AFFÄRSPLAN © startaeget.fi och Silve Almgren (1/42) 30.3.2006 INNEHÅLLSFÖRETCKNING 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. Sammanfattning Har du redan eget företag eller planera du att starta? Hur planerar jag disposition och innehåll? Varför behöver man en affärsplan? För vilka målgrupper krävs en affärsplan? Vilken betydelse har en bra layout? Förslag till en affärsplans huvud- och underrubriker Affärsplan 8.1 Sammanfattning 8.2 Din idé 8.3 Strategi 8.4 Mål 8.5 Vision 9. Produkter/Tjänster 9.1 Produktsortiment 9.2 Leverantörer 9.3 Forskning och utveckling 9.4 Patent, mönsterskydd, licenser och varumärke 10. Marknad 10.1 Vem är dina kunder? 10.2 Hur ser marknaden ut idag? 10.3 Hur skall kunderna nås? 10.4 Konkurrenter, jämförelse med produkter/tjänster, pris, kvalité, kundservice 10.5 Kalkyler och prissättning 10.6 Logistik 10.7 Service 10.8 Personlig försäljning 10.9 Marknadsföring 10.10 Marknadsplan 11. Organisation 11.1 Ägare 11.2 Ledning, personliga kvalifikationer 11.3 Medarbetare 11.4 Styrelse 11.5 Revisor 11.6 Samarbetspartners 11.7 Administration, lokaler, försäkringar, etableringshinder, avtal, datasäkerhet 12. Produktion 12.1 Organisation egen produktionsplanering 12.2 Produktionsteknik 12.3 Produktionsekonomi 12.4 Underleverantörer 12.5 Miljöpåverkan 13. Ekonomisk information 13.1 Ekonomiska nyckeltal, resultat och likviditetsbudget för tre år 13.2 Finansiering, investeringar och kapitalbehov 14. Hot och möjligheter 14.1 Riskanalys 15. Bilagor AFFÄRSPLAN © startaeget.fi och Silve Almgren (2/42) 30.3.2006 1. Sammanfattning Att starta och driva företag kräver envishet och uthållighet och för att kunna nå uppställda mål är Affärsplanen ett utomordentligt styrmedel för företagets verksamhet. Du som driver ett företag eller du som planerar starta eget måste ta sig tid att ta fram uppgifter och skriva ned hur du har tänkt affärsverksamheten. Arbetet med affärsplanen ger företagaren en stor god analys av affärsidén och dess svaga och starka sidor samt beskriver produkter och tjänster, marknaden, organisation, eventuell produktion och ekonomisk information. 2. Har du redan eget företag eller planerar du att starta? © startaeget.fi och Silve Almgren (3/42) 30.3.2006 Antingen du behöver utveckla och investera i ditt företag eller om du kommer att starta eget inom överskådlig framtid har du stor nytta av att upprätta en affärsplan för din verksamhet. Med hjälp av den här handledningen kan du planera din affärsplan antingen du driver ett mindre eller medelstort företag eller om du går och funderar på att Starta Eget, ett enmansföretag eller ett större företag. Varför du behöver en affärsplan kan du läsa om i kapitel 4 och 5 och betydelsen av en bra layout finns beskriven i kapitel 6. 3. Hur planerar jag uppläggning, disposition och innehåll? Det finns ingen standardiserad mall för en affärsplan men den bör anpassas till företagets situation och målgruppen den är avsedd för. En överskådlig och systematiserad affärsplan med huvudrubriker och underrubriker ger en överskådlig och systematiserad överblick. Dessutom speglar affärsplanen företaget, affärsidén och intressenterna bakom. En ologisk affärsplan ger ett dåligt intryck och får inte den uppmärksamhet som verksamheten kanske förtjänar. Affärsplanens disposition ska vara överskådlig och systematiserad. Den information som behövs under varje rubrik är beroende på företagets storlek och/eller hur affärsidén ser ut samt syftet med affärsplanen. Du kan själv skapa egna huvud rubriker och/eller underrubriker. Du kan placera en underrubrik under en annan huvudrubrik om Du anser detta vara bättre. Det viktiga är att den information som du vill lyfta fram och arbeta med finns i affärsplanen. Många finansiärer har egna mallar för affärsplaner. Om Du kommer i kontakt med en sådan finansiär, studera noga och använd de rubriker och den information som finansiären angett. Antingen justerar Du den egna affärsplanen eller också skriver Du en ny som följer finansiärens mall. Det senare alternativet torde inte vara alltför tidsödande, eftersom Du redan har grundinformationen tillgänglig. Med affärsplanens utbildningsmodul får du ett arbetskompendium. Skriv ut modulen. Efter att du har gått igenom innehållet planerar du ditt arbete med affärsplanen enligt följande: Affärsplanens struktur (innehåll och text) 1. Planera affärsplanens huvud-, och underrubriker 2. Anpassa affärsplanens struktur till din företagsidé. Du använder endast de huvud-, och underrubriker som är aktuella i din affärsidé. Du kan också lägga till andra rubriker och/eller ändra texten om du så önskar 3. Läs igenom de olika Starta Eget modulerna. I affärsplanens modul finns hänvisning till de olika starta Eget modulerna. 4. Läs igenom frågor och text under varje underrubrik. 5. Skriv ner dina svar och uppgifter i tabellerna. 6. När du är klar renskriver du ditt arbetskompendium 7. Ordna affärsplanen i en pärm efter innehållsförteckningen. Tänk på layout © startaeget.fi och Silve Almgren (4/42) 30.3.2006 och utseende. Se kapitel 5. 4. Varför behöver man en affärsplan? När du startar ett företag är det viktigt att du redan i idéstadiet börja arbetet med en affärsplan. Du får ett bra underlag för beslut om du skall starta eller inte starta verksamheten. Affärsplanen underlättar starten av företaget när du fattat beslut om att starta. Driver du ett företag bör du då och då se över affärsplanen, och om du inte har någon affärsplan börja planera redan nu så får du ett styrinstrument för din verksamhet som förbättrar effektiviteten i företaget och därmed vinsten. Ett företag behöver mål för sin verksamhet och hur man skall nå sina mål beskrivs i affärsplanen. I affärsplanen preciseras målen och man berättar utförligt om hur verksamheten skall genomföras för att nå dessa. Affärsplanen har stor betydelse för eventuella finansiärer eller andra företag/personer som kan ha intresse av verksamheten. Arbetet med affärsplanen gör att du tänker igenom din affärsidé och får en uppfattning om starka och svaga sidor både internt och externt samt den ger dig ger svar på alla frågor som kan bli aktuella. Affärsplanen bör redogöra för din verksamhet i en rullande treårsplan, och om verksamheten förändras bör den revideras. Antingen du startar ett enmansföretag, eller ett större företag oberoende bransch bygger affärsplanen på samma principer men med skillnader i omfattning av information och innehåll. Den interna delen i affärsplanen handlar om hur du skall styra upp verksamheten med dig eller någon utomstående som chef, ditt behov och organisation av personal samt eventuell styrelse, rådgivare eller mentor, Den externa delen skall beskriva din affärsidé, dina kunder och leverantörer samt hur du når dina mål baserat på fakta och marknadsundersökningar. Affärsplanen eller delar därav kan användas vid förhandlingar med finansiärer, kunder och leverantörer eller andra samarbetspartners och kan bifogas som en bilaga till ett eventuellt avtal. Kom ihåg att följa upp affärsplanen med jämna mellanrum, jämföra den med företagets utveckling och genomföra förändringar om så erfordras. Kom ihåg att förutsättningarna förändras hela tiden beroende på utvecklingen av teknik och nya innovationer, förändringar i samhället, lagstiftning och konjunkturer. 5. För vilka målgrupper krävs en affärsplan? Vilka kan ha intresse av min affärsplan? Detta beror till stor del på din företagsidé, storleken på företaget, lokal eller global verksamhet, dina mål och kapitalbehov. I första hand är det du själv som har nytta av affärsplanen då du kan bedöma ditt © startaeget.fi och Silve Almgren (5/42) 30.3.2006 företags styrka och svagheter samt följa upp utvecklingen. Här följer exempel på några målgrupper: Banker, finansbolag, riskkapitalister, kunder, leverantörer, grossister och distributörer, revisionsbyråer, advokater, försäkringsbolag, hyresvärd, medarbetare, andra samarbetspartners. De här målgrupperna läser din affärsplan på olika sätt. Då det är fråga om kreditgivning vill bankdirektören få informationen om kommande års verksamhet, företagets nuläge, produkter eller tjänster, orderstock, lönsamhetsutveckling, hot och möjligheter. För en kreditbedömning är säkerheter samt ekonomiska prognoser såsom resultat och likviditetsbudget är viktiga. Bankens utgångsläge när man läser affärsplanen är att ta reda på om företaget har förmåga att betala tillbaka lånen. En riskkapitalist vill helst se hur framtiden ser ut för företaget. Vilken vinst kan det ge? Kan företaget säljas om något år? Kommer företaget att kunna börsnoteras? Vem leder företaget? Hur ser den personen ut? Är han säljare och kan genomföra affärer? Hur mycket skall vi investera? Riskkapitalisten vill således se på företagets framtid, och risknivå, nuläget är ej så viktigt. Vid rekrytering av personal är det för t ex nyckelpersoner viktigt att få en bra beskrivning om verksamhetsområde, budget m.m. genom att visa delar av affärsplanen. © startaeget.fi och Silve Almgren (6/42) 30.3.2006 6. Vilken betydelse har en bra layout? När man planerar affärsplanen bör man tänka igenom vad som är viktigt för läsarna och hur de tänker. Layouten har en stor betydelse vid deras bedömning. En person som är van vid affärsplaner har dessutom en uppfattning om vilken information som är väsentlig och fokuserar därför bara på denna del. Vad man bör tänka på: - Förbered utformningen av affärsplanen noga! - Inte för lång text, kortfattad, informationen måste vara väsentlig - Löpande text - Vid detaljerad information och tabeller använd bilagor - Lättbegriplig och konkret. - Faktaunderbyggd, vid påstående måste hänvisning ske till vad det kommer ifrån - Informationen får ej förvrängas utan anpassas till syftet med affärsplanen och målgruppen - Överlämna affärsplanen vid en kort muntlig presentation så att mottagaren får en positiv inställning och tror på verksamheten. Öva in överlämnandet - Affärsplanen skall kunna användas som beslutsunderlag - Far aldrig med osanning, det genomskådas - Om affärsplanen skall användas i förhandlingar och ingå som juridiskt dokument som bilaga, kontrollera med en jurist den språkliga utformningen - Finns affärshemligheter bör dessa utlämnas vid inledande kontakter - Låt olika personer läsa igenom affärsplanen! Således före du presenterar affärsplanen bör någon/några personer med erfarenheter läsa affärsplanen och komma med kommentarer t ex revisorn - Välredigerad. Om du är osäker på språket och layouten anlitar en extern kontakt att redigera affärsplanen. © startaeget.fi och Silve Almgren (7/42) 30.3.2006 7. Förslag till din affärsplans huvud- och underrubriker: Det är viktigt att du från början får en logisk och systematisk struktur på dina rubriker. Här följer ett förslag på huvud-, och underrubriker som du vid din planering kan ändra och lägga till så att det passar din verksamhet. Efter det här förslaget finns anvisningar för varje rubrik på vad du skall tänka på vid ditt arbete med affärsplanen. I den här mallen för affärsplanen betraktar vi tjänster som en produkt. Sammanfattning Affärsidé - Din idé - Strategi - Mål - Vision Produkter/tjänster - Produktsortiment - Leverantörer - Forskning och utveckling - Patent, mönsterskydd, licenser och varumärke Marknad - Vem är dina kunder? - Hur ser marknaden ut idag? - Hur ska kunderna nås? - Konkurrenter, jämförelse med produkter/tjänster, pris, kvalité och kundservice - Kalkyler och prissättning - Distribution - Service - Personlig försäljning - Marknadsföring - Marknadsplan Organisation - Ägare - Ledning, personliga kvalifikationer - Medarbetare - Styrelse - Revisor - Samarbetspartners - Administration, lokaler, försäkringar, etableringshinder, avtal och datasäkerhet Produktion - Organisation egen produktionsplanering - Produktionsteknik - Underleverantörer - Miljöpåverkan Ekonomisk information - Ekonomiska nyckeltal, resultat- och likviditetsbudget för tre år - Finansiering, investeringar och kapitalbehov Hot och möjligheter - Riskanalys, svaga sidor - Starka sidor Bilagor 8. Affärsplan © startaeget.fi och Silve Almgren (8/42) 30.3.2006 8.1 Sammanfattning. För att väcka nyfikenhet hos läsarna bör din affärsplan börja med sammanfattning. En kort beskrivning av syftet och affärsplanens huvudpunkter som t ex affärsidé, verksamhetens starka och svaga sidor, produkter, patent, agenturer, ägare, kompetens och finansieringsbehov gör att läsaren snabbt får en uppfattning vad det hela handlar om och nyfiken och förväntansfull på att läsa mer om ditt affärsprojekt. 9. Affärsidé (Modul 1, Yrkeskicklighet och personliga förutsättningar för privatföretagande) (Modul 2, Precisering av företagsidé) (Modul 12, Affärsutveckling) 9.1 Din idé Antingen du redan driver eget eller tänker starta ett företag är grunden för företagandet din affärsidé som du redogör för under den här rubriken. FÖRETAGETS BOLAGSFORM, STORLEK, MÅL, UTVECKLINGSPLANER OCH ÄGANDE? Viktigt för dig som redan är igång är att tänka över om din affärsidé stämmer med din verksamhet eller om du behöver göra vissa förändringar och kompletteringar. BEHÖVER DU FÖRÄNDRA OCH KOMPLETTERA DIN NUVARANDE AFFÄRSIDÉ? Vad som är viktigt i affärsidén är de unika egenskaperna i ditt koncept för produkten eller tjänsten och hur du löser kundernas problem på ett sätt som ingen annan har tänkt på förut. Det är ofta lättare att beskriva hur man sälja produkter än tjänster. Försök när det gäller tjänster att i din affärsidé utförligt beskriva vad som ingår, kvalité, städning, håller överenskomna tider, högklassig dokumentation m.m. BESKRIV DE UNIKA EGENSKAPERNA I DIN AFFÄRSIDÉ OCH HUR LÖSER KUNDERNAS PROBLEM PÅ ETT SÄTT SOM INGEN ANNAN HAR TÄNKT PÅ FÖRUT © startaeget.fi och Silve Almgren (9/42) 30.3.2006 Vilka unika egenskaper i produkten/tjänsten skiljer sig vid jämförelse med konkurrenterna? Finns det patent, licenser varumärke och annan teknologi som är förbättrar värdet på din affärsidé? Vill du bygga upp ett starkt varumärke? Har du varumärket klart eller funderar du på hur det skall se ut? HAR DU SKYDDAT DE UNIKA EGENSKAPERNA I PRODUKTEN/TJÄNSTEN? Gäller det ett handelsföretag som t ex en butik, Internetbutik eller grossistföretag så beskriv hur du tänkt affärerna med kunderna, leveranser från lager eller direkt från fabrik, betalningsvillkor, och kriterier för produktsortimentet m.m. Sättet att distribuera, lagerhålla och sälja varorna kan vara en unik affärsidé och få stor framgång. BESKRIV HUR DU GÖR AFFÄRER MED KUNDEN OCH HUR LOGISTIK - LAGER HÅLLNING ÄR UPPBYGGD MELLAN DIG, KUNDERNA OCH LEVERANTÖRERNA Kommer du att investera i egen produktion eller ta över ett befintligt produktionsföretag. Beskriv fördelarna med egen tillverkning, hur branschen ser ut, geografiska området, din erfarenhet och kunnande, kapacitet, effektivitet, inköp, eventuella mellanled, ekonomi, samt hur du når och får affärer med kunderna. BESKRIV FÖRDELARNA MED EGEN PRODUKTION OCH UPPBYGGNAD AV DITT AFFÄRSSYSTEM? En förutsättning för ditt företagande är att det finns köpare till dina produkter och tjänster. Hur ser dina kunder och målgrupper ut? Löser dina produkter och tjänster © startaeget.fi och Silve Almgren (10/42) 30.3.2006 kundernas behov och problem? Kan Du dela in kunderna/ målgruppen storleks mässigt i omsättning och täckningsgrad (TG) Har du idéer och metoder för hur du skall nå dina kunder? Har du pågående förhandlingar med några kunder? HUR SER DINA KUNDER UT? PÅGÅR FÖRHANDLINGAR MED KUNDER? Är marknaden lokal eller global? Det är viktigt att du begränsar din geografiska marknad till den del du har resurser att bearbeta. Därefter kan du efter hand utöka marknadsområdet om du har resurser. Bli stark på din hemmamarknad vad gäller företagets resurser och ekonomi innan du går in på en ny marknad. BRANSCH OCH GEOGRAFISKT VERKSAMHETSOMRÅDE Beskriv affärsidéns unika och starka sidor och utvecklingsmöjligheter AFFÄRSIDÉNS STARKA SIDOR - UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Beskriv svaga sidor, problem och hot. AFFÄRSIDÉNS SVAGA SIDOR – PROBLEM OCH HOT © startaeget.fi och Silve Almgren (11/42) 30.3.2006 Vissa typer av verksamheten kräver särskilda tillstånd för att etablera verksamheten? Berör din affärsidé, produkter och tjänster en sådan verksamhet. Några exempel på verksamhet som kräver tillstånd: yrkesmässig trafik, servering av alkoholhaltiga drycker och försäljning på offentlig plats och inom vårdområdet. Yrkesinspektion och brandmyndighet kan ha synpunkter på Din verksamhet framförallt när det gäller produktion. KRÄVS SÄRSKILDA TILLSTÅND FÖR VERKSAMHETEN? Med de uppgifter du skrivit ner gör du en fullständig beskrivning av din affärsidé. MIN AFFÄRSIDÉ © startaeget.fi och Silve Almgren (12/42) 30.3.2006 9.2 Strategi Under denna rubrik görs en beskrivning på hur företagets skall nå sina mål. Det kan ske genom en unik affärsmodell, annonsering, personlig försäljning m.m. Framgångsrika företag har ofta utarbetat strategiska kriterier för sin affärsmodell som t ex lågprisbutik eller märkesbutik med hög kvalitetsnivå och affärsläge. VILKA STRATEGISKA KRITERIER HAR DU VALT FÖR DIN AFFÄRSMODELL? Ofta med en välplanerad strategi och som skiljer sig från mängden har företag blivit framgångsrika. Se på IKEA och Hennes & Mauritz, Claes Olsson med flera vilkas strategier skiljer sig vad gäller affärsläget, lagerhållning och logistik, inköp, prissättning och hur många butiker man skall etablera årligen på den globala marknaden. HAR DU NÅGOT FÖRETAG SOM FÖREBILD NÄR DET GÄLLER STRATEGISKA MÅL SAMT BESKRIV DEM? Du kan grafiskt illustrera den strategi Du kommer att använda i affärssystemet, exempelvis att produktutveckling och design utförs inom företaget, produktion hos underleverantörer samt försäljning via återförsäljare. En väl genomtänkt strategi visar ledningens verklighetsförankring. ILLUSTRERA GRAFISKT DEN STRATEGI DU KOMMER ATT ANVÄNDA I AFFÄRSSYSTEMET © startaeget.fi och Silve Almgren (13/42) 30.3.2006 De strategiska målen planeras dels på kort sikt dels på lång sikt och syftar till att nå affärsplanens mål. Vilka strategiska mål har du i din affärsidé. Gör en handlingsplan som beskriver åtgärder, aktiviteter och mål samt när dessa börja och slutar. STRATEGISKA MÅL Åtgärder - aktiviteter Mål Startar Slutar 9.3 Mål Under denna rubrik sammanställer man företagets mål periodvis, antingen varje månad, kvartal eller år med budgeterat antal sålda enheter, omsättning och vinst. Detta kan göras för respektive produkter eller totalt för hela bolagets verksamhet. Det kan också vara andra mål som t ex antalet butiker som öppnas under året, med hur många % skall man minska svinnet i butiken. Viktigt är att angivna målen går att följa upp för givna tidsperioder. Även delmål som kan finnas under andra rubriker i affärsplanen bör även anges under den här rubriken. Det ger en ger en bra överblick på företagets mål och underlättar dessutom din uppföljning. MÅL Omsättning Antal sålda enheter Vinst Antalet anställda Öppnade butiker Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 9.4 Vision Hur ser min affärsidé ser ut om 5 till 10 år? Har det gett goda vinster? Har utvecklingen varit som jag tänkt? Skriv ner vilka mål och visioner du har på lång sikt. Att ha en dröm, se ett visionärt framtidsscenario om hur din företagsverksamhet kan utvecklas är positivt och stärker affärsidén. MINA VISIONER ÅR 5 ÅR 10 10. Produkter/tjänster © startaeget.fi och Silve Almgren (14/42) 30.3.2006 10.1 Produktsortiment Hur ser trenderna ut för produkterna och hur kommer de att påverka försäljningen? Går det att utveckla produkterna vad kostar det och hur sker finansiering? Finns det behov av service och i så fall vem har hand om detta? Finns det några garantiåtagande? Hur ofta utnyttjar kunderna detta och vad kostar det? BESKRIV DITT PRODUKTSORTIMENT, TRENDER, SERVICE, GARANTIER I en produkts livslängd har vi sex faser, införning, tillväxt, mognad, mättnad, nedgång och avveckling. Storleken på din vinst är ofta relaterad till dessa faser. I vilka faser befinner sig dina produkter? Hur länge har produkterna funnits på marknaden? Har det under produktens livslängd skett några modifieringar? Om du har produkter i mättnadsfasen på väg mot nedgång, har du nya produkter som skall introduceras på marknaden? HUR SER LIVSLÄNGDEN (CYKEL) UT FÖR DINA PRODUKTER? Gammal produkt Förs.volym Ny produkt Förs.volym Gamla produkt vinst Införing Tillväxt Mognad Mättnad Nedgång Avveckling BESKRIV I VILKEN ELLER VILKA FASER DINA PRODUKTER BEFINNER SIG I © startaeget.fi och Silve Almgren (15/42) 30.3.2006 10.2 Leverantörer Vilka leverantörer tänker du anlita? Vilka fördelar har valda leverantörer? Vilka leverans- och betalningsvillkor samt leveranstider har du? Är du beroende av en leverantör? Vilka relationer har du till leverantörerna? Vilka priser och avtal har du fått? Har du skriftliga avtal? BESKRIV DINA LEVERANTÖRER, PRISER, LEVERANS OCH BETALNINGS VILLKOR, LEVERANSTIDER, SKRIFTLIGA AVTAL. ÄR DU BEROENDE AV NÅGON LEVERANTÖR? 10.3 Forskning och utveckling Hur är forskning och utvecklingsarbetet organiserat? Hur ser den tekniska utvecklingen ut vad gäller tillverkningsmetoder och produktionsutrustning? Har du möjligheter att genomföra förbättringar med den nya tekniken? Vad kostar det och hur kan det finansieras? BESKRIV NU-LÄGET I FORSKNING OCH UTVECKLING Sker utveckling av produkter i egen regi eller tillsammans med någon samarbets partner? Om du jämför din produktionsteknik med konkurrenternas vilka fördelar och nackdelar har du konkurrensmässigt? Krävs det av dina medarbetare någon speciell kompetens och utbildning? . HUR SKER UTVECKLING AV NYA PRODUKTER? KRÄVS NÅGON SPECIELL KOMPETENS OCH UTBILDNING? © startaeget.fi och Silve Almgren (16/42) 30.3.2006 Vad är aktuellt just nu inom produktutvecklingen? Har du planerat några tekniska förbättringar och/eller utveckling av nya produkter inom närmaste åren? Iså fall hur finansieras det? HAR NI PLANERAT NÅGON PRODUKTUTVECKLING DE NÄRMASTE ÅREN? 10.4 Patent, mönsterskydd, licenser och varumärke Finns det patent, mönster- och/eller varumärkesskydd i företaget? Hur länge gäller dessa skydd? Vilka länder? Hur starkt är skyddet mot dina konkurrenter? Finns det risk för patentintrång? Har Ni haft patentintrång och hur har det handlagts? Finns det några ansökningar under behandling? Hur starkt är ert varumärke? Vilken betydelse har varumärket för er affärsidé? Har ni några licensavtal antingen som givare eller tagare? Vad är royaltyn? Hur länge gäller dessa avtal? Hur är klausulen om uppsägning utformad? Vilken betydelse har royaltyns intäkter eller utgifter för er verksamhet? FINNS DET NÅGRA SKYDD SAMT I SÅ FALL VILKA VILLKOR GÄLLER? 11.0 Marknad (Modul 7, Planering av marknadsföringen) 11.1 Vem är dina kunder? Hur har du formulerat och beskrivit dina kunder under rubriken affärsidé? Vilket behov har kunderna av produkter och tjänster? Uppfyller vi deras behov? Hur gör vi det bättre än konkurrenterna? Hur får vi kunskap om kundernas behov och deras inställning till vårt företag och produkter? Har du eget lager eller sker leveransen direkt från fabrik till kunden? Gör en beskrivning av hur kunderna ser ut som du riktar din marknadsföring till. Var finns kunderna geografiskt? Vilka vanor har kunderna när det gäller köp av varor? Är kunderna privatpersoner, mindre eller större företag, grossister/distributörer, kommuner, föreningar eller någon annan målgrupp? Se följande exempel: BESKRIVNING AV DIN KUND – PRIVATPERSON © startaeget.fi och Silve Almgren (17/42) 30.3.2006 Ålder Inkomst Socialgrupp Civilstånd Bostadsort Inköpsplats Hur ofta köp Köp/snitt BESKRIVNING AV DIN KUND - FÖRETAG Storlek Storlek Bransch Geografisk anställda Omsättning region Utbildning Kunskaper Hobbies Vem beslutar Tillhör grupp Reklam Ägare Inköp Tillhör grupp Övrigt Reklam Kan vi få trogna stamkunder långsiktigt genom aktiv marknadsföring, prenumerationer, säljbrev och serviceavtal? Hur ser de här kunderna ut? HUR FÅR VI TROGNA STAMKUNDER? BESKRIV DE HÄR KUNDERNA? Kan vi göra årskontrakt eller fasta avtal med olika löptider? Vilka kunder och hur många kan vi få fasta avtal med? Hur stor andel av omsättningen kan komma från fasta avtal? HUR FÅR VI KUNDER MED ÅRSKONTRAKT OCH FASTA AVTAL? VILKEN ANDEL KAN VI NÅ AV OMSÄTTNINGEN? Hur köper kunderna ofta eller sällan och hur mycket? Vad är kundernas pris känslighet, genomsnittligt inköpsbelopp? Hur köptrogna är kunderna? Har du säsongsvariationer? Kontrollera med branschorganisationen och kom ihåg om säsongsvariationerna är stora och kan påverka din likviditet. Har du redan kunder gå då igenom deras andel av omsättningen, samt se om det finns andra målgrupper på marknaden som kan vara intressanta för dig. Vilka kunder och hur många har du redan idag? Specificera gärna de största kunderna och deras andel av omsättningen. Vilka nya kunder kan vara intressanta och hur ser de ut? Kan du ange de viktigaste kunderna? Har du redan idag kunder som lagt order eller garanterat dig att köpa eller du tror de kommer att köpa dina produkter och tjänster? Lista dessa kunder och med vad du tror ordervärdet kommer att bli ? © startaeget.fi och Silve Almgren (18/42) 30.3.2006 KUNDER SOM VI REDAN HAR AFFÄRER MED HUR KAN VI SÄLJA BÄTTRE TILL LISTA ÅTGÄRDER DESSA KUNDER? Hur många kunder finns idag? Ange de viktigaste kunderna Hur stor är genomsnittsordern? Vilken andel i omsättningen har de här kunderna? Har kunder garanterat dig att köpa? Lista dessa kunder och beräkna ordervärdet Är befintliga kunder köptrogna? Köper kunderna sällan eller ofta och till vilket pris? Påverkar säsongsvariationer kundbeteendet? Vem hos kunden fattar besluten och genomför upphandlingen? Tar det kort eller lång tid att få avslut på affärerna? KUNDER SOM VI KAN FÅ AFFÄRER MED HUR HITTAR VI NYA KUNDER? LISTA ÅTGÄRDER Vilka målgrupper som kan vara intressanta? Hur ser vår kundprofil ut? Hur får vi våra kunder att rekommendera oss till andra? Tänk på att det är farligt att ha ett mindre antal kunder. Ifall någon slutar köpa blir din risk stor. Tänk på att kunden kan se dig som en risk om de lägger alla inköp hos dig. Hur hanterar du de riskerna ? ÄR DU BEROENDE AV NÅGON STOR KUND? HUR HANTERAR DU RISKERNA? Säljer du kontant eller faktura med betalningsvillkoren 10 eller 30 dagar netto med bank- och kreditkort. Hur är kundernas betalningsförmåga? Kontrollera branschorganisationen om kreditförlusterna är stora i branschen och leveransvillkor som gäller. Vilka leverans-, och betalningsvillkor har © startaeget.fi och Silve Almgren (19/42) eller med vilka dina 30.3.2006 leverantörer? Kundernas inbetalningar och dina utbetalningar är viktiga för din likviditet och kassaflöde. BESKRIV DINA BETALNINGSVILLKOR. VILKA ÅTGÄRDER BÖR DU VIDTA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR KUNDFÖRLUSTER OCH FÖRBÄTTRA DITT KASSAFLÖDE 11.2 Hur ser marknaden ut idag? Beräkna totalmarknaden i EUR för dina produkter/tjänster för kommande verksamhetsåret. I en del fall kan du också beräkna marknaden i antalet enheter, Utgå från bland annat de kriterier som angetts i affärsidén. För att få fram uppgifter om marknaden kan du tala med branschorganisationen, företag i branschen, statistikcentralen och du kan söka på Internet. Får du inte fram några uppgifter får du göra en uppskattning av din totalmarknad. Därefter beräknar du din andel av marknaden och får fram detta i % När du gjort denna beräkning skriver du ner vad totalmarknaden är och din andel i EUR och %. MARKNAD ANTAL KÖPARE ÅRSINKÖP SNITT/KÖPARE Hela marknaden EUR Vilken marknadsandel når du? EUR FÖRSÄLJNING/ ÅR EUR % 100 EUR % Din framtida marknad kan vara beroende av politiska åtgärder, konjunktur svängningar, modeväxlingar, trender, säsongsvariationer m.m. Försök att få fram statistik, ekonomisk fakta och uppgifter så att du kan göra en bedömning av tillväxtmöjligheterna under en femårsperiod? Ange vilka källor av fakta du använt dig av vid din bedömning. Viktig information kan du bifoga som bilaga. Gör en bedömning om konkurrenter kan bli ett hot och kan ta sig in på din marknad i framtiden, och om det finns andra faktorer som kan påverka utvecklingen. Hur påverkar ditt företags geografiska placering din marknad, kunder och leverantörer? Ange nu din totalmarknad för de närmaste tre åren samt hur stor marknadsandel du kan ta varje år. Ange beloppen i Euro och marknadsandelarna i %. TOTALA MARKNADEN I EURO DIN MARKNAD I EURO DIN MARKNADS ANDEL I % - ÅR 1 © startaeget.fi och Silve Almgren (20/42) 30.3.2006 ÅR 2 ÅR 3 11.3 Hur ska kunderna nås? Berätta vilka åtgärder och medel Du tänker använda Dig av för att nå marknaden och kunderna? Analysera noga vad konkurrenterna gör rätt och fel innan Du bestämmer Dig för hur Din verksamhet skall se ut och presenteras. Lyft fram och presentera dina produkter och tjänster på ett udda sätt så har du större chans att bli ihågkommen. HUR SKALL KUNDERNA NÅS? 11.4 Konkurrenter, kundservice jämförelse med produkter/tjänster, pris, kvalité, Här jämför du konkurrenterna med din egen verksamhet. Kartlägg dina konkurrenter, marknadsandelar, ägare, omsättning, försäljning, skulder och lönsamhet, distributionskanaler, marknadsföring, prissättning och orderläge. Jämför dina produkter i unika skillnader, produktfunktion, tillförlitlighet, hållbarhet, design, leveranssäkerhet, kundservice, marknadsföring, prissättning och till slut starka och svaga sidor både för företaget och produkterna. MIN JÄMFÖRELSE MED ANDRA MYCKET FÖRETAG BÄTTRE Maskinpark - utrustning Produktionsteknik Produktfunktion och design Tillverkningskostnader -försäljningspris Yrkeskunnande Leveranssäkerhet och kundservice Kunskaper i marknadsföring Övrigt LIKA SÄMRE Fråga dina vänner om de känner till något om dina konkurrenter. Ofta får man den vägen värdefull information. Det finns flera företag där du kan beställa bokslut och upplysningar av dina konkurrenter. Kostnaden är ganska liten i förhållande till den ekonomiska information du får om konkurrenten. BEDÖMNING AV KONKURRENTER Bedömning av egen produkt eller tjänst 1. 2. 3. 4. Pris © startaeget.fi och Silve Almgren (21/42) 30.3.2006 Betalningsvillkor Garanti Leveranstid Logistik Service Sortiment Butiksläge Inredning lokal Design & form Produktutveckling Övrigt Man får inte glömma sina konkurrenter. Därför bör man planera en konkurrent bevakning, där man bestämmer vilka åtgärder man bör vidta och hur ofta. BEVAKNING AV KONKURRENTER Åtgärder Tid och plats 11.5 Kalkyler och prissättning Om du redan är ingång med ett företag, vilken typ av kalkyler och prissättning har du? Skall du starta eget och prissätta dina produkter och tjänster får du försöka hitta en prisnivå som ligger rätt och vad marknaden tål, ej för lågt då det alltid är svårt att höja priserna. Hellre börja med lite för hög prissättning då är det lättare att sänka priset om det behövs. Viktigt är att du kontrollera ditt TG (Täckningsgraden) och TB (Täckningsbidraget) och jämför den med branschgenomsnittet. Det är också viktigt att du tittar på hur prissättningen är inom branschen och att du jämför din prissättning med dina konkurrenter. I de flesta fall utgår vi från brutto- eller nettoprislista med olika rabattsystem. När du bestämt det pris och genomsnittliga TG du vill ha kan du se vilka priserbjudande till kunden som passar dig bäst, stamkundspriser, volym och årsrabatter, säsongspriser, differentierad priser för olika målgrupper eller annan typ av prissättning, 11.6 Logistik Varans väg från producenten till slutanvändaren kan vi sammanfatta i ett ord logistik. För logistiken har vi olika distributionskanaler grossisten, återförsäljare, franchise, homeparty, direktförsäljning och försäljning via Internet m.m. Lagerhållning kan ske via någon dessa distributionskanaler, eller i våra egna lokaler eller hos leverantören. © startaeget.fi och Silve Almgren (22/42) 30.3.2006 Det finns också utomstående lagerhotell som t ex posten och andra distributions företag driver. Beskriv hur du tänkt din logistik gärna med en grafisk bild. LOGISTIK 11.7 Service Vilken betydelse har bra service för din verksamhet? Beskriv din kundservice? Hur behandlar du klagomål och reklamationer? Hur handlägger du garantier och bytesrätt? Vilken betydelse för kunden har tips, råd, förslag och handledning? Vilka möjligheter har du att ordna reservdelar och hjälpa till med reparationer? Vilka leveranstider har du? Vilka möjligheter för hemkörning finns? BESKRIV DIN KUNDSERVICE 11.8 Personlig försäljning Har du företag hur ser då din säljorganisation ut? Hur länge har säljarna varit anställda i företaget? Finns det behov av förändringar? Om du har återförsäljare eller andra säljkanaler, var finns dessa geografiskt och många är det? Vilka andra produkter säljer återförsäljarna? Hur länge har återförsäljarna funnits i din organisation? Om du skall starta eget är det viktigt för dig att analysera ditt behov och planera eventuell säljorganisation. Hur har du tänkt organisera försäljningen? Geografiskt , egna säljare, återförsäljare eller andra åtgärder? Jämför din säljorganisation med konkurrenternas och gör en bedömning av svaga och starka sidor. Finns det i deras organisation någon stark säljare som skulle passa in hos dig? Hur budgeterar du försäljningen månad, kvartal eller år? Sker fördelning av budgeten på respektive säljare och/eller återförsäljare. Hur sker uppföljning av resultat jämfört med budget? Vem gör uppföljningen? Arbetar säljarna med fast lön eller provision eller en kombination av bådadera. © startaeget.fi och Silve Almgren (23/42) 30.3.2006 BESKRIV DIN SÄLJORGANISATION 11.9 Marknadsföring Hur mycket pengar planerar du att investera i marknadsföring under respektive år de tre följande åren. Vilka marknadsåtgärder är intressanta för hur du skall nå dina kunder och hur beräknar du dessa kostnader. Ta in offerter och se till att totala kostnaderna ej överstiger din marknadsföringsbudget. Valda åtgärder och kostnader skrivs in under rubriken marknadsplan. Företagets namn bör anknyta till affärsidén så att kunderna direkt vet vad företaget säljer. Med utgångspunkt från namnet på företaget och affärsidén gäller det att utforma en bra logotype, visitkort, brevpapper och kuvert som kunderna lätt känner igen. Bifoga gärna en skisser och kostnadsförslag som bilaga. Planera öppettider, utbilda personalen på produkterna, ge riktlinjer för hur personalens kundservice skall fungera och hur de skall svara och uppträda i telefon. Skriv ner hur du tänkt utforma produktpresentationer, bruksanvisningar, prissättning och rabatter, kreditmöjligheter, och betalningsvillkor. Planera öppningsdag ”Öppet hus” för ditt nya företag. Bjud in blivande kunder, leverantörer, bankdirektören och övriga eventuella finansiärer, revisorn, pressen och andra samarbetspartners till en liten happening. Ofta är det lite unika och originella marknadsföringsåtgärder som har de största framgångarna. Vilka idéer har du? Vilka marknadsföringsåtgärder tycker du är intressanta för din affärsidé ? Webbsida på Internet, personlig försäljning, säljbrev, direktreklam, annonser, pressinformation och pr, artiklar i tidningar, mässor, utställningar, konferenser, återförsäljarstöd m.m. MARKNADSFÖRINGSÅTGÄRDER KOSTNAD EUR Göra företaget känt Gamla kunder © startaeget.fi och Silve Almgren (24/42) 30.3.2006 Nya kunder 11.10 Marknadsplan Marknadsplanen är en sammanställning av olika marknadsföringsåtgärder, kostnader och när aktiviteterna börjar och när de slutar samt vilka försäljningsmål som kan nås med varje kampanj. Under rubriken marknadsföring har vi gått igenom och bestämt budgeten för marknadsföringen samt listat vilka kampanjer och aktiviteter som vi skall genomföra. Uppgifterna förs in i marknadsplanen tillsammans med en tidsplan. Vem är ansvarig för marknadsplanen? Målen för de olika kampanjerna skall bestämmas för varje aktivitet, antal svar på annons, antal telefonsamtal, besök hos kunder, antal offerter och order etc. Vem sköter uppföljning? MARKNADSPLAN Kundgrupp Produktgrupp Marknadsföringsåtgärd Tidpunkt Budget Mål Ansvarig 12. Organisation (Modul 4,Val av företagsform) (Modul 8, Personalhantering) (Modul 10, Försäkringar) (Modul 11, Företagets juridiska handlingar) (Modul 13, Företagsledning och organisation) 12.1 Ägare Beskriv kortfattat vad du arbetat med tidigare och de erfarenheter du har inom den bransch du funderar på att starta eget. De allra flesta som startat ett nytt företag har arbetat inom branschen i många år. Då man startar eget tar man med sig detta kunnande och även några viktiga kontakter/kunder för att få en flygande start. Om Du däremot startar inom en ny bransch måste Du övertyga andra om Ditt kunnande. BESKRIV VAD DU TIDIGARE ARBETAT MED, ERFARENHETER OCH KUNNANDE © startaeget.fi och Silve Almgren (25/42) 30.3.2006 Vilka erfarenheter har du av eget företag? Har du släktingar eller vänner som driver företag? Om du skall starta eget är du beredd att gå in med egna riskpengar? Vad händer om företaget går i konkurs och du förlorar de pengarna? Hur fungerar det hemma? Stöder övriga i familjen att du startar eget? Har du någon som du kan prata med utbyta tankar och få goda råd? Vilka personliga egenskaper har du? Var beredd på att banken och eventuellt andra finansiärer kommer att granska din privatekonomi om du behöver låna kapital. DINA ERFARENHETER AV EGET FÖRETAG – SLÄKT- VÄNNER STÖDJER FAMILJEN DITT BESLUT ATT STARTA EGET BESKRIV DITT RISKTAGANDE, EGNA OCH LÅNADE PENGAR ÄR DU RÄTT PERSON FÖR ATT BLI FÖRETAGARE? KÄNNER DU ATT DET ÄR EN UTMANING OCH ÄR DU BEREDD ATT ANTA UTMANINGEN? DET BEROR PÅ DIG SJÄLV OM DU SKALL LYCKAS. © startaeget.fi och Silve Almgren (26/42) 30.3.2006 Det är ensamt att vara företagare, många tänker att det skulle vara skönt och ha en kompanjon, men i verkligheten blir det lätt kontroverser. Hur känner du att du har rätt kompanjon? Hur kompletterar din kompanjon dig? Vad som är viktigt att det finns kompanjons -avtal där regler finns angivet för vad respektive delägare skall göra och fördelning av vinst/förlust, förmåner, hembud, och konkurrensklausul VAD BÖR DU TÄNKA PÅ OM DU HAR EN KOMPANJON? Är du ensam ägare till företaget gör du en kort beskrivning av dig själv samt ett CV som bilaga, Är det flera ägare gör man en kort beskrivning av dem, hur länge de varit ägare, om de är aktiva i bolaget, om någon har en ledningsfunktion och hur länge de har arbetat i företaget. Om någon av ägarna arbetar deltid eller inte arbetar alls i företaget och har andra engagemang anges detta samt bifoga CV:n som bilaga. Finns kompanjons - och aktieägaravtal bifogas detta som bilaga. BESKRIVNING AV ÄGAREN / ÄGARNA? VILKEN DOKUMENTATION SKALL BIFOGAS TILL AFFÄRSPLANEN? Du kan driva din verksamheten i olika bolagsformer: Aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag, enskild firma och ekonomisk förening? Det är viktigt att gå igenom för- och nackdelar för de olika bolagsformerna samt diskutera saken med revisorn. Du behöver en bankförbindelser även om du inte behöver låna pengar, och även i det här fallet tittar banken på din privatekonomi I VILKEN BOLAGSFORM SKALL JAG DRIVA FÖRETAGET? © startaeget.fi och Silve Almgren (27/42) 30.3.2006 Om du driver verksamhet hur ser företagets organisation ut? Beskriv organisationen styrka och svagheter. Krävs ökat personalbehov under den kommande treårsperioden och iså fall vilka funktioner? Håller du på med att planera verksamheten gör en analys på vilken personal du behöver samt deras utbildningsnivåer och yrkeserfarenhet. Beräkna ditt behov av antalet anställda under en treårsperiod fördelat per år. Gör en beskrivning på tänkt lönepolicy, bonussystem, erbjudanden om delägarskap. Gör gärna en grafisk bild över din organisation BESKRIV DIN ORGANISATION Ett personligt nätverk är värdefullt. Tänk igenom var du har gamla kontakter och ta vara på de nya kontakter du får när du kommer igång med verksamheten. BESKRIV DITT NÄTVERK 12.2 Ledning, personliga kvalifikationer För den personal som har ledande funktioner i företaget görs en kort beskrivning på kvalifikationer, ålder, samt eventuell engagemang i andra verksamheter. Antingen ledningen består av ägare eller anställda bör även en befattningsbeskrivning upprättas vilket berättar om ansvarsområdet och arbetsuppgifter. UPPRÄTTA BEFATTNINGSBESKRIVNING ARBETSUPPGIFTER © startaeget.fi och Silve Almgren (28/42) MED ANSVARSOMRÅDE OCH 30.3.2006 12.3 Medarbetare Hur väljer du medarbetare till företaget? Hur många har du tänkt anställa under den kommande treårsperioden fördelat per år? Hur fördelar sig antalet medarbetare på de olika arbetsuppgifterna? Vilken utbildningsnivå behöver din medarbetare? Vilken annan erfarenhet behövs? Hur har du tänkt fördelningen mellan kvinnor och män? BESKRIV DIN POLICY NÄR DET GÄLLER VAL AV MEDARBETARE 12.4 Styrelse Många små aktiebolag har enbart ägaren som styrelseledamot och en annan person som suppleant. För övriga bolagsformer behövs ingen styrelse. En styrelse är viktig för ett bolag som har flera ägare och mål att bygga upp en större verksamhet med god lönsamhet. I styrelsen bör finnas med ett antal personer beroende på företagets storlek och affärsinriktning. Vilken typ av styrelsemedlemmar som är bra för bolaget är beroende på vilken kompetens man önskar? Ta därför hänsyn till följande kvalifikationer t ex en juridisk kunnig person , en marknadsförare, en person med bra nätverk, en person som kan export och en person som kan ekonomi. Det bör framgå av deras personbeskrivning vilka engagemang styrelsemedlemmarna har i andra verksamheter, om de är anställda eller äger aktier i bolaget. Vidare bör det framgå vilka ersättningar styrelsen erhåller. Om några förändringar i styrelsen är på gång bör detta anges. En registrerad styrelse har stort ansvar för bolagets verksamhet. Ett annat sätt är att knyta rådgivare inom de områden du har behov av utan att de är bundna till juridiska styrelsearbetet. Hur ser du på en styrelse?. Har du personkontakter med lämpliga kvalifikationer som är beredda att gå in ditt företags styrelse till rimliga kostnader? Har du några kontakter som vill bli dina rådgivare? Hur bygger du upp ett bra nätverk? Är du beredd att få igång ett aktivt styrelsearbete? HUR STYRS FÖRETAGET? Hur ser närverket ut? Är en styrelse aktuell? Vilken kompetens behövs i en styrelse? Vilka rådgivare kan knytas till företaget? Vilka kontakter finns FÖRSLAG MÖTESPUNKTER FÖRETAGET © startaeget.fi och Silve Almgren FÖR ÅTGÄRDER? STYRNING (29/42) AV SKALL GENOMFÖRAS TID? 30.3.2006 Genomgång av senaste protokoll Periodens orderingång, fakturering, beläggning maskinpark Periodiskt bokslut Likviditetsbudget, utfall Resultatbudget, utfall Reviderade likviditets-, och resultatbudgeter Väsentliga offerter Tvister och större reklamationer Sortimentsfrågor, marknadsföring Produktutveckling Större investeringar Finansiering, bankkontakter Långtidsplan Organisations-, och personalfrågor Fullmakter och attestrutiner Försäkringsfrågor Förslag till bokslut Revisionsrapport och fastställande av bokslut Kommande möte Övriga frågor 12.5 Revisor Ange alla uppgifter på bolagets revisor, om han är GRM eller CGR och vilken byrå han representerar. Om personen har varit revisor i bolaget en längre tid han en stor kunskap om ägarna och bolagets utveckling. Om andra revisorer har varit aktuella tidigare bör det framgå? Kommer kända förändringar av revisor att ske bör detta anges. VEM HAR DU SOM REVISOR ELLER VEM BLIR FÖRETAGETS REVISOR? 12.6 Samarbetspartners Företaget kan ha samarbetspartners som angetts under andra rubriker. Här görs en sammanställning av dessa partners tillsammans med övriga. ANGE SAMARBETSPARTNERS 12.7 Administration, lokaler, försäkringar, etableringshinder, avtal och datasäkerhet © startaeget.fi och Silve Almgren (30/42) 30.3.2006 Hur har du tänkt dig administrationen? Vem sköter vad? Här följer en del arbetsuppgifter: Post, personal, fakturering, in- och utbetalningar, momsredovisning, skatter och avgifter bokföring/redovisning, , revisor, bokslut, deklaration, försäkringar, bank, order och inköp, budgetering/budgetuppföljning, försäljning, marknadsföring och reklam. HUR ADMINISTRATIONEN ORGANISERAS? Om du redan har lokaler beskriv och motivera dess geografiska placering, hyresnivåer och när det gäller en hyrd lokal vilken tid gäller vid uppsägning. Äger företaget lokalerna bör man ange marknadsvärde och belåning. Om du nu enligt din affärsplan räknar med en expansion av företaget räcker då utrymmena till? Måste vi söka nya lokaler? Kan du få lokaliseringsstöd? Om du ej har lokaler beskriv dina önskemål om butik-, eller affärslokal, kontor, produktions-, och lagerlokal samt när du behöver lokalen, HUR SER DITT VAL AV LOKAL UT? Försäkringar är en viktig del. Kontakta några försäkringsbolaget och begär förslag och offert. Skriv ner under den här rubriken vilken slags av försäkringar som kan vara aktuella: Ansvar-, avbrotts-, och egendoms-försäkring. Vidare bör du tänka igenom ditt behov av liv-, sjuk-, olycksfall- och pensionsförsäkringar. VILKA FÖRSÄKRINGAR ÄR AKTUELLA? Kontrollera om det finns någon form av etableringshinder för att genomföra din affärsidé? Vilka regler och tillstånd gäller för din bransch? Vilka myndighetskontakter kan du kontakta. © startaeget.fi och Silve Almgren (31/42) 30.3.2006 ANGE ETABLERINGSHINDER VILKA SKALL KONTAKTAS? Det är viktigt med skriftliga avtal i företaget. Skriv avtalen själv, och låt sedan en jurist eller revisorn gå igenom att text och formuleringar så att det är juridiskt korrekt. Skriv ner vilka avtal du behöver. Bifoga avtalen som bilaga. VILKA AVTAL BEHÖVER DU? Hur kommer du att hantera i datasystem virusangrepp, dataintrång, driftsstörningar och back - up? HUR HANTERAR PROBLEM I DATASYSTEMEN? © startaeget.fi och Silve Almgren (32/42) 30.3.2006 13. Produktion 13.1 Organisation egen produktionsplanering Hur stor del av produktionen sker i egen regi? Var sker produktionen geografiskt i förhållandet till kontoret? Hur många är verksamma i produktionen? Finns det någon trång sektor och hur hanteras detta? Beskriv möjlig kapacitet, produktionens tekniska nivå samt fördelar gentemot konkurrenterna. Finns det investeringsbehov och går det att rationalisera produktionen? BESKRIV EGEN PRODUKTION 13.2 Produktionsteknik Beskriv produktionens tekniska nivå och fördelar gentemot konkurrenterna? Hur implementerar jag ny teknik för tillverkningsmetoder och produktionsutrustning? Behövs speciellt utbildade medarbetare i produktionen? BESKRIV FÖRETAGETS PRODUKTIONSTEKNIK 13.3 Produktionsekonomi Visa tillverkningskalkyler samt (TB) Täckningsbidrag (TG) Täckningsgrad eller självkostnadskalkyler för viktiga produkter samt nyckeltal, för t.ex. produktion per anställd, nyttjandegrad av maskiner? BESKRIV DINA MÅL 13.4 Underleverantörer © startaeget.fi och Silve Almgren (33/42) 30.3.2006 Hur stor andel av produktionen står underleverantören för och vilka moment ansvarar de för? Hur många underleverantörer finns? Har du skriftliga avtal med dem? Är ditt företag beroende av underleverantörer? Är du beroende av någon underleverantör? Hur är underleverantörernas ekonomiska situation? Om en underleverantör går i konkurs hur hanterar du detta? HUR ANVÄNDER DU OCH SKRIVER AVTAL MED UNDERLEVERANTÖRER 13.5 Miljöpåverkan Medför företagets verksamhet föroreningar för luft, vatten m.m.? Behövs några miljötillstånd för verksamheten? Hur ser regelverk och lagstiftning ut för företaget? Vilka miljöinvesteringar planeras för framtiden. Finns det kända förändringar som påverkar företagets verksamhet? HUR PÅVERKAR MILJÖN OCH LAGSTIFTNINGEN FÖRETAGET? 14. Ekonomisk information (Modul 5, Ekonomisk planering) (Modul 6, Bokföring) (Modul 9, Beskattning) 14.1 Ekonomiska nyckeltal, resultat-, och likviditetsbudget för tre år Har du kunskaper att göra beräkningar av nyckeltal, resultat-, och likviditetsbudget? Har du någon som kan hjälpa dig? Har du frågat revisorn? Om du kommer att använda dig av bokföringsbyrå har du frågat dem? KAN DU SJÄLV ELLER BEHÖVER DU HJÄLP? För att få en god överblick över den ekonomiska situationen är det stora fördelar med att jämföra några nyckeltal. Gör en tabell där du lätt kan jämföra nyckeltalen. © startaeget.fi och Silve Almgren (34/42) 30.3.2006 Aktuella nyckeltal är omsättning, resultat, fordringar och skulder. För de kommande räkenskapsperioderna beräknar du även orderstocken. Har du nyckeltal som du tycker är intressanta för in dem i tabellen. Gör nyckeltalsanalysen för pågående period och de tre senaste boksluten om du redan driver företag Både om du skall Starta Eget eller redan driver företag gör du en beräkning och budget för de tre kommande räkenskapsperioderna. Siffrorna hittar du i balansböckerna utom pågående period som du hittar i bokföringen. Både om du driver företag eller skall Starta Eget gör du en beräkning och budget av nyckeltalen årsvis för de tre kommande räkenskapsperioderna. Aktuella nyckeltal är omsättning, resultat, fordringar och skulder. Här tillkommer beräknad orderstock. NYCKELTALSANALYS - EUR Period Bokslut - Budget Omsättning Resultat Fordringar Skulder Orderstock EUR % År 1 Bokslut År 2 Bokslut År 3 Bokslut År 4 Pågående år År 5 Budget År 6 Budget År 7 Budget Planerar du att Starta Eget gör du för första räkenskapsåret tre resultatbudgetar, en pessimistisk, en optimistisk och en normal. De här tre budgetarna ger dig mycket bra information om risktagandet. Du ser vad som händer ekonomiskt om ditt resultat blir pessimistiskt. Om resultatet bli optimistiskt kan det behövas mer kapital i företaget. För 2:a och 3:e räkenskapsåret görs en resultatbudget för vardera året. Blankett för resultatbudgetarna hittar du på nästa sida. Att få pengarna att räcka till kan många gånger vara svårt för en nyföretagare. Därför är det viktigt att beräkna budget för likviditeten för helst tre räkenskapsperioder. Vad som kan gå fel är att man beräknar inbetalningarna för högt och rörelsen kostnader för lågt. Blankett för budgetering av likviditet hittar du på kommande sida. ÅTGÄRDER FÖR GOD LIKVIDITET Fakturera snabbt Sälja till högre priser Korta betalningstider Effektivare kravrutiner Delfakturera leveranser Förskott från kunder Längre kredittider hos leverantörer Mindre lager Hyra maskiner/inventarier-ej köpa Sälja försäljningsfordringar Ändrade tidpunkter för betalning av amorteringar, räntor, försäkringar etc Använda underleverantörer istället för att Investera ÄR DETTA MÖJLIGT? RESULTATBUDGET © startaeget.fi och Silve Almgren (35/42) 30.3.2006 KONTO Tidsperiod År 1 GRUPP Bedömning Pessimist Omsättning 1 Rörelsens övriga intäkter 2 SUMMA RÖRELSENS TOTALA INTÄKTER Rörliga kostnader: 3 Material, förnödenheter och varor 4 Tjänster av utomstående 5 Rörliga personalkostnader 6 Övriga rörliga kostnader SUMMA RÖRLIGA KOSTNADER FÖRSÄLJNINGSBIDRAG EUR 1) Normal Optimist År 2 År 3 Normal Normal % Fasta kostnader: Personalkostnader Hyror Övriga fasta kostnader SUMMA FASTA KOSTNADER 7 8 9 DRIFTSBIDRAG EUR % 10 11 12 13 1) Summa avskrivningar RÖRELSEVINST/FÖRLUST Summa finansiella intäkter och kostnader VINST/FÖRLUST FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER, RESERVERINGAR OCH SKATTER Summa extraordinära intäkter och kostnader VINST/FÖRLUST FÖRE RESERVERINGAR OCH SKATTER Summa förändringar i avskrivningsdifferenser, frivilliga reserveringar och skatter RÄKENSKAPSPERIODENS VINST/FÖRLUST (Försäljningsbidrag = omsättning + rörelsens övriga intäkter - rörliga kostnader) LIKVIDITETSBUDGET GRUPP Tidsperiod, kolumn/mån © startaeget.fi och Silve Almgren (36/42) 30.3.2006 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 LIKVIDA MEDEL Kassa, postgiro, checkräkning och övriga banktillgodohavanden Inbetalningar inkl moms (då pengarna kommer in till företaget) Försäljning Rörelsens övriga intäkter Finansiella intäkter Övriga inbetalningar SUMMA INBETALNINGAR Utbetalningar inkl moms (då pengarna betalas ut från företaget) Varuinköp Tjänster av utomstående Rörliga personalkostnader Övriga rörliga kostnader Fasta personalkostnader Hyror Övriga fasta kostnader Finansiella kostnader Skatter, bolaget Investeringar i maskiner och inventarier Övriga investeringar Amorteringar Övriga utbetalningar Moms att betala SUMMA UTBETALNINGAR Likvida medel vid periodens slut = Likvida medel vid periodens början + Summa inbetalningar Summa utbetalningar + Checkkredit ej utnyttjat belopp + Nya lån = LIKVIDITET Likviditetsöverskott (+) eller Kapitalbehov (-) © startaeget.fi och Silve Almgren (37/42) 30.3.2006 14.2 Finansiering investeringar och kapitalbehov Du beräknar ditt kapitalbehov dels av rörelsekapital som finansierar likvida medel, försäljnings- och kortfristiga fordringar, varulager leverantörs- och kortfristiga skulder och dels av investeringskapitalet som finansierar iordningställande eller köp av lokal, maskiner, verktyg och reservdelar, bilar, inventarier, reklamskyltar konsulthjälp och speciella marknadsföringsåtgärder. RÖRELSEKAPITAL EUR Likvida medel Varulager Försäljningsfordringar Pengar i kassan och på bank Genomsnittligt belopp för varje månad Genomsnittligt belopp för utestående Försäljningsfordringar Övriga fordringar Förskott, förtidsbetalda hyror, garantier, mervärdesskatt etc. Leverantörsskulder Genomsnittligt belopp för erhållna leverantörskrediter Övriga kortfristiga skulder Genomsnittligt belopp för mervärdesskatt, skatteinnehållning GENOMSNITTLIGT BEHOV AV RÖRELSEKAPITAL + + + INVESTERINGSKAPITAL EUR + = Lokal Övertagande hyresrätt, tillbyggnad, byggnadslov, fastighetsköp Iordningställande lokal Ombyggnad, målning, ljus, värme och ventilation Maskiner, verktygs - Inköp, transporter, installation, el-arbeten utrustning och installationskostnader Inventarier och inredning Inköp kontorsutrustning, personalutrymmen Patent, goodwill Inköp, övertagande, förberedelser Marknadsföringskostnader Neonskylt, logotype, produktkatalog, företagspresentation Oförutsedda kostnader Ändrade planer, nya problem, myndigheters -, kunders och konkurrenters agerande TOTALT INVESTERINGSKAPITAL DITT KAPITALBEHOV Rörelsekapital Investeringskapital DITT KAPITALBEHOV © startaeget.fi och Silve Almgren EUR + + = (38/42) 30.3.2006 Behöver du kapital till att starta eget? Hur mycket är ägarna villiga att investera? Hur mycket lån går det att få av banken? Hur mycket riskkapital behövs från något venture capital -företag eller någon annan affärsängel eller annan finansiär? Vilka garantier och säkerheter kan ägarna ställa? HUR FINANSIERAR DU DITT KAPITALBEHOV? Eget kapital, ägarna? Banklån, vilken bank? Venture capital – företag? Affärsängel-vem? Andra finansiärer? TOTALT SUMMA EUR VILKA GARANTIER OCH SÄKERHETER KAN DU STÄLLA? EUR Om du redan driver företaget och behöver kapital beskriver du vad kapital ägarna har investerat, lån från banken och lån från riskkapitalister och finansiärer och företagets kapitalbehov. För vilka investeringar behövs ytterligare kapital? Vilka garantier och säkerheter kan ägarna ställa för den nya upplåningen? BESKRIV YTTERLIGARE KAPITALBEHOV SAMT SÄKERHETER EUR Vilka investeringar har gjorts under tidigare år? Hur stora har investeringarna varit? Hur mycket återstår av lånen som avser investeringarna? Vilket resultat vinst har investeringarna gett? BESKRIV TIDIGARE ÅRS INVESTERINGAR? EUR Hur mycket kommer att investeras de närmaste tre åren? Hur är fördelning/år? Vad avser dessa investeringar? Vilken nytta har investeringarna med tanke på effektivitet, © startaeget.fi och Silve Almgren (39/42) 30.3.2006 bättre resultat och vinst? Vad är livslängden på investeringen? Vad är avskrivningstiden på investeringen? När ger investeringen vinst? Hur är finansieringen tänkt? Vilket belopp? När är investeringen återbetald? Vem leder projektet? Vad har projektledaren för erfarenhet? Vilken tidsplan har vi? Vilka är riskerna för företaget? Vilka är riskerna för finansiären? HUR SER DINA INVESTERINGAR UT DE NÄRMASTE TRE ÅREN? HAR DU FINANSIERING FRÅN NÅGOT VENTURE CAPITAL-FÖRETAG ELLER AFFÄRSÄNGEL VILL DE OFTA REALISERA SIN INVESTERING INOM TRE TILL FEM ÅR? HUR HANTERAR DU DETTA? 15.0 Hot och möjligheter 15.1 Riskanalys, * Svaga sidor och hot De som lyssnar till din presentation av affärsplanen eller har som läst din affärsplan försöker alltid att hitta dina svaga sidor, bland annat för att testa dig och se hur du kan bemöta dem. Därför bör du själv ta upp de här frågorna på ett tidigt stadium och då ser dina lyssnare att du inte har något att dölja. VILKA FRÅGOR ÄR KÄNSLIGA OCH BÖR TAS UPP PÅ ETT TIDIGT STADIUM? Gör en sammanställning över alla risker som kan vara ett hot och problem t ex att försäljningen inte kommer igång eller senare är beräknat eller minskar med 30 %. Produktutvecklingen tar längre tid än beräknat, kapitalbrist, eventuellt sökta patent blir ej godkända, företaget har för få kunder, marknadsförutsättningarna förändras genom t ex ny lagstiftning. Byte av ledning och nyckelpersoner. Vilka risker har du i din affärsidé? Hur hanterar du dessa risker? Har du en handlingsplan? BESKRIV AFFÄRSPLANENS SVAGA SIDOR OCH HOT © startaeget.fi och Silve Almgren (40/42) 30.3.2006 * Starka sidor och utvecklingsmöjligheter Hur har du beskrivit starka sidor i affärsidéen? Vilka är företaget starka sidor? Finns det utvecklingsmöjligheter? Planera på vilket sätt de skall användas i marknadsföringen av företaget och dess produkter. Vid diskussioner och förhandlingar med t ex bank och finansiärer sälj in dina starka sidor men glöm inte de svaga sidorna hot och problem det ökar trovärdigheten. BESKRIV AFFÄRSPLANENS STARKA SIDOR OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER Bilagor Här nedan ges exempel på bilagor: © startaeget.fi och Silve Almgren (41/42) 30.3.2006 Förteckning över nuvarande aktieägare Organisationsschema. Styrelsens och ledningens bakgrund. CV Teknisk information om produkter, tester och trycksaker Marknad, marknadsundersökningar och marknadsplan Orderläge. Bokslut för de tre senaste tre åren. Budgetar för kommande tre till fem åren för resultat- balansräkningar uppdelat per år för kommande tolv månader, alternativt per månad eller kvartal. Beräkningsunderlag för budgeterna och faktasammanställningar Handlingsplan, riskhantering Aktieägaravtal / kompanjonsavtal Bolagsordning. Registreringsbevis. Hänvisning till webbsidor på Internet - Vinnande affärsplan, - Nuteks affärsplan, - Affärsplan, - Affärsplan, - Affärsplan, - Affärsplan, - Affärsplan, - Affärsplan, - SPCS Affärsplan gratis dataprogram - Affärskolan, utbildning på Internet http://connectsverige.se, http://foretagarguiden.nutek.se/sb/d/463/a/1200 http://affarsplan.com http://svensktnaringsliv.se/ung http://ungforetagsamhet.se http://nyföretagarcentrum.se/starta/affarsplan.pdf http://foretagande.se/affärsplan.php http://iterum.se/index.php?id022 http://vismaspcs.se http://affarsskolan.nu Litteratur Starta Eget, del 1 Affärsidé och marknadsföring, Pagina 1996, Silve Almgren/Hannele Lindfors Starta Eget, del 2 Bolagsformer, bokföring, Pagina 1996, Silve Almgren/Hannele Lindfors Starta Eget, del 3 Ekonomisk planering, Pagina 1996, Silve Almgren/Hannele Lindfors © startaeget.fi och Silve Almgren (42/42) 30.3.2006