Medborgare/kund

DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Skellefteå
kommunkoncern
Delårsrapport
april 2009
1
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Innehållsförteckning
Styrkort 2009
3
Måluppfyllelse
5
Medborgare/kund
6
Utveckling/tillväxt
13
Ekonomi
19
Medarbetare
25
Redovisningsprinciper
30
Resultat- och balansräkning
31
Betalningsflödesanalys och
årsprognos
32
Driftredovisning
33
Investeringsredovisning
35
Större investeringar
36
Resultaträkning för skattefinansierad verksamhet och
affärsverksamhet
37
2
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Styrkort 2009
Skellefteå – en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i
Vision
Önskat läge
Medborgare/kund
• Nöjda medborgare och
kunder (1)
• Attraktiv livsmiljö (2)
•Nära, enkelt och öppet (3)
NF
• Förbättrat medborgarindex
(1,2,4)
• Förbättrad livsmiljö (1,2)
• Attraktiv barn- och ungdomsmiljö (1,2)
• Utveckla verksamhetsprocesserna (1,3)
Mål
Skellefteå – årets tillväxtkommun!
Utveckling/tillväxt
Ekonomi
• Befolkningstillväxt (1)
• Fler arbetstillfällen (2)
• Hög utbildningsnivå (3)
• Strategiskt utbyte med
omvärlden (4)
• Bra företagsklimat (5) NF
• God ekonomisk hushållning (1)
• Strategiska investeringar
(2)
• Befolkningsökning med
minst 250 invånare (1)
• 200 nya arbetstillfällen per
år (1,2)
• Öka utbildningsnivån med
minst 1 % enhet per år (1,3)
• Aktiv part i regionens
utveckling (1,2,3,4)
• Utvecklad infrastruktur
(1,2,3,4)
• Öka förvärvsfrekvensen
bland utlandsfödda med
minst 1 %-enhet
• Topp 80 i företagsklimat (5)
• Finansiell styrka (1,2)
• Effektivt resursnyttjande
(1,2)
• Utveckla och stärka
kommunens tillgångar
(1,2)
Mål
NF
Mål
Medarbetare
Ekonomi
• Motiverade medarbetare
med rätt kompetens (1)
• Attraktiva och hälsosamma arbetsplatser (2)
• Gemensam värdegrund
(3)
NF
• Medarbetarindex högre än
3,9 (5-gradig skala)
• Ledarskapsindex högre än
3,9 (5-gradig skala)
• Sjukfrånvaron lägre än 6 %
• Alla medarbetare har en
individuell utvecklingsplan
senast år 2009 (1,2)
• Alla anställda har önskad
sysselsättningsgrad (1,2)
• Gemensam värdegrund
känd och förankrad (3)
Mål
3
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Medborgare/
kund
Medarbetare
Ekonomi
Medborgare
Utveckling/
tillväxt
Utveckling
Ekonomi
Medarbetare
april 2008
aug 2008
2008
9-23
april 2009
4
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Måluppfyllelse
Perspektiv/mål
Måluppfyllelse
Trend
Gul
Medborgare/kund
Förbättra medborgarindex
Gul
Förbättrad livsmiljö
Grön
Attraktiv barn- och ungdomsmiljö
Grön
Utveckla verksamhetsprocesserna
Gul
____________
____________
Röd
Utveckling/tillväxt
Befolkningsökning med minst 250 invånare
Röd
200 nya arbetstillfällen per år
Röd
Öka utbildningsnivån med minst 1 procentenhet per år
Grön
____________
Aktiv part i regionens utveckling
Grön
____________
____________
Grön
Utvecklad infrastruktur___________________________________________________________
Öka förvärvsfrekvensen bland utlandsfödda
med minst i procentenhet
Topp 80 i företagsklimat
Ekonomi
Röd
Röd
Gul
Gul
Finansiell styrka
____________
Gul
Effektivt resursutnyttjande_________________________________________________________
Utveckla och stärka kommunens tillgångar
Medarbetare
Grön
Gul
Medarbetarindex högre än 3,9 (5-gradig skala)
Grön
Ledarskapsindex högre än 3,9 (5-gradig skala)
Grön
Sjukfrånvaron lägre än 6 procent
Grön
____________
Alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan
senast år 2009
Alla anställda har önskad sysselsättningsgrad
Gemensam värdegrund känd och förankrad
Gul
Röd
Gul
5
DELÅRSRAPPORT april 2009
Medborgare/kund
Perspektivet innehåller tre nyckelfaktorer:



Nöjda medborgare och kunder.
Attraktiv livsmiljö.
Nära, enkelt och öppet
Medborgarna utgör grunden för den kommunala
verksamheten. Upplevelsen av kommunens tjänster
varierar på grund av den stora mängd funktioner som
ingår. Alla har någon relation till kommunen och
därmed också en uppfattning om den.
SKELLEFTEÅ KOMMUN
kommunens tjänster. Intresset för Skellefteå
kommuns satsning har visat sig vara stort från andra
offentliga myndigheter. Ett intensivt arbete har
pågått under hösten 2008 med införande av ny
telefoniplattform som under våren 2009 utvecklas
till en kontaktplattform för flera kanaler, exempelvis
e-post, chatt, sms och besök.
Kundtjänsten fungerar som en förlängd del av de
förvaltningarna och en stor del av inkomna ärenden
ska kunna avslutas här.
Viktiga mål och resultat för kundtjänsten:

Viktiga händelser
I det finansiellt dystra läge som nu råder med
förväntad sämre utveckling av skatteintäkterna
kommer kommunen att gå ett par tuffa år till mötes.
Därtill möter Skellefteå förändringar i demografi och
befolkningsstruktur som i sig ställer krav på
omställningar och effektiviseringar. För att kunna
möta dessa utmaningar pågår verksamhetsutveckling
i olika former. En gemensam värdegrund för hela
kommunen har också utarbetats.
Infrastrukturfrågorna är fortsatt viktiga under 2009.
En fråga som aktualiserats är flygplatsens framtid.
Regeringen har beslutat att den ska övergå i regional
ägo. Förhandlingar kommer att påbörjas med
Luftfartsverket beträffande flygplatsen. Den
regionala systemanalysen som visar behovet av
infrastruktur i de fyra nordligaste länen är nu klar.
Fortsättningen på detta arbete är Nationella väg- och
järnvägsplanen samt en länstransportplan som ska
tas fram i samarbete mellan Banverket, Vägverket,
Region Västerbotten och kommunerna. Exempel på
områden som Skellefteå kommun prioriterar är
Norrbottniabanan,
E4
förbifart,
Skelleftehamnsvägen,
Burträskvägen
samt
trefältsstandard på E4 söder om Bureå.
En viktig uppgift för kommunledningskontorets
planeringsavdelning under 2009 kommer att vara att
kartlägga bostadsmarknaden i Skellefteå kommun
samt att genom samordning med förvaltningarna och
de kommunala bolagen planera för en god balans på
bostadsmarknaden. Fortfarande finns intresse för
småhusbyggande och de aktuella områden där
egnahem kommer att byggas är Falkträsket samt
Erikslid.
Sedan februari 2009 är den gemensamma
kundtjänsten fullt utbyggd. Skellefteå kommun vill
utveckla information och service till kommunens
medborgare och kunder samt öka tillgängligheten till



70 % av inkomna ärenden avslutas i
kundtjänst – måluppfyllelse 62%
90 % får svar inom 2 minuter –
måluppfyllelse 85 %.
Återkoppling från förvaltning inom 3 dagar
– måluppfyllelse 97 %
Medelsamtalslängden per samtal ska inte
överstiga 3 minuter – måluppfyllelse:
medelsamtalslängd ca 2 minuter.
Nationellt minskar antalet barn inom grundskolan
och det blir fler barn inom förskolan. En omflyttning
sker till större kommuner, vilket påverkar små
kommuners möjligheter att hålla en hög servicenivå.
Nationella förändringar i demografi och konjunktur
ses även i Skellefteå kommun, exempelvis har
andelen ”15-timmarsbarn” i förskolan ökat. Andelen
barn och unga från andra länder har minskat något.
Andelen elever i fristående skolor fortsätter att öka
och uppgår innevarande läsår på nationell nivå till 10
procent av eleverna i grundskolan.
I likhet med tidigare år är intresset stort för
yrkesutbildningar inom gymnasieskolan, även om en
viss
avmattning
skett.
Utbudet
av
yrkesutbildningsplatser har ökat i och med att
Yrkesgymnasiet i Skellefteå och Skellefteå praktiska
gymnasium har etablerats. Inom vuxenutbildningen
förväntas ett stort intresse för de yrkesutbldningar
som planeras inom ramen för Yrkesvux där det
kommer ett särskilt statsbidrag. Processerna med
gymnasieskolans lokalutredning och regeringens
förslag till gymnasiereform fr o m 2011 påverkar
arbetet på skolorna.
Utvecklingen av Lärcentrum och sambandet med
Centrum för vägledning och validering har betydelse
för vuxnas möjligheter att få tillgång till studier.
Lågkonjunktur och ökad arbetslöshet bidrar till att
efterfrågan på vuxenutbildning ökar på alla nivåer.
Inom handikappomsorgen har fem boendebeslut om
serviceboende verkställts. Upphandling av totalt fem
6
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
gruppbostäder och ett serviceboende blev klart under
mars.
De
första
boendena
väntas
vara
inflyttningsklara
i
november
2009.
Inom
äldreomsorgen pågår planering för det nya särskilda
äldreboendet på Morö Backe.

För att säkra ett bra dricksvatten för kommande
generationer har en ansökan avseende ny
grundvattenförsörjning för Skellefteå centralort
inlämnats till miljödomstolen och huvudförhandling
har genomförts.

Exempel på andra viktiga händelser hittills under
året som kommer att ha betydelse för kommunens
framtida verksamhet:






Vakansgraden för Skelleftebostäders lägenhetsbestånd uppgick per 30 april till 1,5 procent
vilket är i enlighet med målsättningen.
Hyresförhandlingarna i mars resulterade i en
hyreshöjning med i genomsnitt 3,1 procent.
Företaget har en normal omflyttningsgrad –
cirka 100 lägenheter finns för uthyrning varje
månad
Antalet inkomna bygglov/anmälan-ärenden till
byggnadsnämnden har under de fyra första
månaderna minskat med 29 procent jämfört med
samma period 2008. Intäkterna har minskat med
34 procent. ”Bygglov direkt” har förändrats från
kvällsöppet vid några få tillfällen till öppet varje
onsdag eftermiddag för bygglovsansökningar i
”enklare
ärenden”
samt
rådgivning.
Medianleveranstiden har ökat något i jämförelse
med 2008 men målet om halverad
handläggningstid jämfört med 2007 tros ändå
kunna uppnås till utgången av 2009. Den
utökade delegationen förväntas bidra till
ytterligare kortare handläggningstider för
ärenden som inte är planstridiga.
Ungdomshälsan har startat, med placering på
ungdomsgården E-fyran.
För individ- och familjeomsorgen har 2009
präglats av försämringen på arbetsmarknaden.
En tydlig effekt kan ses i utfallet för
försörjningsstödet. Det är hushåll under 30 år
som har den kraftigaste ökningen.
Inom äldreomsorgen pågår, under en
försöksperiod, en fortsättning på det tidigare
hemgångsteamet
som
kallas
utredningshemtjänst. Syftet är att trygga den
enskilda genom att ha relativt stora insatser
under en period för att utreda behoven och
bedöma om kvarboende är möjligt..
Under perioden har cirka 60 nya flyktingar
mottagits i kommunen. Bostadssituationen i
Skellefteå innebär att personerna hänvisas till
yttre delar av kommunen. En utmaning är att









fortsätta att använda instegsjobb där arbete och
SFI-studier kombineras.
Måltidsutredningen har presenterats för personal
inom skola och äldreomsorg.
Inom hela EU sätts fokus på energismart
byggande i form av passiv- och lågenergihust.
Seminarier kring detta genomförs på många
orter och det är viktigt att bevaka frågan.
Äldreboendet Ömheten, till- och ombyggnad av
Sörböle förskola Morgonsol samt om- och
tillbyggnad av Ursviksskolan 6 – 9 pågår och
samtliga beräknas vara klara september 2009.
Den kommunala gymnasieskolans behov av
lokaler kommer att minska kraftigt under de
närmaste åren till följd av elevminskningar
Kommunens nya ombyggda webbplats öppnade
4 mars. Den är resultatet av flera olika
delprocesser och över ett års förberedelser.
Strukturen är utvecklad och testad tillsammans
med andra kommuner i ett nationellt projekt
drivet av Funka Nu. Den nya webbplatsen
kompletteras med ”Mina sidor”, en portal för
tjänster som kräver inloggning. Den första
tjänsten avser barnomsorg, andra som planeras
avser t ex bygglov och rekrytering.
Berättarfestivalen genomfördes under april
månad med nästan 5 000 besökare fördelat på
110 aktiviteter. Festivalen beräknas bli årligen
återkommande. Festivalen är ett exempel på ett
arrangemang som förlagts på olika mötesplatser
i kommunen.
En organisationsöversyn av biblioteken pågår.
Biblioteken behöver rustas för att hantera
kommande utmaningar. Bibliotekens inköp sker
via antagen mediaplan där kvalitetsaspekten är
en viktig del.
Miljöprövning
avseende
ett
100-tal
vindkraftverk i Blaikenfjällen offentliggjordes
med positiva besked i mitten av mars.
Regeringens klimatproposition kom 11 mars.
Den innebär bl a att Sverige år 2027 bör ha
utsläpp som är 40 % lägre än 1990. Ett delmål
för perioden 2008 – 2012 innebär att utsläpp av
växthusgaser ska vara minst 4 % lägre än 1990.
Miljönämnden har påbörjat ett tillsynsprojekt
riktat mot ca 20 vattentäkter/föreningar som
tillhandahåller vatten till offentlig eller
kommersiell verksamhet. Ett projekt för
uppföljning av egenkontroll har inletts. Arbete
med att fastställa vattenskyddsområden pågår, f
n i Bygdsiljum, Jörn, Boliden och Fällfors.
Under perioden januari – april har 175 olyckor
som föranlett ingripande av räddningstjänsten
inträffat i kommunen, vilket är 37 fler än 2008.
En kraftig ökning avser bränder i byggnader.
7
DELÅRSRAPPORT april 2009
Utvecklingstendenser
En generell utvecklingstendens i landet är att
medborgarna förväntar sig en högre service,
förbättrad information och ökad dialog. Kommuner
konkurrerar i högre utsträckning om medborgarna.
Fler har tillgång till dator och Internet. Kraven på
tillgänglighet ökar.
Socialnämnden och dess verksamheter kommer på
olika sätt att starkt påverkas av försämringar i
samhällsekonomin och ökat tryck på verksamheten
samtidigt
som
kommunens
minskade
skatteökningstakt ställer krav på effektivisering av
verksamheten.
SKELLEFTEÅ KOMMUN
”kreativitet och innovation”. Kultursektorn spelar en
väsentlig roll med ett omfattande socialt, ekonomiskt
och politiskt inflytande.
Tekniska nämnden arbetar för ett tryggt och säkert
samhälle genom att säkerhet och tillgänglighet i
utemiljön beaktas vid projektering och ombyggnad
av gator och parker. Problem som konstateras
åtgärdas bl a med programmet för enkelt avhjälpta
hinder.
Insatser för minskad global uppvärmning prioriteras,
En fortsatt satsning på att använda restprodukter för
att tillverka biogas som ersättning till fossila
bränslen är en konkret åtgärd.
Inom handikappomsorgen ses fortsatt volymökning
inom alla områden även om personlig assistans just
nu tycks ha planat ut. Allt fler personer under 65 år
drabbas av demenssjukdomar. Arbete pågår med att
ordna ett särskilt boende för gruppen.
Miljönämndens
tillsyn
och
kontroll
av
verksamhetsutövare fortsätter att koncentreras mot
deras egenkontroll. Ett samarbete med Tillväxt
Skellefteå har inletts kring miljömål och klimat.
Tillväxtkontoret rekryterar en resurs för uppföljning
av kommunens miljömål.
På nationell nivå har beslut tagits om allmän
förskola för barn från 3 års ålder. En bedömning är
att start av enskilda förskolor kommer att öka samt
att start av fristående skolor inom grundskolan
kommer att avta för att ligga på 2008 års nivå.
Arbetet med att färdigställa plattform för
bredbandsnät pågår inom Skellefteå Kraft AB.
Slutdatum är 2 september. Automatisering av
månadsavläsning av elförbrukning slutfördes vid
årsskiftet och kvaltietssäkring pågår.
Fortsatt språk- och matematikutvecklingsresurs
möjliggörs med stöd från statsbidrag. En breddning
av teknik och naturvetenskap planeras med stöd av
satsning från regeringen.
Måluppfyllelse
Utredningen om Allmännyttan kommer att ge
effekter för Skelleftebostäder avseende såväl
verksamhetens ändamål som hyressättning mm.
Utredningen har varit ute på remiss under 2008. De
nya regler som föreslås kan träda i kraft år 2011.
Ett flertal ny- och ombyggnationer pågår inom
Skelleftebostäders verksamhet på uppdrag av
handikappomsorgen. Under året byggs två
gruppbostäder på Moröbacke och en på Anderstorp.
Två gruppbostäder byggs i Skelleftehamn och ett
seviceboende på Sörböle. Dessa bostäder kommer att
vara klara under första kvartalet 2010. Totalt
omfattar nybyggnationerna 45 lägenheter. På
uppdrag av äldreomsorgen sker en påbyggnad av
Norrgårda i Byske med en våning, 8 – 10 lägenheter.
Den nya statliga myndigheten för räddningstjänsten,
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, har
startat sin verksamhet fr o m 2009. Ny lagstiftning
för brandfarliga och explosiva varor är ännu inte
klar.
Fyra mål finns framtagna för
medborgarperspektivet
 Förbättrat medborgarindex
 Förbättrad livsmiljö
 Attraktiv barn- och ungdomsmiljö
 Utveckla verksamhetsprocesserna
att
stödja
Bedömningen är att perspektivet visar Delvis
måluppfyllelse
Medarbetare
Ekonomi
Medborgare/
kund
Utveckling/
tillväxt
EU har utropat 2009 till det europeiska året för
8
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
FÖRBÄTTRAT MEDBORGARINDEX

