Professionalism

Läraryrket – professionalisering
– lön - arbetsvillkor
Gunnar Finnbogason
4. september 2006
Marknadsanpassning av skolsystemet –
den nya ideologien som påverkar ny syn
på skolan (1)
• Nyliberalismen för fram en marknadssyn
på medborgarskap – motsatsen till idéerna
om medborgelige rättigheter
• Inom nyliberalismen ses medborgaren
som en ekonomisk vinstgivande individ,
styrd av egenintresse
• I denna nya marknadsdominerande stat
hålls individen – snarare än nationen –
ansvarig för sin egen välferd
Marknadsanpassning av skolsystemet –
den nya ideologien som påverkar ny syn
på skolan (2)
• Målet med den nya ideologien är att forma
,,privatiserade” medborgare, som i första
hand ser till sitt eget bästa
• Den nyliberala modellens privatiserade,
konsumtionsstyrda grupper av
medborgare odlas fram i ett osäkerhetens
samhälle som skapar ängslan och tävlan
Valfrihet- konkurrens- marknadsanpassning
Ungdomar – vill leva i nuet – mer
om att vara än att bli
• Från
• Till
- Vill ha en given struktur
- Motiveras utifrån
- Vill ha egen strukturer
- Motiveras av inre
drivkrafter
- Auktoritetsföraktande
- Vill synas
- Uppfylld av utmaningar
- Rörlig
-
Auktoritetsbundna
Vill smälta in
Uppfylld av plikt
Trogen
(Lönn och Olafsson, 1997:
Morgondagens konsument)
Under 1990-talet har den islänska skolan
genomgått stora förändringar:
• ansvaret har flyttats från staten till kommuner
(det gäller för- och grundskolan)
• decentralisering – avreglering
• målstyrning i stället för regelstyring
• ekonomiskt marknadstänkande har trängt in i
skolans värld
• ökade valmögligheter
• viktigt att kunna jämföra olika skolors
prestationer dvs. standardiserade ex
• ökad konkurrens
Kritik av dagens skola
• barn och ungdomar lär sig icke någonting i
skolan
• mobbarna har makten
• skolk och kaos karakteriserar skolans vardag
• skolans vardag domineras också av
disciplinproblem
• lärarna är maktlösa och saknar redskap att
ingripa
• lärarutbildningen är inte tillräklig
I stället vill man öka:
•
•
•
•
•
kontroll i skolan
mera prov och tester
hårdare tag
kvarsittning och avstängning av elever
makt åt rektorer och lärare
Professionalisering
Med samhällsförändringar och
ökad kunskap förändras de krav
som ställs på lärarna. Det gäller
synen på lärarens roll, uppgifter
och läraryrkets innehåll.
Ny lärarroll
,,Läraren måste övergå från att vara en
traditionell kunskapsförmedlare till att
utforma miljöer för elevers lärande och
samtidigt vara en motor i utveckling och
förnyelse av pedagogik och utbildning, en
ledare i läroprocessen.”
(EGSIE – Education Governance and
Social Integration and Exclution)
I profession bergeppet ingår
följande aspekter:
•
•
•
•
kommunikation – lärare/elev/föreldrar
bygger på kunskap (teoretisk, erfarenheter
kompetens
självständighet
Diskussionen kring professionalisering
har fokuserad på följande:
•
•
•
•
•
lön
respekt
själva yrket - innehållet
utbildning – lärarutbildning
status i samhället
Löner och avtal
• kollektiva avtal
• lokala avtal
• individuellt avtal
Att vara professionell lärare (1)
Sälvständiga lärare.
Historiskt:
- För kriget var läraren mycke fri i sitt arbete med
elever
- Efter kriget måste lärarna mera än förut ta
hänsyn till föreskrifter dvs. läroplan och ...
(Sigurjón Mýrdal: Hugmyndir um fagmennsku
íslenskra kennara.)
Hur självständiga är egentligen läraren i dag?
Att vara professionell lärare (2)
Förpliktelse och ansvar i professionellt arbete.
• Primera förpliktelser
• Kompetens förpliktelser
- att ha kunskap i ämnet
- etisk kompetens
• Pliktelser gentemot kollegor
(Sigurður Kristinsson: Ábyrgð og skyldur
fagstétta)
Att vara professionell lärare (3)
,,The new-professionalism”
- samarbete med individer, grupper och samhälle
för att definera, beskriva och lösa deras problem
- kommunisera – förmåga att förstå elevernas
värld
- helhetssyn både på arbetet och kunskap
- självkritik – viktigt för att kunna utveckla sitt
eget arbete
(Trausti Þorsteinsson: Fagmennska kennara)
Fyra viktiga hörnstenar för
lärande:
• Att lära sig veta (att söka kunskap)
• Att lära sig göra (att tillämpa kunskap)
• Att lära sig vara (att utveckla en stark känsla för
det personliga ansvaret att nå gemensamma
mål – att brottast med sin existens)
• Att lära sig leva tillsammans (syftar till
demokrati, gemenskap och kosmopolitisk
identitet)
(Delor, J. 1996: Learning: The treasure within)
Att vara professionell lärare.
Lärarförbundets definition (1).
• ständigt söka kunskap för att förbättra sin
praxis
• självutvärdering – utveckla sin egen praxis
• att skapa ny kunskap baserad både på
teorier och erfarenheter och förmedla till
andra
• att delta i skolans fortbildning och förmedla
nya idéer
Att vara professionell lärare.
Lärarförbundets definition (2).
• att ha samråd och samarbeta med alla
inblandade i skolans värld
• att vara öppen, forska, förnya och utveckla
undervisningen och delta i forskning och
utvärdering av skolarbetet
• att se till att diskussionen kring yrkets profession
är öppen, kritisk och ärlig
• att se konflikter och problem som uppstår i
skolarbetet som möjlighet i stället för hinder i att
utveckla skolarbetet
Att vara professionell lärare.
Lärarförbundets definition (3).
• att arbeta i enlighet med etiska regler
• att aktivt delta i att utforma skolans
visioner och framtidssyn
Kritik av den ,,nya skolan.”
• ,,Den danska grundskolan bedrives
emellertid som om en extremt individuell
självdaning vore möjlig.”
• ,,Läraren ska inte stå för något, inte vara
en förebild.”
• ,,Eleven ska i stället finna sin egen väg,
och lärarens enda uppgift är att göra
eleven uppmärksam på det.”
Kritik av den ,,nya skolan.”
• ,,Det finns ingen kulturell erfarenhet av
livet i en gemensam värld att föra vidare.”
• ,,Det ska snarare bli en Robinson Crusoe
som knappt kommer att ha någon
använding för det som det har lärt sig, ...”
• ,,Skolan är ett hemtrevligt drivhus ...”
(Peter Kemp: Världsmedborgare)
Att undervisa i
kunskapssamhället
,,Dagens lärare upplever sig vara fångade
mellan tre konkurrerande intressen och
krav.”
1. Att vara katalysatorer för kunskpssahället
och alla de möligheter och framgångar
som detta samhälle utlovar.
2. Att vara motvikter till kunskapssamhället
och dess hot mot delaktigheten,
tryggheten och samhällslivet.
Att undervisa i
kunskapssamhället
• Att vara offer för kunskapssamhället, i en
värld där de stigande förväntningarna på
utbildning bemöts med standardiserade
lösningar som tillhandahålls till en
minimikostnad.
(Andy Hargreaves: Teaching in the
Knowledge Society)