Fair Society, Healthy Lives, översatt bilaga

advertisement
Fair Society,
Healthy Lives
Marmot-rapporten
Indikatorer för att bedöma resultatförbättringar avseende genomförandet
av rekommendationerna i rapporten
Översatt till svenska på uppdrag av:
Kommission för ett
socialt hållbart Malmö
Fair Society,
Healthy Lives
The Marmot Review
Indikatorer för att bedöma
resultatförbättringar
avseende genomförandet av
rekommendationerna i rapporten
Översatt till svenska på uppdrag av:
Kommission för ett
socialt hållbart Malmö
Inspiration och stöd till lokalt, regionalt och
nationellt arbete för att minska skillnader i hälsa
Inledning
Det här är en bilaga till rapporten Fair Society, Healthy Lives - Strategic Review of Health Inequalities
in England post-2010 (The Marmot Review) som publicerades 2010 . Rapporten innehåller en
vetenskaplig genomgång av de sociala determinanterna för hälsa och rekommendationer till den
brittiska regeringen och andra aktörer i samhället för att minska skillnader i hälsa. Den här översatta
bilagan innehåller indikatorer för att kunna mäta och följa upp rekommendationerna.
Flera rapporter har belyst att människors levnadsvillkor
och förutsättningar är ojämlika och att samhällets välfärdstjänster inte når alla medborgare på ett likvärdigt
sätt. Ibland kan till och med välfärdtjänsterna bidra till
att skillnader ökar mellan grupper i samhället. Detta är
ett problem som undergräver tilltron till välfärdsystemet
och skapar stora konsekvenser för såväl medborgare
som samhälle.
Sveriges Kommuner och Landsting har uppmärksammat
detta och har tillsammans med kommuner, landsting
och regioner påbörjat ett arbete för att bidra till mer
jämlika välfärdstjänster. Den brittiska rapporten Fair
Society, Healthy Lives går till stora delar att använda även i
ett svenskt sammanhang.
Vår förhoppning är att denna översatta del av rapporten
ska ge inspiration och stöd för kommuner, landsting och
regioner runtom i Sverige. .
Anna Östbom
Sektionschef Hälsa och Jämställdhet
Sveriges Kommuner och Landsting
2010 beslutade kommunstyrelsen i Malmö att
tillsätta Kommission för ett socialt hållbart Malmö.
Kommissionen består av fjorton kommissionärer, som är
experter inom olika områden. Uppdraget är att ta fram
vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
skillnader i hälsa ska minska i Malmö. Slutrapporten ska
vara klar i december 2012.
Fair Society, Healthy Lives, liksom rapporten Closing the
Gap in a Generation (WHO 2008) är förebilder till vårt
eget arbete, där en viktigt del är att identifiera valida,
reproducerbara indikatorer för sociala determinanter
för ojämlikheter i hälsa, samt indikatorer som i framtiden
visar om man lyckats implementera olika åtgärder.
Det handlar om att omsätta strategier till genomförbara
åtgärder på det lokala planet i Malmö. Marmotrapportens rekommendationer avser hela England.
Trots detta kan den vara en utomordentlig hjälp för både
lokalt, regionalt och nationellt arbete för att minska
hälsoklyftor i Sverige – på såväl kort som lång sikt.
Sven-Olof Isacsson
Professor emeritus i Socialmedicin, Lunds Universitet
Ordförande i Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Rise up with me against
the organisation of misery
Pablo Neruda
Note from the Chair
People with higher socioeconomic position in
society have a greater array of life chances and
more opportunities to lead a flourishing life. They
also have better health. The two are linked: the more
favoured people are, socially and economically,
the better their health. This link between social conditions and health is not a footnote to the ‘real’ concerns
with health – health care and unhealthy behaviours – it
should become the main focus. Consider one measure of
social position: education. People with university degrees
have better health and longer lives than those without.
For people aged 30 and above, if everyone without a
degree had their death rate reduced to that of people with
degrees, there would be 202,000 fewer premature deaths
each year. Surely this is a goal worth striving for.
It is the view of all of us associated with this Review
that we could go a long way to achieving that remarkable
improvement by giving more people the life chances
currently enjoyed by the few. The benefits of such efforts
would be wider than lives saved. People in society would
be better off in many ways: in the circumstances in which
they are born, grow, live, work, and age. People would
see improved well-being, better mental health and less
disability, their children would flourish, and they would live
in sustainable, cohesive communities.
I chaired the World Heath Organisation’s Commission
on Social Determinants of Health. One critic labelled the
Commission’s report ‘ideology with evidence’. The same
charge could be levelled at the present Review and we
accept it gladly. We do have an ideological position: health
inequalities that could be avoided by reasonable means
are unfair. Putting them right is a matter of social justice.
But the evidence matters. Good intentions are not enough.
The major task of this Review was to assemble the
evidence and advise on the development of a health
inequalities strategy in England. We were helped by nine
task groups who worked quickly and thoroughly to bring
together the evidence on what was likely to work. Their
reports are available at www.ucl.ac.uk/gheg/marmotreview/Documents. These reports provided the basis for the
evidence summarised in Chapter 2 of this report and the
policy recommendations laid out in Chapter 4.
Of course, inequalities in health are not a new concern.
