Nationell rapport 2008 - Nordisk kommitté för Handelsundervisning

advertisement
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Nationell rapport 2008
Sid 1 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Innehållsförteckning
Distansundervisning
Sid 3-6
Framtidens kompetenser
Sid 7-11
Ny gymnasieskola
Sid 12-16
Sid 2 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Distansundervisning i EU-perspektiv
Distansundervisningen har av flera skäl fått ett ökat utrymme. Nästan uteslutande gäller att
undervisningen är databaserad och när datorn nu blivit allmän så har denna typ av
undervisning ökat radikalt. Detta innebär också att man kan göra
undervisningen/kompetensutvecklingen mer anpassad efter individuella behov likaväl som
man kan minska kostnaderna. Detta innebär i sin tur att det är lättare för mindre företag att ta
del av utbildningar för sina anställda som de annars inte skulle haft ekonomiska möjligheter
att genomföra.
Distansutbildningarna leder också till att det är lättare att skaffa nätverk över ett ganska stort
geografiskt område och därmed får man möjligheter att skapa nya idéer och infallsvinklar
som kan påskynda utvecklingen.
I Sverige, liksom i de flesta andra länder i området, har EU lett till att man försöker anpassa
utbildningarna till en europeisk standard som gör att kunskaperna och kompetenserna skall
vara giltiga i många olika länder. Det har lagts ned mycket arbete för att nå dessa mål och
delvis har vi kommit ganska långt. När det gäller gymnasienivån så är det stora problemet
egentligen att få alla elever att läsa flera språk. Många tycker att när de går i skolan så är det
svårare att få ett bra betyg i språk (mer arbete) än i många andra ämnen. Det finns ivrare för
att göra språkkurser obligatoriska i större utsträckning än vad som är fallet idag. Det som
man för tillfället arbetar med är att språken (tillsammans med vissa andra ämnen) får ett
större värde vid ansökan till vidare studier. Det är kanske ett bra första steg för det som ligger
som en grund för arbete i andra länder nämligen att man behärskar språket som skall
användas.
För handelns del så ser man idag en stor utveckling mot krav på större kompetenser hos de
anställda. Arbetet är idag mer komplext än vad det var förr och nu skall det finnas en bred
yrkeskompetens som samtidigt är specialiserad kombinerat med en personlig och social
kompetens. De som arbetar i butik har insett att arbetet har förändrats på många sätt under
åren och förändringstakten har ökat och fortsätter också så. Detta ställer stora krav på att det
finns möjligheter till kompetensutveckling även efter det att man har slutat sin
grundutbildning och fått ett arbete. Dagens ungdomar är också mer benägna att se världen
eller Europa som sitt möjliga arbetsfält än tidigare generationer. För att ett arbete skall ses
som intressant och ge utvecklingsmöjligheter måste det finnas utbildningar och
kompetensutveckling för dem som arbetar där.
Det är detta som leder till att man måste se den grundläggande utbildningen i skolan, arbetet
och vidare utbildningar som en helhet. Tar man sedan hänsyn till den internationalisering
som sker och har skett i ett accelererande tempo så är det bara att inse att distansutbildningar,
Sid 3 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
som ju ger möjlighet till studier under tiden som man arbetar, har kommit för att stanna.
Utvecklingen inom detta område är stark då den, som sagt, kombinerar möjligheten till en bra
kompetensutveckling och internationella kvaliteter med ekonomiska förutsättningar som den
enskilde och arbetsgivare av olika storlek kan klara. Distansutbildningarna ger också
möjlighet till en mer kontinuerlig kompetenshöjning som bättre motsvarar dagens krav än
vad de gamla ”kurserna” gjorde.
Distansutbildningar blir allt större inom området med vidareutbildningar/kompetenshöjningar
för befintlig personal men de finns också inom gymnasie- och vuxenutbildningarna och på
högskole-/universitetsnivå.. Tyvärr har distansutbildningar inom den gymnasiala skolan
ibland tillkommit för att spara pengar och då har resultaten inte alltid blivit så bra. Men där
man skapar utbildningarna för att ge en mer individuellt anpassad möjlighet till att studera
utifrån de individuella kraven och där man satsar för att ge en bra allmänutbildning eller
spetskompetens genom att ta tillvara distansutbildningens många möjligheter där får man en
bra utbildning.
Många organisationer arbetar aktivt för att skapa utbildningar som är till gagn för deras
medlemmar/avnämare och här är kvalitetskraven höga. EU har också ett intresse i att man
skapar europeiska utbildningar som kanske skall visa att vi faktiskt ofta har likartade behov i
de olika länderna och utifrån detta har man försökt att på olika sätt ge stöd för ”EUutbildningar”. För att få dessa att fungera är det vanigt att man använder sig av
distansutbildningar som en grundtanke och det finns olika möjligheter till hjälp för dessa
utbildningar.
Utbudet och kvaliteten på utbildning har ökat och detsamma gäller för efterfrågan och
kraven. De elektroniska medierna har gjort att utbudet har ökat och så även tillgängligheten.
Var anordnaren finns är inte längre så viktigt så marknaden har blivit europeisk eller kanske
internationell. Det som kopplar samman är att behoven numera är liknande oavsett var man
befinner sig i t.ex. Europa och därmed så finns det oftare underlag för att ordna utbildningar
med högre grad av specialisering.
Man kan nu hitta ett tämligen brett utbud av utbildningar så att många kan hitta vad de söker.
Dessa utbildningar är av olika typ och olika till sin natur. Det finns allt från
gymnasieutbildningar/kurser för inskrivna elever på en viss gymnasieskola via
vuxenutbildningar till högskole-/universitetsutbildningar. Till detta kommer (ofta
specialiserade) utbildningar som anordnas av privata anordnare och/eller organisationer eller
sammanslutningar. Syftena är olika från kompetens för vidare studier via kompletta
utbildningar på olika nivåer till specialiserade spetsutbildningar för speciella behov inom
olika branscher och företag.
Sid 4 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Här följer några exempel:
Vuxenutbildningen i gamla Skaraborgs län har gått samman i ett projekt för att ge vuxna
möjligheter att skaffa sig olika kompetenser via distansutbildning med datorn som bas och
relativt få fysiska träffar.
www.skaraborgsdistansen.com
Många högskolor erbjuder idag distansutbildningar (som många gånger kan vara kopplade till olika
universitet runt om i EU) för att ge möjlighet att studera i egen takt under t.ex. pågående arbete. Detta
är ett sätt att försöka möta kravet på en allmän kompetenshöjning inom arbetslivet. Ett exempel på en
liten ”högskola online” som samarbetar med andra högskolor är denna:
http://www.lho.lidkoping.se/
När vi sedan kommer till specialiserade utbildningar för olika yrken är det ju speciellt
handelsområdet som vi tittar på och här finns ett antal saker igång för att möta nya krav som
uppstår då handeln utvecklas med en snabbhet som har ökat mycket under senare år. Nu är
det något annat än ”att arbeta i affär” som det ofta var förr och kraven på att det skall finnas
lättillgängliga kompetenshöjningar som är användbara i hela branschen och inom stora
geografiska områden har ökat. Det finns ju många anställda kvar som är utbildade enligt ”de
gamla idealen” och här är behoven bitvis stora. Utbildningskrav är också viktigt för
rekryteringen av nya personer till branschen för utbildning är ett sätt att höja statusen och ju
högre status ett arbete har desto mer attraktivt blir det och det leder till att man får en högre
kompetens hos de anställda. Det är också viktigt att utbildningarna leder till mer ansvar och
idag är nya strukturer på väg in i handelsföretagen (liksom i andra företag) som tillgodoser
detta.
Mycket av det som kan vara framtidens behov ger man en bild av i en rapport som kommit
från Nordisk tänketank: Framtidens kompetenser – och hur vi utvecklar dem. Här utgår man
från globaliseringstanken och analyserar framtida kompetensbehov utifrån tanken att Norden
skall vara en framtida vinnarregion. Man för också en intressant diskussion angående hur
man kommer från kunskap till kompetens och hur man kommer vidare från tanke till
handling. Skriften innehåller många intressanta tankar och den kan kanske ge en riktlinje
inför framtiden.
Som vi uttryckte tidigare så finns det en mängd olika distansutbildningar som är mer
specifika och de fyller alla sina syften. Mycket beror ju på om de fyller de behov som finns
för tillfället men utbudet är stort och med distansutbildningar som är baserade på
datorundervisning så är det geografiska fältet stort och det ger de flesta möjlighet att hitta vad
de söker. Det finns också goda förutsättningar för att forma den utbildning som man behöver.
Detta ger oss en möjlighet att bli så bra som vi själva vill i framtiden. Det ger oss också stora
möjligheter att få kompetensutveckling/utbildning som är gångbar i hela Europa och inte bara
i den egna närmiljön.
Sid 5 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Här följer länkar till några exempel på utbildningssidor som kan vara bra att titta på:
http://distans.wetpaint.com/
http://www.retailacademy.org/
http://www.sakeributik.se/
Sid 6 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Tänketank för framtidens kompetenser
I Januari 2006 etablerade Nordiskt nätverk för vuxnas lärande en Tänketank med syfte att ta
fram ett underlag som kan ge inspiration till de diskussioner som pågår inom Nordiska Ministerrådet
kring framtidens kompetenser ur ett livslångt lärandeperspektiv.
Tänketanken har bestått av personer från samtliga nordiska länder, med olika bakgrund och
erfarenheter:
Harry Bjerkeng (NO), Arne Carlsen (DK), Ingegerd Green (SE), Leena Jokinen (FI), Kristin
Astgeirsdottir (IS) och Sigrún Kr. Magnúsdóttir,
NVL koordinatör (IS).
Arbetet har utgått från en handfull kritiska frågor:
Hur ser ett framtida nordiskt arbetsliv och samhälle ut?
Vilka kompetenser måste vuxna människor utveckla för att fungera?
I vilka system och strukturer kan dessa kompetenser utvecklas?
Hur kan den nordiska kulturen utgöra grund för en gemensamvinnarstrategi?
Framtidsbilder
Utifrån ett antal trender och tendenser som vi menar kommer att påverka oss under de
kommande fem-tio åren har vi målat upp en rad framtidsbilder. Dessa skall inte ses var för
sig, utan skapar tillsammans ett framtidsscenario som vi utgår ifrån.
1 Globaliseringen Förändrade produktionsvillkor och ökad rörlighet i en global
marknadsdriven ekonomi ökar trycket på rationalisering, höjdproduktivitet och snabb
utveckling av innovativa tjänster, produkter och processer.
2 Glokaliseringen I en globaliserad ekonomi är det kunskapsinnehållet i varor, tjänster och
processer som skapar konkurrenskraft. Människans kompetens och kunskap har blivit den
mest strategiska produktionsfaktorn. Kunskap och kompetens utvecklas i sociala och
kulturella processer som i stor grad är bundna till en plats.
3 Teknikutvecklingen Den snabba teknikutvecklingen minskar snabbt
konkurrensförsprånget för företag och regioners. Det som är avgörande för framgång är en
stor del av medborgare och medarbetare kan utnyttja teknikens fulla potential. Först då kan
produktiviteten höjas rejält och förutsättningar för ökad lönsamhet skapas.
4 Ett förändrat arbetsliv De nya länderna i den globala ekonomin konkurrerar inte bara med
låga kostnader och okvalificerad produktion utan också med en högt utbildad arbetskraft som
kan utföra kvalificerade arbetsuppgifter. Det pågår också en strukturell förändring i
näringslivet i riktning mot ökat service- och tjänsteinnehåll i produktionen. Hårdare krav
ställs på kontinuerlig utveckling av både gamla och helt nya kunskaper och kompetenser.
Sid 7 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
5 Hållbar utveckling förändrar våra livsstilar Den största utmaningen vårt samhälle står
inför idag är hur vi ska säkra att också kommande generationer får möjligheter att leva ett
gott liv i ekologisk och social balans. Vi kan skapa förutsättningar att leda utvecklingen av
förnyelsebar energi och miljövänlig produktion. Oavsett utveckling av miljöteknik måste vi
förändra vår livsstil så att vi inte konsumerar upp de effektivitetsvinster vi vinner med ny
teknik.
6 Arbetskraftsbrist och en åldrande befolkning Norden måste utveckla samhälleliga
strukturer som klarar av att tillfredsställa efterfrågan på vård, omsorg och annan service som
en ökande äldre befolkning kommer att skapa. Parallellt måste vi finna former för att
kompensera för den brist på arbetskraft som uppstår i takt med att de äldre utgör en allt större
del av befolkningen.
7 Leva i mångfald Det nordiska samhället genomgår en kraftig etnisk, kulturell och social
förändring. Arbetet med att skapa förutsättningar för att se och använda mångfald som en
resurs måste breddas och intensifieras. För att Norden ska fortsätta att utveckla sina
styrkepositioner krävs att de nordiska värdegrunderna omdefinieras utifrån ett
mångfaldsperspektiv.
8 Ökad komplexitet i samhället Tillvaron tenderar att bli allt mer sammansatt och
svåröverskådlig. Individer, organisationer, regioner och nationer som kan förstå sin egen
plats i ett större och mer sammansatt sammanhang än tidigare kommet att ha bättre
förutsättningar än andra att utveckla konkurrenskraft.
9 Individualism och samarbete Ett av de tydligaste värdeskiftena i samhället är den starka
individualiseringen. Det får konsekvenser för hur vi kan bygga ett gemensamt samhälle.
Individualister har andra drivkrafter än de som är vana att tillhöra ett kollektiv. Vi måste
utveckla strukturer och incitament där individualistens handlingskraft tas tillvara och nya
former för gemenskap och samarbete skapas.
10 Kreativitet, innovation och handlingskraft Företag, organisationer och samhällen måste
utveckla förmågan till ständig förbättring och förnyelse. Det kräver att medarbetare och
medborgare har förmågan att tänka och agera innovativt och handlingskraftigt. De strukturer
som bygger näringsliv och utbildning måste förändras så att de ger individer, enskilt eller i
samarbete med andra, bättre förutsättningar att förverkliga nyskapande idéer i olika
värdeskapande verksamheter.
Med sikte på kompetens
I kompetenssamhället räcker det inte med att ”ha kunskap om” man måste i större
utsträckning också ”ha förmåga att göra”. Personlig kompetens och förmågan att handla på
ett sätt som skapar mervärde gör individen attraktiv på arbetsmarknaden. Detta kräver både
insikt om nödvändigheten att ständigt lära och förutsättningar för att kunna göra det.
Sid 8 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Det krävs en ökad förståelse för själva kompetensbegreppet och en ökad insikt om vad som skiljer
utveckling av kompetens från att utveckla kunskap om något. Utifrån en definition av kompetens som
säger att kompetens är förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa sina kunskaper och
färdigheter måste kompetensutveckling vara mångfacetterad och ta sikte på samtliga beståndsdelar;
förmåga, vilja, kunskap, färdighet. Så länge kompetensbegreppet är otydligt definierat och beskrivet
blir det svårt att diskutera vilka kompetenser som behöver utvecklas och hur det ska gå till. Därför
måste det tas initiativ till att både fördjupa insikten och förståelsen av kompetens, och att formulera en
gemensam begreppsapparat. När kompetensbegreppet är väldefinierat och det finns en gemensam
begreppsapparat att utgå från är det möjligt att beskriva olika kompetensområden som har särskild
stor betydelse för en positiv framtida utveckling. Både företag och individer satsar tid och pengar
på att utveckla kompetens. Därför är det viktigt att utfallet av en kompetensutveckling ger
förväntade resultat. Hos både näringsliv och utbildningsanordnare krävs här en ökad
förståelse för kompetensens olika dimensioner och vilka praktiska metoder som leder till ett
lyckat utfall. Det krävs ett gränsöverskridande samarbete mellan arbetsplatser,
utbildningsanordnare och myndigheter.
Framtidens kompetenser
För att identifiera framtidens kompetensområden anordnade Tänketanken i augusti 2006 en
konferens i Selfoss på Island med ett 50-tal inbjudna representanter från olika områden i
samhället. Till stora delar kan vi konstatera att det arbete som redan gjorts inom ramen för t
ex EU:s och OECD:s arbete stämmer väl överens med det som framkom i Selfoss. Det
handlar om att kunna använda sin läs-, skriv- och räkneförmåga i interaktiva handlingar. Om
förmågan att kunna kommunicera och interagera i heterogena grupper och att använda
tillgängliga verktyg såsom IT och annan teknik. Och det handlar om att
vara innovativ, kreativ och handlingskraftig. Tänketankens komplement till det som redan
formulerats om framtida kompetensområden är att peka på behovet av att i all
vuxenutbildning systematiskt och genomgripande skapa sådana lärandeprocesser som leder
till psykologisk utveckling av individen.
Kontinuerlig personlig utveckling, där självkännedom och självkänsla står i fokus, är en
grundförutsättning för att utveckling av andra kompetenser ska vara framgångsrik.
TÄNKETANKEN har definierat tre möjliga huvudgrupper av kompetens:
Yrkeskompetens består av den kompetens som krävs för att utföra en arbetsuppgift på ett
värdeskapande sätt i relation till det arbete som ska utföras.
Social kompetens omfattar förmågan att kunna kommunicera och interagera med människor
i olika sammanhang genom t.ex. språk, konstnärliga uttryck, rörelse, matematik och tekniska
redskap.
Personlig kompetens utgör basen för utveckling av sociala kompetenser, där kärnan utgörs av
självkännedom.
Sid 9 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Under dessa huvudgrupper blir det enklare att särskilja olika typer av kompetens och det blir
lättare att se hur kompetenser inom de tre huvudgrupperna förutsätter och bygger på
varandra.
Framtidens strukturer för vuxenutbildning
För att forma en vuxenutbildning som stödjer och stimulerar vuxnas lärande utifrån de
behov och möjligheter som Tänketanken har formulerat, krävs en diskussion om förändrade
strukturer för vuxenutbildningen.
Lagstiftningen måste möjliggöra att den formella strukturen för vuxenutbildning i framtiden
erbjuder möjligheter till kompetensutveckling för samtliga vuxna, oavsett
utbildningsbakgrund och om man har arbete eller är arbetslös.
Finansieringsformerna måste förnyas i takt med att behovet av kompetensutveckling ökar hos
alltfler vuxna. Det är naturligt att den enskilde individen, arbetsplatsen och det offentliga på
olika sätt delar på kostnaden eftersom samtliga har ett stort intresse i att
kompetensutvecklingen blir av och leder till förväntade resultat. Hur fördelningen av
kostnaderna ska se ut återstår att utveckla goda system för, avgörande är att kostnaden måste
kunna ses som en investering som betalar sig i framtiden.
Pedagogiken och metodiken i framtidens vuxenutbildning ska ta tillvara på det icke-formella
och informella lärandet som sker i individens liv utanför de traditionella skolformerna. Lika
viktig som läraren blir vägledaren kompetenscoachen som i samverkan med den lokala
arbetsmarknaden stöttar individen att ta ett personligt ansvar för att planera och genomföra
sin kontinuerliga kompetensutveckling.
För att skapa kunskap om nya pedagogiska arbetssätt som tillvaratar de vuxnas icke-formella
och informella lärande behövs mer och specifik forskning på vuxenutbildning.
Validerings- och certifieringssystem som bygger på revision och kontinuerlig uppdatering av
individens kompetens måste utvecklas och tas i bruk. Genom att utveckla sådana system i ett
nordiskt samarbete skulle vi ytterligare stärka vår konkurrenskraft, bl a genom att underlätta
en gränsöverskridanderörlighet på arbetsmarknaden.
Vuxenutbildningssystemet kommer att möta ett allt ökat krav på individanpassat lärande både
vad det gäller innehåll och distributionsformer. För att matcha de möjligheter som IKT
innebär, måste vuxenutbildningssystemet utveckla en flexibel struktur som möjliggör ett
individuellt och efterfrågestyrt utbud.
Förutsatt att vuxenutbildningen klarar av att integrera former för icke-formellt och informellt
lärande i sitt system ökar behovet av helt nya arenor för lärande. Gränsöverskridande
mötesplatser för kompetensutveckling måste etableras i samarbete mellan många olika
intressenter och aktörer.
Ansvarsfrågan är en viktig del i ett fungerande utbildningssystem. Individen har ansvar för att
själv utveckla och omvärdera sin kompetens, arbetsplatser och de offentliga strukturerna
Sid 10 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
måste skapa förutsättningar som gör det möjligt för individen att omsätta sitt ansvar i
handling.
Norden som vinnarregion
Den nordiska modellen för att säkra såväl social välfärd som hög produktivitet och
konkurrenskraft är väldokumenterad och ett föredöme för andra regioner. De nordiska
styrkepositionerna bygger på våra gemensamma kulturella värderingar.
En viktig förutsättning för att våra kulturella värdegrunder ska fortsätta att vara starka och
gemensamma är att vi lyckas utveckla en känsla av nordisk identitet.
För att hänga med i framtiden måste vi därför strategiskt och målmedvetet samlas kring en
nordisk vision som medborgare i samtliga länder kan identifiera sig med och med
gemensamma krafter omsätta den i praktiken. 
Sid 11 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Ny gymnasieskola
Den 31 mars 2008 presenterades Gymnasieutredningens betänkande Framtidsvägen en
reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). Enligt utredaren finns tre viktiga utgångspunkter
för utredningen. Elevens rätt till en god utbildning behöver stärkas. Det ska vara tydligt vad
en utbildning innehåller, vart den leder och elevens rätt till undervisning ska förtydligas.
Ansvar, struktur och regelverk behöver förtydligas. Utgångspunkten är en fortsatt målstyrd
skola med ett decentraliserat ansvar för att genomföra utbildningen. Målen ska förtydligas i
nya styrdokument och en gymnasieutbildning ska leda fram till en yrkesexamen eller
högskoleförberedande examen. Begreppet kärnämne ska utgå och ersättas med
gymnasiegemensamma ämnen som kan variera i omfattning och innehåll. Samverkan mellan
skolhuvudmän och avnämare ska öka. En ny institutionell samverkan mellan avnämare och
gymnasieskolan både när det gäller innehåll och resultat behöver skapas. Ett Nationellt råd
för utbildning ska inrättas inom Skolverket. Varje program ska dessutom ha ett nationellt
programråd knutet till Skolverket och lokala programråd ska vara obligatoriska. Gymnasieutbildningen ska ses som en strategisk del av kompetensförsörjningen
nationellt och regionalt.
Gymnasieutredningen föreslår att det inrättas 19 nationella program i gymnasieskolan, varav
14 yrkesprogram och 5 högskoleförberedande. Yrkesprogrammen ska leda till
anställningsbarhet och erbjudas som antingen skolförlagd utbildning eller lärlingsutbildning.
Åtta gemensamma ämnen föreslås för samtliga program: svenska/svenska som andraspråk,
engelska, matematik, historia, religionskunskap, samhällskunskap, naturkunskap samt idrott
och hälsa. Vidare föreslås att en gymnasieutbildning ska leda fram till en yrkesförberedande
examen eller högskoleförberedande examen. Dagens individuella program föreslås ersättas
av ett preparand år, individuellt alternativ och en programintroduktion.
Genom aktiva val kan eleven få grundläggande högskolebehörighet. En yrkesutbildning i
gymnasieskolan kan ges antingen som skolförlagd eller som lärlingsutbildning. För
skolförlagd yrkesutbildning gäller att det är obligatoriskt att erbjuda minst 15 veckors
arbetsplatsförlagt lärande, APL. Om en gymnasieskola inte kan erbjuda APL så kan inte
heller programmet bedrivas. Utredaren föreslår att nuvarande kursutformade betyg behålls
eftersom samverkan med gymnasial vuxenutbildning underlättas samtidigt som kursbetyg har
vunnit stor acceptans inom gymnasieskolan.
Det ska vara likvärdiga villkor för kommunala och fristående gymnasieskolor och en ökad
tydlighet ska stärka den nationella likvärdigheten.
Sid 12 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Utredaren föreslår ett nytt program, Programmet för Handel och Administrativ service.
Programmet är ett yrkesprogram som leder till en yrkesexamen. Det ska vara två nationella
inriktningar inom programmet: Handel och Administrativ service.
Cirka 340 000 personer arbetar inom området handel. Ungefär hälften av dessa arbetar som
säljare, inköpare, mäklare m.fl. och ungefär hälften som försäljare inom detaljhandel,
demonstratörer m.fl. Ungefär lika många, cirka 315 000, arbetar inom området administration
som administrativa assistenter, bokförings- och redovisningsassistenter, kontorssekreterare,
kassapersonal m.fl. Antalet sysselsatta inom handel och administration på gymnasial
kvalifikationsnivå är således betydande. På lång sikt bedöms det råda brist på personer med denna
utbildningsbakgrund.
Utredaren skriver: Under mina möten med branscherna har det framkommit att många
branscher ställt högre kvalifikationskrav än vad som faktiskt krävs för många administrativa
arbeten. Jag har också, med en ökande medvetenhet om kommande sjunkande ungdomskullar
och därmed färre arbetssökande, erfarit att en omorientering håller på att ske till mer
realistiska kvalifikationskrav. Jag bedömer således att det finns ett behov av gymnasial
yrkesutbildning inom både handel och administration och att gymnasieutbildningen inom
respektive område måste få en ökad tydlighet och ett fördjupat innehåll som motsvarar
aktuella branschkrav och som leder till anställningsbarhet. Mitt förslag innebär även att den
nationella inriktningen Turism och resor inte längre finns kvar i det nya Programmet för
Handel och Administrativ service. Jag föreslår här ett nytt program: Programmet för Hotell
och Turism, där bl.a. utbildning motsvarande dagens inriktning Turism och resor förläggs.
Det nuvarande Handels- och administrationsprogrammet bland annat till att ge
grundläggande kunskaper för arbete inom varuhandel och tjänsteproduktion. Programmet är
det näst största yrkesförberedande programmet med knappt 17 000 elever. Unga kvinnor är i
majoritet och utgör cirka 64 procent av eleverna. Inriktningen Handel och service är den
största inriktningen med cirka 80 procent av eleverna. Tre år efter utbildningen arbetade cirka
40 procent av de unga kvinnorna och 38 procent av de unga männen inom programmets
målyrkenTP
Exempel på yrkesutgångar:
Handel – Försäljare, Kundservice, Demonstratör, Varumottagare, Inköpsassistent, Inneutsäljare, Logistikassistent, Butikskommunikatör
Administrativ service: Kontorsassistent, Ekonomiassistent, Personalassistent, Administrativ
assistent, Kundservice.
Utredaren föreslår också ett högskoleförberedande program med namnet Programmet för
Ekonomi. Det är i första hand avsett att förbereda för högskoleutbildningar inom ekonomi,
men är också väl lämpat som förberedelse för i princip alla samhällsvetenskapliga
högskoleutbildningar. Programmet har tre inriktningar, som innebär tre olika sorters
Sid 13 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
fördjupningar inom det ekonomiska fältet. Programmet för Ekonomi är ett brett
högskoleförberedande program, som ger särskilt god kompetens i ekonomi. Den
gemensamma delen av programmet överensstämmer till stor del med
Programmet för Estetik och Humaniora samt Programmet för Samhällsvetenskap och Media.
Programmet för Ekonomi ger behörighet till nästan alla högskoleutbildningar utanför de
naturvetenskapliga och de tekniska utbildningarna. Inriktningen Juridik ger en specialisering
inom ämnet rättskunskap i kombination med kursen Organisation och ledarskap, vilket
tillsammans innebär en fördjupning inom de juridiska aspekterna av ekonomi. Denna
inriktning överensstämmer i huvudsak med de lokala inriktningar med samma namn, som i
dag finns på ett antal skolor. Inriktningen Marknadsföring innehåller också kursen
Organisation och ledarskap i kombination med kurserna Marknadsföring och Internationell
ekonomi. Som inriktning innebär den en fördjupning inom framför allt handel. Inriktningen
Redovisning innebär en fördjupning i frågor som rör finansiering och redovisningsprinciper.
Dessutom ingår i denna inriktning som obligatorium kursen Matematik 3. Motivet för det är
att de övriga två inriktningskurserna innehåller inslag av matematik och att de tre kurserna
tillsammans förstärker varandra och ger en god kompetens inom inriktningens område.
Lärling
I gymnasieutredningen behandlas också lärlingsutbildning. Utredaren föreslår en alternativ
väg till yrkesexamen. Det ska gälla samma behörighetsregler och examenskrav för lärlingsutbildning som för skolförlagd yrkesutbildning. Lärlingsutbildningen ska omfatta 2 500
poäng varav minst 1250 ska vara arbetsplatsförlagda. För lärlingsutbildning ska gälla samma
gymnasiegemensamma ämnen och samma krav på examensuppgift. Uppläggningen föreslås
styras av en nationell utbildningsplan och det ska finnas en lokal utbildningsplan som är
framtagen i samarbete med lokala avnämare. Lärlingar ska ha en utbildad handledare på
arbetsplatsen och yrkesläraren på skolan har ansvaret för att målen för utbildningen uppfylls
och följs upp. En elev som går lärlingsutbildning kan vara anställd och ett avtal ska reglera
ansvaret mellan arbetsplatsen och skolan. För eleven ska det finnas ett utbildningskontrakt.
Försöksverksamhet med lärlingsutbildning höstterminen 2008
I oktober 2007 fick Skolverket i uppdrag att utforma kursplaner som ska användas av elever
inom försöksverksamheten inom lärlingsutbildningen som påbörjas hösten 2008 och sträcker
sig fram till och med den 30 juni 2010. Kursplaner med betygskriterier som vardera omfattar
50 gymnasiepoäng fastställdes xxx inom ämnena historia, idrott och hälsa samt
samhällskunskap. Som alternativ till nationella eller lokala kurser, utformades även en
kursplan omfattande 1250 gymnasiepoäng för den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen.
I samverkan med Myndigheten för skolutveckling har genomförts informationsinsatser kring
försöksverksamheten och ansökningsförfarandet kring statsbidraget på 25 000 per
utbildningsplats. Intresset för deltagande har varit stort och 5000 platser har beviljats.
Sid 14 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Ny betygsskala
Den 6 februari 2008 presenterades ett förslag till ny betygsskala. Förslaget innebär att dagens
tre godkända betygssteg (godkänt, väl godkänt och mycket väl godkänt) kommer att ersättas
av fem (A, B, C, D och E). Dagens icke godkänt ersätts av F, och i de fall där underlag för
bedömning helt saknas sätts ett streck i betyg. Regeringen vill införa de nya betygen i
gymnasieskolan läsåret 2010/2011 och i grundskolan läsåret därpå.
I sitt remissyttrande över utbildningsdepartementets promemoria En ny betygsskala,
instämmer Skolverket i att godkända betyg bör ges i fem betygssteg. Fler betygssteg ger en
ökad precisering i bedömningen av elevens kunskaper samt graden av måluppfyllelse och
bidrar därmed till ökad rättvisa och till att trygga rättssäkerheten. Skolverket föreslår att två
steg för icke godkänt betyg bör införas. Betyget F motsvarar en kunskapsnivå där eleven
ännu inte uppnått ett fullständigt godkänt betyg. Betyget G innebär att det inte går att bedöma
elevens kunskaper. Ett betyg som anger att eleven har "nästan godkänt" är betydligt mer
motivationsskapande genom att belöna elevens ansträngning, än vad ett icke godkänt betyg
är.
Sid 15 (16)
Nordisk kommitté för handelsundervisning
Svenska avdelningen
Sid 16 (16)
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Multiplacation table

156 Cards Антон piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards