Behandling av diabetes typ 2

advertisement
Behandling av typ 2-diabetes
Sammanfattning
ƒ
Kostförändringar, motion och rökstopp är grundläggande faktorer vid
behandling av typ 2-diabetes. De är även viktiga för att förebygga typ 2diabetes hos personer med ökad risk att drabbas av sjukdomen.
ƒ
När förändrade kost- och motionsvanor inte ger tillräcklig effekt används
läkemedel för att sänka blodsockernivån.
ƒ
Normalviktiga patienter bör i första hand använda sulfonureider eller
metformin, då medlen är väldokumenterade med lång användningstid
bakom sig.
ƒ
Överviktiga patienter bör i första hand ordineras metformin.
ƒ
Blodfettsrubbningar och högt blodtryck är viktiga riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom hos diabetiker, och måste därför behandlas.
Insulin är ett hormon som behövs för att kroppens celler ska kunna ta
upp socker (glukos) från blodet. Hormonet produceras av en viss typ av
celler i bukspottkörteln.
Vid sockersjuka, diabetes mellitus, är glukoshalten i blodet förhöjd till
följd av otillräcklig insulinproduktion och/eller minskad effekt av insulin.
Det finns två huvudsakliga typer av diabetes: typ 1 och typ 2.
Typ 1-diabetes debuterar vanligtvis i tonåren och orsakas av att kroppens eget
immunförsvar förstör de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln (en s.k.
autoimmun reaktion). Sjukdomen behandlas med injektioner av insulin.
Typ 2-diabetes drabbar oftast personer över 40 år. Vid typ 2-diabetes är
insulinfrisättningen från bukspottkörteln minskad och/eller cellernas känslighet för
insulin sänkt (insulinresistens). De främsta riskfaktorerna för att utveckla typ 2diabetes är övervikt och fysisk inaktivitet.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes och svarar för 85 % av alla
diabetesfall i Skandinavien. Direkta sjukvårdskostnader för patienter med typ 2diabetes uppgår i Sverige till cirka 6 % av de totala hälso- och
sjukvårdskostnaderna.
2(6)
Typ 1
Typ 2
Ålder
Alla åldrar
Vanligen över 40 år
Övervikt
Ovanlig
Vanlig
Grad av
blodsockerhöjning
Kraftig
Ofta måttlig
Ärftlighet
Låg
Hög
I förlängningen kan båda formerna av diabetes leda till skador på olika organ,
särskilt ögon, njurar, nerver, hjärta och blodkärl.
Förebyggande åtgärder och icke-farmakologisk behandling
Icke-farmakologiska åtgärder (ej läkemedel) utgör grunden vid behandling av typ
2-diabetes.
Samma åtgärder kan även användas för att förebygga insjuknande i typ 2diabetes.
Mot bakgrund av den ökande förekomsten av typ 2-diabetes och de personliga
lidanden och höga sjukvårdskostnader som sjukdomen orsakar, ses förebyggande
åtgärder som alltmer angelägna.
De främsta icke-farmakologiska behandlingsmetoderna och förebyggande
åtgärderna är ökad fysisk aktivitet, kostförändringar och minskat tobaksbruk.
Åtgärderna bromsar sjukdomens fortskridande och minskar risken för att
följdsjukdomar skall uppstå.
Fysisk aktivitet
Minst 30 minuters promenad, cykling eller liknande varje dag minskar påtagligt
risken för att insjukna i typ 2-diabetes. Även färre, men mer intensiva
motionspass per vecka har visats minska risken.
Fysisk aktivitet motverkar viktuppgång och hämmar troligen uppkomsten av
insulinresistens. Den positiva effekten på andra riskfaktorer är också viktig, såsom
att sänka blodtrycket och förbättra sammansättningen av blodfetterna.
Kost och övervikt
Förutom fysisk inaktivitet är övervikt, i synnerhet bukfetma, den viktigaste
riskfaktorn för att utveckla diabetes. Överviktiga patienter rekommenderas att gå
ner i vikt genom att minska kaloriintaget och motionera mera.
3(6)
De kostråd som ges till diabetiker och personer med risk för att utveckla diabetes
liknar i stora drag råden till befolkningen i allmänhet: En låg andel mättat fett och
en hög halt av kostfiber och långsamma kolhydrater.
I praktiken innebär råden ett lågt intag av feta mejeriprodukter, fasta margariner
och feta charkuteriprodukter. Användningen av mjuka fetter, till exempel
rapsoljebaserade fetter och olivolja ökas, liksom intaget av grönsaker, rotfrukter
och frukt. Fet fisk, en till två gånger i veckan bidrar till en bra nivå av nyttiga
fetter. Kolhydratrika livsmedel med ett högt fiberinnehåll (till exempel
fullkornsbröd, bönor och ärtor) rekommenderas särskilt.
Det finns idag ingen anledning att förespråka speciella diabetesprodukter. Drycker
sötade med icke-energigivande sötningsmedel kan dock ha ett värde, i synnerhet
för överviktiga personer.
Rökning
Det finns uppgifter som talar för att rökning ökar risken för typ 2-diabetes.
Troligen är den ökade risken kopplad till en minskad insulinkänslighet. Rökning är
dessutom en riskfaktor för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Alla patienter som
röker uppmanas därför att sluta.
Blodsockersänkande läkemedelsbehandling
Typ 2-diabetes är en sjukdom med ett fortskridande förlopp (försämras med
tiden). När förändrade kost- och motionsvanor inte ger tillräcklig effekt, måste
läkemedel användas för att sänka blodsockernivån. Målet med behandlingen är att
ge patienten symtomfrihet och att förebygga komplikationer såsom kärl- och
nervskador.
Tablettläkemedel kan användas för att öka bukspottkörtelns frisättning av insulin
och för att öka cellernas insulinkänslighet. Om läkemedel i tablettform ger
otillräcklig effekt kan injektioner med insulin ordineras.
Läkemedel
Verkan
Biverkningar
Sulfonureider
Ökar frisättningen
Hypoglykemi (lågt
av insulin från
blodsocker).
bukspottkörteln.
Metformin
Kommentar
Viktuppgång.
Ökar känsligheten
Påverkan på mag-
för insulin, vilket
tarmkanalens funktion. överviktiga patienter.
ökar musklernas
upptag av glukos
och minskar
Förstahandsval hos
Laktatacidos (allvarligt Skall ej användas av
tillstånd, med
patienter med
4(6)
leverns
mjölksyra i blodet).
glukosproduktion.
nedsatt njurfunktion.
Metforminbehandling
bör avbrytas före
tillförsel av kontrastmedel, som ibland
används vid röntgenundersökningar.
Repaglinid
Ökar frisättningen
Hypoglykemi (lågt
Aningen snabbare
av insulin från
blodsocker).
effekt och kortare
bukspottkörteln.
verkan än
sulfonureider.
Alfa-
Hämmar
glukosidashämmare
nedbrytningen av
Diarré och gasbildning. Ger ej hypoglykemi.
Mindre blodsocker-
sammansatta
sänkande effekt än
kolhydrater i
övriga medel.
tarmen.
Tiazolidindioner
Ökar
insulinkänsligheten.
Viktuppgång.
Kan ge leverpåverkan.
Används i
kombination med
metformin eller
sulfonureider.
Bör i första hand
användas av läkare
med stor erfarenhet
av
diabetesbehandling.
Överviktiga patienter bör i första hand använda metformin.
Normalviktiga patienter bör i första hand använda sulfonureider eller metformin.
Både metformin och sulfonureider är väldokumenterade med lång användningstid bakom
sig. Valet dem emellan avgörs av riskfaktorer och patientens individuella förutsättningar .
Om behandlingen ger otillräcklig effekt eller om sjukdomen förvärras kan två olika
läkemedel kombineras.
5(6)
Trippelbehandling (sulfonureider + metformin + glitazoner) saknar vetenskaplig
dokumentation och skall ej användas.
Insulin
Enligt vad som tidigare nämnts har typ 2-diabetes ett fortskridande förlopp, och
hos många patienter krävs med tiden insulinbehandling.
Tillskott av insulin kan även bli nödvändigt vid vissa tillstånd med förhöjt
insulinbehov, till exempel vid infektioner, akuta hjärt-kärlsjukdomar, kirurgiska
ingrepp, fotsår och vid behandling med glukokortikoider.
Annan läkemedelsbehandling vid typ 2-diabetes
För att undvika komplikationer till följd av typ 2-diabetes kan det vara nödvändigt
att ta läkemedel i förebyggande syfte även mot andra riskfaktorer än det förhöjda
blodsockret.
En onormal sammansättning av blodfetter och högt blodtryck är exempel på
viktiga orsaker till uppkomst av hjärt-kärlsjukdomar.
Blodfettsrubbningar
En majoritet av patienter med typ 2-diabetes får tidigt en störning i blodfetternas
sammansättning. Blodfettsrubbningen består i sänkta halter av "nyttigt" kolesterol
och höjda halter av "onyttigt" kolesterol och är en bidragande orsak till hjärtkärlsjukdomar, till följd av igentäppta blodkärl (åderförkalkning).
Ökad fysisk aktivitet, rökstopp och kostförändringar har goda effekter på
blodfettsrubbningar och på risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar.
Läkemedelsbehandling mot blodfettsrubbningar är särskilt viktig hos
diabetespatienter med flera riskfaktorer, framförallt högt blodtryck, rökning,
mikroalbuminuri (små mängder plasmaprotein i urinen) och bukfetma.
Som förstahandsmedel rekommenderas statiner, företrädesvis pravastatin eller
simvastatin.
Alternativt kan behandling med fibrat (gemfibrozil) ges till vissa patienter. Vid
otillräcklig effekt kan en kombinationsbehandling övervägas, se även
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation för blodfettsrubbningar.
Högt blodtryck
Förhöjt blodtryck är en känd riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar hos personer med
typ 2-diabetes. Personens ålder, aktuellt blodtryck och blodtrycksförändringar är
vägledande för när läkemedelsbehandling skall påbörjas.
6(6)
Fysisk aktivitet och minskat saltintag kan sänka blodtrycket hos många patienter.
Hög alkoholkonsumtion bör undvikas då det kan höja blodtrycket.
Läkemedel som tiazider, kalciumantagonister, selektiva betablockerare och ACEhämmare har dokumenterad effekt. Oavsett förstahandsval av blodtryckssänkande
läkemedel krävs med tiden oftast en kombinationsbehandling med två eller flera
läkemedel.
Effekter av betablockerare på ämnesomsättningen (viktuppgång och störd
sockeromsättning) kan göra att behandlingen med blodsockersänkande läkemedel
behöver justeras.
Övriga läkemedel
Tillägg av acetylsalicylsyra (ASA) minskar risken för proppbildning, och spelar en
viktig roll för förebyggandet av hjärt-kärlsjukdomar hos patienter med typ 2diabetes.
Download
Random flashcards
Create flashcards