We stand on the shoulders of giants from the 19th and 20th
centuries in seeking solutions to the problem. Learning
from more recent experience forms the basis for Chapter 3.
While we relied heavily on the scientific literature, this
was not the only type of evidence we considered. We
engaged widely with stakeholders and attempted to learn
from their insights and experience. Indeed, an exciting
feature of the Review process was the level of commitment and interest we appear to have engaged in central
government, political parties across the spectrum, local
government, the health services, the third sector and the
private sector. The necessity of engaging these partners
in making change happen is the subject of Chapter 5.
Knowing the nature and size of the problem and
understanding what works to make a difference must be at
the heart of taking action to achieve a fairer distribution of
health. We therefore propose a monitoring framework on
the social determinants of health and health inequalities
in Chapter 5 and Annex 2.
From the outset it was feared that we were likely to
make financially costly recommendations. It was put to us
that economic calculations would be crucial. Our approach
to this was to look at the costs of doing nothing. The
numbers, reproduced in Chapter 2, are staggering. Doing
nothing is not an economic option. The human cost is
also enormous – 2.5 million years of life potentially lost to
health inequalities by those dying prematurely each year
in England.
We are extremely grateful to two Secretaries of State
for Health: Alan Johnson for having the vision to set up this
Review and Andy Burnham for continuing to support it
enthusiastically. When the report of the Commission on
Social Determinants of Health was published in August
2008, Alan Johnson asked if we could apply the results to
England. This report is our response to his challenge.
The Review was steered by wise Commissioners who
gave of their knowledge, experience and commitment. It
was served by a secretariat whose knowledge and selfless
devotion to this task were simply inspiring. I am enormously grateful to both groups. One way and another,
through excellent colleagues at the Department of Health,
working committees, task groups, consultations and discussions, we involved scores of people. I hope they will see
their influence reflected all through this Review.
I quoted Pablo Neruda when we began the Global
Commission, and it seems appropriate to quote him still:
‘Rise up with me against the organisation of misery’
Michael Marmot (Chair)
note from the chair — 3
Indikatorer för att bedöma
resultatförbättringar
avseende genomförandet av
rekommendationerna i rapporten
4 — strategic review of health inequalities in england post-2010
Indikatorer för att bedöma resultatförbättringar — 4
Policymål A
Policyrekommendationer
A1
Öka den andel av de totala anslagen som går
till yngre barn och se till att anslagen för yngre
barns utveckling i allt högre grad fördelas
utmed den sociala gradienten.
Ge alla barn en bra start i livet.
A2Ge stöd till familjer för att successivt förbättra
yngre barns utveckling, bland annat genom
att
Prioriterade mål
1 Minska ojämlikheten när det gäller den tidiga
utvecklingen av fysisk och emotionell hälsa samt
den kognitiva, språkliga och sociala förmågan.
2 Säkerställa en hög kvalitet på mödravård, föräldrautbildning, barnomsorg och förskola för att
tillgodose behoven utmed den sociala gradienten.
(i) prioritera pre- och postnatala åtgärder för
att minska negativa utfall av graviditet och
spädbarnstid
(ii) erbjuda betald föräldraledighet under det
första levnadsåret med en inkomst som är
tillräckligt hög för en hälsosam livsföring
3 Öka yngre barns resiliens och välbefinnande
utmed den sociala gradienten.
(iii) rutinmässigt ge stöd till familjer genom
föräldrautbildning, barncenter och olika
specialister för att tillgodose sociala behov
genom utåtriktad verksamhet
(iv) utveckla program för inskolning
A3Tillhandahålla barnomsorg och förskola av
hög kvalitet proportionerligt utmed den
sociala gradienten. Det bör
(i) kombineras med utåtriktad verksamhet för
att öka utnyttjandegraden bland barn från
mindre gynnade familjer
(ii) baseras på utvärderade modeller och
uppfylla kvalitetsnormerna.
Genomförandemekanismer och åtgärder
Processindikatorer
Resultatindikatorer
Utfallsindikatorer
Genomförande organ
Undersöka hur mycket som anslås Anslagens storlek.
på nationell och lokal nivå samt
bygga in höjningar i anslagsplaner.
Ökning av tjänster och kvalitet.
Eftersträvade mål för barns utveckling.
Se nedan.
Bättre uppfostrings-
förmåga och värderingar.
Bättre kognitiva, språkliga, emotionella, beteendemässiga och fysiska utfall hos barn 2–3 år utmed den sociala gradienten.
DCSF, DWP, lokala myndigheter, NHS,
den ideella sektorn, arbetsgivare.
Utökad och förbättrad
föräldrautbildning samt ökad
utnyttjandegrad utmed den
sociala gradienten.
HMT, DCSF, lokala myndigheter, lokala partnerskap.
Antenatal vård, hembesök.
Engagemang för kvinnor i
Minskade risker (t.ex. riskzonen utmed den sociala rökning under graviditet), gradienten (t.ex. antenatal vård).
amningsfrekvens. Bättre Fler föräldrar utmed den sociala uppfostringsförmåga gradienten som får bra stöd i utmed den sociala hemmet, t.ex. kvantitet, täckninggradienten.
och kvalitet i hälsobesök år 1.
