Plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva
sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i
enlighet med 3kap. 16 § diskrimineringslagen och 6 kap. 8 § skollagen). I AcadeMedia
AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och
elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska
samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att
skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen.
Verksamhet
Grundskola med förskoleklass, årskurs 1-­‐5 samt fritidshem Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år
Läsåret 2014-­‐2015 (2014-­‐07-­‐01 – 2015-­‐06-­‐30) Utvärdering av förra årets plan
Förra årets plan innehöll relativt allmänna insatser som främst handlade om bemötande och värdegrund. Därav är insatserna inte speciellt lätta att utvärdera. •
Aktivt deltagande. Vi har stärkt de vuxnas aktiva närvaro under året. Konkret genom ökad och mer styrd rastvärdsverksamhet både i skolan och på fritidshemmet. Vi ser att det lett till färre konflikter. I NKI (enkät) till föräldrar är upplevelsen i stort sett oförändrad med avseende på trivsel och trygghet – ca 80% nöjdhet •
Föräldrarnas medverkan. Vi planerade att stärka relation och kommunikation med våra föräldrar för en bättre samverkan. Veckovisa brev från varje klass samt ett gemensamt från rektor varje vecka har lett till en ökad kommunikation och större känsla av samhörighet (vår bedömning). Samtliga veckobrev från klasserna F-­‐3 samt från rektor belyser både skol-­‐ och fritidshemsfrågor. Olika främjande och förebyggande insatser för att öka förståelse för, samt motverka, diskriminering utifrån diskrimeringsgrunderna genomförs löpande i den dagliga verksamheten som planerat. Utvärdering av årets plan
Denna plan kommer att utvärderas i slutet av vt 2015 tillsammans med lärarteamet och fritidsteamet utifrån utvärderingar i klasserna. Främjande del
”Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i
verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas
ålder och till den aktuella verksamheten.” (Allmänna råd för arbetet mot
diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Verksamhetens lokala vision och ställningstagande
Vi har en vision om lärande i världsklass vilket konkret betyder att våra elever skall lära sig så mycket som möjligt och må bra under tiden. Alltid med utgångspunkt i varje elevs styrkor, svårigheter, bakgrund, erfarenheter, intressen och kunskaper. Alla elever har rätt att känna sig trygga och ingen ska utsättas för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och
trygghet
Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: I barnens lek-­‐ och lärmiljöer (skog, backe, gård, lekplats, inomhus) strävar vi efter att materialet skall vara könsneutralt och ge flickor och pojkar lika möjligheter att utnyttja alla utrymmen. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Vi använder neutrala uttryck när vi pratar om barn och deras klädsel. Vår litteratur och media är så neutralt som möjligt. Vi undersöker medvetet begreppet genus och ställer det i relation till vår vardag i skolan och i hemmet. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Vi arbetar aktivt med olika kulturer på skolan, vilket inbegriper även det svenska kulturarvet. På ett övergripande plan värnar vi om ett samhälle för allas lika värde. Vår undervisning främjar elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, kultur, språk, intressen och kunskaper. Vi arbetar med multikultur i vardagsarbetet på lektioner, både vad gäller information/fakta om andra kulturer och varandras kulturer. Klasslärare ansvarar. VI intresserar oss för barnens hemspråk och traditioner. Att detta utförs tar klasslärare ansvar för. Funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Oavsett funktionshinder anpassas verksamheten utifrån elevens förutsättningar. Vi belyser olikheter och hur viktigt det är att vi är olika för att hjälpa eleverna att möta barn eller vuxna med funktionshinder samt öka förståelsen för människor med olika funktionshinder. Vi för pedagogiska diskussioner om kunskapsbegreppet i förhållande till elever med funktionshinder – både fysiska och psykiska. Vi främjar ett ständigt inkluderingsarbete. Vi kompetensutvecklar oss inom olika områden som rör olika funktionshinder. När vi planerar vår verksamhet, ska konsekvenser för elever med olika funktionshinder beaktas. Föräldrar till barn med funktionshinder ska ha full insyn i hur anpassningar i skolan görs för deras barn. Detta kan ske genom pedagogiska kartläggningar och ev. åtgärdsprogram. Dessa upprättas i samråd med pedagog, elev och förälder/ föräldrar. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: Vi tydliggör skillnaden mellan personlig uppfattning och Hagabergskolans värderingar i våra pedagogiska diskussioner. Medarbetarna reflekterar över sina egna normer och värderingar när det gäller sexuell läggning för att kunna förstå hur dessa värderingar påverkar barnen. I klassrumsarbetet belyser vi olika familjebildningar. Vi jobbar med värdeladdade ord och utmanar varandra genom att ställa gamla traditionsmönster mot nya för att skapa förståelse för olika sexuella läggningar. Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Varken elever eller medarbetare ska diskrimineras p.g.a. ålder. Vi har fadderverksamhet mellan elever i olika åldrar för att de ska lära känna varandra tidigt och på så sätt vara bekväma med att umgås åldersblandat. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling
Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara -­‐ om någon skickar elaka mail eller sms, -­‐ om någon upprepade gånger blir retad för något -­‐ om någon inte får vara med de andra -­‐ våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning. Förebyggande del
”Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och
utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till
barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten.” ( Allmänna råd
för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket)
Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder 2014-2015
utifrån resultatet av kartläggningarna
Vi har kartlagt skolans och fritids miljö genom: • NKI, dvs enkät till alla föräldrar och till eleverna i årskurs 4 och 5. • Vi har diskuterat trygghet och trivsel på utvecklingssamtal, elevråd, klassråd och på samlingar i fritidshemmet. • Vi har genomfört (mars 2014) trygghetsvandring med elever i elevrådet. Trygghetsvandringen omfattade också fritidshemmets specifika behov. • Vi har diskuterat frågorna återkommande på föräldrarådet både vad gäller skolan och fritidshemmet. 82% av föräldrarna uppger i enkät att deras trivs på skolan och 79% att de är trygga. Åtgärder utifrån de kartläggningar som gjorts Vi har vid trygghetsvandring med eleverna identifierat områden och situationer eleverna upplever som trygga och mindre trygga: • ”Skogsdungen” på skolgården upplevs ibland som otrygg. Åtgärd: ökad uppsyn av rastvärdar och fritids personal när vi är på skolgården. • Toaletterna upplevs av en del elever som otrygga. Man känner sig otrygg att låsa och är orolig att dörren skall gå i baklås. Åtgärd: Vi pratar om detta i klasserna och övar på att låsa, låsa upp och pratar om vad man kan göra om ett lås skulle kärva. • Några korridorer och utrymmen känns mindre trygga än andra. Åtgärd: ombyggnad av skolan till läsårsstarten, varefter en ny trygghetsvandring genomförs. • Matkön upplevs ibland som stökig och otrygg. Åtgärd: ökad uppsyn av klassläraren och översyn av rutinerna runt maten. • Omklädningsrummen upplevs som otrygga ibland under fritidstid. Man känner sig orolig över att pojkar resp. flickor skall springa in i varandras omklädningsrum. Åtgärd: ökad tillsyn och tydligare rutiner av fritidspersonal. • Fritids upplevs ibland som stökigt och otryggt. Åtgärd: Vi organiserar om fritids inför nästa läsår för att få mindre grupper utifrån kartläggning av trygghet och trivsel Så här har elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit
delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen
Kartläggningarna och åtgärderna har diskuterats i resp. klass-­‐, elevråd och föräldraråd samt i fritidshemmets elevgrupp. Alla föräldrar har informerats via rektors veckobrev. Åtgärdande del
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling.
Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Upptäcka Skolan är liten och relationerna är ett viktigt verktyg. Fritidspersonalen jobbar hela dagarna och har goda möjligheter till insyn i barnens trygghet och trivsel. Tät kontakt mellan personalen på fritids och lärarna gör att det finns goda möjligheter till god kännedom om barnens trygghet. Utreda Klassläraren har ansvar för att starta utredningen. Dokumentera Klassläraren har ansvar för att dokumentera utredningen. Rutiner om elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av
andra elever
Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning dagligen med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis -­‐ delade rasttider för olika elever/elevgrupper -­‐ ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis -­‐ tillfällig omplacering i skolenheten -­‐ tillfällig förflyttning till annan skolenhet -­‐ tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av
vuxen
1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-­‐avdelning kan behöva kopplas in.
