Bilaga 5: Begrepp och definitioner

BILAGA 5: BEGREPP OCH DEFINITIONER 5:1
Bilaga 5:
Begrepp och definitioner
Det finns en mängd olika begrepp som kan vara bra att känna till. Här
kommer de viktigaste med förklaringar.
Diskrimineringsgrund
Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller
de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen.
De sju diskrimineringsgrunderna är kön, könsöverskridande identitet
eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
Direkt diskriminering
Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering
ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla illa,
så kallad indirekt diskriminering.
Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i
praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband
med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet
eller förfaringssättet har ett berättigat syfte.
Likabehandling
Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att
alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering.
Trakasserier
Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och
som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
TRYGGHETSPÄRMEN
5:2 BILAGA 5: BEGREPP OCH DEFINITIONER
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband
med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen
inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet
trakasserier.
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Med begreppet könsöverskridande identitet eller uttryck menas att
någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som
kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck
för att tillhöra ett annat kön.
Etnisk tillhörighet
Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller
etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande.
Funktionshinder
Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till
följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell
läggning.
Kränkande behandling
Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha
samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller
en elevs värdighet.
TRYGGHETSPÄRMEN
BILAGA 5: BEGREPP OCH DEFINITIONER 5:3
Elev och barn
Med elev avses den som utbildas eller söker till utbildning som regleras
i skollagen.
Med barn menas den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet
eller skolbarnomsorg enligt skollagen.
Personal
Med personal avses anställda och uppdragstagare i skollagsreglerad
verksamhet.
Huvudman
Med huvudman menas den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, det vill säga den ansvariga kommunala nämnden eller styrelsen
för fristående verksamheter.
TRYGGHETSPÄRMEN
5:4 BILAGA 5: BEGREPP OCH DEFINITIONER
Ytterligare definitioner och begrepp
Mobbning
Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt
tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag.
(Allmänna råd & kommentarer för att främja likabehandling och
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.)
Konflikt
Ordet konflikt kommer från latinet, conflicto och betyder ”sammanstötning”. Enligt Fisher (1990) kan en konflikt uppstå när två eller
flera parter eller grupper uppfattar sig ha olika och oförenliga behov,
intressen, synsätt/normer, värderingar eller mål, vare sig det leder till
aggressiva handlingar eller inte.
Brottsbalken
 Förtal
”Den som utpekar någon som brottslig eller klandervärd i sitt
levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal.”
(Brottsbalken 5 kap 1 § om ärekränkning)
 Förolämpning
”Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller annat skymfligt beteende mot honom dömes för
förolämpning.” (Brottsbalken 5 kap 3 § om ärekränkning)
TRYGGHETSPÄRMEN
BILAGA 5: BEGREPP OCH DEFINITIONER 5:5
 Olaga tvång
”Den som genom misshandel eller eljest med våld eller genom
hot om brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller
underlåta något dömes för olaga tvång.” (Brottsbalken 4 kap
4 § om brott mot frihet och frid)
 Olaga hot
”Om någon lyfter vapen mot någon eller eljest hotar med
brottslig gärning tvingar annan att göra, tåla eller underlåta
något dömes för olaga hot.” (Brottsbalken 4 kap 5 § om brott
mot frihet och frid)
 Misshandel
”Den som tillfogar annan person kroppsskada, sjukdom eller
smärta eller försätter honom i vanmakt eller annat sådant
tillstånd döms för misshandel.” (Brottsbalken 3 kap 5 § om
brott mot liv och hälsa)
 Hets mot folkgrupp
”Den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids
hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan
sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg,
nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse döms för
hets mot folkgrupp.” (Brottsbalken 16 kap 8 § om brott mot
allmän ordning)
 Olaga förföljelse, (stalking)
”Den person som begår upprepade brottsliga gärningar av exempelvis misshandel, olaga hot, hemfridsbrott, ofredande,
skadegörelse och överträdelse av kontaktförbud mot en annan
person ska kunna dömas för olaga förföljelse.” (Brottsbalken
4 kap om brott mot frihet och frid)
TRYGGHETSPÄRMEN