Bättre födelseutfall
(t.ex. mammans ålder, gestationsålder, födelsevikt och barnadödlighet).
Införande i lagstiftningen om
arbetstagarnas rättigheter.
Utnyttjande av föräldraledighet.
Utveckling av färdigheter hos barn.
Bättre kognitiva, språkliga, emotionella, beteendemässiga och fysiska utfall hos barn under 2 år.
DWP, HMT, arbetsgivare.
Erbjuda hälsobesök,
familjesköterskesamverkan,
SureStart, barnomsorg,
koncentrerade sociala och
beteendeåtgärder, lokala
föräldrautbildningsprogram.
Hälsobesök och engage-mang
från familje-sköterskor varje år
under de första åren i barnets liv
(t.ex. mått på kvantitet, täckning
och kvalitet). Engagemang från
SureStart utmed den sociala
gradienten.
Utveckling av färdigheter
hos barn.
Bättre kognitiva, språkliga, emotionella, beteendemässiga och fysiska utfall hos barn.
DCSF, lokala myndigheter, den ideella sektorn, privata aktörer.
Tillhandahållande av kompetent
personal vid inskolning för alla.
Fokus på dem med störst sociala
och emotionella behov.
Stöd till barn och föräldrar utmed
den sociala gradienten.
Sociala och emotionella färdigheter vid 6 års ålder.
Utbyte av skolan
vid 7 års ålder (t.ex. fysiskt, emotionellt, beteendemässigt och kognitivt).
DCSF, lokala myndigheter, den ideella sektorn, privata aktörer.
Skolmognad vid fem års
ålder (t.ex. fysiskt, emotionellt, beteendemässigt och kognitivt).
DCSF, lokala myndigheter, den ideella sektorn, privata aktörer.
Tillhandahållande av barnomsorg
och förskola (t.ex. kvantitet,
täckning, kvalitet).
DH, DCSF, NHS.
Ökning av antalet barn som får
tillgång till god barnomsorg
och förskola utmed den sociala
gradienten.
Ökad rekrytering av kompetent
personal till barnomsorg och
förskola, inkl. antal ställen
med personal med akademisk
utbildning.
Genomförande av program för
barn under 3 år för att öka inslaget
av strukturerad lek och skolans
engagemang i familjer.
Tillhandahållande av kompetent
personal som arbeta med
dem som har störst sociala och
emotionella behov.
Se ovan, med inriktning på dem
som har störst sociala behov.
Se ovan, med inriktning på dem
som har störst sociala behov.
Se ovan, med inriktning på dem
som har störst sociala behov.
DCSF, lokala myndigheter, den
ideella sektorn, privata aktörer.
Införande av en modell med
pilotprojekt, utvärdering
och genomförande för alla
innovationer.
Ökat antal utvärderade
pilotprojekt och användning av
beprövade program.
Förbättrade kvalitetsnormer i
förskolan.
Ökad skolmognad vid 5 års ålder
bland dem som genomgår
beprövade program.
DCSF, NHS R&D, ESRC och andra
forskningsfinansiärer, lokala
partnerskap.
6 — strategic review of health inequalities in england post-2010
indikatorer för att bedöma resultatförbättringar — 6
Policymål B
Policyrekommendationer
B1Se till att en minskning av den socialt
betingade ojämlikheten i elevers
utbildningsresultat genomgående prioriteras.
Ge alla barn, ungdomar och vuxna maximala utvecklingsmöjligheter och möjlighet att få kontroll över sina
liv.
Prioriterade mål
B2Prioritera en minskning av den socialt
betingade ojämlikheten när det gäller
livsfärdigheter genom att
(i) utöka skolans roll när det gäller att stödja
familjer och grupper och tillämpa ett
helhetsperspektiv på barns utbildning
1 Minska den sociala gradienten när det gäller
färdigheter och utbildning.
2 Se till att skolor, familjer och lokala grupper
samarbetar för att minska den sociala gradienten
när det gäller hälsa, välbefinnande och resiliens
hos barn och unga.
3 Öka tillgången till och användningen av
livslångt lärande av god kvalitet utmed den
sociala gradienten.
(ii) konsekvent tillhandahålla hela spektret av
utökad service i och kring skolan
(iii) kompetensutveckla skolpersonalen så
att de kan öka kontakterna mellan hem och
skola samt arbeta med social och emotionell
utveckling, fysisk och psykisk hälsa och
välbefinnande.
B3 Öka tillgången till och användningen av möjligheter till livslångt lärande av god kvalitet utmed den sociala gradienten genom att
(i) tillhandahålla lättillgängligt stöd
och rådgivning för ungdomar 16–25 år
rörande livsfärdigheter, utbildning och
sysselsättningsmöjligheter
(ii) tillhandahålla arbetsplatsbaserad
utbildning för ungdomar och personer som
byter arbete/yrke, däribland lärlingssystem
(iii) öka tillgången till icke yrkesinriktat
livslångt lärande under hela livet.
Genomförandemekanismer och åtgärder
Processindikatorer
Resultatindikatorer
Utfallsindikatorer
Genomförande organ
Samarbete skola/samhälle, fler
fullserviceskolor, samarbete med
föräldrar lokalt. Successiv ökning
av socialt, beteendemässigt,
psykiatriskt och annat särskilt stöd
utmed den sociala gradienten.