Delvis måluppfyllelse
SCB-enkät
Index
Nöjd medborgarindex
Nöjd regionindex
Nöjd inflytandeindex
möjligheter att förbättra dialogen med medborgarna.
Vad har gjorts för att gå i riktning mot målet?
Höst-08 Snitt Skellefteå-07
57
54
57
66
64
66
41
40
41
På kommunens uppdrag genomförde Statistiska
Centralbyrån hösten 2008 en medborgarundersökning i Skellefteå kommun. Resultaten visar
att Nöjd Medborgare-index ligger kvar på samma
nivå som vid förra mättillfället (57). Målet var då att
uppnå 59. Trygghet, natur och fritidsaktiviteter
betonas som positiva faktorer. Förbättringsområden
finns när det gäller kommunikationer, kommersiellt
utbud, gator och vägar, miljöarbete samt frågor som
handlar om förtroende och påverkansmöjligheter.
Kommunen deltar i samma mätning hösten 2009 och
bedömningen är att de satsningar som gjordes i slutet
av 2008 och som görs under året kommer att ge
utslag i denna mätning.
Medborgarundersökningen visade att medborgarna i
de flesta fall är nöjda med kommunens verksamhet.
Verksamheter som fick höga betyg var bland annat
räddningstjänst, vatten- och avloppsförsörjning,
skola/utbildning. Förskolan fick höga betyg men
noteringen hamnade något lägre än vid föregående
mätning – dock fortfarande högre än för andra
jämförbara kommuner. Äldreomsorgen fick lägre
betyg i mätningen men där har noteringen förbättrats
jämfört
med
föregående
mätning
2007.
Äldreomsorgens värden ligger under rikssnittet men
trenden går åt rätt håll. Kulturen har också fått bättre
värden än tidigare och ligger nu klart över rikssnittet.
En orsak kan vara att ansiktslyftningen av Nordanå
kulturcentrum medfört att medborgarna upplever
kulturen som mer tillgängliga än tidigare.
Sammantaget uttrycker befolkningen ett relativt gott
förtroende för kommunen och anser att den är
ganska tillgänglig och att öppenhet och information
fungerar bra. Betyget beträffande möjligheterna till
påverkan har också förbättrats i denna mätning.
Detta är fortfarande en viktig fråga för medborgarna
och har stor betydelse för helhetsbetyget. En viktig
förutsättning för att medborgarna ska kunna vara
med och påverka är att de har tillgång till
information och kanaler för dialog med kommunen.
Kommunikationen är ett nödvändigt inslag i
samhällsapparaten och en av grunderna för
kommunens fortsatta utveckling. På sikt kan
uppbyggnaden
av
kommunens
kundtjänst,
utveckling av webbplats och webbtjänster skapa






Socialkontoret
har
genomfört
brukarundersökningar tillsammans med ett antal andra
kommuner. Av de inom särskilt äldreboende
som svarat (61 procent) förklarade sig 85
procent vara mycket eller ganska nöjda. Inom
hemtjänsten (svarsfrekvens 71 procent) var
andelen mycket eller ganska nöjda 86 procent.
Inom området försörjningsstöd (svarsfrekvens
42 procent) var 79 procent mycket eller ganska
nöjda. Mätningar visar också att en majoritet är
nöjda med det bemötande de fått. Socialstyrelsen
har hösten 2008 vänt sig till brukare i hela
Sverige och tagit fram ett nöjdhetsindex, NKI.
Skellefteås NKI-resultat ligger över rikets både
inom särskilt äldreboende och hemtjänst.
Inom handikappomsorgen har försök med s k
Pictostatenkäter genomförts och dessa visar på
stor nöjdhet med sysselsättningen men mindre
bra resultat när det gäller upplevd delaktighet.
Utvärderingar på Familjegården visar att alla
familjer är nöjda med bemötandet till 100 %.
Västerbottensteaterns publiksiffror under första
tertialet 2009 är 10 295 personer. Målet för hela
året är 27 000. Fyra nya föreställningar har
producerats under våren varav en för barn och
ungdom. Andelen nya besökare är högre än
målsättningen. 97 % upplever de föreställningar
de besökt som bra eller mycket bra.
Kundenkäter
på
fritidsgårdar,
campinganläggningar mm visar på en hög nivå av nöjda
medborgare/kunder. Kundundersökningar på
campingar,
inomoch
utomhusbad,
idrottsanläggningar m fl under 2008 ger
sammantaget ett nöjd kundindex på 3,32 (4gradig skala). Insatser görs löpande för att
förbättra
och
synliggöra
ett
tydligt
kundperspektiv bland de anställda
Den senaste oberoende mätningen avseende
Skellefteå Kraft AB:s verksamhet genomfördes
av Svenskt Kvalitetsindex i slutet av 2008.
Undersökningen gav ett utfall på 73,3 % nöjda
elkunder. Resultaten är bra för Skellefteå Kraft
AB och även andra kundundersökningar visar en
hög grad av nöjda kunder. Under första kvartalet
2009 har antalet nya elkunder ökat med 14 000.
En hög andel av gymnasieskolans och
vuxenutbildningens elever trivs och en hög andel
slutför utbildningen. Ett utvecklingsområde
handlar om inflytande. Eleverna får vanligtvis
bra information men inflytandet upplevs som
begränsat. Utvecklingsarbetet fokuseras på
klassrumsinflytande. Utveckling pågår för att ge
föräldrar bättre möjlighet till information om
arbetet i gymnasieskolan. I och med utveckling
9
DELÅRSRAPPORT april 2009

av lärplattformar ökar möjligheterna att göra
föräldrarna mer delaktiga.
Skelleftebostäders
senaste
kundmätning
redovisades i december 2008. I mätningen
uppnåddes ett nöjdboendeindex på 75 vilket
översteg målsättningen på 73
SKELLEFTEÅ KOMMUN


FÖRBÄTTRAD LIVSMILJÖ
Måluppfyllelse
Vad har vi gjort för att gå i riktning mot målet?








Planering för utvecklingen av stadskärnan, torget
och Resecentrum pågår. Upphandling har inletts
beträffande förnyelse av stadspark/älvsbrink.
Upphandling kommer att slutföras beträffande
gång- och cykelbro över älven, där byggstart
beräknas kommande vinter. Bron beräknas vara
klar för nyttjande hösten 2010.
Fler byar har fått tillgång till bredband genom
satsningen på trådlös teknik.
Kompetensbreddning inom Lärarlyftet och
Förskollärarlyftet är en utmärkt möjlighet till
ökad kvalitet och bidrar till motiverade
medarbetare med rätt kompetens.
Bygg- och miljökontoret fortsätter arbetet med
översiktsplanen för Skelleftedalen. Arbetet med
att ta fram en parkeringsnorm har startat. En
ansökan till Boverket om bidrag till framtagande
av vindkraftspolicy har lämnats. För området
Eriksberg har en projektbeskrivning upprättats
för att starta ett projekt om ekologiskt hållbart
boende.
Fritidsnämnden har i sina styrdokument tydligt
markerat att verksamhet som gynnar en bredare
allmänhet ska prioriteras. Det innebär en
förskjutning av resurser mot anläggningar öppna
för allmänheten och friluftsliv.
Näridrottsplatsen vid Sörböleskolan har blivit en
stor succé. Ytterligare en näridrottsplats har
byggts i Byske med hög nyttjandegrad. Nästa
näridrottsplats, med begagnat konstgräs från
”Bolltältet”, anläggs i Kåge,
Under 2008/2009 har FRIS/Trygghetsforum
fortsatt sitt samarbete med offentlig och privat
sektor för att minska brottstillfällen och öka
tryggheten i kommunen. Fokus under 2009
ligger bland annat på trygghetsvandring och
mäns våld mot kvinnor.
Skelleftebostäder
anordnar
också
trygghetsvandringar. På ett flertal områden har s
k ”tillgänglighetsbesiktning” av den yttre miljön
genomförts. Dörröppnare och portlås har
installerats i ett antal fastigheter för att förbättra
tillgängligheten. Studenter erbjuds studentrum
nära universiteten – idag finns 360






studentbostäder hos Skelleftebostäder.
Centrum för kvinnofrid har genomfört sitt första
projektår. Ansökan om finansiering av andra
projektåret har upprättats.
Mätningar av resultat på ämnesprov i årskurs 9
visar att resultaten ligger över målvärdet för
engelska och nära för svenska. I matematik
ligger resultaten något under. För att utveckla
matematikämnet och resultaten har flera lärare
utbildats via Lärarlyften.
2008 var 91,6 procent i årskurs 9 behöriga till
gymnasieskolan
Andelen
personal
med
pedagogisk
högskoleutbildning är högst i landet. Andelen
utbildade förskollärare i kommunal förskola har
ökat med 5 procentenheter under 2008 och
uppgår till 55 procent, vilket är något lägre än i
jämförelse med ”större städer” men i samma
nivå som rikssnittet. Personaltätheten i förskola,
grundskola och fritidshem har minskat under
2008, men ligger något högre än rikssnittet.
Inom äldreomsorgen har arbetet med
genomförandeplaner inom ordinärt boende
påbörjats i syfte att öka den enskildes inflytande
i planeringen och hur beviljade insatser ska
utföras.
En bättre livsmiljö uppnås genom inköp av
miljöfordon
vid
reinvesteringar,
fortsatt
planering för ett bilfritt centrum, arbete med
cykelstrategi samt ombyggnad av gång- och
cykelvägar, parker gator och lekplatser. Ökad
försäljning av fordonsgas är ett exempel på
sådant som förbättrar livsmiljön.
Etapp 2 i Scharinsprojektet är nu påbörjad sedan
60
mnkr
beviljats
till
inledande
marksaneringsåtgärder
samt
fortsatt
markundersökningar. Tre områden ska saneras
under 2009 och på ett område sker fortsatta
markundersökningar.
Endast två kandidater återstår när det gäller
Europas kulturhuvudstad 2014; Umeå och Lund.
För att stödja Umeås kandidatur och profilera
Skellefteå som berättarnas stad anordnades
berättarfestivalen i april 2009.
ATTRAKTIV BARN- &
UNGDOMSMILJÖ
Måluppfyllelse
Vad har gjorts för att gå i riktning mot målet?
Arbetet för en attraktiv barn- och ungdomsmiljö
framgår bland annat av följande punkter:

Elevnärvaron var under läsaåret 2007/2008 i
snitt 91,9 procent. För läsåret 2008/09
10
DELÅRSRAPPORT april 2009











prognostiseras en minskning av elevnärvaron till
91,2 procent. Målvärdet på 95 procent kommer
inte att uppnås.
Målvärdet att 85 procent av alla elever i
grundskolan ska uppnå minst godkänt i alla
ämnen kommer inte att nås under 2009.
Höstbetygen visar en negativ utveckling vad
gäller antalet elever som är behöriga till de
nationella
gymnasieprogrammen.
Dock
förväntas samtliga värden ligga över rikssnittet.
Skellefteå kommun (European Office) har sedan
slutet av 2008 en unik personalresurs för att
tillvarata möjligheterna till ekonomiskt stöd från
Internationella programkontoret. Denna del av
verksamheten riktar sig främst mot grundskolan,
gymnasieskolan och vuxenutbildningen.
Av Västerbottensteaterns föreställningar har 31
procent riktat sig till barn och unga (mål 25
procent) som också utgjort 16 procent av den
totala publiken (mål 25 procent).
Arbetet med ett barn- och ungdomspolitiskt
program fortsätter under 2009. Ungdomsfrågor
är en viktig ”överlevnadsfråga” för kommuner
och
måste
hanteras
utifrån
ett
sektorsövergripande arbetssätt
Partnerskapet mellan Skellefteå och Jinja i
Uganda har utvecklats. Nya ansökningar för två
utvecklade projekt utarbetas under 2009.
Perspektiven för samarbetet är barn/unga samt
kultur- och miljöfrågor.
Biblioteken arbetar med uppsökande verksamhet
främst gentemot skolor, förskolor, BVC och
andra
barninstitutioner.
De
flesta
programaktiviteter arrangeras i samarbete med
studieförbund och andra aktörer, vilket gett
möjlighet att nå nya besöksgrupper.
Ca 60 procent av alla boklån utgörs av
barnböcker.
Arbetet med i BBIC (barns behov i centrum)
fortsätter planenligt inom individ- och
familjeomsorgen.
Ungdomsarrangemanget Night Flight Cup på
fritidsgården Söder har utvecklats. Under
perioden januari – februari har 70
högstadieungdomar både planerat och genomför
arrangemanget, med 1 100 besökare.
Av konsumentnämndens genomförda utåtriktade
aktiviteter under första tertialet har 54 % riktats
till
barn
och
ungdom.
Olika
informationsaktiviteter i bl a grund- och
gymnasieskolan planeras.
Kulturnämndens programverksamhet har under
våren arbetat för att kunna erbjuda skolelever
uppföljning
efter
programbesök
eller
förberedelser inför besök av kulturpedagoger.
Detta sker inom ramen för projektet ”Skapande
skola”. Blå Hästen ska bidra med att utföra och
SKELLEFTEÅ KOMMUN


dokumentera utvärderingar av insatser bland
barnen.
Handens Hus har startat tre slöjdklubbar för barn
och unga under våren. Teaterskolan avslutade
vårterminen med en teaterfestival på Nordanå.
Blå Hästen har genomfört fredagslek för barn på
biblioteket, med ca 600 besök. Blå Hästen
utvecklar konceptet ”Vintersagor” under 2009.
Förra årets mycket uppskattade sagofest planeras
även våren 2009 på Nordanåområdet.
Skellefteå Museum har genomfört en
barnsöndag på temat arkeologi och en på temat
krig och fred.
UTVECKLA VERKSAMHETSPROCESSERNA
Delvis måluppfyllelse
Målet
bedöms
som
delvis
uppfyllt.
Utvecklingsarbetet har inletts men ännu återstår
mycket att göra. Förvaltningarna måste gå igenom
sina processer för att effektivisera verksamheten.
Vad har vi gjort för att gå i riktning mot målet?






Ett omfattande arbete pågår för att införa ett
processinriktat arbetssätt. Det arbetet leds av itavdelningen som också håller på och tar fram en
tjänstekatalog.
Kommunledningskontoret har tagit fram en
modell
för
verksamhetsutveckling
för
medborgarna, VUM som i förlängningen ska ge
fler effektiva webbtjänster och förbättrade
processer.
I och med att vissa uppgifter och ärenden lyfts
över till kundtjänst blir förvaltningarna sporrade
att trimma sin egen verksamhet för att ta tillvara
på den avlastning som kundtjänsten ger.
Möjligheter skapas att förändra arbetssätt,
bemanning, processer, verktyg och tjänster för
att bli mer ändamålsenliga och kundnära.
Kundtjänst blir en motor som ständigt driver
verksamhetsutvecklingen framåt.
Inom socialtjänsten genomförs utvecklingsarbete
för att uppnå målet att behov ska tillgodoses
inom rimlig tid och att förebyggande insatser ska
vara välutvecklade. Arbetet med ledningssystem
för kvalitet fortsätter liksom deltagandet i
kvalitetsnätverket Måttbandet
Handläggningstiden på 2 veckor för ansökan om
försörjningsstöd hålls fortfarande men har blivit
längre pga ökat antal ärenden.
Tillsammans med ”Sambruk” deltar individ- och
familjeomsorgen
i
utvecklingsprojekt
”Verksamhetsmodeller för e-tjänster i samspel
mellan stat och kommun”. En aktuell
11
DELÅRSRAPPORT april 2009











utvecklingsfråga är ansökan om försörjningsstöd
via Internet.
Projektet uppsökande verksamhet besöker alla
kommunmedborgare över 85 år som inte har
andra insatser från äldreomsorgen. Under 2008
erbjöds 240 personer uppsökande hembesök.
Samtliga boenden genomförde kvalitetsrevision
under 2008. Arbete pågår med områden där
behov
uppmärksammats,
t
ex
avvikelsehantering, läkemedelshantering, kost,
kontaktmannaskap, utemiljö mm.
Ett utvecklingsområde inom äldreomsorgen är
vårdkedjeprobelamtiken; informationen och
kvaliteten vid in- respektive utskrivning från
lasarettet
till
ordinärt
boende
och
korttidsvistelse.
Ett stort utvecklingsprojekt pågår inom
undervisningen, Skola 2,0. Målet är att alla
lärare ska ha bärbara datorer och att
klassrummen ska vara utrustade med
projektorer. Ett nytt tjänstekoncept har också
tagits fram för undervisningen där grundtanken
är att man hyr en datorarbetsplats av
kommunledningskontorets IT-avdelning.
Genomförandet av Skola 2.0 är en strategisk
investering. Samtliga 6 – 9-skolor förväntas vara
fullt utrustade till våren 2010. F – 5-skolorna
utrustas och görs klara under 2010 – 2011.
Förstärkning på elevsidan genomförs under
2011- 2013 för att nå målet en dator/elev i
årskurs 6 – 9 samt en dator på fyra elever i F – 5.
All
pedagogisk
personal
kommer
att
kompetensutvecklas under 2009 – 2011 via
Skolverket i PIM (Praktisk IT- och
Mediakompetens). Upphandling av digital IUP
(individuell utvecklingsplan) slutförs. Införande
planeras våren 2010.
Webbtjänsten barnomsorg kommer att testas
under hösten 2009 innan genomförande,
preliminärt till 2010. En fortsatt utveckling av
webb och hemsidor samt marknadsföring är
nödvändig.
Ett nytt ärendesystem, Diabas, är upphandlat och
ska börja införas, Under 2009 kommer systemet
att vidareutvecklas för att möta medborgarnas
behov av insyn och på sikt utöka möjligheterna
att påverka.
Den nya entréhallen i stadshuset färdigställdes i
februari. Den ger möjligheter att på ett bättre sätt
ta emot besök av medborgarna. Ny reception,
besöksrum, datorsökplats, monitorer med
information samt barnhörna finns.
Kundtjänstens ökade öppettider, kl 07.00 –
19.00 ger ökad tillgänglighet.
Skol- och kulturkontoret startade sitt arbete i
kundtjänst i februari 2009. Anmälan av
elevfrånvaro,
skolskjuts
och
enkla
SKELLEFTEÅ KOMMUN

informationsfrågor har underlättat arbetet inom
förvaltningen. En förändrad stabsorganisation
träder i kraft 1 juli.
Skellefteå Museum är med och utvecklar de
länsgemensamma databaserna Spår, Kulturarv
Västerbotten, Hålla hus och Sevärt som
presenteras i maj.
Slutsats
Medborgarnas upplevelse av kommunen som plats
att bo på och kundernas upplevelse av kommunens
tjänster är av yttersta vikt när det gäller att nå
visionen om en framsynt tillväxtkommun, attraktiv
att bo och verka i.
Genom nöjda medborgare och kunder, goda och
rättvisa levnadsvillkor och ett bra företagsklimat
skapas en viktig grund för kommunens utveckling
och tillväxt.
Kommunen fortsätter arbetet med att utveckla
verksamheten och att skapa goda förutsättningar för
tillväxt för att i framtiden kunna erbjuda
medborgarna en ännu bättre service på ett effektivt
sätt:
12
DELÅRSRAPPORT april 2009
UTVECKLING/TILLVÄXT
Perspektivet innehåller 5 nyckelfaktorer:





Befolkningstillväxt
Fler arbetstillfällen
Hög utbildningsnivå
Strategiskt utbyte med omvärlden
Bra företagsklimat
Målen ska bidra till att Skellefteå kommun når
visionen om en framsynt tillväxtkommun, attraktiv
att bo och verka i.
Viktiga händelser
Krisen på de finansiella marknaderna och den
efterföljande avmattningen i ekonomin har fortsatt
att påverka företag och hushåll under årets fyra
första månader. Perioden har präglats av fortsatt låg
efterfrågan och lågt kapacitetsutnyttjande i
näringslivet.
Effekterna av finanskrisen har inneburit att
arbetslösheten ökat bland alla grupper men främst
bland ungdomar. Arbetslösheten i Skellefteå för
gruppen 16-64 år var 7,7 procent i mars, jämfört med
rikets 5,4 procent. Bland unga 18-25 år var
arbetslösheten i Skellefteå 16,5 procent jämfört med
rikets 8,8 procent.
Gruppen arbetslösa utgörs till ca. 2/3 av män och 1/3
av kvinnor.
Antalet varslade i den officiella statistiken i företag
med fler än 5 anställda uppgick till 1 800 personer i
Skellefteå kommun vid utgången av april månad. En
nedgång i antalet varsel kan noteras under senaste
månaden.
Fortfarande råder stor osäkerhet om hur långvarig
och djup krisen kommer att bli.
Befolkningen minskade med 66 personer t.o.m. mars
2009. Under samma period föregående år minskade
befolkningen med 56 personer. Kommunen hade den
sista mars 71 796 invånare.
Intresset för utbildning har ökat markant på grund av
det rådande konjunkturläget. Antalet studenter på
Campusområdet inskrivna vid LTU, UmU eller KYutbildning uppgår för närvarande till 1500. Därtill
kommer ca 400 distansstuderande som nyttjar
Lärcentrums service för sina studier.
SKELLEFTEÅ KOMMUN
En ny myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan,
inrättas från och med 1 juli 2009 efter att den den
nya lagstiftningen har träder i kraft. Utveckling
kommer att ske av nya utbildningar inom detta
område i samverkan med näringsliv och olika
utbildningsanordnare.
Andelen gymnasieelever som fullföljer utbildningen
ökar och förväntas uppgå till minst 85 % under året.
Tillsammans med näringsliv, universitet och andra
utbildare utvecklas ett företagssamt lärande för
framtiden.
Mötesserien ”Tillväxt till frukost, har genomförts vid
9 tillfällen under årets första fyra månader. Ca 350
företagare har deltagit vid de 9 tillfällena. Intresset
och gensvaret har varit mycket positivt.
Tillväxt Skellefteås Årsstämma den 17 april var
förlagd till torget och ca 200 personer fanns på plats
under
aktiviteten.
Kommunens
företagspris
tilldelades Data Ductus Nord AB.
Framgångsdagen genomfördes den 24 april på
Folkparken under temat ”Vind”. 320 personer deltog
i festligheterna som planerats av näringslivet i
Skellefteå.
Den under flera år uppåtgående trenden när det
gäller företagsklimatet i kommunen har avbrutits
under 2009. Målsättningen att vara bland de 80 bästa
kommunerna i landet när det gäller företagsklimat
har inte uppfyllts. Enligt Svenskt Näringslivs
ranking för 2009 ligger Skellefteå nu på 177:e plats.
Infrastrukturen
inom
IT-området
utvecklas
kontinuerlig. Täckningsgraden för bredband inom
kommunen har ökat och ligger numera på 98
procent. Av den totala täckningsgraden utgör
Skellefteå Krafts andel över 60 procent. Antalet
bredbandskunder har fortsatt öka och omfattar nu ca
23 000 anslutningar. Arbetet med att färdigställa
tjänsteplattformen för Skellefteå Krafts bredbandsnät
pågår för fullt med slutdatum 2009-09-02.
Inom flera förvaltningar och bolag pågår även
strategiskt viktiga investeringar för att uppnå målet
om en utvecklad infrastruktur. Som exempel kan
nämnas tekniska kontoret där en fortsatt utveckling
av handelshamnen genom förlängning av kaj för
totalt 30 miljoner har påbörjats. Denna satsning
bedöms så viktig för regionens näringsliv att EU ger
50 procent i bidrag för att göra denna utbyggnad
möjlig. Upphandling av ny gång- och cykelvägsbro
över Skellefteå älv pågår. Andra viktiga satsningar
genomförs också när det gäller byggandet av vägar
och gång och cykelvägar.
13
DELÅRSRAPPORT april 2009
Utvecklingstendenser
Efterfrågeutvecklingen i Sverige väntas bli fortsatt
låg under året. Antalet sysselsatta i näringslivet
beräknas fortsätta minska. Mellan 2005 och 2008
ökade sysselsättningen med 250 000 personer. Fram
till 2010 beräknas sysselsättningen minska med
250 000 personer i landet och arbetslösheten uppgå
till 10,7 % 2010. Mot ovanstående bakgrund
kommer målsättningen om 200 nya arbetstillfällen
totalt under året inte att uppnås.
Globalt har råvaror och energi en central plats för
utvecklingen av näringslivet i kommunen.
Näringslivets förmåga att ta tillvara satsningarna på
energisidan och träindustrin samt inom gruv- och
mineralnäringen är därför viktiga framtidsfrågor.
Även om näringslivet är väl positionerat inom dessa
områden är det viktigt att nedgången i ekonomin inte
blir för långvarig.
Energifrågorna är mycket intressanta och på lokal
nivå fortsätter diskussionen om satsningar på
vindkraft och biobaserad energi. Skellefteå är ur den
synpunkten väl positionerat.
Strategiska frågor för kommunens och regionens
utveckling är även byggandet av en Norrbotniabana
och flygplatsens framtid. Skellefteå kommun och
näringslivet utgör en aktiv part såväl i dessa frågor
som i andra frågor rörande regionens utveckling.
Skellefteå kommun deltar bland annat i en
bolagsbildning med
syftet
att
möjliggöra
Norrbotniabanans tillkomst.
EU-projektverksamheten i kommunen fortsätter att
utvecklas, dels genom nya projekt samt dels genom
etableringen av ett Europa Direkt-kontor i
stadshuset.
Nuvarande lågkonjunktur har inneburit att enskilda,
företag och organisationer visar ett ökat intresse för
utbildning. Tillsammans med bildandet av en
yrkeshögskola, som även omfattar gamla KYutbildningar, finns en stor potential för utveckling av
eftergymnasiala
och
högskoleinriktade
yrkesutbildningar i Skellefteå.
Sammanfattning måluppfyllelse
Perspektivet utveckling/tillväxt är ett sammansatt
begrepp och definieras i första hand genom
styrkortets nyckelfaktorer; befolkningstillväxt, fler
arbetstillfällen, hög utbildningsnivå, strategiskt
utbyte med omvärlden och bra företagsklimat.
SKELLEFTEÅ KOMMUN
stark entreprenörsanda vilket innebär att nya företag
startar kontinuerligt och att de har en hög
överlevnadsförmåga, att branscher och näringar
utvecklas i samverkan, medverkan i lokala,
nationella och internationella nätverk samt en hög
utbildningsnivå generellt i kommunen. Viktig är
också att ha förmågan att i dialog med näringsliv och
offentlig sektor snabbt fånga upp och definiera
behov av kompetensutveckling.
Ytterligare förutsättningar för utveckling och till
växt är en bra infrastruktur inom ett antal områden;
kommunikationer i form av vägar, tåg- och
flygförbindelser, IT och tillgång till e-tjänster,
bostäder och mark, m.m.
Måluppfyllelse
7 mål finns för att stödja perspektivet:






Befolkningsökning med minst 250 invånare
200 nya arbetstillfällen per år
Öka utbildningsnivån med minst 1 %-enhet per år
Aktiv part i regionens utveckling
Utvecklad infrastruktur
Öka förvärvsfrekvensen bland utlandsfödda med
minst 1 procentenhet
 Topp 80 i företagsklimat
Den sammantagna bedömningen av perspektivet
utveckling/tillväxt är Ej måluppfyllelse. Målen om
ökad utbildningsnivå, att kommunen är en aktiv part
i regionens utveckling samt en utvecklad
infrastruktur bedöms som uppfyllda. Målen om
befolkningsökning, nya arbetstillfällen och ökad
förvärvsfrekvens bland utlandsfödda samt topp 80 i
företagsklimat uppnås ej.
Medarbetare
Ekonomi
Medborgare/
kund
Utv eckling/
tillv äxt
Grundläggande för tillväxtperspektivet är bl.a. en
14
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
BEFOLKNINGSÖKNING
MINST 250 INVÅNARE
MED
Ej måluppfyllelse
År
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009 t.o.m. mars
(SCB) Antal invånare
71 813
71 772
71 786
71 910
71 966
72 090
71 862
71 796
Siffrorna visar att kommunens befolkning vid
utgången av mars månad 2009 uppgick till 71 796
personer. Det ger en minskning sedan årets början
med 66 personer. Under samma period föregående år
minskade befolkningen med 56 personer. Liksom
tidigare år genererar invandringen ett positivt
befolkningstillskott medan inrikes flyttningar och
födelseöverskott är negativa.
För att nå 2009 års mål krävs en befolkningsökning
med 316 invånare under resten av året vilket i
nuläget bedöms svårt att uppnå.
Den minskning av antalet invånare som skedde år
2008 (- 228 personer) ser därmed ut att upprepas
2009.
200 NYA
PER ÅR
ARBETSTILLFÄLLEN
förvärvsarbetande.
En bredare arbetsmarknad är en viktig förutsättning
för att attrahera arbetskraft förutom att det skall vara
”attraktivt att bo och leva ” i kommunen.
Under år 2008 startades 301 företag i kommunen.
Några tillförlitliga siffror, vilka kan ge indikationer
om antalet nya företag 2009, finns ännu inte.
Erfarenheten hittills är att ca 2/3 av nystartade
företag sker genom Startprojektet och Jobs&Society.
En tredjedel är företag som startas/bildas på egen
hand.
Värt att notera är att drygt hälften av alla företag
startas av kvinnor.
Det nytillskott av arbetstillfällen inom den offentliga
(statliga) sektorn som Försäkringskassans etablering
av Nationellt Försäkringscenter i Skellefteå bidrar
till en bredare arbetsmarknad och utgör därför en
viktig händelse under 2008/2009.
ÖKA UTBILDNINGSNIVÅN MED
MINST 1 PROCENTENHET PER ÅR
Måluppfyllelse
Målsättningen har under ett antal år varit att öka
befolkningens utbildningsnivå (angett som antal
innevånare mellan 25-64 år med minst 3 års
eftergymnasial utbildning) med 1 procent per år,
vilket har varit framgångsrikt. SCB´s statistik för
2008 är ännu inte tillgänglig, men mycket tyder på
att målet nås även under fjolåret. Under senare år har
även utbildningsnivån i Sverige ökat i allmänhet,
vilket innebär att Skellefteå trots måluppfyllelse
ändå halkar efter jämfört med övriga Sverige.
Ej måluppfyllelse
Antalet varslade i den officiella statistiken i företag
med fler än 5 anställda uppgick till 1 800 personer i
Skellefteå kommun vid utgången av april månad. De
varslade har i huvudsak högst gymnasieutbildning.
Endast få varslade är högskoleutbildade.
Enligt arbetsförmedlingen har en viss återhämtning i
form av en nedgång av antalet varsel skett under
senaste månaden.
Under 2007 och 2008 (preliminärt) har
sysselsättningsutvecklingen varit positiv för
Skellefteå enligt SCB:s statistik över antalet
förvärvsarbetande. Definitiva siffror för 2008
kommer i januari 2010.
Finanskrisen och efterfrågeminskningen slår igenom
fullt ut under 2009 och resulterar i färre
Om Skellefteå ska minska avståndet till övriga
Sverige måste ambitionsnivån ses över och
eventuellt höjas till 2 procent vilket i reella tal
motsvarar 730 personer för 2009.
Det samlade utbudet av eftergymnasial utbildning
och
högskoleutbildning
på
Campusområdet
kombinerat med närhet till information, service och
t.ex. studie- och yrkesvägledning samt ökade
marknadsföringsinsatser
har
inneburit
att
kommuninvånarna på ett enkelt och nära sätt har god
tillgång till högre utbildning.
Aktiviteter i syfte att skapa mötesplatser både för
studenter och näringsliv har inletts under våren och
planeras återkomma med fler aktörer. I dialog med
näringslivet i regionen har Tillväxt Skellefteå arbetat
för att hitta en struktur för att fånga upp och
definiera företagens och medarbetarnas behov samt
15
DELÅRSRAPPORT april 2009
skapa
nya
och
kompetensutveckling.
SKELLEFTEÅ KOMMUN
snabbare
vägar
till
Långsiktigt underlättas fortsatt måluppfyllelse både
av barn- och grundskolenämndens satsningar på att
ge barn- och elever kunskaper och färdigheter för
fortsatt lärande i form av ett årligt ökat antal elever
som är behöriga till gymnasieskolan samt
gymnasienämndens satsning på att andelen elever
som fullföljer gymnasieskolan ska vara minst 85
procent.
Tillsammans med näringsliv, universitet och andra
utbildare bedriver gymnasienämnden även aktiviteter
och utvecklingsarbeten som utvecklar ett
företagsamt lärande för framtiden.
Ett samarbete mellan grundskolan och gymnasiet
påbörjades i februari med syftet att övergången från
grundskolan till gymnasiet ska förbättras för en ökad
måluppfyllelse. Samarbetet innebär att samtliga
lärare på högstadiet och gymnasiet tillsammans
samtalar om undervisning, kunskaper samt betyg och
bedömning.
AKTIV PART
UTVECKLING
I
REGIONENS
Måluppfyllelse
Kommunens medarbetare ingår i ett flertal olika
nätverk, både lokala, regionala, nationella och
internationella. Exemplen är många och finns inom
alla verksamheter. För att nämna några:
TreKom Norr, Kommuninvest, Västerbotten
Investment
Agency,
Trekom
Leader,
MareBorealeSambruk, Fyra Norra, PLUSS-gruppen,
Norrsken, Måttbandet, AF, Försäkringskassa och
Landstinget, Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL), kulturutbyte med staden Jinja i Uganda, etc.
I arbetet med den övergripande planeringen har
samarbetet med statliga myndigheter förbättrats. En
ökad samverkan med både banverket, vägverket och
länsstyrelsen är av stor betydelse. Andra viktiga
aktörer är räddningsverket, energimyndigheten,
Region Västerbotten och vattenmyndigheten.
Tillväxt Skellefteå är i dagsläget involverad i tre
transnationella satsningar. Två stycken av dessa har
arbetats fram under våren. De tre projekten är KPlab, AGNES och Tourist Navigator Mobile. Arbetet
med att skapa nya transnationella projekt fortsätter.
En viktig satsning är bl.a. det Virtuella
projektkontoret.
Tillväxtkontoret
driver
även
DINo-projektet
tillsammans med LTU i Skellefteå och
branschföreningen The Lodge. Projektet har många
samverkande aktiviteter mellan bransch och
universitet.
Utveckling av nya strukturer och arbetssätt inom
exportområdet pågår i samverkan mellan Tillväxt
Skellefteå, näringslivet, Handelskammaren, Almi
och Exportrådet.
Samarbetet med Skellefteå byautvecklingsråd har
resulterat i att flera nya byagrupper som arbetar med
utvecklingsfrågor
har
bildats.
Skellefteå
byautvecklingsråd har nu mer än 80 medlemsbyar.
Samarbetet
mellan
de
fem
nordligaste
kustkommunerna har resulterat i framtagandet av en
kustplan för det strategiska arbetet inom
näringslivsutveckling, rekreation, attraktivt boende
och livskvalitet. Samarbetet har även resulterat i en
gemensam organisation. Organisationen ska fungera
som ett nav för utvecklingen där alla aktörer kan
erhålla hjälp och skapa kontakter.
Ett
fördjupat
regionalt
samarbete
inom
utbildningsområdet
uppnås
även
genom
collegesamarbeten
inom
regionerna.
Vuxenutbildningen
samarbetar
med
länets
kommuner bland annat genom att bidra med verktyg
för validering.
Genom
samarbete
med
Regionalt
utvecklingscentrum vid Umeå universitet och
Mediacenter kan förskola/grundskola/gymnasie- och
vuxenutbildning genomföra ett brett utbud av
fortbildning för pedagogisk personal.
Det nya bolaget för turism och besöksnäringen,
Destination Skellefteå AB, har etablerats och utgör
en aktiv part även på internationell nivå.
Ytterligare aktiviteter i syfte att skapa
mötesplatser/forum med näringsliv/företag som leder
till en tillväxtfrämjande atmosfär och utvecklad
entreprenörsanda pågår bl.a. inom ramen för
Entreprenören, ett företagardrivet kraftcentrum för
att stödja och hjälpa företag att utveckla affärsidéer
och stödja kompetensutveckling.
Via deltagande i mässor tas kontinuerligt kontakter
med utländska företag angående förutsättningar för
etablering. Arbetet fortsätter även med holländare
som visat intresse för flyttning till Skellefteå.
Inom ramen för ett EU-projekt och i samarbete med
Invest in Sweden Agency har en organisation - VIA
– Västerbottens Investment Agency - skapats på
länsnivå, med Skellefteå kommun som projektägare,
16
DELÅRSRAPPORT april 2009
för att arbeta med investeringsfrämjande insatser.
Projektet skall pågå under tre år och bemanningen är
4 personer.
Målsättningen att 50 procent av Skellefteå kommuns
och kommunstyrelsens medfinansiering till EUprojekt
satsas
på
någon
av
de
fyra
tillväxtbranscherna; IT-sektorn, teknikföretagen,
energi och miljö samt turism och besöksnäring, har
uppfyllts under årets fyra första månader.
Skellefteå kommun har för åren 2008 till 2011
beslutat om 75 miljoner kronor till EU-projekt.
Genom finansieringen från EU tillförs ytterligare
275 miljoner, vilket innebär att totalt 350 miljoner
kronor
kan
användas
till
angelägna
utvecklingsinsatser i kommunen.
Skellefteå kommun och European Office har sedan
årsskiftet ett Europa Direkt-kontor i Stadshuset för
åren
2009
–
2012.
Verksamheten
är
länsövergripande och är väl förankrad i länet.
UTVECKLAD INFRASTRUKTUR
Måluppfyllelse
Ett antal planeringsprojekt för infrastruktur pågår.
Det gäller bl.a. Norrbotniabanan. Arbetet med nya
övergripande planer för Skelleftedalen, Byske,
Skellefteå hamn och kustområdet i kommunen
pågår.
Infrastrukturfrågor
som
ytterligare
aktualiserats
är
flygplatsens
framtid
och
sträckningen av E4 förbi Skellefteå
Tillgång till e-tjänster kräver också en utbyggd och
hållbar infrastruktur. Infrastrukturen inom ITområdet utvecklas kontinuerlig. Täckningsgraden för
bredband inom kommunen har ökat och ligger på 98
procent. Nya bidragspengar kommer att ge möjlighet
till dem som bor i de glesast befolkade delarna av
kommunen tillgång till bredband. Detta bidrar till en
likvärdig service till alla i kommunen samtidigt som
resandet kan minska och bidra till en bättre miljö.
Inom kommunens förvaltningar och bolag pågår
också andra strategiskt viktiga investeringar för att
uppnå målet om en utvecklad infrastruktur. Som
exempel kan nämnas en fortsatt utveckling av
handelshamnen och byggandet av vägar och gång
och cykelvägar.
ÖKA
FÖRVÄRVSFREKVENSEN
BLAND UTLANDSFÖDDA MED
MINST 1 PROCENTENHET
Ej måluppfyllelse
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Antalet sysselsatta beräknas fortsätta falla under
2009 och 2010. Den kraftiga och långvariga
sysselsättningsnedgången leder även till att
svårigheterna för utlandsfödda att få arbete
accentueras.
Utlandsfödda har som grupp lägre förvärvsfrekvens
än personer födda i Sverige. En aktiv
arbetsmarknadspolitik utgör en viktig förutsättning
för att motverka såväl den ökande arbetslösheten
generellt som att öka förvärvsfrekvensen bland
utlandsfödda.
Ansvarig
myndighet
för
arbetsmarknadspolitiken är arbetsförmedlingen.
Kommunens arbetsmarknadsverksamhet svarar även
för arbetslivsinriktade insatser av olika slag, t.ex. i
form av praktik, utbildning, vägledning/rådgivning,
företagskontakter, etc. Dessa insatser omfattar även
utlandsfödda ungdomar och vuxna. Införandet av
kommunala ungdomstraineeanställningar utgör ett
exempel på insatser.
Tydligare ansvarsfördelning och utvecklat samarbete
mellan
flyktingmottagning,
kommunledningskontorets
arbetsmarknadsavdelning,
ISA1,
arbetsförmedling och vuxenutbildning utgör även
åtgärder vilka har betydelse för förvärvsfrekvensen
bland utlandsfödda. Ett positivt åtgärd som inletts är
att representanter för arbetsförmedling, kommun och
SFI2 är på vuxenutbildningen samtidigt varje vecka,
vilket är mycket uppskattat bland SFI-eleverna.
Planen har gjort det möjligt att följa vilka åtgärder i
introduktionen som genomförts och vilka som är
ansvariga.
Under 2009 sker särskilda satsningar med att
komplettera kommunala resurser med externa medel
genom finansiering via Europeiska socialfonden.
Olika insatser inom ramen för finansiell samordning
och Samordningsförbundet Skellefteå är även riktade
till utlandsfödda.
För att öka förvärvsfrekvensen bland utlandsfödda
med minst 1 procentenhet har Skellefteå kommuns
personalnämnd beslutat att alla personalpolitiska
policydokument mm ska anpassas och skrivas om så
att de genomsyras av plan för lika behandling och
gemensam värdegrund. Detta är ett uppdrag som
personalavdelningen har påbörjat och ska utföra
under året.
Mot bakgrund av det förväntade sysselsättningsläget
och svårigheter att på kort sikt vidta åtgärder som
innebär en vändning av den nedåtgående trenden
bedöms målet om ökad förvärvsfrekvens bland
utlandsfödda inte möjligt att uppnå under 2009.
1
2
ISA: Integration i samverkan
SFI: Svenska för invandrare
17
DELÅRSRAPPORT april 2009
TOPP 80 I FÖRETAGSKLIMAT
Ej måluppfyllelse
I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat för
2008 hamnade Skellefteå på 101 plats bland landets
290 kommuner, vilket var en förbättring med 36
placeringar jämfört med år 2007. Årets målsättning
var att nå minst topp 80 i företagsklimat. I Svenskt
Näringslivs mätning för 2009, vilken presenterade
vid månadsskiftet april/maj, hamnar Skellefteå på
plats 177, vilket innebär att målsättningen inte
uppnås.
I mätningen hade Skellefteå bl.a. följande variabler
sämre värden än föregående år; entreprenader,
företagande och nyföretagande, attityder från
allmänhet, politiker, kommunala tjänstemän, media
och skola. Sämre värden kan även noteras inom
områdena kommunal service och tillämpning av
lagar och regler samt tillgång på arbetskraft med
relevant kompetens.
Ytterligare analys av resultatet kommer bl.a. att ske i
gemensamma forum med näringslivet och andra
viktiga aktörer i undersökningen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN
ett konsekvent arbete med fortsatta satsningar inom
de prioriterade tillväxtområdena och nya etableringar
i kommunen.
Under årets fyra första månader har t.ex. 51 procent
av kommunens medfinansiering till EU-projekt
satsats på någon av de fyra tillväxtbranscherna; IT,
teknikföretagen, energi och miljö samt turism och
besöksnäring.
Det ökade intresset för utbildning på grund av det
rådande konjunkturläget visar även på behovet av en
högre utbildning som kommuninvånarna upplever att
de på ett enkelt och nära sätt har god tillgång till
samt snabbt kan svara upp mot företagens behov av
kompetensutveckling för sin personal.
De förbättringar som redovisas vad avser
utbildningsnivån i kommunen har även stor
betydelse för utvecklingen av näringslivets
konkurrensförmåga.
Sammanfattningsvis är det viktigt att inse att
tillväxtarbete kräver långsiktighet och uthållighet
och är en nödvändighet trots den rådande
konjunktursituationen och osäkerheten om hur djup
och långvarig den kommer att bli. Konjunkturläget
kan
också
resultera
i
att
att
nya
utvecklingsmöjligheter växer fram.
Slutsatser
Målen om befolkningsökning, nya arbetstillfällen
och ökad förvärvsfrekvens bland utlandsfödda utgör
strategiska mål både utifrån den fastställda visionen
och önskat läge i 2009 års styrkort.
Bedömningen om ej måluppfyllelse vad avser dessa
tre mål grundar sig i stor utsträckning på den
utveckling som skett i spåren av den finansiella
krisen.
Samtidigt
visar
den
negativa
befolkningsutvecklingen
under
2008,
under
pågående högkonjunktur, tydligt på behovet av
strukturerade och uthålliga insatser för att framförallt
öka inflyttningen till kommunen.
För att dessa insatser ska få önskad effekt krävs även
att hela åtgärdskedjan hänger ihop; från
marknadsföring av Skellefteå till en sammanhållen
”inflyttarservice”
där
såväl
kommunala
verksamheter som föreningsliv, näringsliv och
enskilda medborgare inser nödvändigheten av att
realisera visionen om Skellefteå som en framsynt
tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i.
Ett brett och variationsrikt näringsliv är en
förutsättning
för
nya
arbetstillfällen
och
befolkningstillväxt. Även inom detta område krävs
18
DELÅRSRAPPORT april 2009
Ekonomi
Perspektivet innehåller 2 nyckelfaktorer:
 God ekonomisk hushållning
 Strategiska investeringar
Syftet är att lägga grunden för en god ekonomisk
hushållning. Genom krav på långsiktighet säkras
behovet av fortsatt effektiv service till kommunens
medborgare. Kommunen ska fungera som en
värdeskapande ägare av de kommunägda bolagen
och säkra kommunens tillgångar för kommande
generationer.
Viktiga händelser
Verksamhetsåret 2008 och första tertialet 2009 har
starkt präglats av försämringar i världsekonomin.
Efterfrågan minskar i de flesta branscher och
påverkar både import- och exportindustri.
Utvecklingen har bidragit till minskad efterfrågan på
arbetskraft vilket syns i ökade varsel och
uppsägningar. Ökningstakten på de kommunala
skatteintäkterna minskar och kommer att ligga på
rejält låga nivåer de kommande åren. Insatser från
staten i form av sänkta arbetsgivaravgifter och extra
statsbidrag till kommunerna dämpar effekterna men
räcker inte till för att undvika stora besparningar i
kommunsektorn.
Den globala ekonomin befinner sig i en mycket
kraftig konjunkturnedgång som slår hårt mot den
svenska ekonomin. Trots kraftigt expansiv politik är
prognosen att BNP faller med 3,9 procent 2009 och
att den endast växer med 0,9 procent 2010.
Sysselsättningsnivåerna förväntas bli lika låga som
vid 90-talskrisen. Den mest dramatiska försämringen
sker i exportindustrin där varuexporten i år förväntas
minska med nära 15 procent. Först 2011 uppnås en
BNP-tillväxt som är i linje med det historiska
genomsnittet. Eftersläpningseffekter gör att det
dröjer till 2012 innan det blir en tydlig återhämtning
på arbetsmarknaden.
Kronan har försvagats under det första halvåret
beroende på minskad export. Riksbanken har sänkt
styrräntan två gånger under året med totalt 1,50
procentenheter. Räntor på lån med både korta och
långa bindningstider har därmed fallit.
Den ekonomiska utvecklingen påverkar det lokala
näringslivet i negativ riktning. Årets fyra första
månader har kännetecknats av låg efterfrågan och
lågt kapacitetsutnyttjande i näringslivet.
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Skellefteå kommer att mötas av stora utmaningar de
