Resultatanalys av enkäten
Prioriteringar i vården
Tredje delen; tema ”Egenansvar och läkemedel”
av Per Rosén
Landstinget i Östergötland 2006-03-05
Enkätstudie
Under hösten har enkäter skickats ut till drygt 4 000 slumpvis utvalda invånare i Östergötland (1
procent av befolkningen). Syftet har varit att diskutera gapet mellan behov och resurser, men också
de etiska principer och värdekonflikter som uppstår när begränsade resurser ska fördelas. Mer än 2
300 östgötar har svarat på enkäten och bland dessa har drygt 400 angett att de gärna vill lära sig mer
om prioriteringar. De inbjuds till träffar med sjukvårdspolitiker och får hemsänt informationsmaterial
kring resursfördelning i sjukvården. Två resultatomgångar har tidigare presenterats och här följer den
tredje.
”Sjukvårdskonsument eller hälsoproducent?”
Många människor är rädda för genmodifierade grödor, besprutade grönsaker, mejeriprodukter,
kycklingkött, bestrålad mat, stekt mat, grillad mat, mat med tillsatsämnen och så vidare. Dessa risker
är mer eller mindre väl belagda i forskningen, men ändå kan man säga att den rädsla många upplever är ganska omotiverad – relativt sett. Vad vi däremot med stor säkerhet kan säga, det är att rökning, överdriven alkoholkonsumtion, felaktig kost och brist på motion har starkt negativa effekter på
hälsan. Dessa risker är inte bara mycket allvarligare; det handlar om beteenden som var och en av oss
har stora möjligheter att påverka. Ur ett befolkningsperspektiv finns det inget som påverkar vår hälsa
mer än valet av livsstil. Detta är faktiskt en tendens som blir allt starkare. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kommer 70 procent av alla sjukdomar år 2015 vara så kallade livsstilssjukdomar. Man
kan säga att vi får ett allt större ansvar för vår egen hälsa.
Ibland argumenteras för att livsstilsrelaterade vårdbehov ska ges lägre prioritet; antingen för att man
tycker att det är mer rättvist att premiera dem som tar ansvar för sin hälsa eller för att man vill påverka
fler att förändra sin livsstil. Det finns också en rad argument mot att din livsstil ska kunna påverka
vilken vård du för – alla har kanske inte samma förutsättningar att leva sunt, alla ska ha samma rätt
till vård och så vidare.
En annan fråga som berör individens egenansvar är om människor i allmänhet är beredda att i större
utsträckning praktisera egenvård (och därmed minska trycket på sjukvården). Ingen söker naturligtvis
vård i onödan, men med bättre kunskap skulle kanske många slippa besöka sjukvården. Alla är nog
inte medvetna om att det allra mesta faktiskt går över av sig själv, och i många fall kan sjukvården
inte påverka förloppet. Frågan blir lite besvärligare då det handlar om att avstå från vård för att någon
annan behöver de begränsade resurserna bättre.
Det tredje ämnet som berörs i enkätstudien är läkemedel. Skrivs det ut för många läkemedel idag?
Måste läkemedlen vara så dyra? Kostnadsutvecklingen för läkemedel har varit dramatisk i hela
landet, även om Östergötland hanterat detta bättre än de flesta övriga landsting. Också i framtiden
räknar man med årliga kostnadsökningar kring 10 procent, och på sikt utgör detta ett hot mot den
övriga sjukvården som därigenom får mindre resurser att röra sig med. Hur ser östgötarna på denna
problematik?
Egenansvar och livsstil
De tidigare svaren visar att medborgarna önskar en solidarisk sjukvård, huvudsakligen skattefinansierad, där alla får vård på lika villkor. Samtidigt menar två tredjedelar av de svarande att människor
inte tar tillräckligt stort ansvar för sin livsstil. Det står ganska klart att många av oss har osunda vanor;
vi kanske röker eller dricker för mycket alkohol, har dåliga kostvanor eller rör oss för lite. Andra
kanske ägnar sig åt riskfyllda aktiviteter, använder droger eller missbrukar läkemedel. Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat med 30 procent sedan mitten av 1990-talet och även antalet överviktiga
och feta ökar snabbt. Mer än häften av männen och drygt en tredjedel av kvinnorna är överviktiga
eller lider av fetma. Socialstyrelsen konstaterar att ungefär varannan svensk lever sunt, det vill säga
äter nyttigt, rör sig, har ingen övervikt, röker inte och dricker måttligt med alkohol.
Fråga 1. Upplever du att människor i allmänhet tar ett tillräckligt stort ansvar för sin
hälsa?
Ja (22%)
Nej (64%)
Vet inte/osäker (14%)
%
Antal svar: 2306
Hur är det då med oss människor, har vi lättare för att ställa krav på andra än på oss själva? Tycker vi
att andra borde ta ett större ansvar för sin hälsa, medan vi själv gärna kan fortsätta leva så som vi alltid
gjort? Två tredjedelar av de svarande säger sig till exempl vara beredda att ta ett större egenansvar
för att därigenom garantera vård till dem med större behov. Detta kan tolkas både som att de svarande
är beredda att avstå från sjukvård eller att de är beredda att leva mer hälsosamt och därmed undvika
sjukdomar. Endast 17 procent svarar ”Nej”. Nu är det en sak att svara på en enkätfråga och en annan
sak att faktiskt leva upp till det man sagt – här har forskningen visat på stora skillnader.
Fråga 2. Är du beredd att ta ett större egenansvar (och därmed minska ditt sjukvårdsbehov) för att garantera vård till dem med större behov?
Ja (65%)
Nej (17%)
Vet inte/osäker(18%)
%
Antal svar: 2288
En intressant iakttagelse är att svaren på just Fråga 2 skiljer sig åt mellan olika grupper. Till exempel
svarar de äldre ”Ja” i större utsträckning medan endast 58 procent i åldern 18-44 gör detsamma. De
som upplever sig ha en bättre hälsa än övriga i samma åldersgrupp instämmer i högre utsträckning
än de som upplever sin hälsa sämre. Sjukvårdspersonal är mer positiva till ökat egenansvar än övriga
och med högre utbildning följer att man instämmer i högre grad.
En fråga kring patientavgifter handlar om ifall det finns människor som söker sjukvård för besvär
som de egentligen skulle kunnat hantera själva. Det kan handla om att patienten upplever stark oro,
kanske för att han eller hon saknar kunskap om hur man hanterar lätta sjukdomar. Någon kanske är
känslig för obehag och söker läkemedel för att mildra symptomen. En tredje person kan vara i behov
av att prata med en medmänniska bara. Åsikterna går lite isär kring hur vanliga dessa patientgrupper
är. Bland östgötarna råder också delade meningar kring om man bör använda patientavgifter för att
minska denna typ av vårdsökande. Mer än hälften ställer sig tveksamma till sådana metoder.
Fråga 3. Är ökade patientavgifter ett sätt att få människor att inte söka sjukvård i
onödan?
Ja (32%)
Nej (54%)
Vet inte/osäker (14%)
%
Antal svar: 2295
Ska den enskildes livsstil kunna påverka hans eller hennes tillgång till hälso- och sjukvård? Eftersom
allt fler vårdbehov uppstår som konsekvens av våra livsstilar kan det verka rimligt att nedprioritera
människor som vägrar upphöra med rökning, dåliga alkohol- eller matvanor. Ungefär hälften av de
svarande instämmer i detta. I vissa fall är det så att den medicinska behandlingen faktiskt inte har
samma effekt om patienten fortsätter leva osunt, och då kan patienten prioriteras ned av medicinska
skäl. Besvärligare blir frågan om det bara finns ett statistiskt samband mellan en viss ovana och en
viss sjukdom, det vill säga läkaren vet inte om just den enskilde patienten får ett sämre behandlingsresultat genom att fortsätta sin osunda livsstil.
Det finns argument mot att använda osund livsstil som motiv för nedprioritering. Ett sådant system
skulle främst drabba socioekonomiskt svaga grupper eftersom rökning, övervikt etc är vanligare bland
dessa grupper. En annan sak är att så som frågorna är formulerade – med löften om avhållsamhet – undrar man hur detta ska gå att kontrollera. Är det kostnadseffektivt med sådana kontroller?
Människor har olika förutsättningar att ändra livsstil och fatta frivilliga val – det kan finnas såväl
genetiska som sociala hinder för olika individer. Är det då rättvist att ställa samma krav på alla? Det
finns alltså många argument mot att nedprioritera patienter som på något sätt själva framkallat sina
vårdbehov. Å andra sidan tycker många att det ändå borde finnas sätt att påverka människor att ändra
livsstil. Diskussionen lär fortsätta i takt med att allt fler vårdbehov blir livsstilsrelaterade.
Fråga 4. Instämmer du i följande påstående? “Om ett klart och entydigt samband
mellan rökning och en viss lungsjukdom konstaterats, bör den som
upphör med sin rökning ges behandling före den som inte vill sluta röka?”
Instämmer helt (51%)
Instämmer delvis (27%)
Intsämmer inte alls (14%)
Vet inte/osäker (8%)
%
Antal svar: 2285
Fråga 5. Instämmer du i följande påstående? “Om ett klart och entydigt samband
mellan alkolholkonsumtion och en viss leversjukdom konstaterats, bör
den som slutar dricka alkohol ges behandling före den som inte vill sluta
dricka?”
%
Instämmer helt (52%)
Instämmer delvis (28%)
Instämmer inte alls (13%)
Vet inte/osäker (7%)
Antal svar: 2293
Fråga 6. Instämmer du i följande påstående? “Om ett klart och entydigt samband
mellan fetma och en viss hjärtsjukdom konstaterats, bör den som ändrar
sina matvanor ges behandling före den som inte vill ändra sina matvanor?”
Instämmer helt (47%)
Instämmer delvis (30%)
Instämmer inte alls (15%)
Vet inte/osäker (8%)
%
Antal svar: 2291
Att diskutera:
1.
2.
3.
Kan man etiskt motivera att patienter med osund livsstil prioriteras ned?
Kan vi säkert veta vilka livsstilar som är farliga för hälsan och vilka som inte är det?
Är det rätt att kräva utökat egenansvar? Hur kan det i så fall göras?
Läkemedel
Idag förskrivs läkemedel för i genomsnitt 3 200 kr per person och år. Läkemedel står för cirka 13
procent av sjukvårdskostnaderna och denna andel växer. Samtidigt bränner samhället upp kasserade
läkemedel för många miljoner kronor årligen. På Läkemedelsverket beräknar man att det sker en
överförskrivning av läkemedel i Sverige på drygt en miljard kronor varje år. Å andra sidan finns det
troligen underförskrivning av vissa läkemedel också. Lars-Åke Lewin vid Linköpings universitet
menar att varannan hjärtsvikt går odiagnosticerad och därmed obehandlad, och detsamma gäller benskörhet. Vad tycker då östgötarna i allmänhet om förskrivningen av läkemedel? Mer än hälften anser
att det skrivs ut för mycket läkemedel idag, medan 35 procent svarar att de inte vet. Kanske hade
svaren blivit annorlunda om frågan gällt förskrivning till de äldre.
Fråga 7. Skrivs det ut för mycket läkemedel idag?
Ja (55%)
Nej (10%)
Vet inte/osäker (35%)
Antal svar: 2293
%
En utredning om läkemedelsanvändning på äldreboenden visade att det inte alls var ovanligt att äldre
tvingas ta hela 25 olika mediciner varje dag. Omkring 40 procent av de boende fick antidepressiva
medel, och utredarna konstaterar att det är orimligt att nästan hälften av de äldre har en diagnostiserad
depression. Lugnande medel är också vanligt förekommande och har negativa effekter på minnesfunktion och motorik. Närmare 25 procent av de äldre ges dessutom neuroleptika mot psykoser och
andra psykiska sjukdomar och utredarna menar att samhället tappat kontrollen över förskrivningarna.
Andra talar om ”förskrivningskaskaden”, vilket är när en biverkning av ett läkemedel misstolkas som
en ny åkomma som behandlas med ytterligare läkemedel.
Stora mängder läkemedel konsumeras idag för att förebygga sjukdomar, som blodfettssänkande medel
för att förebygga blodpropp. Till skillnad från tidigare används dessa läkemedel av en mycket stor del av
befolkningen och ofta under lång tid. Även en liten prisskillnad påverkar därför kostnaden mycket. I
verkligheten kan det dessutom handla om mycket stora prisskillnader. Ett läkemedel med patentskydd
(originalpreparat) kan kosta tio gånger mer än en godkänd kopia. När en läkare ska besluta om val av
läkemedelsbehandling finns det ofta flera så kallade likamedel att välja bland. Det kan handla om rena
kopior (generiska läkemedel) eller om substanser som är kemiskt olika (analoga läkemedel), men
som beter sig på ett snarlikt sätt i kroppen. Apoteks-personalen kan också föreslå utbyte av originalpreparat mot en billigare kopia, något som en majoritet av de svarande ställer sig positiva till.
Fråga 8. Läkemedelskostnaderna stiger kraftigt. Ska apoteken kunna byta ut det
läkemedel som läkaren förskrivit mot ett billigare läkemedel om detta är lika
effektivt? (Kunden har ändå rätt att få det dyrare läkemedlet, men måste då
betala mellanskillnaden).
Ja (82%)
Nej (12%)
Vet inte/osäker (6%)
%
Antal svar: 2287
Att diskutera:
1. Är det bra att förebygga hjärt/kärlsjukdomar genom användning av kolesterol- och blodtryckssänkande läkemedel?
2. Borde människor ta ett större kostnadsansvar för sina läkemedel när allt fler sjukvårdsbehov
handlar om livsstilssjukdomar?
3. Borde fler läkemedel vara receptbelagda eller receptfria?
