Medborgarförslag om andelsodling i Linköping

Textförfattare: Olov Fahlander
juni 2011
MEDBORGARFÖRSLAG OM
ANDELSODLING I
LINKÖPING
Sammanfattning
Förslaget avser:
 Stadsnära grönsakodling.
 Riktat främst till arbetslösa personer med
intresse av produktiv verksamhet
 Att drivas under kooperativa former
2
Förutsättningar
Flera jordbrukare nära Linköping går snart i
pension.
 Kommunen har förköpsrätt vid försäljning
 Marken är högproduktiv för matproduktion
 Fokusområde: Tift nära till Skäggetorp

3
SITUATIONEN GLOBALT
Tillgång på mat har fundamental betydelse för
vårt välstånd
 Grönsaker ger mer avkastning/ha jämfört med
kött

4
SITUATIONEN GLOBALT

Arbetslösa i Lettland erbjuds åkermark för att
klara försörjningen. Krisen i Lettland slår hårt
mot landets fattiga. Flera kommuner har därför
börjat låna ut åkermark till familjer som vill odla
grönsaker inför vintern.
/ DN
Ekonomi 2009-06-19
5
OROSMOLN
Klimatförändring och snar brist på fossilt bränsle
kommer att radikalt ändra på förutsättningarna
för jordbruket.
 Långa transporter blir olönsamma.
 Dagens industrijordbruk avlöses av närodling.

6
JORDBRUKETS SÅRBARHET

-

-
-
Storskalig odling
Kräver konstgödning
Dieselmaskiner
Långa transporter
Småskalig odling
Intensivodling på små
arealer
Korta transporter
Biologisk mångfald
7
KOLONIOMRÅDEN I LINKÖPING
Linköping har väsentligen tre koloniområden:
Johannelund, Valla & Skäggetorp + Ryd (?)
 Dagens kolonilotter kombineras ofta med
fritidsstuga.

8
ANDELSODLING /
KOLONILOTT – en skillnad ?
Andelslotten har som utgångspunkt att vara
avsedd för grönsakodling, helst i större skala än
att täcka den egna familjens behov.
 Andelslotten är produktiv framställning av
närodlade grönsaker för försäljning.

9
ETABLERING PÅ MARKNADEN

Försäljning kan ske på samma vis som ”Bondens
marknad” alternativt i form av Abonnemang. En
odlare som är säkrad avsättning kan uppnå
bättre lönsamhet.
10
ALTERNATIV DISTRIBUTION
I England fanns tidigare ”Milkman” dvs en
prenumeration på mjölk. Det kan vara
fördelaktigt för äldre och sjuka som saknar bil,
t.ex.
 Detsamma kan nu provas för grönsaker.

11
MOTVERKA SEGREGATION
Där arbetslösheten är hög uppstår spänningar i
samhället.
 Alla vill känna att man behövs och är värdefulla.
 Här finns allt att vinna för samhället!

12
ATT SKAPA ARBETSTILLFÄLLEN
Låt människor arrendera mark till en blygsam
kostnad
 Underlätta utbildning inom jordbruk och
trädgårdskötsel
 Bygg upp ett fungerande distributionsnät

13
MÖJLIGHET FÖR (INTE ENBART)
INVANDRARE

Kommunens uppgift och ekonomiska insats –
skall bestå i att ställa marken till förfogande till
så många intresserade aktörer som möjligt.
Därvid minskas behovet av understöd och en
nedåtgående utveckling stoppas.
14
PRODUKTIV VERKSAMHET
Att dra nytta av den grundläggande och
flödande energiformen – solenergi – i form av
växtproduktion, är den verksamhet som tär
minst på jordens resurser = Verklig produktion.
 Nyttig för såväl människor som för naturen

15
KOOPERATION & SAMHÖRIGHET
Kommunen byter ett bidragstänkande mot ett
stöd till verksamhet, vilket är till gang för alla i
samhället
 Samhällets långsiktiga sårbarhet minskar om
grönsaker framställs närodlat

16
ORGANISATION

En ideell ekonomisk förening kan hantera
gemensamma ärenden. Medlemmarna köper
tjänster av föreningen, t.ex plöjning via en
arrenderad bonde och gör gemensamma inköp av
utrustning och utsäde.
17
VILKEN EKONOMISK FORM?
Den tilldelade arealen kan variera årsvis
beroende på var och ens förmåga.
 En lämplig modell för årsvis fördelning av mark
bör kunna utarbetas som tar hänsyn till
familjens förväntade förmåga och ambition - Till
var och en efter dess behov.
 Andelar i föreningen kan stå i relation till
marken man disponerar.

18
VILKEN EKONOMISK FORM?
Om föreningen är en ideell sådan, ska den inte gå
med vinst. Varje deltagare/arrendator är sin egen
arbetsgivare ("firma") som måste deklarera för
sina inkomster och utgifter. Därför är inga
arbetsgivaravgifter aktuella för föreningen.
 I normalfallet har var och en egen lott som den
odlar, men alternativet är att ett enda fält
används, där andelsodlarna gemensamt beslutar
vad som ska odlas (sambruk).
 Föreningen kan biträda med ekonomisk
handledning liksom med odlingskurser.

19
UPPSTÅR ILLOJAL KONKURRENS?

Detta är en avvägning som måste göras. Varje
etablering "hotar" redan existerande verksamhet,
men med ett sådant synsätt, kan aldrig
arbetslösheten avskaffas. Istället bör arrendet
ses som en form av understöd med avsikt att öka
sysselsättningen.
20
UPPSTÅR ILLOJAL KONKURRENS?
Ett understöd som ges på detta vis främjar
produktionen till gagn för både arrendator och
allmännhet och bör därför vara generöst.
 Kvaliten av sådant understöd (i pengar räknat)
är därför högre än rent arbetslöshets-understöd, i
och med att det möjliggör produktiv verksamhet.
 En etablerad odlare skall ges samma möjligheter
att arrendera mark på samma villkor, om
han/hon så önskar och så att man uppnår balans
i ett längre perspektiv.
 Målet skall vara att använda marken resultateffektivt.

21
FÖRSLAG 1-2
Att kommunen utnyttjar sin förköpsrätt vid
försäljningar av lantbruk med stadsnära läge.
 Att kommunen ger i uppdrag åt någon
huvudman med praktiskt erfarenhet av liknande
verksamhet att driva projektet fortlöpande.

22
FÖRSLAG 3-4
Att huvudmannen ges ekonomiska resurser och
tillräckliga ramar för att sköta verksamheten
 Att kommunen tar i beaktande den sociala och
sysselsättningspolitiska betydelsen och visar en
generös inställning till samtliga inblandade
parter till gagn för verksamheten.

23
UNDERTECKNANDE
Olov Fahlander, för Omställning Linköping (en
del av Transition Town-rörelsen)
 Christer Hill, ordf i Koloniträdgårds-föreningen
 Kjell Eriksson, föreningen Coompanion, med
syfte att stödja kooperativ näringsrörelse
 Mona Ahlberg, FOBO – förbundet för Organisk
Biologisk Odling

24
NÅGOT OM
OMSTÄLLNINGSRÖRELSEN
Internationell rörelse med ca 100 grupper i
Sverige.
 Gräsrotsrörelse, politiskt & religiöst obunden
 Uppmärksammar samhällets beroende av fossilt
bränsle och den sårbarhet det medför
 Fokus på odling, energi och självhushåll
 Motverkar slöseriet i dagens samhälle med
ändliga resurser.
 www.demokritos.se/TT

25