Kostpolicy för Mjölby kommun
Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-11
Vision
Alla matgäster ska känna en trygghet i att det serveras god, vällagad och
näringsriktigt sammansatt kost inom kommunens måltidsverksamheter. Maten
som serveras ska även vara säker avseende specialkoster och livsmedelshygien.
Kommunens måltidsverksamheter ska arbeta för en hållbar utveckling och präglas
av ett hälsofrämjande synsätt.
Mål
Målet med kostpolicyn är att:
alla berörda, oavsett ålder, ska se ett värde i måltiderna
ge förutsättning för bibehållen och stärkt hälsa
genom måltiderna öka det sociala, fysiska och psykiska välbefinnandet
inspirera till bra matvanor i alla åldrar
skapa måltiderna som matgästen ser fram emot
måltidsverksamheter ska verka för en hållbar utveckling
Syfte
Syftet med kostpolicyn är att ha ett vägledande och styrande dokument för att
kvalitetssäkra kommunens måltidsverksamheter.
Inledning
I kommunens måltidsverksamheter ska kostpolicyn vara ett styrande dokument i
det dagliga arbetet. Policyn ska användas vid planering och uppföljning av
kommunens måltidsverksamheter. I kommunens övriga verksamheter bör
kostpolicyn ses som ett vägledande dokument. Varje verksamhet ansvarar för att
kostpolicyn följs och att uppföljning görs.
Tidigt i livet grundläggs våra matvanor vilka till stor del ligger till grund för
framtida konsumtionsmönster. Flera studier har påvisat att bra matvanor har
betydelse för inlärning och koncentration. Bra matvanor bidrar också till god hälsa
och välbefinnande genom hela livet. De största kostrelaterade problemen idag är
övervikt och fetma, vilka ökar risken för en rad sjukdomar. Det är därför viktigt
att måltiderna är näringsriktiga och anpassade efter målgrupper.
Förskolan och skolans verksamheter ska sträva efter att utveckla respekt och
ansvar för miljön samt få förståelse för den egna livsstilens betydelse för miljön.
Verksamheterna ska förena lek, rörelse och goda matvanor samt sträva efter att
inspirera barn och unga till en sund inställning till kost och motion. Skolledning,
pedagoger och måltidspersonal ska samverka för att göra måltiden till en naturlig
del av den pedagogiska verksamheten. Det sociala samspelet under måltiden är
viktigt för den sociala utvecklingen.
Måltidsmiljön och maten är en viktig del i kommunens verksamheter. Inom
omsorgens verksamheter är måltiden en källa till sociala kontakter och är en stund
att se fram emot under dagen. För att inte riskera undernäring inom
äldreomsorgen är det viktigt att hålla god uppsikt över näringsintag.
Näring
Måltiderna ska vara sammansatta så att de motsvarar de Svenska
Näringsrekommendationerna (SNR) och riktlinjer utarbetade av
Livsmedelsverket. Vid val av maträtter ska strävan vara att spegla kommunens
mångkulturella karaktär. Maten ska vara fri från onödiga tillsatser och gå att
ursprungs- och näringsdeklareras.
Förskola, grundskola och gymnasium
Lunchen i förskolan ska bestå av en huvudrätt, salladsbuffé och mjölk.
Lunchen i grund- och gymnasieskolan ska bestå av två huvudrätter per
dag, salladsbuffé, mjölk, smörgåsfett, knäckebröd.
Skolan bör sträva efter att i möjligaste mån schemalägga lunchen tidigast
kl 11:00 och om möjligt vid samma tidpunkt varje dag.
Frukost och mellanmål ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer.
Godis, snacks, och läsk ska inte serveras till förskolebarn eller
grundskoleelever. Servering av bakverk, glass och söta drycker ska
serveras restriktivt och endast vid speciella tillfällen.
I caféverksamheternas sortiment ska finnas näringsriktiga och hälsosamma
alternativ.
Äldre- och handikappomsorg
Nattfastan för äldre ska inte överstiga 11 timmar. Måltiderna för övrigt ska
vara väl utspridda över dygnet.
Boende med helabonnemang ska serveras frukost, lunch, middag och
minst tre mellanmål varav ett sent kvällsmål.
Lunch och middag i äldreomsorgen ska bestå av två alternativa rätter som
kompletteras med grönsaker, bröd och dryck.
Måltidsmiljö
Måltidsmiljön ska präglas av ett bra bemötande och god service så att alla
matgäster trivs och tycker det är trevligt att äta.
Måltiderna ska presenteras så att de väcker matlust och främjar goda
matvanor.
Alla ska ges möjlighet att äta i lugn och ro.
Måltidslokalen ska vara utformad utifrån antalet matgäster och deras
behov.
Kvalitet
Grundtanken med kvalitetsarbetet är att måltiderna ska vara lustfyllda och
näringsriktiga. Maten ska lagas från grunden och nära gästen i så stor utsträckning
som möjligt. I arbetet för varje anställd ska matgästens behov vara utgångspunkt.
Samtliga enheter som hanterar livsmedel ska följa gällande
livsmedelslagstiftning.
Specialkost ska tillhandahållas av medicinska, etiska eller religiösa skäl
samt konsistensanpassas vid behov.
Inom förskola och grundskola ska strävan finnas att använda måltiden som
ett pedagogiskt verktyg. Det handlar om att öka barnens och elevernas
förståelse för vilken mat som serveras, var den kommer ifrån och hur den
tillagas.
All personal som hanterar livsmedel inom kommunens verksamheter ska
regelbundet genomgå kompetensutveckling.
Inom äldre- och handikappomsorg ska mat och näring ses som en naturlig
och viktig del av omvårdnaden.
Måltidsverksamheten ska kontinuerligt utvärderas.
Maten ska tillagas så nära serveringstillfället som möjligt.
Hållbar utveckling
Under en livstid uppskattar man att en person konsumerar ungefär 70 ton mat och
dryck, den mängden påverkar förstås både våra liv och vår miljö. Ungefär 40 000
hektar av den odlade arealen i Sverige går uppskattningsvis åt för att producera
den mängd mat som slängs i svenska storhushåll.
Kommunens verksamheter ska genomsyras av ett ansvarstagande gentemot klimat
och miljö genom att:
Öka andelen lokalproducerade livsmedel, gärna ekologiska.
Ökad användning av ekologiskt framställda produkter i enlighet med
regeringens mål.
Minimera antal långväga varutransporter.
Säsongsanpassa råvaruanvändandet.
Öka andelen vegetariska rätter.
Minimera matsvinnet.