Tillgång till erforderliga resurser.
Minskning av gradienter inom
skolan vad gäller uppnådd
utbildningsnivå. Ungdomar som
studerar efter att skolplikten har
upphört och i lärlingssystem.
Kvalifikationer vid 16 och 24 års
ålder.
DCSF, skolor, lokala myndigheter..
Se nedan.
Se nedan.
Minskning av gradienter mellan
skolor rörande värderingar,
ledarskap och resultat (t.ex.
OFSTED-data, lärar-omsättning,
avstäng-ningar, skolk). Minskning
av gradienter inom skolan vad
gäller skolresultat.
Uppnådd utbildnings-nivå, social
och emotio-nell utveckling samt
fysisk och psykisk hälsa vid 7, 11,
13 och 15 år. Minskning av antal
personer under 19 år samt 19–21 år
som varken arbetar eller studerar.
Minskning av kriminalitet och
asocialt beteende.
Skolväsende, social-tjänst,
ungdoms-domstolar, den ideella
sektorn, Connection, NHS CAMS,
lokala organisationer och grupper
Samarbete skola/samhälle, fler
fullserviceskolor, samarbete med
föräldrar lokalt, ökat utrymme
för PSHE, ökning av fritids- och
kulturaktiviteter.
Ökad andel skolor som blir
fullserviceskolor.
Minskning av gradienter mellan
skolor rörande värderingar,
ledarskap och resultat (t.ex.
OFSTED-data, lärar-omsättning,
avstängningar, skolk).
Minskning av gradienter inom
DCSF, skolor.
skolan vad gäller skolresultat.
Minskning av antal personer under
19 år samt 19–21 år som varken
arbetar eller studerar. Minskning av
kriminalitet och asocialt beteende.
Fler fullserviceskolor,
successiv ökning av socialt,
beteendemässigt, psykiatriskt
och annat särskilt stöd utmed den
sociala gradienten.
Ökad andel skolor som blir
fullserviceskolor och ordnar
program för att förebygga psykisk
ohälsa bland barn och ungdomar.
Attityd- och beteendeförändringar. Ökade möjligheter
(t.ex. resiliens, förmåga,
frivilligarbete).
Minskning av antal personer under DCSF, skolor, lokala myndigheter,
19 år samt 19–21 år som varken
den ideella sektorn och den
arbetar eller studerar. Minskning av privata sektorn.
kriminalitet och asocialt beteende.
Lämpliga utbildningsprogram
(såväl fortbildning som under
grundutbildningen).
Bättre utbildning och ökad
Samma resultat-indikatorer som
kompetens hos skol- och
för B2(i) och B2 (ii).
familjestödspersonal för
att arbeta med social och
emotionell utveckling, hälsa och
välbefinnande i skolor och familjer.
Samma resultat-indikatorer som
för B2(i) och B2 (ii).
Universitet, lärarhögskolor.
Ökat tillhandahållande av
möjligheter i lämpliga miljöer
utmed den sociala gradienten.
Ökad utbildning och utveckling,
bredare rekrytering och
möjligheter till avancemang.
Ökning av antal personer som
studerar efter att skolplikten har
upphört och i lärlingssystem. Ökat
antal som deltar i program för att
förbättra andra livsfärdigheter.
Ökning av färdigheter under livets
gång (uppnådd utbildningsnivå, subjektiva bedömningar
av livsfärdigheter samt
vuxenutbildning).
Gymnasie- och vidare-utbildning,
socialtjänst, domstolar,
arbetsgivare, den ideella sektorn,
lokala grupper.
Lämpliga miljöer för rådgivning
och utbildning.
Ökning av antal ungdomar
som genomgår utbildning och
utveckling.
Ökning av ungdomar som
studerar efter att skolplikten har
upphört och i lärlingssystem. Ökat
antal som deltar i program för att
förbättra andra livsfärdigheter.
Minskning av antalet ungdomar
som varken arbetar eller studerar.
Minskning av kriminalitet och
asocialt beteende.
DCSF, skolor, lokala myndigheter.
Lämpliga utbildningsprogram
(såväl fortbildning som under
grundutbildningen).
Ökning av arbetslivs-erfarenhet/
lärlingsutbildning utmed den
sociala gradienten.
Ökning av arbetskraft med lämplig Minskning av antalet ungdomar
utbildning.
som varken arbetar eller studerar.
Arbetslivserfarenhet.
Frivilligprogram. Program som
minskar den sociala gradienten
vad gäller färdigheter, psykisk
ohälsa, drog- och alkoholmissbruk
samt asocialt beteende och
kriminalitet.
Ökning av arbetslivs-erfarenhet/
Ökade möjligheter (t.ex. resiliens,
lärlingsutbildning utmed den
förmåga, frivilligverksamhet).
sociala gradienten. Ökat antal personer som deltar i program för att
motverka kunskapsbrister, psykisk
ohälsa, drog- och alkoholmissbruk,
asocialt beteende och kriminalitet.
8 — strategic review of health inequalities in england post-2010
IÖkat lokalt engagemang.
Minskning av psykisk ohälsa,
drogmissbruk, kriminalitet och
asocialt beteende.
Indikatorer för att bedöma resultatförbättringar — 8
Policymål C
Policyrekommendationer
C1 Prioritera aktiva arbetsmarknadsprogram där åtgärder sätts in i tid för att minska långtidsarbetslösheten.
Skapa rimliga anställningsförhållanden och bra
arbete för alla.
C2
Uppmuntra, skapa incitament för och vid behov tvinga fram åtgärder för att förbättra arbetstillfällenas kvalitet utmed den sociala gradienten genom att
Prioriterade mål
1 Öka tillgången till bra arbetstillfällen och
minska långtidsarbetslösheten utmed den sociala
gradienten.
2 Underlätta för personer som är mindre
gynnade på arbetsmarknaden att få och behålla
ett arbete
3 Förbättra arbetstillfällenas kvalitet utmed den
sociala gradienten.
(i) se till att arbetsgivare inom den offentliga
och den privata sektorn följer riktlinjer och
lagstiftning om likabehandling
(ii) införa riktlinjer om stresshantering och
ett effektivt främjande av välbefinnande och
fysisk och psykisk hälsa på arbetsplatsen.
C3
Öka tryggheten och flexibiliteten i arbetslivet genom att
(i) prioritera en mer flexibel pensionsålder
(ii) uppmuntra och skapa incitament för
arbetsgivare att skapa eller anpassa arbetstillfällen som är lämpliga för ensamstående
föräldrar, anhörigvårdare och människor med
fysiska och psykiska hälsoproblem.
Genomförandemekanismer och åtgärder
Processindikatorer
Resultatindikatorer
Utfallsindikatorer
Genomförande organ
Kompetensstegar, ”Fitness for
Work”, incitament och villkorande.
Planer för att bevara eller skapa
arbetstillfällen eller på annat sätt
göra det möjligt för människor
att behålla kontakten med
arbetsmarknaden.
Bevarade eller skapade
arbetstillfällen. Andra
indikatorer på anknytning till
arbetsmarknaden.
Minskad långtidsarbets-löshet.
Inkomst från arbete.
DWP, HMRC, Job Centre Plus,
arbetsgivare, arbetsgivarorganisationer, allmänläkare,
företagshälsovård.
Främja konsekventa budskap
i riktlinjer för stresshantering,
med fokus på psykisk hälsa och
välbefinnande.
Ökad tillgång till bra arbetstillfällen
(inklusive stresshantering, balans
mellan arbete och privatliv,
företags-hälsovård).
Användning av stress-rådgivning
och relevant ledarskapsutbildning.
Obalans mellan engagemang och
belöning.
Psykosociala utfall (t.ex.
DWB, BIS, NHS, arbetsgivare,
sjukfrånvaro, stress i arbetet,
fackföreningar, HSE och NICE.
obalans mellan stress och kontroll).
Möjligheter till avancemang (t.ex.
karriärutveckling).
Utbredd tillämpning av
likabehandlingsprinciper från
arbetsgivarnas och den offentliga
sektorns sida.
Ändrad attityd hos arbetsgivare till Ökad utbildning och utveckling,
kompetensutveckling, rekrytering bredare rekrytering och möjligoch avancemang. Regelverk.
heter till avancemang.
Främja konsekventa budskap
i riktlinjer för stresshantering,
med fokus på psykisk hälsa och
välbefinnande.
Ökad användning av god
ledningspraxis för att minska
stressen i arbets-livet. Konsekvent
väg-ledning om stress-hantering.
Förbättrade attityder till
obalans mellan engagemang
och belöning. Tillgång till
stressrådgivning och relevant
ledarskaps-utbildning.
Ökning av myndigheters och
arbetsgivares planer för att främja
flexibilitet. Anställningstrygghet
(t.ex. minskning av ofrivilligt
deltidsarbete, tillfälliga anställningar
eller kontraktsarbete). Ändringar i
bidragssystem, anställningsbidrag,
arbetsgivarnas attityder. Regler om
minimilön.
Trygghet inbyggd i regler och
Ökat antal arbetstagare med
anställningsavtal. Ökat antal planer trygga anställningar och i arbeten
hos myndigheter och arbetsgivare som medger flexibilitet.
för att främja anställningstrygghet
och flexibilitet.
Hälsoutfall hos arbetstagare.
DWP, BIS, arbetsgivare,
fackföreningar.
Flexibilitet i regelverk,
pensionsrättigheter
och anställningsavtal.
Arbetsgivarinitiativ.
Ökad tillgång till flexibla
Ökat antal flexibla pensionspaket
pensionspaket och arbete före och och arbetstillfällen före och efter
efter pensionering.
pensionering.
Ändring i sysselsättnings-grad
före och efter lagstadgad
pensionsålder.
DWP, arbetsgivare, fackföreningar,
tjänstepensionsbolag.
Ökad användning av direkta
och indirekta incitament.
Arbetsgivarinitiativ. Snabb tillgång
till anställningsstöd för dem som
riskerar att bli arbetslösa (t.ex. för
dem med otrygga anställningar
eller fysiska eller psykiska
hälsoproblem).
Fler incitament att tillgå, ökad
tillgång till flexibla arbetsmönster
för de som berörs (t.ex. frivillig
deltid, tillfälliga anställningar
eller kontraktsarbete, val av
pensionsålder, frivillig-arbete).
Hälsoutfall hos arbetstagare.
Minskat antal personer som
hamnat i fattigdoms-fällan och
andra bidragsrelaterade glapp.
DWP, HMT, BIS, fackföreningar,
arbetsgivare.
Indikatorer i likabehandlingsövervakningssystemet.
Ökad tillgång till bra arbetstillfällen Hälsoutfall hos arbetstagare.
(inklusive stresshantering, balans
mellan arbete och privatliv,
företagshälsovård).
Ökat antal personer som har
arbeten som ger flexibilitet.
10 — strategic review of health inequalities in england post-2010
DWB, BIS, arbetsgivare,
fackföreningar, EHRC.
DWB, BIS, NHS, arbetsgivare,
fack-föreningar, HSE och NICE.
indikatorer för att bedöma resultatförbättringar — 10
Policymål D
Policyrekommendationer
D1 Utarbeta och införa normer för en minimi-
inkomst för att kunna leva hälsosamt.
Garantera alla en hälsosam levnadsstandard.
Prioriterade mål
1 Fastställa en minimiinkomst för att människor i alla åldrar ska kunna leva hälsosamt.
2 Minska de socialt betingade skillnaderna
i levnadsstandard genom progressiv beskattning och andra finanspolitiska åtgärder.
3 Minska de ekonomiska glappen för personer
som rör sig mellan bidrag och arbete.
D2Göra en översyn av och införa system för
beskattning, bidrag, pensioner och skatteavdrag för att skapa en minimiinkomst för
hälsosam levnadsstandard och möjliggöra
rörlighet uppåt.
D3 Ta bort ”glappen” för dem som rör sig in i och ur arbete samt öka flexibiliteten i arbetslivet.
Genomförandemekanismer och åtgärder
Processindikatorer
Resultatindikatorer
Utfallsindikatorer
Genomförande organ
Införa en minimiinkomst för
Minimiinkomst för en hälsosam
hälsosam livsföring för olika slags
livsföring uppdelad på olika
hushåll som omprövas varje halvår. komponenter (t.ex. skede i livet,
inkomstkälla). Ändringar i bidragssystem, anställnings-bidrag,
arbetsgivarnas attityder. Regler
om minimilön.
Minskat antal personer som
ligger under minimiinkomst för
en hälsosam livsföring som är
relevant för det skede i livet i vilket
de befinner sig.
Minskning av negativa hälsoutfall
på grund av låga inkomster.
DWP, HMT, arbetsgivare,
fackföreningar..
Prioritera progressiva
beskattnings- och finans-politiska
åtgärder som i högre grad gynnar
hushåll med låg inkomst. Se till
att inga nya felaktiga incitament
skapas. Införa mer progressiva
pensioner som ökar med åldern
för att motverka ökad fattigdom
bland äldre.
Minskning av regressiva skatter.
Samordning av anställningsvillkor,
bidragssystem och skatteavdrag
för att man ska komma upp i
minimiinkomsten för en hälsosam
levnads-standard. Erhållna bidrag
och utnyttjandegrader ger ökat
stöd för minimi-inkomst för en
hälsosam livsföring.
Minskade inkomst-skillnader.
Minskat antal människor som
lever under minimiinkomsten
för en hälsosam livsföring. Ökad
inkomsttrygghet (t.ex. minskning
av långvarig och återkommande
fattigdom).
Minskning av negativa hälsoutfall
på grund av låga inkomster.
Ändrade bidragssystem.
DWP, HMT.
Göra en översyn av system för
beskattning, bidrag pensioner
och skatteavdrag för att minska
”glappen” för dem som tar arbete.
Fasta skatte- och bidragsregler
för att undvika felaktiga
incitament och minska glapp.
Arbetsgivarinitiativ.
Minskade ekonomiska glapp för
dem som påbörjar eller avslutar
en anställning. Ökade incitament
för att ta anställning. Tillgång
till planer hos myndigheter
och arbetsgivare för att främja
flexibilitet. Arbetsgivarnas
attityder.
Färre människor drabbas av glapp
(t.ex. minskat antal arbetslösa,
långtids-sjukskrivna eller
personer som drabbas av andra
bidragsrelaterade glapp).
Minskad arbetslöshet och
ekonomisk inaktivitet. Minskning
av negativa hälsoutfall
förknippade med arbetslöshet,
otrygga anställningar eller låga
inkomster.
DWP, HMT, arbetsgivare.
12 — strategic review of health inequalities in england post-2010
indikatorer för att bedöma resultatförbättringar — 12
Policymål E
Policyrekommendationer
E1 Prioritera policies och åtgärder som minskar ojämlikheten i hälsa och samtidigt dämpar klimatförändringarna genom att
(i) öka de aktiva transporterna utmed den
sociala gradienten
Skapa och utveckla hälsosamma och hållbara miljöer
och samhällen.