närmaste åren förutom de som den finansiella krisen
medför. Demografiska förändringar, befolkningsminskning/ökning och förändrad efterfrågan inom
och mellan kommunala verksamheter är exempel på
framtida utmaningar. I Kommunstyrelsens uppdrag
ingår att arbeta framsynt och därigenom tänka
långsiktigt och skapa en kommunal struktur som är
effektiv och som lämpar sig för framtidens behov
med, så långt det är möjligt, fortsatt hög kvalitet för
medborgarna.
Den ekonomiska krisen bidrar till fortsatt osäkerhet
och visar direkt påverkan på Polaris hyresgästers
verksamheter. Framförallt märks vikande efterfrågan
inom verkstadsindustrin, vilket ses som det största
riskområdet bland bolagets kunder. Polaris har dock
ett varierande fastighetsbestånd vilket gör det lättare
att parera konjunkturnedgångar och resultatet under
första tertialet är fortsatt stabilt.
Fastighetsnämndens verksamheter påverkas också av
den vikande konjunkturen. En positiv bieffekt är att
priserna på olika projekt pressas. Verksamheterna
påverkas även negativt genom att finansieringar av
investeringar och driftåtgärder kräver tuffare
prioritering. De besparingar som genoförs kan
innebära att kunderna upplever en försämring av
standarden.
Försörjningsstödet
stiger
dramatiskt
inom
Socialtjänsten. Trots en utökad budget med 11 mnkr
för 2009 pekar prognosen mot ett överskridande med
12 mnkr.
Arbetet utifrån Barn- och grundskolenämndens
strukturplan fortsätter. Lokalkostnadernas andel av
budget har ökat med 2 procentenheter från 2005 och
uppgick 2008 till 15 procent av den totala budgeten.
En Lokal-/strukturplan håller på att utarbetas för
perioden 2010-2014 och ett nytt resursfördelningssystem har införts från 2009.
Volymerna i Skellefteå Krafts vattenmagasin visade
värden under det normala vid årsskiftet. Efter en kall
vinter med normal nederbörd i fjällen förväntades en
prisuppgång på el. Trots detta har, på grund av
lågkonjunkturen, priserna på el i svenskt prisområde
legat klart under motsvarande nivå 2008.
Skelleftebostäders
investeringar
har
för
rapporteringsperioden uppgått till 6,2 mnkr. Ett
flertal ny- och ombyggnationer pågår.
19
DELÅRSRAPPORT april 2009
Utvecklingstendenser
Prognoserna för arbetsmarknaden pekar på att
arbetslösheten kommer att stiga till 10,7 procent
2010. De höjda statsbidragen kommer sannolikt att
dämpa effekterna av detta, sysselsättningen i
kommunsektorn förväntas ligga på ungefär samma
nivå som 2008. Den kraftiga och långvariga
sysselsättningsnedgången kommer att leda till att
individer långvarigt slås ut från arbetsmarknaden. En
aktiv arbetsmarknadspolitik kan bidra till att
motverka en sådan utveckling.
SKELLEFTEÅ KOMMUN
senareläggas. Tekniska nämnden har beslutat att
Nordanå lekpark samt Gång- och cykelbron över
älven skjuts upp ett år.
Effektiviseringskraven innebär en allt tydligare
påfrestning på arbetsmiljön för medarbetare och
elever i gymnasieskolan. Kursutbudet blir allt mer
begränsat och elever och vuxenstuderande.
Lågkonjunkturen bidrar till ökad efterfrågan för
vuxenutbildning på alla utbildningsnivåer.
Måluppfyllelse
Tre mål finns framtagna för att stödja perspektivet:
Kommunens arbetsmarknadsverksamhet försöker
anpassa innehåll och inriktning till den nya
situationen så att insatserna blir hållbara på både kort
och lång sikt. Exempelvis kommer utbildningsinslag
i kombination med praktik att öka under året.
Finanskrisen beräknas fortsätta under 2009-2010.
Räntorna på kortfristiga skulder beräknas vara låga
så länge som den ekonomiska informationen visar
svag konjunkturutveckling. Räntorna på längre lån
beräknas stiga då efterfrågan på kapitalmarknaden
har ökat.
Ute i landet, i regionen och i Skellefteå kommun
läggs allt större fokus på att kunna jämföra kostnader
inom och mellan olika kommunala verksamheter.
Förbättrade jämförelsedata medför bland annat att
möjligheterna att se om utförda åtgärder medför
effektiviseringsvinster ökar.
För Skellefteå Kraft medför konjunkturläget att
energiförbrukningen i industrisektorn minskar, vilket
på sikt förväntas leda till prissänkningar. Bolaget
satsning på vindkraft fortsätter. För närvarande pågår
byggandet av de fyra första vindkraftverken i
Uljabuouda. Priserna på biobränsle ligger fortfarande
relativt högt vilket förklaras av konkurrens om
råvaran.
Barn- och grundskolenämndens lokalplan utformas
för närvarande och bedömningar görs att:
 3-5 skolenheter måste avvecklas under
planperioden
 En långsiktig strategisk investering är
skapandet av minst en fleravdelningsförskola årligen
 Fortsatt
strukturomvandling
innebär
omflyttning av förskolor och fritidshem i
skolor samt även bibliotek och fritidsgårdar
 Fritidsklubbar för verksamhet riktad mot
barn i åldern 9-12 år utvecklas
Ekonomiska krav genom ett minskat budgetutrymme
medför att vissa investeringsprojekt kommer att
 Finansiell styrka
 Effektivt resursnyttjande
 Utveckla och stärka kommunens tillgångar
Bedömningen för målen om finansiell styrka och
effektivt resursnyttjande är delvis måluppfyllelse,
och måluppfyllelse för målet om utveckling och
stärkande av kommunala tillgångar.
Bedömningen om perspektivet som helhet är Delvis
Måluppfyllelse
Medarbetare
Ekonomi
Medborgare/
kund
Utveckling/
tillväxt
FINANSIELL STYRKA
Delvis måluppfyllelse
Avstämning balanskrav
Huvudprincipen är att intäkterna ska överstiga
kostnaderna och att realisationsvinster inte ska
medräknas då avstämning mot kommunallagens
balanskrav görs. Tabellen visar att kommunen klarar
balanskravet.
Mnkr
Kommun
Årets resultat (årsprognos)
14
Realisationsvinster
0
Vinster/förluster (KL 8 kap 5 §)
0
Justerat resultat
14
Kommunägda
bolag
232
232
20
DELÅRSRAPPORT april 2009
Övergripande finansiella mål
 Oförändrad kommunalskatt
 Resultatet för kommunen (exkl. elförsörjning)
- På kort sikt: 1,5 procent av skatter och
statsbidrag
- På lång sikt: 3 procent av skatter och
statsbidrag
 Ingen inlåning till skattefinansierad verksamhet
 Ingen utförsäljning av strategiska tillgångar (vid
annan försäljning prövas om medlen ska
användas
till
pensionsavsättningar
eller
investeringar)
 Avkastning Skellefteå Kraft: 4,0 procent av eget
kapital vid budgetårets ingång
Ingen förändring av kommunens utdebitering har
skett inför 2009.
Kommunens resultat, exklusive elförsörjningen,
beräknas uppgå till - 66 mnkr vilket inte alls
motsvarar det kortsiktiga målet om att resultatet ska
uppgå till 1,5 procent av skatter och statsbidrag.
Budgeterat resultat uppgår till 77 mnkr och
motsvarar 2,2 procent. Den främsta anledningen till
resultatförsämringen, i förhållande till budget, är de
vikande skatteintäkterna. Enligt de senaste
skatteprognoserna kommer skatteintäkterna att
hamna cirka 100 mnkr under den budgeterade nivån
för 2009.
Ingen inlåning har skett till den skattefinansierade
verksamheten och ingen utförsäljning av strategiska
tillgångar har skett. Skellefteå Kraft räknar inte med
att kunna leverera det budgeterade resultatet om 298
mnkr. Den nya prognosen uppgår till 236 mnkr. I
enlighet med ägarens krav kommer Skellefteå Kraft
att lämna 170 mnkr (153) i avkastning till den
skattefinansierade verksamheten.
Delårsresultat
Delårsresultatet
för
kommunen,
exklusive
kommunägda bolag, uppgår till -74 mnkr (6 mnkr).
Affärsverksamheternas resultat för perioden uppgår
till 21 mnkr (44 mnkr) efter uttag från Elförsörjningen till skattefinansierad verksamhet med
56,6 mnkr (51). På årsbasis blir uttaget 170 mnkr
(153). De största nämnderna redovisar följande
nettokostnader för perioden:
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Mnkr
Socialnämnd
Barn- och grundskolenämnd
Gymnasienämnd
Kommunstyrelse
Fritidsnämnd
Teknisk nämnd
Fastighetsnämnd
09.04
438
372
115
66
63
49
-7
08.04
414
361
110
29
51
33
10
Nettokostnaden för socialkontoret har ökat med 24
mnkr. Intäkterna ligger kvar på samma nivå som
föregående år. Kostnaderna för arbetskraft har ökat
med 11 mnkr och övriga kostnader har ökat med 13
mnkr. När det gäller övriga kostnader beror
ökningen i huvudsak på stigande kostnader för
försörjningsstöd. Andra kostnader som ökar är
kostnader för placeringar på institutioner samt
kostnader för färdtjänst.
Barn- och grundskolenämnden visar en ökad nettokostnad på 11 mnkr för perioden. Personalkostnaderna har ökat med 3 mnkr och övriga
kostnader med 7 mnkr. Lönekostnadsökningarna
motsvarar 30-35 mnkr. Kostnaderna för arbetskraft
kommer att öka trots kraftiga effektiviseringar i
verksamheten. Att övriga kostnader har ökat beror
främst på en ökad hyresnivå. Intäkterna har minskat
med 2 mnkr.
Tekniska nämndens nettokostnader för perioden har
ökat med 16 mnkr. Intäkterna har ökat med 7 mnkr
och ökningen kommer främst från vatten- och
avloppsverksamheten. Övriga kostnader har ökat
med 21 mnkr, framförallt beroende på ökade
kostnader för vinterväghållning av gator och vägar
samt enskilda vägar. Affärsverksamheternas
årsprognos visar ett underskott på 19 mnkr, varav 15
mnkr är hänförliga till VA-verksamheten.
Årsprognosen
för
den
skattefinansierade
verksamheten uppvisar ett nettoöverskott på 1 mnkr.
Gymnasieskolans nettokostnadsökning beror främst
på ökade kostnader för bidrag till friskolor och
ersättningar till andra kommuner för köp av
skolplatser.
Kommunledningskontorets nettokostnad har ökat
med 37 mnkr. 31 mnkr beror på ett försämrat
finansnetto beroende på att ränteintäkterna inom
elförsörjningen har minskat. Övriga kostnader ligger
också på en högre nivå än förra året, mycket
beroende på kostnader som uppstått inom
Scharinsprojektet, rivningsarbeten på Konsumenten
1 samt konsultkostnader i samband med utredningar.
21
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
De kommunägda bolagen redovisar följande resultat:
Mnkr
Skellefteå Kraft AB koncernen
Fastighets AB Polaris
Skelleftebuss AB koncernen
Skelleftebostäder AB koncernen
Skellefteå museum AB
Västerbottensteatern AB
09.04
191,0
7,3
-0,1
5,6
0,3
0,7
08.04
168,9
9,0
-1,8
5,2
-0,1
-1,6
Skellefteå Kraft AB har 109 mnkr i ökade intäkter
jämfört med föregående år. Kostnaderna är 77 mnkr
högre, varav 5 mnkr är ökade kostnader för
arbetskraft. Avskrivningarna har ökat med nästan 10
mnkr. Bolaget kommer att nå sitt soliditetsmål men
inte räntabilitetsmålen p g a sjunkande elpriser.
Resultatet för Skelleftebostäder ligger på samma
nivå som föregående år. Intäkterna har ökat med
nästan 6 mnkr till följd av hyreshöjningar.
Kostnaderna har ökat med nästan lika mycket
beroende på en ökning av de taxebundna
kostnaderna samt att bolaget har en strävan att öka
det planerade underhållet.
Årsprognos
Den sammantagna bedömningen är att kommunen
kommer att redovisa ett resultat som uppgår till
14 mnkr vilket understiger budget med 197 mnkr.
Nämndernas årsprognoser
De största nämnderna redovisar följande årsprognos:
Prognos budgetMnkr
avvikelse
Socialnämnd
-5,4
Barn- och grundskolenämnd -14,5
Gymnasienämnd
-9,7
Kommunstyrelse
15,0
Fritidsnämnd
2,2
Teknisk nämnd
-17,9
Fastighetsnämnd
19,0
varav resultatöverföring
-4,5
-13,3
-11,2
Årsprognosen för Socialnämnden pekar på minus 5
mnkr. Försörjningsstödet förväntas kosta 12 mnkr
mer än budgeterat och handikappomsorgen och
äldreomsorgen förväntas redovisa underskott om
vardera 10 mnkr. För att möte de stora underskotten
har en åtgärdsplan, som förväntas sänka kostnaderna
med 27 mnkr, tagits fram.
Barn och grundskolenämnden förväntas få en
negativ budgetavvikelse på 14 mnkr. Den största
delen av detta, 13 mnkr, kommer från tidigare år.
Trots en åtgärdsplan som förväntas innebära 10
mnkr i lägre kostnader under detta år förväntas
resultatet, i förhållande till budgeten, bli negativt
med
1
mnkr.
Det
beror
främst
lönekostnadsökningar och hyreshöjningar.
Varken
Socialnämnden
eller
Barngrundskolenämnden kommer alltså att
innevarande års extra sparkrav.
på
och
klara
För innevarande år har gymnasienämnden en budget
i balans. Liksom skolan brottas nämnden dock med
att lokalkostnaderna blir en allt större andel av den
totala budgeten. Kostnaderna för höstens bidrag till
de fristående skolorna är svåra att prognostisera i
dagsläget då val till gymnasieutbildning
fortfarande pågår.
Utvecklingen av allt fler gymnasieelever i fristående
skolor medför merkostnader om ca 10 mkr vilket
inte kan rationaliseras in inom den kommunala
skolan. En besparingsplan för att klara ålagda
besparingar håller på att tas fram.
Kommunstyrelsens förväntas få ett överskott (inkl
resultatöverföring) på 15 mnkr på helårsbasis.
Fastighetsnämnden har tagit fram besparingar
motsvarande ca 11 mnkr. Dessa finns med i det
beräknade överskottet.
För de kommunägda bolagen pekar årsprognosen
sammantaget mot ett resultat på 236 mnkr.
Vinstnivån i Skellefteå Kraft är idag högre än år
2008 men årets prognoser avseende pris på el och
utsläppsrätter indikerar ett resultat betydligt under
fjolårets resultat.
Resultat
Mnkr
prognos
Skellefteå Kraft AB koncernen 235,9
Fastighets AB Polaris
0,0
Skelleftebuss AB koncernen
0,0
Skelleftebostäder AB koncernen 0,0
Skellefteå museum AB
0,0
Västerbottensteatern AB
0,0
Resultat
krav
298,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
EFFEKTIVT RESURSNYTTJANDE
Delvis måluppfyllelse
Målet mäts genom att kommunens kostnader och
verksamheter jämförs med andra kommuner och
med den egna verksamheten över tid. Målet om ett
effektivt resursnyttjande hänger starkt ihop med
målet om god ekonomisk hushållning.
I årsredovisningen från 2008 presenteras ett antal
jämförelser med andra kommuner som indikerar att
Skellefteå, i förhållande till andra kommuner i
22
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
jämförelsegruppen 50 000 -99 000 invånare, har:
nationell statistik, betyg, certifiering, index, m.m.
 De totalt högsta kostnaderna per invånare i
gruppen och de enskilt de högsta kostnaderna
inom området vård och omsorg. I förhållande till
standardkostnaden är det framförallt Äldreomsorgen och förskolan som avviker med
nettokostnader som överstiger standardkostnaden
 Att kommunens höga kostnader inom
äldreomsorgen främst beror på att kommunen
hjälper en större andel av de äldre. I de rapporter
som hittills tagits fram i jämförelsenätverket,
Måttbandet har Skellefteå redovisat en god
kvalitet till en låg kostnad, både inom
äldreomsorg och individ- och familjeomsorg.
 Att kommunens höga kostnader i förskolan bland
annat beror på en högre personaltäthet samt
kostnadsdrivande
struktur
med
många
enavdelningsförskolor.
 Enligt jämförelsenätverket Måttbandet sker
undervisningen i skolan med en god kvalitet till
låg kostnad. En viss tröghet i omstruktureringen
gör dock att lokalerna inte nyttjas så effektivt
som möjligt. Lokalkostnaderna utgör därför en
allt större andel av skolan budget.
I de fall där målens uppfyllelse inte kan motiveras
med kvantitativa mätningar måste kvalitetsindikatorer fastställas med syfte att styra
verksamheten mot måluppfyllelse. Om målet är av
kvalitativ natur kan det vara svårt att mäta
måluppfyllelse med kvantitativa data. Därför bör det
i samband med planering av verksamhetsåret
fastställas vilka aktiviteter som måste genomföras
för att målet ska anses uppfyllt. Kriterier för
måluppfyllelse måste vara kända och accepterade
innan verksamhetsåret startar.
Trots en positiv utveckling av nämndernas och
bolagens arbete med mått och nyckeltal är det
fortfarande svårt att bedöma kommunkoncernens
totala effektivitet. Analyser görs inte i tillräcklig
omfattning för att det i dagsläget ska vara möjligt att
svara på om effektiviteten i resursnyttjandet ökat
eller inte.
UTVECKLA
OCH
STÄRKA
KOMMUNENS TILLGÅNGAR
Måluppfyllelse
En analys av de största nämndernas och bolagens
följsamhet och mätbarhet mot kommunkoncernens
mål om att öka effektiviteten i resursnyttjandet ger
följande resultat i delårsrapporten för april 2009:
Har mål
Nämnd/bolag
som stödjer
Socialnämnd
Ja
Barn- och grundskolenämnd
Ja
Gymnasienämnd
Ja
Fastighetsnämnd
Ja
Teknisk nämnd
Ja
Fritidsnämnd
Ja
Kommunstyrelsen
Ja
Skellefteå Kraft AB
Nej
Skelleftebostäder AB
Ja
Fastighets AB Polaris
Nej
Redovisar
mätresultat
Ja
Ja
Nej
Ja
Ja
Ja
Ja
Nej
Nej
Nej
För att arbetet med effektivitetsmätning ska bli
framgångsrikt måste verksamheten först kunna mäta
det som produceras. Fortfarande saknar många
verksamheter verktyg för detta. Det behövs en
utveckling av mätmetoder som kan ge verksamhetsansvariga på olika nivåer kontroll på vad som
utförts/presterats, volym, omfattning, etc. Sedan
föregående år har en förbättring skett men
utvecklingspotentialen är fortfarande stor.
Nästa steg är att mäta kvaliteten vilket exempelvis
kan ske genom kundmätning men också genom
Finansenheten på kommunledningskontoret har
utrett en arbetsmodell och finanspolicy samt vad en
övergång till gemensam låneportfölj som förvaltas
centralt skulle innebära. Utvärdering av resultatet
ska vara klart innan årsskiftet.
Kommunstyrelsen har för åren 2008 till 2011 hittills
beslutat om 75 mnkr till olika EU-projekt. Med ett
totalt utfall, för kommunens del, på 350 mnkr
innebär det att varje satsad skattekrona i
utvecklingsprojekt växlas upp 4,6 gånger när
verksamheten genomförs i kommunen.
Tekniska kontoret arbetar aktivt mot målet om att
utveckla och stärka kommunens tillgångar genom att
ta in dessa aspekter i ny- och ombyggnadsprogrammen.
Fastighetsnämnden arbetar tillsammans med
skolorna i frågor kring skadegörelse av kommunala
lokaler. Målet om att kostnader för skador och
inbrott inte ska öka kommer enligt prognosen att
uppnås. Fastighetskontoret arbetar även med typrum
och har en förbättrad dialog med kunderna avseende
underhållsplaner.
Skelleftebostäders ambition är att så långt som
möjligt hålla nere driftskostnaderna till förmån för
underhåll och ombyggnationer. Målsättningen är att
underhållet av fastigheterna ska motsvara minst 110
kr/m2. Målsättningen bedöms motsvara årets aktuella
23
DELÅRSRAPPORT april 2009
behov.
Polaris arbetar aktivt med att anpassa sina lokaler
utifrån efterfrågan. För närvarande Anpassas
fastigheten Kv Servicen (3 500 m2) för att
möjliggöra uthyrning till annan verksamhet.
Gymnasienämnden arbetar för att skapa en
långsiktigt hållbar skolstruktur. Fastighetskontoret
har projekterat och kostnadsberäknat alternativa
förslag till dagens lokalbestånd. Målsättningen är att
minska lokalytan och dess kostnad per elev.
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Kommunen har påbörjat omställningsarbetet genom
barn- och grundskolans samt gymnasiets strukturoch lokalutredningsarbete, samt socialkontorets
boendeplan. Fortfarande finns det dock många
strukturfrågor att ta ställning till.
Jämförelser visar att kommunen har ett jämförelsevis
högt kostnadsläge. I fråga om resursnyttjande kan
dock en effektiviserig skönjas genom att:


Barn- och grundskolenämndens målsättning
avseende lokalbeståndet är framförallt att förtäta
genom att skapa fler avdelningar per enhet inom
förskolan. Enligt prognosen kommer de inte att nå
upp till årets mål som lyder att antalet avdelningar
per förskola ska öka från 1,35 till 1,8. Dessutom
pågår ett arbete med en lokalplan för de kommande
åren (se information under utvecklingstendenser).

Omfattningen av äldreomsorgens tjänster närmar
sig rikssnittet
Den
kostnadsdrivande
strukturen
inom
grundskolan håller på att förändras
Antalet gymnasieskolor kommer att anpassas till
efterfrågan
Medborgarna vill att verksamheten bedrivs utifrån
ett optimalt resursnyttjande. En väl fungerande
ekonomi- och
verksamhetsstyrning är
en
förutsättning för detta.
Socialnämnden har sedan tidigare en antagen
boendeplan som sträcker sig över perioden 20092018 och innefattar att 196 nya äldreboendeplatser
skapas under planperioden och att 15 nya
gruppboenden för handikappomsorgen byggs fram
till år 2013. Under årets första månader har ett
förslag på revidering av planen för perioden 20102019 tagits fram.
Slutsats
Skellefteå har i grunden en stark ekonomi.
Ekonomin skapar grund för tillväxt och utveckling
och underlättar strävan efter att uppnå visionen om
att vara en framsynt tillväxtkommun som det är
attraktivt att bok och verka i.
Ekonomin är den faktor som ytterst begränsar
verksamheternas
omfattning.
Den
världsomspännande lågkonjunktur som råder påverkar de
kommunala verksamheterna genom sjunkande
intäkter, i form av sämre utveckling av skatteintäkter
och statsbidrag, samt ökad efterfrågan på exempelvis
arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd.
Dessutom pågår en demografisk förändringsprocess
som innebär fler äldre och färre barn och unga.
Följderna blir att efterfrågan på kommunala
verksamheterna förändras inom och mellan de
kommunala förvaltningarna. Ett av kommunens
viktigaste uppdrag är att omfördela resurser och
struktur så att framtidens krav kan tillgodoses.
24
DELÅRSRAPPORT april 2009
Medarbetare
Perspektivet innehåller 2 nyckelfaktorer:


Motiverade medarbetare med rätt kompetens
Hälsosamma arbetsplatser
Att kommunen har motiverade medarbetare med rätt
kompetens och är en hälsosam arbetsplats är
grundläggande förutsättningar för att kommunen ska
tillhandahålla medborgarnytta på ett effektivt sätt.
Viktiga händelser
Nationell nivå
SKELLEFTEÅ KOMMUN
deluppdrag
om
möjligheterna
att
koppla
marknadsorienterade
styrmedel
till
Arbetsmiljöverkets tillsyn av efterlevnaden av
arbetsmiljölagen (1977:1160). Utredningen har
beaktat den modell som finns i Danmark.
Utredningen har funnit att en tillsynsmodell
utformad efter de huvudprinciper som den danska
modellen bygger på bör införas i Sverige, det vill
säga genomgång av samtliga arbetsställen genom
besök, "screening", och synlig- och offentliggörande
av resultatet av tillsynen genom en "märkning" på
tillsynsmyndighetens
webbplats.
Utredningen
föreslår att en sådan modell införs i den svenska
tillsynen men att den i flera avseenden utformas
annorlunda än den danska modellen.
Ny diskrimineringslag
Den 1 januari 2009 trädde en ny diskrimineringslag i
kraft. Samtidigt inrättades en ny myndighet,
Diskrimineringsombudsmannen, som ska ha tillsyn
över att lagen följs. Den nya lagen innehåller bland
annat två nya diskrimineringsgrunder och
diskrimineringsförbudens omfattning vidgas till att
omfatta fler samhällsområden än i dag.
Utredning om bedömning av arbetsförmåga som
skulle vara färdig i vår, förväntas bli klar först hösten
2009. Regeringens särskilda utredare Anna Hedborg
har begärt mer tid. Bland annat ska en diskussion
påbörjas med Försäkringskassan om att utveckla ett
instrument för att bedöma arbetsförmåga.
Tidigare var den svenska lagstiftningen mot
diskriminering uppdelad på flera lagar och skyddet
mot diskriminering var olika långtgående beroende
på vilken diskrimineringsgrund det handlade om. I
och med den nya diskrimineringslagen slogs de
tidigare lagarna ihop till en enda lag. Två nya
diskrimineringsgrunder infördes också: ålder och
könsöverskridande identitet eller uttryck.
Personalnämnden har beslutat om en ny alkohol- och
drogpolicy för kommunens medarbetare.Syftet med
policyn är att visa hur Skellefteå kommun som en
handlingskraftig och engagerad arbetsgivare
förhåller sig till, och agerar i alkohol och drogfrågor.
Kommunen vill erbjuda sina medarbetare en trygg
och säker arbetsmiljö med goda förutsättningar för
hälsa
och
välbefinnande.
En
viktig
grundförutsättning för detta är att arbete och droger
inte går att förena. Medarbetare har ansvar att bidra
till en positiv arbetsmiljö genom samarbete och
samverkan. I dessa frågor råder en samsyn mellan
arbetsgivare och de fackliga organisationerna. I de
fall medarbetaren missköter sig kan reglerna i Lagen
om anställningsskydd bli tillämpliga.
I den nya lagen gäller förbudet mot diskriminering
inom i princip alla samhällsområden och för
samtliga diskrimineringsgrunder. Undantaget är
ålder, där förbudet begränsas till att endast omfatta
utbildningsverksamhet och arbetslivet i vid mening.
I den nya lagen har också skyddet utökats till att
omfatta diskriminering på samhällsområden där
förbud inte gällt tidigare. De nya områdena är:
allmän sammankomst och offentlig tillställning,
värnplikt och civilplikt, offentlig anställning samt all
utbildningsverksamhet.
Som exempel på lagens nya och vidare omfattning
inom arbetslivet ska diskrimineringsförbudet också
gälla till förmån för personer som gör en förfrågan
om arbete, för praktikanter och för dem som utför
arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft. Dessa
grupper omfattades inte av skyddet mot
diskriminering i den tidigare lagstiftningen.
Ny modell för arbetsmiljötillsyn
I betänkandet En ny modell för arbetsmiljötillsyn
(SOU 2009:40) redovisar Styrmedelsutredningens
Kommunal nivå
Personalnämnden har även beslutat om en
”Medarbetar- och chefspolicy”. Den riktar sig till
alla anställda i Skellefteå kommun. Policyn syftar till
att stödja och stimulera ett väl utvecklat medarbetaroch ledarskap med kommunen som en arbetsgivare.
Utifrån den övergripande analys av medarbetarenkät
2008 som har gjorts, har personalnämnden beslutat
göra en översyn av chefsrollen, dess krav och
förutsättningar.
Skellefteå kommun har beslutat satsa ca 10 miljoner
kronor
på
att
anställa
ungdomar
som
ungdomstrainee. Det är i första hand en satsning för
att förbättra de unga arbetslösas situation på
arbetsmarknaden i Skellefteå. Platserna bidrar också
till att öka intresset bland de unga att arbeta inom
25
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
kommunens ca 310 olika yrken. Anställningen är en
kombination av arbete och studier med en ungefärlig
fördelning i tid på ca 75/25. Anställningsformen är
en visstidsanställning under sex månader med
avtalsenlig lön.
Medarbetare
Medborgare/
kund
Sjukfrånvaron fortsätter att minska i nio av de tio
förvaltningarna. Jämfört med samma period 2008
har den minskat med 2 procentenheter.
Årsarbetstidsavtal har tecknats med Kommunal för
de medlemmar som arbetar dagtid och har 40
timmar/vecka
som
heltidsmått.
För
att
överenskommelsen ska börja gälla förutsätts att
samverkan genomförts på arbetsplatsen samt att de
tekniska förutsättningarna som användandet av
PS Självservice är uppfyllda.
Ekonomi
Utveckling/
tillväxt
De mål som bedöms som svårast att nå är målet att
alla medarbetare har en individuell utvecklingsplan
år 2009 och att alla anställda ska erhålla önskad
sysselsättningsgrad.
Utvecklingstendenser
Från och med halvårsskiftet 2008 infördes ”En
reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång
i arbetet”. Detta har inneburit att översyn har gjorts
avseende arbetsrättsliga och ansvarsmässiga frågor
vad gäller kommunens rehabiliteringsarbete.
Betydligt snävare tidsramar gäller nu avseende
rehabiliteringsarbetet. Drygt 200 av kommunens
medarbetare med
sjukersättning är under
omprövning. Alla möjligheter att återgå i arbete
måste prövas och arbetsförmågan granskas. Detta
har
lett
till
ökad
efterfrågan
på
arbetsförmågebedömningar och konsultationer av
läkare hos Kommunhälsan.
Lågkonjunktur; ökande arbetslöshet i kombination
med
pågående
strukturomvandlingar
inom
äldreomsorg, grund- och gymnasieskola innebär
påfrestningar för medarbetare och chefer. För att
skapa och bibehålla attraktiva och hälsosamma
arbetsplatser genomförs ett flertal stödinsatser både
med interna och externa resurser.
MEDARBETARINDEXOCH
LEDARSKAPSINDEX HÖGRE ÄN
3.9
Måluppfyllelse
Under oktober 2008 genomfördes den tredje
kommunövergripande
medarbetarundersökningen
som ett led i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Enkätens fokus var arbetsmiljö-, ledarskaps-,
kompetens- och verksamhetsfrågor. Svarsfrekvensen
vid denna undersökning var 80 procent; något högre
än 2007 års mätning som var 79 procent.
Resultatet av undersökningen visar att Nöjd
medarbetarindex (NMI) har ökat från 3,83 (2007) till
3,85. (skala 1-5). Ledarskapsindex ligger på samma
nivå som vi mätning 2007.
Totalt för kommunen ser utvecklingen ut på följande
sätt:
Måluppfyllelse
6 mål finns framtagna för att stödja perspektivet:






Medarbetarindex högre än 3.9
Ledarskapsindex högre än 3.9
Alla
medarbetare
har
en
individuell
utvecklingsplan senast år 2009
Alla anställda har önskad sysselsättningsgrad
Sjukfrånvaro lägre än 6%
Gemensam värdegrund känd och förankrad
Bedömningen är att perspektivet redovisar delvis
måluppfyllelse.
År
2008
2007
2005
Nöjd medLedararbetarskapsindex (NMI) index
3,85
3,8
3,83
3,8
3,7
3,7
Index för
delaktighet
4,0
3,9
3,7
Kommunens samtliga ledare har i uppdrag att
tillsammans med sina medarbetare följa upp
enkätresultatet; åtgärda brister och även lyfta fram
det positiva i rampljuset. I detta arbete har man
god hjälp av insatser från kommunhälsan. Varje
arbetsplats ska välja ut två till tre områden som
behöver utvecklas eller bevaras, så många som
gruppen anser att de kan arbeta med det närmaste
året.
Handlingsplaner
ska
upprättas
och
26
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
förbättringsarbete ska bedrivas. Fastighetskontoret
har exempelvis tagit fasta på att 12% av deras
medarbetare i enkäten angav att man upplevt sej
mobbad/kränkt under det senaste året. I hopp om att
få veta mer om vilka slags kränkningar som avses
har man gjort en ny enkät bland sina medarbetare.
Medarbetarenkätens resultat visa på att kommunens
chefer är tungt belastade, vilket avspeglas i chefers
svar på frågor om arbetsklimat. Chefer kan få stöd
från personalfunktioner, handledning och genom
chefsförsörjningsprogrammet . Dessutom finns en
stödmodell som bygger på att kartlägga vilka
förutsättningar den enskilde ledaren har att lyckas
med sitt uppdrag.
Nästa
medarbetarundersökning
genomföras hösten 2011.
kommer
att
ALLA MEDARBETARE HAR EN
INDIVIDUELL
UTVECKLINGSPLAN SENAST 2009
ALLA ANSTÄLLDA HAR ÖNSKAD
SYSSELSÄTTNINGSGRAD
Ej måluppfyllelse
Målet
att
anställda
ska
erhålla
önskad
sysselsättningsgrad, innebär att önskemål i bägge
riktningarna ska kunna tillgodoses – såväl högre som
lägre sysselsättningsgrad. I medarbetarenkäten ställs
också frågor om sysselsättningsgrader. En
utveckling i positiv riktning kan märkas mellan
enkättillfällena:



2005 var 85 procent nöjda medan 15 procent
önskade annan sysselsättningsgrad.
2007 var 87 procent nöjda medan 13 procent
önskade annan sysselsättningsgrad
2008 var 90 procent nöjda medan 10 procent
önskade annan sysselsättningsgrad
Medelsysselsättningsgraden har ökat från 90,1
procent år 2007 till 92,1 procent 2009. (Mätdatum
31 mars respektive år)
Delvis måluppfyllelse
Andelen tillsvidareanställda med individuella
utvecklingsplaner har ökat för samtliga förvaltningar
och totalt för kommunen mellan medarbetarenkätens
mättillfällen. År 2008 hade 60% individuella
utvecklingsplaner; en ökning med 11 procentenheter
från år 2007.
Kommunhälsan är den förvaltning som har högst
andel individuella utvecklingsplaner – 74%.
Socialkontoret står för den största ökningen av
andelen utvecklingsplaner mellan mättillfällena.
Därefter
kommer
räddningstjänsten
och
fritidskontoret.
Målet för 2009 är 100 procent. Det bedöms inte
uppnås men trenden är positiv. Som exempel på
insatser kan nämnas kontinuerliga utbildningar för
chefer
både
avseende
utveckling
av
arbetsplatsträffar; medarbetarsamtal och individuella
utvecklingsplaner. Inom äldreomsorgen använder
man sig av en s.k. grupputvecklingsplan som grund
för att samtliga medarbetare ska ha en individuell
utvecklingsplan. Gymnasiekontoret arbetar med
förbättrad systematik och gemensam modell för
medarbetarsamtal
och
individuella
utvecklingsplaner.
Medelsysselsättninsgraden är lägre för kvinnor än
för män. Per 31 mars 2008: Kvinnor 91,3 och män
95,4.
Högst
medelsysselsättningsgrad
har
kommunhälsans män (100 procent) och lägst
gymnasiekontorets kvinnor (86,1). Önskemål om
utökad
sysselsättningsgrad
inventeras
vid
medarbetarsamtal.
Socialkontoret fick år 2008
2,4 mnkr från
kommunstyrelsen för att tillgodose önskad
sysselsättningsgrad för sina medarbetare. I de flesta
fall är en förutsättning att den anställde ska vara
beredd att arbeta på flera arbetsställen.
Medarbetarenkäten visar att 87 procent är nöjda med
sin nuvarande sysselsättningsgrad. Av de
kvarvarande 13 procenten är det betydligt mindre än
hälften som är beredd att gå upp i tid oavsett
arbetsställe. Övriga vill avvakta eller endast arbeta
på sitt ordinarie arbetsställe. Socialkontoret har
annonserat de flesta vakanserna som heltid eller med
möjlighet att ange önskad sysselsättningsgrad.
Förarbetet med att tillgodose heltid till alla
tillsvidareanställda inom socialkontoret påbörjades
under 2008 och ska verkställas 2009-2010.
Möjligheten att få arbeta heltid kommer att vara en
viktig faktor för att locka ungdomar att söka arbete i
kommunen.
27
DELÅRSRAPPORT april 2009
SJUKFRÅNVARON LÄGRE ÄN 6 %
Måluppfyllelse
Sjukfrånvaron har minskat med 2,0 procentenheter
jämfört med samma period förra året. Bedömningen
är att målet kommer att nås under året.
Sjukfrånvaron har minskat mer för kvinnor än för
män men den är fortfarande betydligt högre för
kvinnor (6,8 %) än för män (4,2%). Högst
sjukfrånvaro bland kommunens större yrkesgrupper
har vårdbiträden, städare och kokerskor. För dessa
yrkesgrupper har sjukfrånvaron minskat mellan 2,3
och 3 procentenheter under perioden januari-mars
2009 jämfört med motsvarande period 2008.
Kommunhälsan har i uppdrag att svara för riktade
insatser till dessa yrkesgrupper.
Datorstödet ”Adato” underlättar vad gäller
dokumentation, uppföljning och utvärdering av
genomförda insatser. I de nya regler som gäller för
”en reformerad sjukskrivningsprocess” ökar också
Försäkringskassan krav på att arbetsgivaren har
dokumenterat vilka insatser som har gjorts.
Kommunhälsans erbjudande om tidig rehabilitering
är en mycket positiv satsning som fortsätter.
Februari 2009 startade man också en ny funktion på
Kommunhälsan:
”Kommunhälsan
Direkt”.
Funktionen bemannas av medarbetare som via
väsentligt ökad tillgänglighet/telefon och mail tar
emot alla beställningar, ger information och
vägledning och tar emot synpunkter. Under perioden
februari-mars har man tagit emot 749 samtal till
Kommunhälsan Direkt.
Förvaltningarna satsar i stor utsträckning på
förebyggande arbete. Som exempel kan nämnas
gymnasiekontorets
samarbete
med
Praktisk
Psykologi för att ge en bättre beredskap inför
kommande förändringsarbete och förebygga
stressreaktioner med ohälsa som följd. Ökad risk för
ohälsa finns på grund av större gruppstorlekar och
minskat
stöd
som
kan
innebära
ökad
arbetsbelastning. Medarbetarna belastas också av
osäkerhet om innehållet i den gymnasiereform som
aviserats under flera år.
Kommunledningskontorets personalavdelning har
uppdragits att initiera projekt med fokus på
förebyggande och hälsofrämjande arbetsplatser samt
arbeta med intern rörlighet ur ett hälsoperspektiv.
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Sjukfrånvaro Skellefteå kommun totalt
%
Sjukfrånvaro
Kvinnor
Män
6,0
Andel, >=60 dagar
Kvinnor
Män
Andel, <=29 år
Kvinnor
Män
Andel, 30-49 år
Kvinnor
Män
Andel, >=50 år
Kvinnor
Män
April 2009 April 2008
6,2
8,2
6,8
9,1
4,2
5,0
April 2007
9,4
10,5
58
67
70
59
53
5,0
5,4
3,8
5,8
6,5
3,3
6,9
7,4
5,2
67
64
5,6
5,9
4,5
7,5
8,6
3,9
9,3
10,3
6,1
71
63
5,8
5,9
5,5
8,7
10,0
4,3
10,8
11,9
7,6
Anm, Period: Januari – mars resp år.
Sjukfrånvaro i % = Sjukfrånvarotimmar i relation till
tillgänglig ordinarie arbetstid (timmar)
GEMENSAM VÄRDEGRUND KÄND
OCH FÖRANKRAD
Delvis måluppfyllelse.
Arbetet
med
tidsplanering,
innehåll
och
implementering av den gemensamma värdegrunden
pågår. Samtliga förvaltningar fortsätter det arbetet
med
att
implementera
den
gemensamma
värdegrunden som inleddes hösten 2008.
Kommunledningskontoret planerar också centrala
aktiviteter i syftet att sprida goda exempel. I den
kommunikationsplan
som
gäller
för
implementeringen så betonas vikten av att en
värdegrund
ska
bygga
ett
gemensamt
förhållningssätt. Därför är det viktigt att innehåll och
konsekvenser fortlöpande diskuteras och utvecklas.
Även nyanställda i kommunen måstefå möjlighet att
ta till sig värdegrunden på samma sätt som sina
kollegor. Arbetsledarna hardärför ansvar för att
värdegrunden regelbundet följs upp och utvecklas på
arbetsplatserna. En introduktion till den bör alltid
ges i samband med nyanställning, men alla
kommande arbetsplatsträffar kan också inrymma
värdegrundsstärkande övningar/reflektioner.
Slutsats
Den reformerade sjukskrivningsprocessen kommer
även fortsättningsvis att ställa stora krav på
kommunen som arbetsgivare. Tidsramarna för
rehabiliteringsinsatser kommer att bli snävare och
därför gäller det att öka takten för rehabiliterande
28
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
insatser.
Kombinationstjänster i samarbete med andra
avdelningar/förvaltningar och ökad intern rörlighet
är en nödvändighet för att motverka varsel och
uppsägningar i framtiden.
Minskande skatteintäkter, ökade kostnader för
försörjningsstöd och fortsatta växande krav på
kommunal service ställer höga krav på oss som
arbetsgivare att samverka mellan förvaltningarna och
agera som en arbetsgivare. Utmaningen är att hålla
samman helheten och rikta intresset mot
gemensamma mål och att vi når dessa. Än mer
viktigt blir det att arbeta med värdegrunden och leva
den.
29
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Redovisningsprinciper
God redovisningssed
Skellefteå kommuns redovisning bygger på Lagen
om kommunal redovisning (KRL) samt på
rekommendationer från Rådet för kommunal
redovisning (RKR). Sammantaget innebär detta att
redovisningen i kommunen sker på ett sätt som i
huvudsak överensstämmer med god redovisningssed.
Anställda, %
40,45
Anställda som vid årets ingång inte
fyllt 26 år, %
22,97
Anställda, som är födda 1938 och
senare och som är 65 år och äldre, %
15,18
Anställda, födda 1937 och tidigare, %
0,00
Förtroendevalda, %
38,25
De kommunägda bolagens redovisning har skett i
enlighet med god redovisningssed - i huvudsaklig
överensstämmelse med Bokföringslagen och
Årsredovisningslagen samt Aktiebolagslagen.
Inventarier med en ekonomisk livslängd på minst 3
år och ett värde på minst 20 000 kronor (exklusive
moms) klassas som anläggningstillgång.
Avsteg
Rådet för kommunal redovisning har i sina senaste
utgivna
rekommendationer
hänvisat
till
Redovisingsrådets (för publika) rekommendationer
vad beträffar utformning av tilläggsupplysningar.
Kommunen följer inte i alla avseenden dessa krav.
Följande avsteg görs från KRL och allmänna råd och
rekommendationer från RKR.
RKR:s REKOMMENDATION NR 8:1
Kommunen har bytt konsolideringsmetod för
Skellefteå Krafts intresseföretag. Från och med 2005
används kapitalandelsmetoden.
Byte av metod medför att ägd andel av
intresseföretagets omsättning och omslutning inte
redovisas i kommunkoncernens resultat- och
balansräkning. Bytet av metod påverkar dock inte
kommunkoncernens resultat eller eget kapital.
Bytet innebär en förenkling
rekommendation nr 8:1 medger.
som
RKR:s
INTERN REDOVISNING
Enligt kommunallagen ska kommunen också
redovisa driften av de olika nämnderna. Inom
driftredovisningen (internredovisningen) påförs
nämnderna en intern ränta som beräknas på
tillgångarnas bokförda värde med 4,5 procent.
Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella
personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen enligt följande:
30
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Resultaträkning, mnkr
Kommunen Kommunen
2009-04-30 2008-04-30
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
350
-1 522
-45
-1 217
343
-1 450
-47
-1 154
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Resultat före extraordinära poster
881
245
69
-52
-74
882
239
126
-87
6
Skatt
Periodens resultat/förändring av eget
kapital
-74
6
Balansräkning, mnkr
Kommunen Kommunen
2009-04-30 2008-04-30
Kommunen
2008-12-31
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Finansiella anläggningstillgångar
Summa anläggningstillgångar
2 342
14 374
16 717
2 238
15 122
17 360
2 331
15 050
17 381
Omsättningstillgångar
Förråd m.m.
Kortfristiga fordringar
Kortfristiga placeringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
Summa tillgångar
12
953
10
227
1 202
17 919
11
1 066
15
81
1 173
18 533
12
1 423
10
114
1 559
18 940
12 179
-74
11 702
-6
12 253
542
109
49
79
48
109
49
4 557
1 024
5 582
17 919
5 537
1 165
6 702
18 533
5 382
1 146
6 528
18 940
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital
därav periodens resultat
Avsättningar
Pensioner och liknande förpliktelser
Andra avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder
Summa eget kapital, avsättningar & skulder
31
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Betalningsflödesanalys, mnkr
Kommunen
2009-04-30
Kommunen
2008-04-30
-74
45
0
606
0
-333
244
6
47
-12
253
1
-88
206
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Försäljning av materiella anläggningstillgångar
-57
-61
6
Medel från investeringsverksamheten
-57
-55
-1 095
1 021
-90
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat
Justering av- och nedskrivningar
Justering för ej likvidpåverkande poster
Ökning/minskning kortfristiga fordringar
Ökning/minskning förråd och lager
Ökning/minskning kortfristiga skulder
Medel från den löpande verksamheten
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyupptagna lån
Amortering av skuld
Ökning av långfristiga fordringar
Minskning av långfristiga fordringar
20
Medel från finansieringsverksamheten
-74
-70
Likvida medel vid årets början
114
0
Likvida medel per 30 april
227
81
ÅRETS KASSAFLÖDE
Årsprognos, mnkr
Kommunen
Verksamhetens intäkter
Kostnader för arbetskraft
Övriga kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Prognostiserat resultat
1 049
-2 912
-1 519
-136
-3 518
2 724
756
207
-155
14
32
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Driftredovisning,
mnkr
Driftredovisningen visar avvikelsen i förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag.
Interna transaktioner inom respektive nämnd/bolag har eliminerats.
Nettokostnad
april 2009
Nettokostnad
april 2008
-82,2
-72,0
-291,3
15,3
15,6
42,6
134,0
-48,0
Barn- och grundskolenämnd
Byggnadsnämnd
Fastighetsnämnd
Fritidsnämnd skattefinansierat
Fritidsnämnd avgiftsfinansierat
Camping
-372,2
-10,9
6,6
-61,4
-360,6
-10,6
-10,3
-48,4
-1 140,0
-36,2
-29,8
-183,8
-14,5
0,3
19,0
2,2
-2,4
-2,7
0,0
0,0
Gymnasienämnd
Konsumentnämnd
Kulturnämnd
Miljönämnd
Personalnämnd
Socialnämnd
Teknisk nämnd skattefinansierat
Teknisk nämnd avgiftsfinansierat
Hamn
Parkering
Avfall
Sotning
Vatten- och avloppshantering
-115,4
-0,1
-24,9
-0,5
-10,7
-438,0
-68,4
-111,1
-0,1
-24,7
-0,5
-8,9
-414,0
-59,5
-339,3
-0,6
-76,9
-1,6
-44,4
-1 366,7
-173,3
-9,7
0,0
1,4
0,1
0,8
-5,4
1,4
0,8
2,5
-2,0
-0,1
3,8
0,5
0,9
9,9
0,4
0,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
-2,0
0,5
-1,3
-0,5
5,4
0,7
-1,2
-0,5
0,0
-0,9
-0,7
-2,1
-4,9
-1,9
0,0
0,0
0,0
-1 160,7
-1 069,8
-3 558,6
-35,0
Kommunstyrelse skattefinansierat
Kommunstyrelse
avgiftsfinansierat
Elförsörjning
Valnämnd
Överförmyndarnämnd
Revision
Nämnder
Nettobudget Prognostiserad
budgetavvikelse
33
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Forts Driftredovisning, mnkr
Nettokostnad
april 2009
Nettokostnad
april 2008
Nettobudget Prognostiserad
budgetavvikelse
Finansiering
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utj
Särskilda statsbidrag
Finansnetto
Uttag elförsörjningen
Internränta
Förändring semesterlöneskuld
880,9
244,8
7,8
11,1
56,7
29,3
-106,8
882,0
238,7
7,9
3,9
51,0
31,0
-104,7
2 752,4
750,7
23,8
33,0
170,0
83,0
Po-pålägg
Arbetsgivaravgifter
Årets intjänade pensioner
Avtalsförsäkringar
Utbetalda pensioner
267,6
-209,1
-41,8
-17,8
-35,8
263,3
-209,6
-40,4
-19,9
-27,6
158,0
-108,1
-49,9
-92,5
-14,9
-73,9
5,8
161,8
-148,1
Resultat, kommunen
-94,8
-3,0
-0,4
0,0
0,0
Resultat
Resultat
Resultat- Prognostiserad
april 2009
april 2008
krav budgetavvikelse
Skellefteå Stadshus AB koncernen
Skellefteå Stadshus AB
Skellefteå Kraft AB
Fastighets AB Polaris
Skelleftebostäder AB
Skelleftebuss AB
Skellefteå museum AB
Västerbottensteatern AB
0,0
191,0
7,3
5,6
-0,1
0,3
0,7
0,0
168,9
9,0
5,2
-1,8
0,0
-1,6
0,0
298,0
0,0
0,0
-3,5
0,0
0,0
0,0
-62,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Kommunägda bolag
204,8
179,7
294,5
-62,1
34
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Investeringsredovisning, mnkr
Investeringsredovisningen för materiella anläggningstillgångar visar avvikelsen i
förhållande till av kommunfullmäktige beslutad budget för nämnder och bolag.
Nettoinvestering
Nettobudget
Prognostiserad
utgift
2,2
17,8
17,8
0,3
0,4
0,0
39,6
2,0
15,5
3,5
0,7
139,7
9,4
18,3
3,5
0,7
137,5
9,4
5,1
0,0
0,2
0,0
0,8
2,4
12,7
6,5
1,1
0,6
9,8
86,5
12,7
1,0
0,8
0,1
9,8
63,5
-0,4
3,7
14,8
0,7
31,7
0,3
34,8
10,0
0,7
26,0
0,3
30,0
57,1
386,0
342,1
Skellefteå Stadshus AB, koncernen
Skellefteå Kraft AB, koncernen
Fastighets AB Polaris
Skelleftebostäder AB
Skelleftebuss AB, koncernen
Skellefteå museum AB
Västerbottensteatern AB
127,6
19,8
6,2
0,0
0,0
0,3
705,0
80,0
71,0
8,0
0,0
0,7
900,0
90,0
71,0
10,0
0,0
1,2
Kommunägda bolag
153,9
864,7
1 072,2
Kommunkoncernen
211,0
1 250,7
1 414,3
Kommunstyrelse skattefinaniserat
Kommunstyrelse avgiftsfinaniserat
Elförsörjning
Barn- och grundskolenämnd
Byggnadsnämnd
Fastighetsnämnd
Fritidsnämnd skattefinansierat
Fritidsnämnd avgiftsfinansierat
Camping
Gymnasienämnd
Kulturnämnd
Personalnämnd
Socialnämnd
Teknisk nämnd skattefinansierat
Teknisk nämnd avgiftsfinansierat
Hamn
Parkering
Avfall
Sotning
Vatten- och avloppshantering
Kommunen
0,6
35
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Större investeringar, mnkr
Här redovisas större investeringar i kommunen som beräknas överstiga 5 mnkr
Utgifter 2009
Budget Redovisat
Totala utgifter
Budget Redovisat Avvikelse
Prognos
Färdigställda projekt
Omb Stadshuset, kundtjänst
16,0
-1,8
31,0
28,8
2,2
0,0
15,5
3,9
11,6
29,3
10,0
6,0
0,0
0,5
20,0
12,0
0,1
3,7
19,9
8,3
25,0
23,4
6,0
1,1
33,8
27,6
6,2
40,8
Omb Ursviksskolan
Sörböle förskola Morgonsol
22,5
8,5
11,0
1,0
46,0
14,5
29,9
2,0
16,1
12,5
47,5
14,5
Äldreboende, Ömheten
60,0
23,7
60,0
42,2
17,8
60,0
Nytt tak Örjanshallen
Fotbollshall
7,0
23,0
1,0
0,3
7,0
25,0
3,3
0,7
3,7
24,3
8,0
25,0
Pågående projekt
Upplagsytor inkl. kaj, Etapp 2
GC-bro Älvsbacka - Anderstorp
Stadsparken
Utbyggn dagvattenledn, Norrb
36
DELÅRSRAPPORT april 2009
SKELLEFTEÅ KOMMUN
Skattefinansierad verksamhet
Resultaträkning, mnkr
09.04
08.04
184,5
-1 440,2
-33,8
-1 289,5
178,5
-1 371,8
-36,0
-1 229,2
881,0
245,0
53,9
15,1
-94,5
882,0
238,7
73,1
-23,1
-58,5
Resultaträkning, mnkr
09.04
08.04
Intäkter
Kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettointäkt
165,5
-81,8
-11,2
72,5
164,9
-78,4
-11,0
75,5
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Förändring av eget kapital
15,1
-67,1
20,5
41,0
-63,9
52,6
Intäkter
Kostnader
Avskrivningar
Verksamhetens nettokostnader
Skatteintäkter
Generella statsbidrag
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
Förändring av eget kapital
Affärsverksamhet
37