker
Torr hosta när man lägger sig ner plat i sängen
Ibland blodtillblandad sputum
15
Trötthet:
Lätt tillkommet trötthet


Ödem runt anklarna, fötterna och u-benen (ibland
upp till lårnivå), kan vara upp till scrotum och
abdomen (ascites)
16
GRADER AV HJÄRTSVIKT

NYHA I : nedsatt hjärtfunktion utan symptom

NYHA II : lätta symptom vid minst måttlig fysisk
ansträngning (trötthet, hjärtklappning, dyspné)

NYHA III: måttliga symptomer vid lätt fysisk
ansträngning

NYHA IV: svåra symptomer även i vila
17
HUR STÄLLER MAN DIAGNOSEN?

Tidig diagnos = tidig behandling




Anamnes
Status
EKG
Blodprov inklusive BNP
18
HUR STÄLLER MAN DIAGNOSEN?
Hjärt- lungröntgen
Arbetsprov
Ultraljudsundersöking
av hjärtat
19
HUR STÄLLER MAN DIAGNOSEN?
20
BEHANDLING
Först och främst :
Förebygga hypertoni och ischemisk hjärtsjukdom!!!!
21
BEHANDLING

Diuretika – lindrar symptom
Ex. : Furix, Salures, Furosemid
Biverkningar: Förlust av salter
Används ofta som vid behov medicinering vid
viktökning (>2kg) och/eller andfåddhet
22
BEHANDLING

ACE-hämmare / ARB : fördröjer den progressiva
hjärtdilateringen/-förstoringen och hjärtsvikten.
Ex. : Enalapril, Ramipril
Losartan, Cozaar, Atacand
Biverkningar : torr hosta,
njurpåverkan – uppehåll vid
kräkningar/diarreer!!!!!
23
BEHANDLING

Beta-blockare : minskar pulsen
Ex. : Metoprolol, Seloken, Bisoprolol
Biverkningar:
Lågt blodtryck och yrsel
 Kalla händer och fötter

Sluta aldrig ta läkemedel tvärt utan att
prata med läkare!

24
ÖVRIG BEHANDLING

Hjärtkirurgi



Klaffel
Medfödda hjärtfel
Hjärttransplantation

Sviktpacemaker-CRT

Egenvård
25
ÖVRIG BEHANDLING

Patientundervisning






Känna igen symtom vid försämring
Regelbunden vägning
Begränsat vätske – och saltintag
Rökning, alkohol och motion
Vaccinering (mot influensa samt mot pneumococker var
5:e år)
Psykologiskt stöd
26
PATIENTDAGBOK
27
VÄTSKE-NUTRITIONSLISTA
28
STANDARDVÅRDPLAN
En
handlingsplan som anger en basnivå som
beskriver normalförloppet
För
patienter med samma medicinska diagnos, som
genomgår likartad behandling/undersökning eller har
likartade problem/risker
Används
tillsammans med en kvalitetsnorm
Godkänd
av verksamhetsansvariga
29
30
31
PATIENTFALL 1

Man 60 år, Göran

Bakgrund: Heriditet, hyperlipidemi, hypertoni, stress

Aktuellt: Vaknar med CBS, söker akuten på
eftermiddagen, påtagligt andfådd, Stemi, primär Pci mot
LAD

Efterförlopp: UKG visar Måttlig – Uttalad nedsatt
systolisk funktion

Uppföljning: Hjärtsköterskemottagningen,
titrering/provtagning, sekundärprevention(anpassad
infarkt och svikt). Hjärtteam kopplas in, hjärtskola,
sjukgymnast (kranskärlssjukdom), kardiologbesök med
Ekg, Ukg och provtagning.
32
PATIENTFALL 2
Man 78 år, Sivert
Bakgrund: Hjärtinfarkt för 15 år sen
Aktuellt: Ökad andfåddhet, trötthet och bensvullnad. Sovit sittande sista dagarna. Hosta och lufthunger. Inlagd för
utredning, stark misstanke om hjärtsvikt.
Rtg-pulm visar bilateral pleuravätska
BNP (akuten) 1350.
UKG – Uttalad nedsatt systolisk funktion.
Åtgärd:
Furix intravenöst
Ace-hämmare, låg dos,
Betablockad
Omvårdnadsåtgärder: SVP – Hjärtsvikt, egenvårdsstöd skriftligt och muntligt
Uppföljning: Hjärtsköterskemottagningen, titrering, klinisk kontroll och fortsatt upprepad egenvårdsutbildning. Antal
besök varierar, telefonuppföljning. Stabil patient/måldos remitteras till vårdcentralen.
33
PATIENTFALL 3
Man, 86 år, Gösta
 Kroniskt förmaksflimmer, tablettbehandlad
hypertoni
 Kommer in med bensvullnad upp till lårnivå trots
extra Furix i hemmet
 Blodprover med oklar anemi (Hb 90)
 Insatt på Furix iv samt ACE-hämmare (gick ner 3kg
i vikt)
 Eko med måttligt nedsatt VK funktion samt nedsatt
HK funktion
 Uppföljning via primärvården

34
SAMMANFATNING

Hjärtsvikt är ett vanligt tillstånd, med tilltagande
incidens och prevalens i högre åldrar. Alla
hjärtsjukdomar kan orsakar hjärtsvikt men
hjärtsvikten kan även påverkas av sjukdomar
utanför hjärtat.

Den har hög dödlighet, vilken kan reduceras med
adekvat behandling och omvårdnad

Viktigt med tät kontakt och kontroll av patienterna.
Patientens eget ansvar.
35
Tack!
36