(ii) skapa offentliga platser och grönområden
av god kvalitet som är tillgängliga utmed den
sociala gradienten
Prioriterade mål
(iii) förbättra den lokala livsmedelsmiljön
utmed den sociala gradienten
1 Utarbeta gemensamma policies för att minska omfattningen och effekterna av klimatförändringar och hälsoojämlikhet.
2 Förbättra det gemensamma kapitalet och minska den sociala isoleringen utmed den sociala gradienten.
(iv) förbättra energieffektiviteten i bostäder
utmed den sociala gradienten.
E2Integrera planering, transporter, bostäder,
miljö- och hälsosystem fullständigt för att
påverka de sociala bestämningsfaktorerna för
hälsa på olika orter.
E3Stödja lokalt utarbetade och evidensbaserade
upprustningsprogram för att
(i) undanröja hinder för lokalt medinflytande
och engagemang
(ii) minska den sociala isoleringen.
Genomförandemekanismer och åtgärder
Processindikatorer
Resultatindikatorer
Utfallsindikatorer
Genomförande organ
Undanröjande av hinder för aktiva
transporter, förbättrad säkerhet.
Större tillgång till aktiva
transporter i alla områden.
Förbättrad utformning av vägar.
Separering av olika trafikslag.
Initiativ för ökad trafiksäkerhet.
Ökning av antal kilometer
med aktiva transporter/ antal
människor som använder aktiva
transporter. Minskning av
trafikolyckor där aktiva transporter
är inblandade. Minskad
brottslighet och otrygghet
utomhus.
Förbättrad kondition utmed den
sociala gradienten. Minskning av
bilresor.
DfT, Inrikesdepartemen-tet,
GLC, lokala plan-myndigheter/
transport-myndigheter/
beslutsfattare.
Skapande av offentliga platser av
god kvalitet i alla områden där det
saknas.
Minskat gångavstånd till
grönområden av hög kvalitet.
Initiativ för att öka trafiksäkerheten
och tryggheten i parker.
Minskning av sociala gradienter
vad gäller stress, ökad motion.
Minskad brottslighet och
otrygghet på gator och i parker.
IFörbättrad kondition utmed den
sociala gradienten.
CLG, DEIRA, Inrikesdepartementet, lokala
trygghetspartners.
Ekonomiska incitament.
Reglering och planering.
Infrastrukturinvesteringar.
Utbildning och vägledning.
Minskning av den lokala
koncentrationen av
snabbmatställen. Bättre
matalternativ i lokala butiker.
Minskad konsumtion av
ohälsosam mat utmed den
sociala gradienten och ökning av
hälsosam mat.
Hälsofördelar förknippade med
hälsosamma kostvanor utmed
den sociala gradienten.
CLG, BIS, DEIRA, lokala planerare/
beslutsfattare, markexploatörer,
detalj-handel.
Aktiva energihanteringssystem. Ändrade
bidrags-system. Reglering
av allmännyttiga tjänster.
Bostadsförbättrings-program.
Möjlighet för fattiga att ha råd
med bränsle. Minskat antal dåligt
isolerade bostäder. Minskad
användning av alternativ med
hög energiförbrukning (t.ex.
transporter, uppvärmning,
belysning).
Minskad energi-användning
utmed den sociala gradienten.
Utfall avseende ”energifattigdom”. CLG, BIS, DEIRA, lokala planerare,
boende-organisationer,
Koldioxidavtryck.
kommersiella byggföretag,
markexploatörer.
Ekonomiska incitament.
Reglering och planering.
Infrastrukturinvesteringar.
NHS fastighetspolitik. Utbildning
och vägledning.
Integrerad transportpolitik.
Fler transportalternativ. Minskad
bilanvändning. Ökning av gående
och cyklande.
Minskning av stress förknippad
med boende i isolerade och
eftersatta områden.
Minskning av skillnader i ohälsa
på grund av social isolering och
negativa effekter av transporter,
t.ex. föroreningar och olyckor.
CLG, DEIRA, DH, DfT, CLG, BIS,
lokala planerare/transportmyndigheter/beslutsfattare,
NHS, lokala myndigheter,
boendeorganisationer,
kommersiella byggföretag,
markexploatörer, transportföretag,
detaljhandel.
Stödja lokala grupper med
långsiktig finansiering.
Ökade möjligheter till
Ökat medinflytande och ökning
medinflytande och gemensamma av gemensamma aktiviteter bland
aktiviteter bland de boende.
de boende.
Ökat välbefinnande bland
de boende som berörs av
upprustning.
CLG, NHS, lokala myndigheter, den
ideella sektorn.
Stödja lokala grupper med
långsiktig finansiering.
Se till att transportsystem
underlättar rörlighet.
Ökade möjligheter till
Minskad social isolering bland
medinflytande och gemensamma äldre/eftersatta grupper.
aktiviteter bland de boende.
Integrerade transport-länkar och
initiativ för trafiksäkerhet.
Minskning av skillnader i ohälsa
på grund av social isolering och
eftersatta områden.
DfT, CLG, BIS, DEIRA, lokala
planerare/transportmyndigheter/beslutsfattare,
boendeorganisationer,
kommersiella byggföretag,
markexploatörer, transportföretag,
detaljhandel.
14 — strategic review of health inequalities in england post-2010
indikatorer för att bedöma resultatförbättringar — 14
Policymål F
Policyrekommendationer
F1 Prioritera investeringar i förebyggande av ohälsa och hälsofrämjande åtgärder inom olika myndigheter för att minska den sociala gradienten.
Öka betydelsen och effekterna av att förebygga ohälsa.
F2 Införa evidensbaserade program för att förebygga ohälsa som är effektiva utmed den sociala gradienten genom att
Prioriterade mål
1 P
rioritera förebyggande och tidig upptäckt av
de sjukdomar som är mest förknippade med
ojämlikhet i hälsa.
2 Ö
kad tillgång till långsiktig och hållbar finansiering för förebyggande av ohälsa utmed den
sociala gradienten.
(i) öka omfattningen av och förbättra
kvaliteten på behandlingsprogram för drogmissbruk och styra bort drogmissbrukare från
rättsväsendet
(ii) inrikta folkhälsoåtgärder som rökavvänjningsprogram och minskad alkoholkonsumtion på att minska den sociala gradienten
(iii) förbättra programmen för att angripa
orsakerna till fetma utmed den sociala
gradienten.
F3Inrikta folkhälsoorganens kärnverksamhet på
insatser som är förknippade med de sociala
bestämningsfaktorerna för hälsa proportionerligt utmed den sociala gradienten
Genomförandemekanismer och åtgärder
Processindikatorer
Resultatindikatorer
Utfallsindikatorer
Genomförande organ
Se till att insatser och resurser för
att påverka livsstil och beteenden
inriktas på att successivt minska
den sociala gradienten.
Tillgång till lämplig rådgivning
om hälsosam livsföring utmed
den sociala gradienten.
Förebyggande insatser utmed
den sociala gradienten, bl.a. tidig
diagnostisering och behandling.
Förbättrade indikatorer på en
hälsosam livsföring utmed den
sociala gradienten. Ökat antal
personer som deltar aktivt i
särskilda sjukdoms-förebyggande
program utmed den sociala
gradienten.
Förbättrade sjukdoms-specifika
utfall (incidens, prevalens,
mortalitet).
NHS, socialvård, lokala
myndigheters planering, CLG, DH,
den ideella sektorn, detaljhandeln,
livsmedelsproducenter, Food
Standards Agency, tobaks-,
alkohol-, läkemedelsbranscherna.
Ökad tonvikt på evidensbaserad
prevention i NICE-programmet.
Ökad tillgång till råd om
kostnadseffektiva före-byggande
insatser. Ökad användning av
kostnads-effektiva förebyggande
insatser.
Ökad effektivitet hos
preventionsprogram.
Minskning av dödsfall och
invaliditet som kan förebyggas
och undvikas.
NICE, NHS
Hantera drogmissbruk med
medicinska insatser.
Tillgång till aktiva
Minskning av antalet
rekryteringsprogram. Bortstyrning drogmissbrukare och personer
från rättsväsendet.
som begår brott för att finansiera
sitt missbruk.
Minskning av negativa hälsoutfall
på grund av drogmissbruk och
de sociala och ekonomiska
kostnaderna för drog-relaterad
brottslighet.
NHS, MoJ, HO, ACPO, den ideella
sektorn.
Ändrad inriktning på
behovsbedömning. Utveckling
av evidensbaserade insatser som
är effektiva utmed den sociala
gradienten.
Ökning och intensifiering av
evidensbaserade förebyggande
insatser som är effektiva utmed
den sociala gradienten.
Ökat antal personer som
deltar aktivt i särskilda
sjukdomsförebyggande program
utmed den sociala gradienten.
Minskning av antal personer
utmed den sociala gradienten
som uppvisar beteenden med
negativa hälsoeffekter.
Minskning av dödsfall och
invaliditet som kan förebyggas
och undvikas utmed den sociala
gradienten.
DH, NHS, lokala myndigheter.
Ändrad inriktning på
behovsbedömning. Utveckling
av evidensbaserade insatser som
är effektiva utmed den sociala
gradienten.
Ökning och intensifiering av
evidensbaserade förebyggande
och hälsofrämjande insatser som
är effektiva utmed den sociala
gradienten.
Minskning av fetma-främjande
miljöer och beteenden. Ökning
av aspekter av hälsosam livsföring
som minska fetma.
Minskning av fetma och
DH, NHS, lokala myndigheter.
fetmarelaterade sjukdomar utmed
den sociala gradienten.
Ändrad inriktning på
behovsbedömning.
Ökning av planer, vägledning
och rådgivning om förebyggande insatser utmed den
sociala gradienten. Ökning
och intensifiering av insatser
som är inriktade på den sociala
gradienten.
Ökat antal människor utmed den
sociala gradienten som gynnas av
insatser.
Minskning av dödsfall och
invaliditet som kan förebyggas
och undvikas utmed den sociala
gradienten.
16 — strategic review of health inequalities in england post-2010
DH, NHS, lokala myndigheter.
indikatorer för att bedöma resultatförbättringar — 16
Fair society, Healthy Lives
The Marmot Review
www.ucl.ac.uk/marmotreview
Översatt till svenska 2011 på uppdrag av:
Kommission för ett socialt hållbart Malmö och
Sveriges Kommuner och Landsting
www.malmo.se/kommission
www.skl.se
Published by The Marmot Review
February 2010
© The Marmot Review
ISBN 978–0–9564870–0–1
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards