Hans ständiga sökande efter ett arbete och viljan

Malmö Högskola
Lärarutbildningen
Individ och Samhälle
Examensarbete
10 poäng
Invandrade akademikers vägar och strategier
till arbete
Academically schooled immigrants’ strategies towards employment
Katarina Weberg
Åse Roswall
Studie- och yrkesvägledarexamen 120 poäng
Höstterminen 2006
Examinator: Jan Anders Andersson
Handledare: Nils Andersson
Abstract
Vårt arbete bygger på en kvalitativ metod, där vi har genomfört sex diktafoninspelade
intervjuer. Intervjudeltagarna är invandrade akademiker som idag har ett arbete. Vår avsikt
med undersökningen är att belysa möjligheter och hinder som vägen mot arbete kantas av,
samt framhålla de strategier som varit framgångsrika för intervjudeltagarna.
Det är ett välkänt problem att invandrade akademiker har svårigheter att ta sig in på den
svenska arbetsmarknaden. Samtidigt finns det en hel del individer som lyckas kringgå de
svårigheter som finns. Vi tycker att man på ett bättre sätt borde tillvarata den kompetens
invandrade akademiker besitter, det gynnar både individen och samhället. Ämnet är mycket
intressant och betydelsefullt, diskussionen är viktig att hålla vid liv för att öka kunskapen och
motverka orättvis behandling.
Det som tydligt framkommer i undersökningen är betydelsen av att kunna behärska det
svenska språket. Det framkommer också att deltagarna på olika sätt har förvaltat sitt
humankapital. Några har valt att göra kompletteringar av sin utbildning från hemlandet och på
så sätt fått arbete som motsvarar deras utbildning. Flera av intervjudeltagarna efterlyser någon
slags myndighet som på ett effektivt sätt vägleder invandrade akademiker på deras väg mot
arbete.
Nyckelord
Arbetsförmedlingen, arbetsmarknad, inträde, invandrade akademiker, Sfi, strategier,
strukturell diskriminering
2
Förord
Detta examensarbete är en utveckling av de tankar som har väckts i takt med debatten kring
invandrade akademiker och deras problem med inträde på den svenska arbetsmarknaden. Vårt
sätt att tänka och förmåga att vidga våra perspektiv är något som vår utbildning har fört med
sig. Vi var redan från början överens om att vi på ett eller annat sätt ville skriva om något som
berör invandrarproblematiken. Arbetet utvecklades till att inriktas på invandrade akademiker
och deras möjligheter till arbete. Vägen till ett färdigt arbete har varit lång, intensiv, lärorik
och med många skratt.
Vi riktar vårt tack till
Vi vill börja med att tacka våra intervjudeltagare, utan er hade detta inte varit genomförbart.
Tack för att ni delade med er av era spännande livshistorier. Vi vill också rikta ett tack till de
personer som har delgett oss viktig information, som har gynnat vårt examensarbete. Ett tack
till Joakim, Katarinas man, som har hjälpt oss att skriva ut och därmed besparat oss, fattiga
studenter några slantar.
Ett extra stort tack vill vi ge varandra, trots olika dagsform med sviktande humör har vi ändå
skrattat och gett varandra inspiration till att fortsätta. Vi vill tacka vår handledare, Nils
Andersson. Ditt tålamod, ditt sätt att ge oss tankeställare, samt ditt engagemang i vårt arbete
som har gett oss inspiration och nya idéer.
3
Innehållsförteckning
Abstract ................................................................................................................ 2
Förord ................................................................................................................... 3
Innehållsförteckning ........................................................................................... 4
Inledning .............................................................................................................. 5
Bakgrund.............................................................................................................. 5
Sfi ........................................................................................................................ 8
Aspirantutbildningen ........................................................................................... 9
Arbetsförmedlingen ............................................................................................. 10
Syfte ...................................................................................................................... 12
Frågeställningar .................................................................................................. 12
Forskningsläge ..................................................................................................... 13
Avgränsning ......................................................................................................... 13
Teoretiska utgångspunkter................................................................................. 14
Metod-Urval ......................................................................................................... 16
Genomförande ................................................................................................. …17
Intervjuresultat Aida .......................................................................................... 17
Intervjuresultat Emir .......................................................................................... 21
Intervjuresultat Viola ......................................................................................... 24
Intervjuresultat Mehmet .................................................................................... 27
Intervjuresultat Bojan ........................................................................................ 30
Intervjuresultat Amra ......................................................................................... 33
Analys ................................................................................................................... 35
Diskussion ............................................................................................................ 39
Uppslag till vidare forskning ................................................................................. 41
Sammanfattning .................................................................................................. 42
Källförteckning .................................................................................................... 43
Bilaga .................................................................................................................... 45
4
Inledning
Ibrahim, 45 år och utbildad läkare från Irak, arbetar 84 timmar i veckan i sin tobaksaffär i
mellanstor stad i Sverige. Leyla Adawi, utbildad sjuksköterska, har sökt 150 arbeten, utan
resultat. Dessa exempel och många fler, har gett oss många tankar och funderingar, som har
lett oss in till detta val av arbete.
I Sverige är det ett omdebatterat problem att invandrade akademiker har svårigheter att
få arbete inom sitt utbildningsområde. Vi vill belysa det positiva trots vår medvetenhet om att
invandrade akademiker har problem och hinder på vägen till den svenska arbetsmarknaden.
Vi har valt att göra vår undersökning med invandrade akademiker som har ett arbete, för att
kunna visa de möjliga vägar och strategier som har lotsat dem till inträde på arbetsmarknaden.
Intentionen med vår undersökning är att ta reda på vilka vägar det finns för invandrade
akademiker för inträde på arbetsmarknaden. Vilka möjligheter och hinder som de upplever,
samt vad invandrade akademiker anser kan förbättras för ökad tillgänglighet till
arbetsmarknaden, enligt deras erfarenheter.
Bakgrund
Det tidiga 1990-talets ekonomiska kris markerar på ett tydligt sätt gränsen mellan en
arbetsmarknadsregim kännetecknad av full sysselsättning och en ny arbetsmarknadsregim
kännetecknad av hög arbetslöshet. Den etnifierade1 övergången till den nya
arbetsmarknadsregimen var synlig redan under 1980-talet men det var först med 1990-talets
närmast explosionsliknande ökning av arbetslöshet, som det stora genomslaget i
samhällsdebatten kom. Arbetsmarknaden från1950-talet till 1970-talet kännetecknas som en
period då personer med utländsk bakgrund fick jobb. Efterfrågan på arbetskraft var kopplad
till en expansion inom industrin och den offentliga sektorn.2
Full sysselsättning och det nödvändiga behovet av att tillfredställa en
arbetskraftsefterfråga för ekonomisk tillväxt innebär att en tillbakablick på den här
tidsperioden ger en positiv bild som inte uteslöt personer med utländsk bakgrund.
Under 1980-talet ökar kunskapen om en etnifierad arbetsmarknad genom två
samverkande processer. Dessa processer bidrar dels till en utslagning av invandrare från
Detta är ett begrepp som används i SOU 2006:60 som vi tolkar som mångkulturell.
Anders Neergaard, SOU 2006:60, Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering,
På tröskeln till lönearbete, Stockholm, 2006, s.12
1
2
5
arbetsmarknaden genom hälsorelaterade effekter3, men också genom en förändring i
strukturen som drabbade de jobb som i högre grad innehas av personer med utländsk
bakgrund. Det blir allt svårare för personer med utländsk bakgrund att överhuvudtaget komma
in på arbetsmarknaden.
En utveckling som dramatiskt betonas i och med den depressionsliknande krisen i början av
1990-talet. Merparten av den forskning som studerar dessa förändringar söker förklaringar
först och främst i brister hos de invandrade. Det gäller först och främst brister i humankapital4
som enligt dessa forskare framhålls av modernisering av näringslivet som personer med
utländsk bakgrund inte anses kunna anpassas till. Anders Neergaard skriver i utredningen, På
tröskeln till lönearbete, att teoretiska brister och empiriska problem som uppmärksammats i
dessa förklaringsperspektiv innebär ingen grundläggande förändring, utan flertalet försöker
vidareutveckla ett bristperspektiv som får sin mer extrema form i lanseringen av begreppen
”Sverigespecifikt” humankapital och kulturavstånd. Även om arbetsmarknaden under en
period under slutet av 1990-talet kännetecknas av kraftigt ökande sysselsättning och
minskande arbetslöshet för personer med utländsk bakgrund, så har perioden från 1990-talets
början fram till nu kännetecknats av hög arbetslöshet och en arbetsmarknad som exkluderat
personer med utländsk bakgrund från sysselsättning. Istället har arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i varierande former och socialtjänsten med dess försörjningsstöd, båda med allt
starkare disciplinerande inslag, kommit att bli en vardag för betydande antal personer med
utländsk bakgrund5.
Invandrarnas svaga anknytning till arbetsmarknaden är ett allvarligt problem som på
senare tid uppmärksammats i forskningsrapporter och massmedia.6 Tillgången till arbete är
viktig för individer i arbetsför ålder, för att kunna försörja sig och för att kunna bidra till
välfärden. Det är också viktigt för den enskilde individens välbefinnande att genom arbete
känna sig delaktig i samhället. Detta förutsätter att alla samhällsmedlemmar åtminstone har
möjligheten till att få arbete. Men forskning om den svenska arbetsmarknaden visar att så inte
är fallet. Vissa arbetssökande särbehandlas negativt av olika skäl. Personer med
invandrarbakgrund, religiösa minoriteter och kvinnor hör till dessa diskriminerade grupper på
den svenska arbetsmarknaden.
Med detta menar vi att invandrare drabbades av sjukskrivningar pga. tunga arbeten, med förslitningar som
följd.
4
Humankapital är den samlade beteckningen på alla de kunskaper och färdigheter som arbetstagaren tar med sig
till arbetsplatsen. Enligt Humankapitalteorin gör individen investeringar i humankapital för att genom t.ex.
utbildning förbättra sina framtida möjligheter.
5
Anders Neergaard, SOU: 2006:60, På tröskeln till lönearbete, Stockholm 2006, s.14
6
Per Broomé m.fl., Varför sitter ”brassen” på bänken? eller Varför har invandrarna så svårt att få jobb?
Stockholm 1996, s. 9
3
6
I forskningen och debatten om ” invandrarna och arbetsmarknaden” är det förhållandevis känt
att en grupp människor under benämningen ” invandrarna ” tillskrivs kollektiva egenskaper,
vilket påverkar deras chanser på arbetsmarknaden och i arbetslivet. ”Invandrarna” associeras i
mångt och mycket med negativa egenskaper som t.ex. ”arbetslöshet”, ”utanförskap”, och
”bidragsberoende”.
Dessa associationer förstärker den rådande etniska maktordningen på arbetsmarknaden genom
att undvika att fokusera på samhällets strukturella och institutionella förhållanden, som utgör
hinder för tillgång till arbete och delaktighet i samhället på lika villkor. Dessa hinder bygger
på strukturell och institutionell diskriminering. Begreppet strukturell diskriminering som
blivit allt vanligare kan förklaras med, de normer, rutiner och etablerade förhållningssätt som
finns i institutioner och andra strukturer, som utgör ett hinder för minoritetsgrupper att uppnå
samma möjligheter som majoritetsbefolkningen.7 Med uttrycket institutionell diskriminering
avses vanligen att en institution, myndighet eller liknande har ett regelverk eller tillämpar en
praxis som i praktiken innebär att en viss grupp människor diskrimineras i förhållande till
andra.8
Människor som föreställs tillhöra ”de andra” inte bara tvingas mer eller mindre att utföra
vissa bestämda arbetsuppgifter, utan också förpassas till vissa branscher som t.ex. städ- och
restaurangbranschen. Många personer med invandrarbakgrund med hög utbildning och goda
meriter degraderas och tvingas till att ”köpa sina jobb” genom att ”starta eget”.9
Invandrarskapets betydelse på arbetsmarknaden kan knappast underskattas. Uppgifter
om sysselsättningsnivåer, arbetslöshet, rekryteringspraktik, utsortering på grund av etnisk
tillhörighet talar alla sitt tydliga språk. Etnisk diskriminering förekommer som en följd av att
en person inte anses tillhöra majoritetsbefolkning i samhället t.ex. utrikes födda och deras
barn i Sverige. Detta innebär en olik behandling av individer på grund av nationalitet, religion
eller hudfärg.
I rapporten, På tröskeln till lönearbete, (Neergaard, 2006), visar att vägen från
arbetssökande till anställning kantas av en rad hinder och svårigheter som kan tolkas i termer
av strukturell diskriminering. Utanförskapet är, som rapportens olika bidrag framhåller, inte
ett problem som kan förklaras utifrån de arbetssökandes faktiska och/eller föreställda
egenskaper, utan ett resultat av exkluderingsmekanismer på arbetsmarknadsnivå och
diskriminerande tillämpningar på institutionell nivå. Utanförskapet bör således förstås och
Lena Nekby, SOU: 2006:60, På tröskeln till lönearbete, Stockholm 2006, s.72
Elsie C. Franzén, Att bryta upp och byta land, Falun 2001, s.164
9
Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, Arbetslivets (o)synliga murar
Stockholm 2006, Förord
7
8
7
motverkas utifrån de processer som särskiljer arbetskraften i olika och hierarkiskt ordnade
grupper. Metaforerna om ”invandrarnas utanförskap” och ”invandrade svenskars tillträde till
arbetsmarknaden” berör i själva verket en mycket vidare problematik, där såväl arbetslivets
hierarkier som utsorteringsmekanismer på etnisk basis ständigt framställer en arbetskraft som
befinner sig i arbetslivets utkanter.
Det finns emellertid en risk att fokuseringen på dem som saknar tillträde till arbetsmarknaden
överskuggar det faktum att de allra flesta personer med invandrarbakgrund redan befinner sig
i arbetslivet och försörjer sig genom sitt arbete.10
Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda är 17 procentenheter (2005).
År 2005 var 81 % av den inrikes födda befolkningen i åldern 20-64 år sysselsatt, mot 64 % av
dem som är födda utomlands. Enligt en tidigare rapport som integrationsverket visat är en av
orsakerna till skillnaderna i sysselsättning diskriminering. Det har visat sig att de flesta jobben
tillsätts via informella rekryteringskanaler och att kontakter med människor som har
anknytning till arbetsmarknaden är en tillgång. Invandrade akademiker saknar ofta sådana
kanaler. I rapport integration 2005 uppmärksammas särskilt utrikes födda akademiker, då
dessa mer sällan har ett arbete i nivå med sin utbildning än inrikes födda. För dem som därför
väljer att börja med ett lågstatusjobb, är riskerna mycket stora att fastna i den typen av arbete.
De är också vanligt att invandrade akademiker fastnar i grundläggande vuxenutbildning, som
är avsedd för grundskolestudier. Orsakerna till detta är bland annat att det saknas system att
tidigt fånga upp högskoleutbildade, kartlägga behov och målsättningar och slussa dem vidare.
Fortsatt utbildning gör också att kommunen slipper försörjningsansvar. Även bristande
kunskaper hos tjänstemännen om utländska utbildningar bidrar till att akademikerna hamnar i
en utbildningsfälla som det kan ta flera år att komma ur.11 Om man tar tillvara på den
kompetens som invandrade akademiker besitter på ett bättre sätt, gynnar det både den
enskilde individen och välfärden i samhället.
Sfi
Svenska för invandrare är grundläggande utbildning i svenska språket och om det svenska
samhället för vuxna som inte har svenska som modersmål. Svenska för invandrare är en egen
skolform. Sfi ska vila på grundläggande värden som uttrycks i läroplanen för de frivilliga
skolformerna, Lpf 94. Utbildningen ska enligt läroplanen både gestalta och förmedla,
människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
10
11
Paulina de los Reyes, Arbetslivets (o)synliga murar, Stockholm 2006 s.10f
www.integrationsverket.se
8
jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta.12 Man har rätt att
studera i Sfi när man är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16), när man inte har
grundkunskaper i svenska och när man är folkbokförd i en kommun.
I den kommun där flertalet av våra intervjudeltagare bor har vi varit i kontakt med den
ansvariga för Sfi. Kursplanen där har tre studievägar inom Sfi. Just nu (2006) har de 27 Sfigrupper med allt ifrån kurser för analfabeter till grupper med akademiker där undervisningen
är snabb, djup och intensiv.
Varje kommun har ansvar för att vuxna invandrare, som har rätt till Sfi och bor i
kommunen, får utbildning. När någon, som har rätt till utbildningen, har anmält sig för att
studera i sin hemkommun ska utbildningen starta inom tre månader. Detta är kommunens
skyldighet. Kommunen ansvarar också för utbildningens kvalitet.13
Aspirantutbildningen vid Malmö Högskola
I ett försök att hitta lösningar på problemet med det bristande tillvaratagandet av invandrade
akademikers kompetens, fattade regeringen under våren 1995 beslut om ett universitetsförlagt
utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund, en så kallad
aspirantutbildning. Programmet startade under hösten samma år. Syftet var att med en särskild
teoretisk och praktisk utbildning underlätta för personer med utländsk akademisk utbildning
att få ett adekvat arbete i Sverige. Utbildningen skulle ges på helfart och omfatta 40 poäng.
Aspirantutbildningen genomfördes under 1995-1997 vid flera universitet och högskolor i
landet.
Aspirantutbildningen vid Malmö Högskola är inordnad i utbildningsområdet för
Internationell Migration och Etniska Relationer, IMER. De som har antagits har uppfyllt
kraven på behörighet, det vill säga har en avslutad minst treårig akademisk examen från ett
annat land, Svenska 2B/Svenska B/TISUS-testet14 eller motsvarande kunskaper samt
gymnasiets engelska A eller motsvarande. När det gäller behörighetskravet i svenska kan de
sökandes kunskaper i svenska testas, validering15 av reell kompetens.16 Vid behov kan
Lpf 94, avsnitt 1.1, Grundläggande värden, Lärarboken, 2003, s.46
www.skolverket.se
14
Tisus är ett behörighetsgivande test i svenska språket. Det är avsett för studenter med utländsk
gymnasieutbildning som planerar att söka till akademiska studier i Sverige och som saknar betyg i svenska,
www.nordiska.su.se
15
Validering är en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation och erkännande
av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats.
www.valideringsdeligationen.se
12
13
9
undantag från förkunskapskravet i engelska ges, förutsatt att den sökande anses kunna
tillgodogöra sig utbildningen utan dessa kunskaper.
Syftet är att genom olika åtgärder ge invandrade akademiker möjligheter att etablera sig på
den svenska arbetsmarknaden. Samt genom kompletterande utbildning uppdatera och vid
behov uppgradera den tidigare utbildningen. Även att utveckla språkfärdigheter framförallt i
svenska och engelska för att framgångsrikt kunna studera vid svenska universitet och
högskolor.
Aspirantutbildningen är till stora delar individuellt upplagd. Planeringen grundar sig på
studentens kompetensprofil och professionella ambitioner. Utbildningen har tydlig fokus på
arbetsmarknaden och lägger stor vikt vid att individanpassa utbildningens innehåll för att ta
tillvara den kompetens individen bär med sig. Coachning och matchning är centrala begrepp i
aspirantutbildningen. Coachning kan här beskrivas som vägledning. Matchning innebär att
studenten får i en strukturerad branschanalys ta reda på hur kompetenskraven ser ut i det
arbetsmarknadssegment han eller hon är intresserad av. Som ett sista steg i matchningen
analyseras den egna kompetensen och erfarenheten mot arbetsmarknadens krav för att kunna
överbrygga skillnader mellan dessa.17
Arbetsförmedlingen
”Det är regeringen och riksdagen som har det övergripande ansvaret för sysselsättningen och
den samlade arbetsmarknadspolitiken. Målet är en väl fungerande arbetsmarknad.
Arbetsförmedlingens viktigaste uppgift är att bidra till en effektiv matchning mellan
arbetssökande och lediga platser. I Arbetsförmedlingens uppdrag ingår att effektivisera och
påskynda inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper. Arbetsförmedlingen ska också
motverka och förebygga diskriminering i arbetslivet på grund av kön, etnicitet, religion och
trosbekännelse, funktionshinder samt sexuell läggning, så att alla arbetssökande får samma
möjligheter att erhålla ett arbete”.18
16
Med reell kompetens menas den samlade kompetens en person har, oavsett hur han/hon har skaffat den och
oavsett om han/hon har formella betyg på den eller inte. Generellt kan sägas att bedömning av reell kompetens
grundar sig på kunskaper och erfarenheter som förvärvats efter gymnasial utbildning. Därför bör några år ha
förflutit efter avslutat gymnasium. www.mah.se
17
Högskoleverket, Rapport 2006:35, s.19ff
18
www.ams.se
10
Arbetsförmedlingen Internationella Akademiker
Arbetsförmedlingen Internationella Akademiker är en Arbetsförmedling som riktar sig till alla
internationella akademiker. Huvudman är Arbetsmarknadsstyrelsen och Arbetsförmedlingen
Internationella Akademiker finns i Stockholm. För att kunna använda sig av denna krävs att
man har en utomnordisk bakgrund, en avslutad examen från annat land eller oavslutad som är
kompletterad och avslutad i Sverige. Förmedlingen har tre nyckelord, matchning, utbildning
och aktivering.
Matchning handlar om att aktivt hjälpa arbetssökande med internationell examen att
hitta arbetsgivare, samt även att aktivt söka arbetsgivare som är ute efter en speciell
kompetens. Man är ute efter att ge personligt stöd och få till stånd möten mellan
arbetssökande och arbetsgivare. Detta för att eliminera en del av den slentrianmässiga
diskrimineringen t.ex. att arbetsgivare väljer bort folk med utländska namn.
De personliga mötena uppmärksammar individen, dennes förmåga och kompetens.
Förutom matchning ingår också översyn av den utländska akademikerns utbildning, för
eventuella kompletteringar. Aktivering som kan leda till en arbetsplatspraktik.19
19
www.ams.se
11
Syfte
Vårt syfte med denna undersökning är att utifrån de invandrade akademikernas berättelser
kunna se möjligheter för lättare inträde till den svenska arbetsmarknaden i framtiden.
Med utgångspunkt från intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete, samt genom
litteraturstudier är vår förhoppning att försöka finna de faktorer och strategier som bidragit till
gott resultat. Genom att visa på hinder de har stött på vid mötet med den svenska
arbetsmarknaden vill vi tydliggöra de strategier och vägar som bidrar till ett inträde till
arbetslivet. Vårt syfte har varit att främst fokusera på det positiva, då tidigare forskning
framför allt fokuserat på hinder.
Frågeställningar

Vilka möjligheter och hinder upplever invandrade akademiker på den svenska
arbetsmarknaden?

Vilka strategier kan användas för inträde till arbetsmarknaden?

På vilka sätt, enligt undersökningens intervjudeltagare, kan vägen till arbete förenklas
och därmed göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för invandrade akademiker?
12
Forskningsläge
Tidigare forskning inom detta område som vår undersökning bygger på har vi hittat i form av
olika Statliga offentliga utredningar, rapport från Integrationsverket samt en studie från
Högskoleverket. Vi är medvetna om att det finns mycket skrivet kring detta ämne. Vi har valt
att ta upp de utredningar och rapporter som har relevans till vårt arbete.
I SOU 2006:59, Arbetslivets (o)synliga murar och 2006:60, På tröskeln till lönearbete
studeras bland annat diskriminering i arbetslivet och historiken i Sveriges arbetsmarknad.
Utredningens uppdrag är att identifiera och kartlägga mekanismer bakom
strukturell/institutionell diskriminering på grund av etnisk och religiös tillhörighet. Syftet med
utredningarna är att få underlag till en fördjupad diskussion om ämnet och åtgärder mot
strukturella hinder, för att alla medborgare ska kunna delta i samhällslivet och med samma
möjligheter. Målet med utredningen är att problemen med diskriminering i rekryteringsfasen
måste uppmärksammas om vi ska kunna bekämpa och förebygga den strukturella
diskrimineringen.
Rapport Integration 2005 speglar hinder för utrikes födda. Denna utredning visar på att
invandrade akademiker mer sällan har arbete i nivå med sin utbildning än inrikes födda och
att många fastnar i grundläggande vuxenutbildning. Den visar också att utrikes födda saknar
kontakter som kan leda till inträde på arbetsmarknaden. Dessa informella rekryteringskanaler
är en tillgång vid sökandet av arbete.
I studien, Komma till sin rätt belyser man invandrade akademikers väg till kvalificerade
arbeten. I fokus står frågorna om hur vi på bästa sätt tar tillvara den kompetens som finns i
landet. Syftet med rapporten bygger på en genomgång av tidigare studier om invandrade
akademiker samt ett antal kompletterande intervjuer som syftar till att finna faktorer som
bidrar till framgång respektive skapar svårigheter i mötet med den svenska arbetsmarknaden.
Målet med studien är att få en fördjupad förståelse av vilka faktorer som påverkar invandrares
och flyktingars inträde på den svenska arbetsmarknaden.
Avgränsning
Vi har valt att endast inrikta oss på invandrade akademiker, deras möjligheter och svårigheter
på den svenska arbetsmarknaden. Vi är dock medvetna om att problematiken kring invandrare
och möjligheten till arbete är ett övergripande problem i samhället. Avgränsningen har vi
gjort därför att vi anser att omfattningen av en sådan undersökning hade blivit alltför stor.
13
Teoretiska utgångspunkter
Här presenterar vi de teoretiska utgångspunkter som vår undersökning bygger på, dessa har
växt fram genom våra djupintervjuer. Genom gemensamma nämnare i intervjuresultaten har
dessa teoretiska utgångspunkter på ett naturligt sätt blivit framträdande.
Vi har valt att ta med diskriminering som en teoretisk utgångspunkt. Anledningen till
detta är att det har visat sig att svårigheter har uppstått på vägen vid sökandet av arbete. I
bakgrundsavsnittet har vi beskrivit begreppen strukturell och institutionell diskriminering.
Definitionen av begreppen varierar dock och det saknas en tydlig avgränsning mellan
begreppen. Därför kan begreppet strukturell diskriminering ses som en sammanfattande
benämning för båda begreppen.20 Strukturell diskriminering kan förklaras som de normer,
rutiner och etablerade förhållningssätt som finns i institutioner och andra strukturer som utgör
ett hinder för minoritetsgrupper att uppnå samma möjligheter som majoritetsbefolkningen.
Humankapital är den samlade beteckningen på alla de kunskaper och färdigheter som
arbetstagaren tar med sig till arbetsplatsen. Enligt humankapitalteorin gör individen
investeringar i humankapital för att genom t.ex. utbildning förbättra sina framtida
möjligheter.21 Begreppet humankapital har vi valt att använda oss av därför att det för oss är
uppenbart att alla intervjudeltagare uppbringar ett gediget humankapital, som de förvaltar på
olika sätt. Några har valt att utöka sitt humankapital för att anpassa det till den svenska
arbetsmarknaden. För att kunna få användning av det humankapital de införskaffat i sitt
hemland har de fått bygga på med svensk utbildning för att få svensk behörighet. Några har
valt att ta ett underkvalificerat arbete även om de har ett gediget humankapital, som de skulle
kunna komplettera för att anpassa till den svenska arbetsmarknaden.
En tredje faktor är att bristande kunskaper i det svenska språket är ett stort hinder för
invandrare, som påverkar deras möjligheter till att få arbete i Sverige. Det är inte så mycket
språket utan brytningen som påverkar ”invandrarnas” tillgång till arbete och deras möjligheter
och hinder i arbetslivet.
Bryter man på amerikanska respektive på arabiska ger det individen olika status och därmed
påverkas deras möjligheter på arbetsmarknaden.22 Några faktorer som påverkar
språkinlärningen är språkligt och kulturellt avstånd, brytning, en eller flerspråkig
SOU 2005:56, Utredningens uppdrag och arbete, Det blågula glashuset-strukturell diskriminering i Sverige
Stockholm 2005, s. 75
21
Anders Björklund m.fl. Arbetsmarknaden, Stockholm, 1996, s.121f
22
Arbetslivets (o)synliga murar, Stockholm 2006, Förord
20
14
uppväxtmiljö, vana att studera språk, det egna språkets känslomässiga betydelse och
motivation. Med språkligt avstånd avses hur långt språken ligger rent tekniskt ifrån varandra
t.ex. uttalsregler och meningsbyggnad. Kulturellt avstånd är den speciella typ av
språksvårigheter som uppstår när företeelser och fenomen inte finns i båda länderna.
För den som lär sig ett nytt språk i vuxen ålder kommer oftast en brytning att kvarstå, särkilt
om språket har mycket olika ljudbilder. En stark brytning kan uppfattas som om talare inte
kan språket särkilt bra även om hon/han har nära nog perfekta kunskaper. Språkets
känslomässiga betydelse kan innebära att de som i sitt modersmål behärskat språket och haft
ett rikt ordförråd där de stolt kunnat skriva och formulera sig, kan få känslan av att känna sig
som ett barn när de ska uttrycka sig i det nya språket. Detta kan resultera i att man blir en
annan person i det nya språket. Det är inte alltid så lätt att hålla motivationen uppe till att
upprätthålla sina svenskkunskaper då man dels inte har arbete, dels bor i en förort där alla
andra också har invandrat och dels inte känner några svenskar. Det är mer stimulerande att
kämpa med ett nytt språk om man kan se nyttan av det och erfara ett positivt bemötande av de
nya landsmännen. I arbetslivet upplever också många att inlärningen går mycket snabbare.
För den som inte lyckats få något arbete uppstår ibland en situation som karakteriseras av
språkparadoxen. Den innebär att en person inte får något arbete för att han eller hon bedöms
ha för svaga kunskaper i det nya språket, samtidigt som det är just ett arbete han eller hon
behöver för att öva sig och bli säkrare språkmässigt. En klart motivationshämmande faktor är
att vara inställd på att vistelsen i det nya landet ska bli kort. Så länge man uppfattar vistelsen
som ytterst tillfällig finns det ingen stark motivation att kämpa med ett nytt språk, som därtill
är föga gångbart i resten av världen.23
23
Elsie C. Franzén, Att bryta upp och byta land, Falun 2001, s.32f
15
Metod
I vårt arbete har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer i kombination med litteratur
studier. I den kvalitativa intervjun krävs att man som intervjuare utvecklar, anpassar och följer
upp vad som kan vara lämpligt för situationen och för syftet med undersökningen.24
Intervjuerna är i stort sett ostrukturerade med öppna svarsmöjligheter och får därmed en låg
grad av standardisering, vi har dock använt oss av en områdeskarta som vi har utgått ifrån.
Detta innebär att om någon annan hade gjort intervjuerna hade svaren troligtvis inte blivit
exakt de samma. Svaren från våra intervjudeltagare har varierat beroende på vad de velat dela
med sig av från sina levnadshistorier.
Eftersom vi har valt att gå på djupet i våra intervjuer har vi inte för avsikt att
generalisera resultatet och med tanke på att arbetet bygger på att de intervjuade delar med sig
av personliga upplevelser påverkar det reliabiliteten. Vi är medvetna om att både vårt sätt att
intervjua och vår tolkning av det sagda påverkar utfallet av intervjuerna. Vid den här typen av
undersökning är detta omöjligt att undvika, men vi har i största möjliga mån försökt att ta
hänsyn till det när vi redovisar vårt resultat. Vi upplever att giltigheten i resultaten är hög och
att vi har fått svar på det vi har frågat om. Som en service till läsaren har vi valt att göra en
kort sammanfattning före varje intervjuresultat.
Urval
Vår tanke var att urvalsgruppen skulle bestå av invandrare med en akademisk utbildning från
sitt hemland och som idag har ett arbete i Sverige. För att få bredd i undersökningen ville vi
att urvalsgruppen skulle bestå av hälften kvinnor och hälften män, med blandade
nationaliteter. Det visade sig vara svårare än vad vi trott att finna intervjupersoner med dessa
kriterier. Det uppstod problem på vägen då några av intervjupersonerna drog sig ur när
intervjun närmade sig.
Vi har via personliga kontakter fått hjälp att finna intervjupersoner som till största del
stämmer in i vårt urvalskriterium, dock inte med den spridning av nationaliteter som vi
önskat. Vi har sex intervjudeltagare mellan 35 och 55 år. Tre av dem är kvinnor och tre är
män. En kvinna är från Polen, en kvinna är från Holland, en kvinna är från Bosnien, två män
är från Kosovo och en man är från Bosnien. Vi tar upp detta mer utförligt i kapitlet där vi
redovisar våra intervjuresultat.
24
Per-Gunnar Svensson, Bengt Starrin, Kvalitativa studier i teori och praktik, studentlitteratur 1996, s.55f
16
Genomförande
För att sätta våra frågeområden på prov gjorde vi en pilotstudie där vi intervjuade en kvinna
från Lettland. Detta för att komma underfund med om områdenas omfattning var
tillfredsställande. Anledningen till att vi endast genomförde en pilotstudie var dels att denna
var tillräcklig för oss, men även på grund av att det var mycket svårt att få tag i
intervjupersoner med de kriterier som vi önskat.
Under två veckor genomförde vi intervjuer med de sex personer som vi hade fått kontakt
med. Vi träffade intervjudeltagarna på deras arbetsplatser eller i deras hem. Detta anser vi har
fungerat bra och vi ser ingen nackdel i att ha gjort intervjuerna på detta sätt.
Intervjuerna som varade i genomsnitt en timme spelades in på band. Vid intervjutillfällena
deltog vi båda, en ställde frågorna medan den andra iakttog kroppsspråk och kompletterade
vid behov. Detta tycker vi ger ett mer positivt resultat, då helhetsperspektivet vidgas. Vi var
mycket noga med att förankra tillvägagångssättet hos deltagarna, då vi inte ville hämma
deltagarna genom att vara två. Efter varje genomförd intervju gick vi igenom resultatet
tillsammans genom att lyssna, reflektera och skriva ned vad som framkommit.
Intervjuresultat Aida
Sammanfattning
Aida är från Polen och är utbildad sjuksköterska. Hon tycker att man ska satsa mer på språk
och praktik istället för att lägga så mycket tid på kompletteringar. Hennes åsikt är att
språkkunskaper är det viktigaste och att det ska finnas krav på att lära sig det. Aida har aldrig
varit i kontakt med Arbetsförmedlingen, hennes strategier för få arbete har varit att ”knacka
dörr” och när hon har varit timanställd och gått på vikariat, har hon sökt tjänster som gått ut
internt. Aida har insett att det är viktigt med kontakter för att lättare få arbete och lära sig de
svenska koderna. Ibland har hon fått känslan av att hennes polska utbildning är mindre värd
än den svenska, eftersom hon har fått så många negativa svar när hon har sökt arbete. För att
öka tillgängligheten till arbetsmarknaden i Sverige, tycker Aida att det borde finnas en
myndighet som direkt tar hand om invandrade akademiker och ser till att de får vägledning
och att kompetensen tas tillvara bättre. Andra viktiga faktorer, enligt Aida är språket och
tillgång till praktik. Idag arbetar Aida som sjuksköterska.
17
Bakgrund
Aida är från Polen, är gift med en svensk man och har en son som är 23 år. Hon flyttade till
Sverige 1982. Aida är utbildad sjuksköterska, specialiserad inom anestesi.
Utbildning/Arbetsmarknad
– När man läser till sjuksköterska i Polen, läser man först på gymnasiet i två år och fortsätter
sedan ytterligare tre år till sjuksköterska. Jag valde att specialisera mig inom anestesi och det
tog ytterligare ett halvt år. Innan jag flyttade till Sverige arbetade jag som sjuksköterska i
11år.
När hon kom till Sverige föddes hennes son. Efter ledigheten med barnet började Aida jobba
som undersköterska på ett sjukhem. Vidare hade hon ett vikariat på sjukhus och arbetade med
anestesi. Efter det gick hon vidare och kompletterade sin utbildning som sjuksköterska.
Kompletteringar av utbildning i Sverige
Hennes utbildning från Polen var inte godkänd i Sverige.
– Det var synd att jag var tvungen att komplettera en stor del av min utbildning, istället för att
kunna satsa mer på språk och praktik. De som kom från Nordiska länder behövde endast
komplettera med författningar. Jag var tvungen att komplettera nio ämnen, först och främst
svenska medicinska termer.
Efter detta sökte Aida poäng/meriter hos socialstyrelsen för att kunna påbörja medicinska
kurser. Alla som kom från utomnordiska länder var tvungna att gå via socialstyrelsen. Var
man då inte klar med språket fick man inte påbörja sina ämnen.
– Jag tycker att det borde ha funnits någon slags kontroll över hur socialstyrelsen arbetade
med dessa ärenden Ibland undrade man ju om personalen där hade rätt kompetens.
Aida uppgraderade de medicinska kurserna genom att läsa på distans. Hon arbetade på
dagarna, hämtade sin son på dagis och pluggade på kvällarna. Utbildningen utgick från Lund,
där hon sedan fick ett datum för att göra tentor.
– Jag tyckte det var grymt, att på tre dagar tenta av alla nio ämnen. Då undrade jag om
sjuksköterskor i Sverige fick göra samma sak. När jag tänker tillbaka på den här perioden av
mitt liv, inser jag hur kämpigt det var. Det tog cirka två år att göra kompletteringarna klara.
En annan sak som var jobbig var att inte ha någon handledare som kunde hjälpa mig att hitta
en praktikplats, vilket var tvunget efter avslutade tentor.
18
Aida tycker att den polska sjuksköterskeutbildningen är bra, den är känd för att vara bra.
Skillnaden mellan den svenska och den polska sjuksköterskeutbildningen är enligt Aida vissa
praktiska detaljer.
– Medicinska termer och latin används lika överallt, kanske är teorin lite mer utarbetad i
Sverige. Jag tycker att det nästan är lättare att arbeta som sjuksköterska i Sverige, då det
finns nedskrivet metodiskt i princip allt man ska göra. Detta tycker jag är bra men samtidigt
blir man mer självständig som sjuksköterska i Polen, då det inte finns metodböcker i den
utsträckningen där.
Aida tycker att kompletteringarna i Sverige kan förenklas för att tillvarata de kunskaper som
finns. Idag är hon dock glad att hon fullföljde detta, men hon saknar anestesin som hon ej
hade möjlighet att komplettera, då hennes ekonomi inte tillät det.
Arbetsmarknaden
Aida arbetade som undersköterska i äldrevården och fick ibland vid behov hoppa in som
sjuksköterska.
– Mina chanser att få ett jobb som sjuksköterska var små och blev ännu mindre när man
omorganiserade i kommunen jag jobbade i. Därför började jag söka jobb i kringliggande
kommuner.
Så småningom fick Aida en fast tjänst som sjuksköterska i närliggande kommun, det är där
hon arbetar idag. Detta hade hon kämpat för länge genom att haka sig fram på olika vikariat.
Aida har åsikter om hur Arbetsförmedlingen fungerar. Hon tycker att den fungerade bättre
förr, trots att hon aldrig har varit i kontakt med eller använts sig av den.
Strategier
– För att nå hit jag är idag, har jag kämpat mig igenom kompletteringar för att kunna jobba
som sjuksköterska. Att ta jobb som undersköterska och alltid vara beredd att vara till lags,
söka alla tjänster och knacka dörr, har varit tvunget för att nå mitt mål. Samtidigt har jag
kämpat hårt med språkkunskaperna, som jag tycker är det allra viktigaste. Jag har gått några
kurser, men tycker att jag har fått mest hjälp av min svenska man som dessutom är svenska
och engelsklärare.
19
Diskriminering
Aida tycker att personalpolitiken är dålig i den kommunen hon bor i och där hon från början
arbetade. Aida anser att de i kommunen inte tar vara på människor som har rätt kompetens för
sökta tjänster.
– Jag fick alltid nej och åter nej när jag sökte tjänster. Ibland har jag fått känslan av att min
polska utbildning är mindre värd en den svenska. Vid ett tillfälle när jag hade sökt en tjänst
där min kompetens var den rätta, fick jag veta att tjänsten redan var tänkt till en annan. Det
visade sig senare att den personen som fick tjänsten inte ens var färdigutbildad, men tydligen
ville de hellre se henne där. Jag insåg då att vissa personer har förtur och att det gäller att ha
kontakter. Jag kände mig orättvist behandlad och det är bland det värsta jag har
upplevt.
Vid ett annat tillfälle då det gällde en tjänst som undersköterska var Aida tvungen att läsa
farmakologi för att få tjänsten. Med hennes bakgrund som sjuksköterska var detta i och för sig
ingen svår uppgift därför att hon hade så goda kunskaper innan. Man kan ju undra vad
anledningen till detta var, då hennes kunskaper inom det område måste ha varit fullt
tillräckliga för att arbeta som undersköterska.
– Resultatet av provet efter kursen var jättebra. Men jag kände att svenskarna tänkte, att hur
kan en utländsk person få så bra betyg.
Ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden
För att arbetsmarknaden ska bli mer tillgänglig för alla tycker Aida att kompetensen ska tas
tillvara bättre och hon tror att det är viktigt att man har kontakter för att lära sig de ”svenska
koderna”.
– Har man familj eller bekanta som kan hjälpa till är det lättare att få tillträde till
arbetsmarknaden. Jag tycker att man ska underlätta vägen för en högskoleutbildad
invandrare som kommer till Sverige. Det kunde t.ex. finnas någon myndighet/instans som
direkt tar hand om högskoleutbildade invandrare och ser till att de får vägledning om hur de
ska gå tillväga när de har kommit till Sverige. Någon sådan hjälp fick inte jag.
Aida anser också att det är otroligt viktigt att lära sig språket och att det är mycket viktigt med
praktik som ett led mot inträde till arbetsmarknaden.
20
Intervjuresultat Emir
Sammanfattning
Emir kommer från Kosovo, han är 50 år och utbildad tandläkare. Emir läste svenska på Sfi i
fyra till fem år. Han anser att det var alldeles för lång tid, då det inte hjälpte honom att komma
närmare ett arbete. Han tycker att språket är mycket viktigt och att det är lättare att ta till sig
språket om man har ett arbete. Emir har valt att inte komplettera sin utbildning i Sverige.
Hans uppfattning om Arbetsförmedlingen är att deras arbetsuppgifter ofta missförstås av
många invandrare. De tror att de ska hjälpa till att ordna ett arbete, när de i själva verket visar
vägar till möjliga arbeten. Hans strategier för att få ett arbete var att ständigt vara aktivt
arbetssökande och vägen till arbete underlättades av kontakter. Emir tycker att det har känts
tungt att så många år har gått innan han har fått ett arbete. För att öka tillgängligheten på
arbetsmarknaden tror Emir att man ska ta tillvara på kompetensen bättre, minska på
regelverket och ge fler chansen. Enligt Emir är språket nyckeln som öppnar många dörrar.
Emir arbetar idag som vårdare, ett arbete som inte motsvarar hans utbildning.
Bakgrund
Emir är 50 år och kommer från Kosovo, han är alban. Han kom till Sverige 1992 och
anledningen till att han kom till Sverige var att fruns släkt bor här.
– Jag är imponerad av Sverige och de sociala lösningar som finns här. I Kosovo läste jag i en
broschyr att den bästa sociala lösningen fanns i Sverige och jag tycker att det stämmer.
Utbildning
- I mitt hemland utbildade jag mig först på grundskola sedan gick jag fyra år på tandtekniker
utbildning, för att senare utbilda mig fem år i Skopje i Makedonien till tandläkare.
Samma år som jag fick min examen i februari flyttade vi till Sverige i september. Jag hann
därför inte med att göra min praktik för att konkretisera utbildningen. Detta är en brist som
stör mig mycket.
Eftersom Kosovo inte tillhör EU så gäller andra regler för utbildningar i länder utanför den
europeiska unionen. Det skulle betyda att Emir skulle komplettera med fem till sex mycket
svåra ämnen för att erhålla en tandläkarelegitimation i Sverige. Om utbildningen hade legat
inom EU hade en komplettering på sex månader räckt.
– Jag känner att jag inte orkar studera. Jag tycker att svenskan är för svår i dessa tunga
ämnen som ska läsas in och energin som det skulle ta från mig behöver jag lägga på familjen,
21
då min son är handikappad. Så man kan säga att mina tankar på att studera är frysta.
Dessutom så undrar jag om det är lönt att satsa så mycket tid på vetenskap. Skillnaden på
lönen inte är tillräckligt stor, jag har redan höga lån.
När Emir och hans familj kom till Sverige dröjde det två år tills de fick uppehållstillstånd.
Enligt svensk lag (1992) får man inte läsa svenska förrän man har fått uppehållstillstånd. Så
efter två år i Sverige började han på komvux och Sfi, där läste Emir svenska i fyra till fem år.
– Detta är alldeles för lång tid, då tiden där inte gjorde det lättare för mig att komma
närmare ett arbete. Språket är mycket viktigt, men det får inte ta för lång tid att lära sig det.
Jag blev dessutom lovad ett jobb genom ett projekt på komvux, där min uppgift var att hjälpa
till att integrera albaner i samhället. Detta var ett löfte som inte blev uppfyllt, utan bara var
dyrbar tid som gick till spillo.
Emir anser att det är lättare att ta till sig språket om man har ett arbete. På arbetet har man
hela tiden kontakt med människor och där lär man sig konkreta saker varje dag. Emir har svårt
för att se skillnader mellan utbildningen i Kosovo och i Sverige eftersom han inte har sett den
svenska.
Arbetsmarknaden
Tiden efter komvux tog Emir kontakt med arbetsförmedlingen. Han anser att många
invandrare missförstår hur de arbetar där, många tror att de ska hjälpa till att ordna ett arbete. I
själva verket visar de vägar till möjliga arbeten, sedan är det upp till individen att själv ordna
och fixa.
– Det ligger mycket jobb hos den arbetslösa att vara ihärdig och leta arbete. Jag har sökt
över 30 arbeten i Sverige. Jag trodde det skulle gå mycket lättare att få arbete. Ungefär 10
ställen svarade med ett brev, tack för ditt intresse men tyvärr är arbetet tillsatt av någon
annan. Det är ju inte det svar man vill ha.
Emir gav exempel på att han sökt arbete som potatisplockare.
– Jag fick svaret att jag skulle väl inte plocka potatis, jag var ju tandläkare. Men då var jag i
princip beredd att ta vilket jobb som helst, bara jag fick ett jobb. Ju längre man är arbetslös,
desto svagare blir man som människa, man tappar en del av sitt självförtroende. Det
jobbigaste var när barnen frågade, när ska du börja jobba pappa? Vad svarar man på en
sådan fråga?
22
Emirs första arbete fick han efter att ha varit i Sverige i nio år. Det var som elevassistent på en
särskola. Där trivdes han mycket bra och känslan av att ha ett arbete stärkte honom som
person och att få ut en lön och därmed slippa få pengar från socialen.
– Jag skämdes över att få socialbidrag, det finns ingen glädje i att handla för de pengar som
man får i bidrag.
Jobbet på skolan var ett vikariat som tyvärr tog slut efter ett år, Emir hade gärna stannat där.
Nu arbetar Emir sedan fyra år tillbaka på ett dagcenter för handikappade och fick en fast tjänst
där förra året. Att få ett fast jobb inom kommunen var en speciell känsla, en känsla av
trygghet. Emir beskriver arbetet inom kommunen med en stolthet och betonar vid flera
tillfällen att det faktiskt är ett fast arbete inom kommunen.
Strategier
Emirs strategier för att få ett arbete var att ständigt vara aktivt arbetssökande, trots alla
motgångar vid arbetssökandet, har Emirs styrka legat i att aldrig ge upp.
– Jag har skaffat mig många kontakter och svenska vänner genom mitt intresse för idrott. Jag
är tränare för ett fotbollslag och spelar själv i ett korplag. Genom dessa vänner och deras
kontakter fick jag hjälp att äntligen få jobb.
Diskriminering
Emir säger att han egentligen aldrig blivit orättvist behandlad.
– Jag känner sig mycket väl behandlad i Sverige, både i staden där jag bor och på min
arbetsplats. Man hör mycket om rasism och negativt intryck av utlänningar. Det är klart att
folk har åsikter, men min uppfattning är att de behåller dem i sina hjärtan. Jag vet inte om det
är orättvis behandling, men visst har det känts tungt att det tog så långt tid att få ett arbete.
Att man inte ens fick lov att komma till någon intervju, för att få visa vem man är och vad man
kan.
Ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden i framtiden
– Jag tycker att man i Sverige är dålig på att ta tillvara på kompetensen som finns tillgänglig.
Det finns för mycket regler för allt. Ge fler chansen på arbetsmarknaden, det tjänar alla på
både i ekonomisk och i psykologisk aspekt. Jag ser att det börjar bli mer positivt bland mina
vänner, fler och fler har fått arbete de senaste tre åren.
23
Emir vill framhålla att språket är nyckeln som öppnar många dörrar. Han anser att man
behöver komma ut i samhället för att integreras i det. Det är lätt att man som invandrare och
arbetslös isolerar sig. Ju längre tid utan arbete, desto svårare blir det att komma ut i
arbetslivet.
Intervjuresultat Viola
Sammanfattning
Viola är från Holland och är 36 år. Hon är utbildad hortonom. Hon började på Sfi men slutade
efter två veckor för det gav henne ingenting. Istället läste hon på Folkuniversitetet. Hon tycker
att det bästa sättet att lära sig språket har varit att tvinga sig till att prata svenska med sina
arbetskamrater. Hennes uppfattning om arbetsförmedlingen är att hon inte fick den hjälp hon
behövde där. För att få in en fot på arbetsmarknaden tog hon arbeten som var
underkvalificerade hennes utbildning. Dessutom har hon skickat sitt CV till många företag.
Viola upplever att hon inte har fått några av de sökta tjänsterna med anledning av att det varit
bekvämare att anställa en svensk som behärskar språket bättre. Detta trots att hon har haft rätt
kompetens till de arbetena. Hon kan till viss del förstå arbetsgivarna men hon menar att
språkkunskaperna stagnerar om man aldrig får någon chans att komma in i arbetslivet. För att
öka tillgängligheten tycker Viola att det saknas information till akademiker om olika
studieföreningar. Hon anser också att det borde finnas olika organisationer som hjälper till
med att öka tillgängligheten och ge informationen om olika system i olika länder. Viola anser
att Arbetsförmedlingen bör bistå med all slags information, då de är de första man träffar när
man söker ett arbete. Att umgås med svenskar är viktigt för att komma närmare de svenska
koderna. Violas arbete idag motsvarar nästan den utbildning hon har från sitt hemland.
Bakgrund
Viola är från Holland, hon är 36 år och utbildad hortonom. Hon har varit i Sverige i nio år.
Anledningen till att hon flyttade till Sverige var att hennes man fick arbete här. Vid detta
tillfälle var Viola nyutexaminerad och hade inget arbete i Holland.
Utbildning
– Jag studerade till hortonom vid universitetet i Wageningen i sex år. Den holländska
utbildningen skiljer sig åt en hel del från den svenska, den är mer specialiserad inom vissa
områden medan den svenska är bredare generellt. Detta har inneburit en del svårigheter för
24
mig när jag har beskrivit min utbildning och dess innehåll, dessutom är utbildningen i
Holland två år längre. Fördelen med att läsa på universitetet i Wageningen är att
utbildningen där är känd i hela världen och så är den så klart bra.
Viola har inte behövt göra några kompletteringar i Sverige.
– När det gäller det svenska språket, så tycker jag att till en början var det jättesvårt. Jag
började en kurs på Sfi, men slutade efter två veckor. Utbildningen där gav ingenting, efter två
veckor med mycket stök och bråk hade jag inte lärt mig någonting. Jag började på
Folkuniversitetet istället. Där var det bra, men jag tror att bästa sättet att lära sig språket är
att tvinga sig prata svenska med sina arbetskamrater. Jag tror att man har en fördel av att ha
en akademisk utbildning, då man har en viss nivå på sitt tänkande och en förmåga att
systematiskt ta in information och lära sig av det.
Arbetsmarknad
Det första Viola gjorde när hon kom till Sverige var att ta kontakt med Arbetsförmedlingen.
Där sa de till henne att hon måste lära sig språket först.
– Jag kände att jag inte fick den hjälp som jag behövde. Jag upplevde att jag fick ett mycket
dåligt bemötande på Arbetsförmedlingen. En känsla av att vara en sån där jobbig utlänning
som bara är till besvär.
Viola fick ingen som helst information om var hon kunde gå någon kurs eller vart hon kunde
vända sig.
– De sa bara att det finns nåt som heter Sfi, gå dit. Jag tror inte ens de berättade var det
fanns.
När Viola började arbeta fick hon fick hon ta underkvalificerade uppgifter, allt för att få in en
fot på arbetsmarknaden.
– Mitt första arbete var ett vikariat. Man måste börja någonstans. Jag var glad för att jag fick
ett arbete och jag tog allt jag kunde få. När man är arbetslös tar man allt… trots att
arbetsuppgifterna där var ganska hjärndödande.
Efter ett halvår kom en av cheferna på företaget och sa att hon nog skulle passa bättre på deras
avdelning.
– Detta var början till det arbete jag har idag. Jag är nöjd med mitt arbete trots att det inte
riktigt motsvarar den utbildning jag har. Många av dem som gick samma utbildning som mig
har betydligt mer välavlönade och invecklade arbeten, men de har också ett annat intresse av
att göra karriär. Ett intresse jag inte delar med dem, jag vet hur mycket tid det ligger bakom
25
det. Jag värderar min lediga tid och har då även möjlighet att ägna mig åt annat som gör
livet värt att leva. Men jag måste erkänna att det kändes skönt att få ett arbete där jag kunde
använda mig av mina kunskaper och att äntligen få ta ansvar. Det som betydde mest var det
faktum att någon trodde och satsade på mig.
Ett problem som Viola upplever är bristen på information när det gäller löneförhandlingar.
Hon saknar kunskapen om fackföreningarnas stora inflytande i Sverige.
– Jag har förstått nu att det är viktigt att ha kunskap om fackföreningar här i Sverige. Jag
tänker på de gånger jag nog har begärt för hög lön och inte fått vissa jobb på grund av det.
Men även de gånger då jag har godtagit en alltför låg lön som i efterhand är svår och nästan
omöjlig att reglera. Här ser jag nu att det hade varit bra att ha kunskaper om hur detta
fungerar i Sverige.
Strategier
Violas strategier har bestått i att vara aktiv i sitt arbetssökande och själv besöka tänkbara
arbetsplatser.
– Jag gick ett flertal gånger till chefen för det växtförädlingsföretag där min man arbetar.
Han tyckte nog att jag blev lite tjatig till slut. Jag kan erkänna att jag till och med var lite ful i
mina strategier. En gång sa jag till honom att, trivs inte jag här så trivs ju inte min man
heller…
En strategi som visade sig vara fruktbar var att Viola propsade på att hon i stort sett kunde ta
vilka arbetsuppgifter som helst, bara hon fick ett jobb. Detta resulterade senare i att hon till
slut fick sitt vikariat på företaget.
– Jag skickade iväg mitt CV till alla tänkbara företag, ibland ringde jag också bara för att
försäkra mig om att det hade kommit fram och så fick jag ju en möjlighet att presentera mig
via telefon också.
Diskriminering
– Ibland när jag har sökt tjänster som jag vet att jag har rätt kompetens för och där tjänsten
blivit tillsatt av en annan sökande, har känslan av att det är lättare att anställa en svensk som
behärskar språket infunnit sig. Samtidigt förstår jag arbetsgivarna, det är viktigt att man
behärskar språket. Trots det anser jag att får man aldrig någon chans att komma in på
arbetsmarknaden så stagnerar språkkunskaperna. Fast jag tror ändå att det är mindre
26
problem för oss som kommer från Holland, folk är mer nyfikna på oss. Det är nog betydligt
svårare för dem som kommer t.ex. från forna Jugoslavien, de har ju ett dåligt namn.
Ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden
Viola anser att information om de fackliga organisationerna är viktig för att få kunskap om
sina rättigheter, t.ex. löneförhandlingar. Även informationen om olika studieföreningar är
viktig för att kunna etablera kontakter.
– Jag tycker att information till akademiker om olika studieföreningar saknas, det är där man
kan få mycket kontakter och information som kan leda närmare ett arbete. Jag menar att man
kan få tips från andra med samma utbildning om hur de har gått till väga.
Viola tycker att Arbetsförmedlingen borde bistå med all slags information, då de är dem första
man träffar när man söker ett arbete.
– När jag sa att jag har en grön utbildning, tycker jag att jag borde ha fått en lista med
möjliga arbetsplatser, detta för att själv kunna ta kontakt med företagen. Personen jag
träffade på Arbetsförmedlingen, hade ingen aning om någonting kring detta. I Holland finns
det olika organisationer som hjälper till med att öka tillgängligheten och informationen kring
olika system i olika länder. Detta kanske kan vara ett bra alternativ för Sverige att ta efter.
Kanske skulle detta kunna hjälpa till att öka och förbättra tillgängligheten till den svenska
arbetsmarknaden.
För att finna nyckeln till de ”svenska koderna” tror Viola att måste umgås med svenskar.
– Så man fattar vad de vill. Alltför många hänger kvar med sina landsmän. Något av det
första vi fick höra när vi kom till Sverige var informationen om var olika holländska
föreningar höll till. Vi var intresserade av att etablera nya kontakter i Sverige, inte hålla kvar
med våra gamla. Det tror jag är ett bra sätt för att integreras i samhället.
Viola anser att det inte är så enkelt att bara skapa nya jobb, men att tillgängligheten till arbete
ska vara lika för alla.
Intervjuresultat Mehmet
Sammanfattning
Mehmet är 41 år och kommer från Kosovo, där han är utbildad till gymnasielärare. Mehmet
kom till Sverige 1989. Samtidigt som Mehmet gick på Sfi arbetade han som modersmålslärare
på en flyktingförläggning. Han tycker att kontakten med arbetsförmedlingen är bra och viktig
för någon som är nyanländ i kommunen, han har dock själv inte haft så mycket kontakt med
27
dem. Mehmet pratar mycket bra svenska och han tror att det har att göra med att han var
ganska ung när han kom till Sverige och att han kan sitt eget språk så bra. Han tror att det är
en fördel och att man då har lättare för att lära sig ett nytt språk. Mehmet tycker att det bättre
att man snabbt får ett arbete för att man då lär sig språket fortare. Han anser också att man ska
ta tillvara den kompetens som finns hos invandrare och använda den. Han tycker att kraven är
för höga i Sverige och att detta påverkar tillvaratagandet av utländsk kompetens. Att etablera
kontakter med infödda svenskar är det bästa sättet att förstå dem. I dag arbetar Mehmet som
modersmålslärare på en grundskola, trots sin behörighet som gymnasielärare.
Bakgrund
Mehmet är 41 år och kommer från Kosovo. Mehmet har varit i Sverige sedan 1989.
Anledningen till att Mehmet kom till Sverige var att det började bli oroligt i före detta
Jugoslavien.
Utbildning
I hemlandet har Mehmet en utbildning som gymnasielärare i SO ämnen, huvudämnet var
historia.
– Jag har läst åtta år i grundskola, fyra år på gymnasiet och sedan fyra år på universitet. Det
som skiljer utbildningarna åt, är sättet man undervisar på och antalet elever i klasserna och
därför var det ”katederundervisning” i större utsträckning i Kosovo.
Arbetsmarknad
Samtidigt som Mehmet gick på Sfi på Komvux hade han arbete som modersmålslärare på
flyktingförläggningen deltid.
– Jag jobbade på flyktingförläggningens skola i två år som modersmålslärare samtidigt som
jag gick på Sfi på Komvux. Det var mycket bra att ha ett arbete samtidigt som jag gick på Sfi,
där fick jag möjlighet till att utveckla språkkunskaperna med mina svenska arbetskamrater.
Sedan arbetade Mehmet på olika grundskolor som modersmålslärare.
– Jag har nästan jobbat på alla grundskolor i staden.
Idag arbetar Mehmet som modersmålslärare på en grundskola. Han har kompetens att arbeta
som gymnasielärare, men har valt att stanna på grundskolan där han trivs bra.
28
– Min väg mot ett jobb har varit ganska rak. Jag har inte upplevt några direkta hinder. Det är
bra att ha jobbat på många olika skolor, man får många vänner och olika kontakter där. Det
har nog hjälpt mig mycket.
Kompletteringar av utbildning i Sverige
– Från början var det Sfi eller vad det heter, men jag började jobba ganska direkt när jag fick
uppehållstillstånd, redan efter några månader.
1996 kompletterade Mehmet sin utbildning på Malmö högskola.
– Jag gjorde mina kompletteringar efter att ha fått mina betyg översatta av Högskoleverket.
Jag var tvungen att göra detta för att få svensk behörighet som lärare
På Malmö högskola läste jag pedagogik och metodik för utländska akademiker, 40 poäng.
Detta var en speciell utbildning som man hade satt ihop för utländska lärare för att få svensk
behörighet. Den var bra, men där var mycket som jag redan hade läst som blev som en
repetition.
Strategier
– Jag tycker att för min del har det varit ganska lätt, jag behövde inte anstränga mig så
mycket. Jag fick lite hjälp av Arbetsförmedlingen. Kontakten med den är viktig för någon som
är nyanländ i kommunen, det är viktigt att den fungerar bra. Något som har varit viktigt för
mig är att lära mig språket bra, det ingår ju i mitt jobb. Jag lärde mig språket ganska bra
redan när jag bodde på flyktingförläggningen. Det har nog med att göra att jag var ganska
ung då och det ät lättare att ta till sig ett nytt språk då. Dessutom förenklas inlärningen om
man är duktig på sitt eget språk.
Mehmets kontakter på alla de skolor han arbetat på underlättade hans väg till arbete, detta var
en av de strategier han hade för att nå ut i arbetslivet.
Diskriminering
– Jag har aldrig upplevt mig orättvist behandlad i Sverige, jag har alltid känt mig välkommen
hit. Det kan ha att göra med att jag egentligen aldrig har behövt söka jobb utan alltid har haft
ett jobb att gå till. Det påverkar nog mycket, tror jag Man blir liksom lite utanför om man är
utan jobb.
29
Ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden
Mehmet tycker det är slöseri med resurser att utbildade invandrade akademiker t.ex. kör taxi.
Mehmet tycker inte att det fungerar så bra i Sverige.
– Jag tror att bristerna ligger i att kraven är för höga i Sverige och detta påverkar att man
inte tar tillvara den utländska kompetensen. Det är speciellt svårt för de med utomeuropeiskt
betyg att få behörighet. Jag förstår inte varför man inte använder dem, de är ju gratis och
redan utbildade. Sedan tycker jag att det tar lite för lång tid för invandrare att gå på olika
utbildningar, Sfi och sådant. Tiden är värdefull för alla människor, det är bättre man försöker
att hitta ett jobb för att lära sig språket snabbare. Alltför mycket dyrbar tid går åt om man
fastnar i utbildningar i många år.
Det bästa sättet att finna nyckeln till de ”svenska koderna” är enligt Mehmet att etablera
kontakter med infödda svenskar.
– Har man sådana kontakter går det mycket fortare. Man kan läsa om dem men det är helt
annorlunda när man träffar dem och pratar med dem och ser hur de gör och tänker. Det
förenklar så mycket att ha dessa kontakter, man kan lära så mycket av varandra.
Intervjuresultat Bojan
Sammanfattning
Bojan är 45 år och kommer från Bosnien. Där har han läst juridik i fyra år. Från början när
han kom till Sverige, hade han ingen tanke på att lära sig språket, hans sikte var inställt på att
åka hem. Tillslut insåg han att språket var hans möjlighet att komma vidare och började därför
läsa på Sfi. Han valde att inte läsa om hela sin juridikutbildning utbildningen, vilket man är
tvungen till för att bli behörig jurist i Sverige. Han såg en utväg i aspirantutbildningen. Bojans
strategier har varit hans ständiga sökande efter arbete och viljan att aldrig ge upp, det har fört
honom dit han är idag. Ibland har Bojan känt sig orättvist behandlad och undrat om hans
utländska namn har varit ett hinder då han inte ens har fått komma till intervju. Bojan inser att
språket är den viktigaste kunskapen för inträde till arbetsmarknaden. Därför är hans
uppfattning att Sfi är en viktig länk som kan förbättras och göras mer effektiv.
Idag arbetar Bojan med ekonomisk rådgivning på ett företag där han har nytta av sin
utbildning även om arbetet inte motsvarar han ursprungliga utbildning.
30
Bakgrund
Bojan är 45 år och kommer ifrån Bosnien, han kom till Sverige 1989. Anledningen till att han
kom till Sverige var på grund av oroligheterna i hemlandet.
Utbildning
– I Bosnien studerade jag juridik, jag hade sikte på att bli advokat. Fjärde året jag studerade
vändes allt upp och ner på grund av konflikten i landet, vi fick fly. Att börja om i ett nytt land,
med allt vad det innebär är mycket svårt.
Bojan och hans fru vistades en tid på flyktingförläggning.
– Vi levde i ovisshet och det enda vi tänkte på var att återvända hem. Jag hade inte heller
någon tanke på att lära mig svenska eftersom jag inte tänkte stanna i Sverige.
Efter en tid i Sverige blev det bestämt att Bojan och hans fru skulle stanna och de hamnade i
en kommun som de idag fortfarande bor och trivs i. Här började han på Sfi för att lära sig
svenska.
- Jag tyckte att det var jättesvårt med svenskan, men insåg att jag var tvungen att kämpa om
jag ville komma vidare i ett nytt land.
Kompletteringar av utbildning i Sverige
– Om jag skulle kunna använda min utbildning fullt ut här i Sverige så hade jag varit tvungen
att läsa om hela utbildningen. Det kändes tufft och jag hade inte riktigt den kraften att göra
det. En vän tipsade mig om att det fanns en Aspirantutbildning för invandrade akademiker,
där jag kunde få användning av min utbildning i alla fall.
Bojan såg detta som en chans i livet och han fick praktikplats genom utbildningen där han
fick möjlighet att visa vad han kunde.
– Praktikplatsen var på ett företag som arbetar med ekonomisk rådgivning. Där fick jag nytta
av min juridiska utbildning och jag har också gått kurser inom företaget. Jag fick en fast
tjänst efter alla dessa år, tack vare aspirantutbildningen.
Arbetsmarknad
Bojan hade till en början inga större förväntningar på att få arbete i Sverige.
– Jag har letat och letat efter arbete där mina juristkunskaper skulle kunna komma till nytta.
Jag har sökt massor av jobb, över 50 stycken, men jag fick alltid svaret att tjänsten hade blivit
tillsatt av någon annan. Jag kom aldrig till någon intervju.
31
Han vägrade dock att ge upp och hade alltid en förhoppning om att kunna få ett arbete som
någorlunda matchade hans utbildning.
– När jag var arbetslös fick jag ibland något vikariat eller timanställning. Jag har jobbat lite
som taxichaufför och ibland som vaktmästare.
Bojan tycker inte att kontakterna med Arbetsförmedlingen har lett till någonting.
– När jag hade slutat på Sfi tog jag kontakt med Arbetsförmedlingen. Jag tycker inte dem har
hjälpt mig, det kändes mer som om det var något jag var tvungen att göra.
Strategier
Hans ständiga sökande efter ett arbete och viljan att aldrig ge upp har varit hans
tillvägagångssätt och styrka. Detta har fört honom dit han är idag.
– Jag är glad att jag kämpade och inte gav upp. Jag är stolt och glad över jobbet jag har
idag, även om det inte är riktigt det jag hade tänkt mig från allra första början.
Diskriminering
Bojan har till viss del känt sig orättvist behandlad, men han kan inte riktigt sätta fingret på vad
det beror på att han inte har fått de arbeten han sökt.
– Man undrar man varför man inte ens får komma på intervju. Om man söker så många jobb
som jag har gjort utan att ha chans på något, det känns inte bra. Ibland har jag faktiskt tänkt
på om mitt namn har spelat någon roll när jag har sökt jobb.
Ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden i framtiden
Bojan inser nu att kunskaper i svenska är den viktigaste ingrediensen för ökad tillgänglighet
till arbetsmarknaden.
– Kan man inte språket blir man handikappad i många sammanhang. Jag tycker att Sfi är
jätteviktigt, men dem kunde förbättra och göra den effektivare, så allt går lite snabbare
Bojan tycker att alla måste få en chans att visa sina kunskaper, för att alla är kanske inte så
ihärdiga som han har varit. Han tror att många ger upp på vägen, om det är för många
motgångar.
– Sen är det ju klart att man måste träffa svenskar för att lättare komma in i det svenska
samhället. Det är ju då man lär sig hur det fungerar.
32
Intervjuresultat Amra
Sammanfattning
Amra kommer från Bosnien och är 35 år. Hon är utbildad till civilingenjör material
teknik/metallurg. Samma år som hon kom till Sverige gick hon på Sfi och efter det läste hon
svenska som andraspråk A+B. Kontakten med arbetsförmedlingen etablerades direkt när hon
kom till Sverige, men hon förstod aldrig varför hon skulle gå deras kurser när de inte hade
med hennes utbildning att göra. Hon sökte sig till aspirantutbildningen för att få sin utbildning
godkänd i Sverige. Målet var också att få en bra kontakt med arbetslivet. Amra anser att inte
kunna behärska språket har varit ett hinder för henne. Amras strategier för att nå ut till
arbetslivet har varit att kunna prata svenska, bevaka annonser, anpassa sina ansökningar till
olika arbeten, men främst att inte tappa självförtroendet och modet. För att öka
tillgängligheten till arbetsmarknaden tycker Amra att både arbetssökande och arbetsgivare
måste ändra på sina vanor och åsikter. För att assimileras i det svenska samhället är kontakten
med svenskar och svensk kultur viktigt. Idag arbetar Amra som metallexpert, ett arbete som
motsvarar hennes utbildning från hemlandet.
Bakgrund
Amra kommer från Bosnien och 35 år. Hon är utbildad till civilingenjör i material
teknik/metallurg.
– Jag arbetade på en arkitektbyrå i Bosnien, min nuvarande man bodde redan i Sverige,
sedan tolv år tillbaka. Det var svårt att bestämma sig om jag skulle flytta eller inte, men efter
tre år av överväganden ville jag det ändå, för min mans skull. Ni inser väl att det betydde att
jag var tvungen att lämna mitt gamla liv, min familj, vänner, jobb och allt möjligt.
Utbildning
– Samma år som jag kom till Sverige läste jag på Sfi och efter det läste jag svenska som
andraspråk A+B, på komvux.
Amra läste också engelska och samhällskunskap.
Kompletteringar av utbildning i Sverige
För att kunna använda sin utbildning från hemlandet i Sverige, sökte hon sig till
Aspirantutbildningen för att få sin utbildning godkänd i Sverige.
33
– Jag valde Aspirantutbildningen för att se hur de kunde hjälpa mig som kommer från ett
annat land med en avslutad utbildning. Till en början undrade jag verkligen vad jag gjorde
där tillsammans med 25 andra ingenjörer, ekonomer, jurister och andra akademiker från
halva världen. Jag undrade hur vi alla skulle vi ha nytta av samma utbildning och jag var
orolig att jag bara skulle förlora tid.
På aspirantutbildningen fick Amra bekanta sig med arbetsmarknaden via praktik. Hon fick
också lära sig hur jobbansökningar ska skrivas och vad som är viktigt i en
ansökningshandling.
– Jag tycker att Aspirantutbildningen är bra, men man kan bli besviken om man bara
förväntar sig att få jobb genom den.
Arbetsmarknad
Amra tog kontakt med arbetsförmedlingen direkt när hon kom till Sverige.
– Jag förstod aldrig varför jag skulle gå deras kurser när de inte hade med min utbildning att
göra. Jag ville göra mitt jobb inom mitt yrke.
Hon har sökt tre arbeten under tiden som hon inte studerade. Ett av de sökta arbetena ledde till
anställningsintervju.
– Det var ganska jobbigt, den pågick i fyra timmar med två personer. Tyvärr fick jag inte det
arbetet, men det var en nyttig erfarenhet. Ett hinder för mig har varit att inte behärska
språket, vilket är en nackdel när man söker jobb.
Idag arbetar Amra som metallexpert på den arbetsplats där hon hade sin praktik genom
aspirantutbildningen, ett arbete som motsvarar hennes utbildning från hemlandet.
Strategier
– Jag har kämpat för att kunna lära mig att prata svenska och jag har istället för att
arbetsförmedlingen ska meddela om lediga tjänster, själv bevakat annonser. Det är viktigt att
koncentrera sig noggrant på varje annonstext för att kunna anpassa sina ansökningar till
olika arbeten. Jag har också försökt att få kontakt med andra som tillhör samma
yrkeskategori som jag, för att höra om deras erfarenheter. Det gäller också att inte tappa
självförtroendet och modet.
Amras mål med aspirantutbildningen var att få en bra kontakt med arbetslivet. Hon valde
därför att läsa en kort avancerad kurs i materialteknologi och satsade 20 poäng på praktik.
34
Diskriminering
Enligt Amra har hon aldrig upplevt sig orättvist behandlad.
Ökad tillgänglighet till arbetsmarknaden i framtiden
– Jag tycker att både arbetsgivare och arbetssökande måste ändra på sina vanor och åsikter
för att öka tillgängligheten på arbetsmarknaden. Man måste mötas på halva vägen, det
handlar om att ge och ta.
Amra säger också att man måste ha kontakt med svenskar och svensk kultur för att knäcka de
svenska koderna.
– Det är först då man kan assimileras i det svenska samhället.
Analys
Detta arbete är uppbyggt av de erfarenheter som de invandrade akademiker har delgett oss i
intervjuer. Genom deras livshistorier har vi fått fram vilka möjligheter personerna har för att
nå ut till den svenska arbetsmarknaden, samt vilka hinder som uppstår och hur man kan
överbrygga dessa. I intervjuresultaten har det framkommit vilka strategier som har använts för
att få det arbete de har idag, samt vilka förbättringar som skulle kunna åtgärdas för att göra
arbetsmarknaden mer tillgänglig för invandrade akademiker. Vi har i vårt bakgrundskapitel
gett exempel på olika åtgärdsprogram som skulle kunna verka i positiv riktning för de
individer som vi intervjuat. Vi har också utifrån teoretiska utgångspunkter försökt finna de
faktorer som påverkar intervjudeltagarnas möjligheter.
För många invandrade akademiker är språket ett hinder som genom en välfungerande
Sfi-undervisning kan vändas till en möjlighet. Det är tydligt att Sfi är en viktig länk, men den
måste vara anpassad efter individen och fungera effektivt och verka för ett snabbare inträde
till arbetslivet eller studier.
De som är vana vid att studera språk eller behärskar sitt eget språk mycket bra, har
lättare för att ta till sig ett nytt språk. Det beskrivs att när man har en utbildning från sitt
hemland där språket används frekvent, är det ett bra verktyg till att lära sig ett nytt språk i det
nya landet. Inlärningen påverkas dessutom av vilken ålder man är i.
Det är svårt att hålla motivationen uppe till att upprätthålla svenskkunskaperna, om man
dels inte har ett arbete och dels inte känner några svenskar. Det framkommer i
35
undersökningen att det är mycket viktigt att snabbt komma ut i arbetslivet så att
språkkunskaperna inte stagnerar.
En motivationshämmande faktor är att vara inställd på att vistelsen i det nya landet ska
bli kort. Om man kommer som flykting finns hela tiden tanken på ett återvändande till
hemlandet. Därför är det svårt att vara motiverad att till en början lära sig språket.
Att inte få arbeten som man söker med anledning av att man inte behärskar språket
tillräckligt bra, kan beskrivas som en språkparadox. Den innebär att en person inte får något
arbete för att han eller hon bedöms ha för svaga kunskaper i det nya språket, samtidigt som
det är just ett arbete han eller hon behöver för att bli säkrare språkmässigt. Detta är något som
är uppenbart i intervjuresultaten, de som snabbare har kommit ut i arbete har haft en fördel
språkmässigt.
Vi kan se att det språkliga avståndet spelar en viss roll när det gäller intervjudeltagarna.
Med detta menar vi att kvinnan från Holland har bättre språkkunskaper än kvinnan som
kommer från Polen och de som kommer från forna Jugoslavien. Anledningen till detta kan
vara att holländskan liksom svenskan tillhör den germanska språkgruppen, medan de andra
tillhör den slaviska språkgruppen. Kvinnan från Holland har dessutom varit i Sverige kort tid i
jämförelse med flera av de andra. När det gäller kulturellt avstånd språkmässigt är det svårt
för oss att se vilka företeelser och fenomen som skiljer de olika länderna åt.
I samtliga intervjuresultat har det framkommit att språket är det främsta hindret. Vi
ställer oss dock lite frågande till att det har så stor betydelse med tanke på hur man i dagens
samhälle kan arbeta. Med detta menar vi att det finns många möjligheter där man inte
nödvändigtvis måste ha ”klockren” svenska, t.ex. arbete i ett globalt företag, där datorer och
engelska språket är vanligt förekommande. Vi är förstås medvetna om att språket är viktigt i
många yrken, men vi tror att det till stor del handlar om att smälta in i samhället i alla
sammanhang. Vilka kriterier ska man egentligen behöva uppnå för att vara ”svensk”? Prata
svenska utan brytning och inte skilja sig från mängden, för att få arbete.
Arbetsförmedlingen borde vara en möjlig väg ut i arbetslivet. Men det har kommit fram
att Arbetsförmedlingen inte har haft en framträdande roll för våra intervjudeltagare.
Arbetsförmedlingens uppdrag är att matcha arbetssökande med lediga platser samt påskynda
inträdet på arbetsmarknaden för utsatta grupper. Många invandrare missförstår
Arbetsförmedlingens uppgift. De tror att de ska hjälpa till att ordna ett arbete, när de i själva
verket visar vägen till möjliga arbeten. Det är påtagligt att Arbetsförmedlingens uppdrag
borde bli mer tydligt, eftersom många anser att de får ett dåligt bemötande när de varken får
den hjälp eller den information som de anser att de behöver.
36
Arbetsförmedlingen Internationella Akademikers uppdrag är att på ett mer tillfredställande
sätt möta invandrade akademikers behov och på så sätt påskynda vägen till arbete. Detta
genom att de ser till att invandrade akademiker får personliga möten med tänkbara
arbetsgivare. Vi kan också se, att om man tittar på den här arbetsförmedlingen ur ett annat
perspektiv, kan man fråga sig varför det är nödvändigt att upprätta en arbetsförmedling
särskilt för invandrade akademiker. På något sätt känns det som om det brister i strukturen,
eftersom arbetsförmedlingen ska vara tillgänglig för alla. Det har emellertid visat sig i
intervjuresultaten att bemötandet och åtgärderna inte varit tillfredställande. Vi tolkar
intervjuresultaten som om något inte fungerar bra, då man som invandrad akademiker känner
sig som en börda för att man kommer från ett annat land.
I vårt bakgrundskapitel har vi beskrivit Aspirantutbildningen som en tänkbar lösning för
invandrade akademiker att göra de kompletteringar som är nödvändiga för svensk behörighet.
Det har visat sig att Aspirantutbildningen har varit en lyckad väg att gå för två av
intervjudeltagarna. De har genom praktik fått arbete som motsvarar eller nästan motsvarar
deras utbildning från hemlandet.
Undersökningen visar att intervjudeltagarna har använt sig av olika strategier för att
komma dit de är idag. Förutom ovannämnda möjliga vägar, har de tagit underkvalificerade
arbeten för att ”få in en fot” i arbetslivet. Man har kämpat hårt med språkkunskaperna, varit
ihärdig arbetssökande och försökt att etablera kontakter. Återkommande har varit att de har
haft en stark vilja, aldrig gett upp och inte tappat självförtroendet.
De hinder som de invandrade akademiker vi har intervjuat, har stött på, kan tolkas som
strukturell diskriminering. På frågan om diskriminering, framgår det att några känner att de
blivit orättvist behandlade i arbetslivet och att det har varit ett hinder för dem. Även om vissa
intervjudeltagare inte direkt uttalar ordet diskriminering i olika sammanhang, tolkar vi
somliga hinder och händelser som strukturell diskriminering. Exempel på detta kan man se i
mannen som var arbetslös i nio år och inte ens fick ett arbete som potatisplockare. Något som
också är anmärkningsvärt är när man har känslan av att vara ovälkommen som invandrare hos
en instans som faktiskt ska vara tillgänglig för alla. Vi tycker inte att det är en rimlig
anledning att känslan av att räknas bort vid en anställning beror på att man inte är född i
Sverige eller har ett ”svenskklingande” namn.
Vår intention med att lyfta fram Sfi, Arbetsförmedlingen, Arbetsförmedlingen
Internationella Akademiker och Aspirantutbildningen var att visa möjliga vägar in i
arbetslivet. Vi har under arbetets gång kommit fram till att dessa har verkat på ett positivt sätt
för flera av intervjupersonerna. Trots allt kvarstår hinder eftersom samhället och strukturen i
37
det är uppdelat i ”vi” och ”dem”, det vill säga ”svenskar ”och ”invandrare”. För oss har det
blivit tydligt att den strukturella diskrimineringen är svår att motverka, då den inte är påtaglig
och den finns i hela samhällsstrukturen.
Humankapital är den samlade kompetens som man tar med sig in i arbetslivet. Genom
vår undersökning har det visat sig att alla intervjudeltagare har ett gediget humankapital som
de har valt att förvalta på olika sätt. Det framkommer att ett gediget humankapital kan vara till
en nackdel vid sökandet av underkvalificerade arbeten. Även om inte alla använder sitt
humankapital fullt ut i sina nuvarande arbeten, så är de nöjda med sin livssituation idag. Det
vi kan konstatera är att oavsett vilket humankapital man innehar, måste det på ett eller annat
sätt anpassas till landet man kommer till. Detta kan innebära att visst humankapital går till
spillo, då det inte går att anpassa till det nya landet.
Hur man ska göra arbetsmarknaden mer tillgänglig är en svår och ogreppbar fråga. Här
har vi genom intervjudeltagarnas erfarenheter fått fram en bild av vilka faktorer de tror kan
underlätta vägen för invandrade akademiker mot arbete. Det framkommer att en instans eller
myndighet som snabbt tar hand om och ger vägledning till invandrade akademiker, hade ökat
tillgängligheten och besparat dyrbar tid. Sveriges komplicerade regelverk har en fördröjande
effekt, där resultatet blir att värdefull kompetens går till spillo, kompetens som hade gynnat
både den svenska välfärden och den enskilde individen. Något som poängteras är att det måste
ske en förändring i attityden hos både arbetsgivare och arbetssökande. Språkets betydelse har
även här en framträdande roll, en mer effektiv språkundervisning underlättar vägen mot
arbetslivet.
38
Diskussion
Vi har valt att skriva om detta ämne då vi anser att debatten är aktuell och nödvändig för att
människor måste inse att alla som vill har rätt till arbete. Vi anser också all den kompetens
som går till spillo är slöseri med resurser, dels på individnivå, med allt vad det innebär att vara
exkluderad från arbetsmarknaden. Men även i ett samhällsperspektiv där välfärden gynnas av
att alla arbetar.
Vi anser att Sfi är en av de viktigaste länkarna ut i samhället och vidare ut i arbetslivet.
Den måste vara anpassad på ett sätt så att språkinlärningen blir effektiv och resultatrik så
snabbt som möjligt. Detta för att motverka att man fastnar i Sfi allt för länge, som vi har sett i
våra intervjuresultat. Att fastna för länge i Sfi leder inte till att man kommer närmare
arbetsmarknaden. Vi tror, genom intervjuresultaten att det är i arbetslivet som
språkkunskaperna upprätthålls och utvecklas. Vår uppfattning är att man krymper som
människa när man inte behärskar det nya språket. Språket är en stor del av identiteten och kan
man inte uttrycka och formulera sig kan omgivningen få uppfattningen om, att man inte kan,
man blir en annan person i det nya språket. Vi är fullt ut beredda på att hålla med om att
språket är nyckeln som öppnar många dörrar.
Vi tycker att Aspirantutbildningen är ett framgångsrikt medel för att snabbt och effektivt
få inträde på arbetsmarknaden. Vi är medvetna om att alla utbildningar inte går att
komplettera på Aspirantutbildningen, vissa utbildningar måste göras om från början.
Aspirantutbildningens mål om att hitta lämpliga praktikplatser har vi sett som positivt, med
goda resultat som har lett till arbete. Kanske inte alltid ett arbete som motsvarar utbildningen i
hemlandet fullt ut, men ett arbete där man har stor nytta av sin utbildning.
Vidare funderar vi mycket kring hur humankapitalet påverkar människors livssituation.
Med detta menar vi hur människor väljer att använda sitt humankapital. Ett humankapital är
en dyrbar investering som några av de invandrade akademikerna väljer att investera ännu mer
i. Detta gör de för att de vill kunna arbeta med det som de har utbildat sig till i sitt hemland.
Om man väljer att inte investera mer i sitt humankapital får man vara beredd på att ta ett
underkvalificerat arbete. Vi tycker att det är beundransvärt att de invandrade akademiker som
kommer till Sverige, för det första är tvungna att lära sig ett helt nytt språk och en helt ny
kultur. För det andra att de är tvungna att komplettera sin utbildning, en utbildning som de
redan har lagt ner många år på i sina hemländer. Detta för att få ett arbete som motsvarar
deras kompetens. Vi undrar över vår intervjudeltagare som har en tandläkarutbildning, som
har valt att inte göra kompletteringar och som idag arbetar som vårdare. Vår uppfattning är att
39
han är lycklig för att ha ett arbete som vårdare. På frågan om kompletterande studier menar
han att löneskillnaderna inte skulle vara så stora och att han redan hade höga lån. Vi tycker att
det argumentet är svagt, eftersom vi vet att löneskillnaden blir stor och han får användning av
sitt humankapital. Vi tror att språket är hans stora hinder, men vi har förståelse för att alla inte
väljer att till varje pris ha ett arbete som motsvarar sin utbildning. I detta fall handlar det om
att han lyckats komma ur bidragsberoendet och arbetslösheten och detta är fullt tillräckligt för
honom.
Den strukturella diskrimineringen är svår att komma åt, då den ofta är djupt rotad i
institutioner och kanske inte alltid är en medveten handling. Vi vill gärna skylla på att det
beror på okunskap och rädsla, men frågan är hur länge man kan skylla på dessa faktorer. Det
är uppenbart och återkommande i debatter i media att det är lättare att anställa en person som
är född och utbildad i Sverige och som känns mer bekant för arbetsgivaren. Den strukturella
diskrimineringen är svår att bevisa, men för oss är det uppenbart att den existerar. Vi har svårt
att se konkreta förslag på hur man skulle kunna angripa den strukturella diskrimineringen. Så
länge som samhället är uppdelat i ”vi” och ”dem” det vill säga svenskar och invandrare, så
kommer allt det som ingår i samhället också vara uppdelat. Det måste till en förändring på
samhällsnivå för att angripa problemen på individnivå. Vi anser att det är viktigt att också
vara medveten om att det kanske inte alltid handlar om diskriminering i alla fall, då tänkta
arbeten går till den person som faktiskt har rätt kompetens.
Något annat som vi tycker är viktigt att diskutera är hur man bryter på det svenska
språket. Det är ett välkänt fenomen att det är mer charmigt att bryta på amerikanska än på
t.ex. arabiska. Vad är det som ger den amerikanska brytningen högre status, är det själva
brytningen eller handlar det om vilket land man kommer ifrån och vilka föreställningar som
finns om människorna därifrån. Vi tror att det har betydelse hur nära kulturer ligger varandra,
det man känner igen, tycker man om.
Något som är återkommande i vårt arbete är det viktiga i att etablera kontakter för att få
ett socialt nätverk. Vi anser att praktiken kan bidra till att bygga upp ett kontaktnät som kan
hjälpa till på vägen ut i arbetslivet. För någon som är född och uppvuxen i Sverige är detta en
självklarhet, men för någon som kommer till Sverige i vuxen ålder, kan det vara ett stort
problem att etablera dessa kontakter.
Avslutningsvis vill vi framhålla att vi är medvetna om att det inte går att trolla fram
arbeten hur som helst, men det är viktigt att alla får möjlighet att visa vad man kan och får
samma chans till arbeten. Vi hoppas att vi med detta arbete har kunnat synliggöra de
möjligheter och strategier som man som invandrad akademiker kan använda sig av för att ta
40
sig förbi de hinder som uppstår på vägen. Det är viktigt att inte glömma att många faktiskt
lyckas och att vi i fortsättningen borde fokusera på möjligheter framför hinder.
Uppslag till vidare forskning
Vi blev inspirerade av ett framgångsrikt integrationsprojekt som har genomförts i 28
kommuner i Norge. Projektet gick ut på att man samtidigt som man fick Sfi-undervisning
hade praktik inbakat kontinuerligt. Detta för att få in språkkunskaperna som ett naturligt
inslag i vardagen. Samtidigt hjälpte praktiken till att etablera de så viktiga kontakter som är
nödvändiga för lättare inträde till arbetsmarknaden. Projektet har resulterat i att ett flertal har
fått arbete. Det hade varit intressant att få ta del av ett sådant projekt, för att se om det skulle
kunna vara genomförbart i Sverige25.
25
www.ntnu.no
41
Sammanfattning
Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade
akademiker möter på vägen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har också velat påvisa vilka
vägar och strategier som kan ge framgångsrika resultat. Genom våra intervjudeltagares
erfarenheter har vi fått fram vad de tycker kan förbättras för att göra arbetsmarknaden mer
tillgänglig. Vårt mål med undersökningen har varit att fokusera på positiva resultat, då vi har
valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete.
Vi har i bakgrundsavsnittet visat på hur sysselsättningsproblemen för invandrare
uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har
vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som är bidragande faktorer till
exkluderingen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. Det finns emellertid en risk att
fokuseringen på dem som saknar tillträde till arbetsmarknaden överskuggar det faktum att de
allra flesta personer med invandrarbakgrund redan befinner sig i arbetslivet och försörjer sig
genom sitt arbete.
En bra Sfi- undervisning lägger grunden för god språkinlärning som i sin tur, om den är
effektiv, bidrar till större möjlighet att komma vidare på ett eller annat sätt.
Arbetsförmedlingen är den instans som man möter vid sökandet av arbete. Det
framkommer i vår undersökning att den inte fungerar tillfredställande.
Aspirantutbildningen är en möjlig väg som invandrade akademiker kan gå för att
komplettera sin utländska examen på ett effektivt sätt. Deras sätt att lägga upp individuella
studieplaner där praktik är ett viktigt inslag, har för oss visat sig resultatrikt.
De teoretiska utgångspunkter som arbetet är uppbyggt på är bland annat den strukturella
diskrimineringen som vi anser är relevant för att synliggöra omständigheter som exkluderar
invandrare från arbetsmarknaden. Språkets betydelse är ytterligare en byggsten som är viktig
att betona som teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi valt att använda oss av begreppet
Humankapital som den samlade kompetens en människa har med sig ut i arbetslivet.
Vi har i vårt arbete gjort sex djupintervjuer med invandrade akademiker som alla har
arbete. Deras livshistorier har gett oss underlag för att få svar på våra frågeställningar.
Vår förhoppning är att vårt arbete kan ge inspiration och tankar kring möjligheter och
strategier, samt hur man kan överbrygga de hinder som uppstår på vägen mot den svenska
arbetsmarknaden.
42
Källförteckning
Bjurling Carolina, Komma till sin rätt, Högskoleverket, Kalmar, 2004.
Björklund Anders m.fl., Arbetsmarknaden, SNS förlag, Kristianstad, 1996.
Broomé Per, Bäcklund Ann-Katrin, Lundh Christer, Ohlsson Rolf, Varför sitter brassen på
bänken? eller Varför har invandrarna så svårt att få jobb? SNS förlag, Kristianstad, 1996.
De los Reyes Paulina, SOU 2006:59 Arbetslivets (o)synliga murar, Rapport av Utredningen
om makt, integration och strukturell diskriminering, Stockholm, 2006.
Franzén. C. Elsie, Att bryta upp och byta land, Natur och Kultur, Falun, 2001.
Högskoleverket, Rapport 2006:35, Invandrarakademi och aspirantutbildning, Stockholm,
2006.
Lundgren Marcus, SOU 2005:56, Det blågula glashuset- Strukturell diskriminering i Sverige,
Stockholm, 2005.
Neergaard Anders, SOU 2006:60 På tröskeln till lönearbete, Rapport av Utredningen om
makt, integration och strukturell diskriminering, Stockholm, 2006.
Rapport Integration 2005, Integrationsverket, Stockholm, 2006.
Starrin Bengt, Svensson Per-Gunnar, Kvalitativa studier i teori och praktik, studentlitteratur
Lund, 1996.
Lärarnas Riksförbund, Lärarboken, 2003.
43
Internetkällor
http://www.integrationsverket.se/Tpl/SubStartPage____2900.a hämtad 2006-11-06
http://www.skolverket.se/sb/d/389 hämtad 2006-11-06
http://www.ams.se/go.aspx?c=32486 hämtad 2006-11-06
http://www.ams.se/go.aspx?C=1196 hämtad 2006-11-06
http://www.nordiska.su.se/TISUSsverige/tisussv.html hämtad 2006-11-06
http://www.valideringsdelegationen.se/om_validering/definition.htm hämtad 2006-11-06
http://www.mah.se/templates/Page____9178.aspx hämtad 2006-11-06
http://www.ntnu.no/gemini/1995-02/20b.html hämtad 2006-11-06
Otryckta källor
Anna-Stina Arnrup, Praktikkordinator och Studie-och yrkesvägledare, IMER
Lars Lindhagen, Praktikkordinator, IMER
Agneta Wigström, Rektor Sfi, Komvux
44
Frågeområden
Bakgrund
 Nationalitet
 Ålder
 Varför Sverige?
 Hur länge i Sverige?
Utbildning
 I hemland
 I Sverige
 Svenska språket
 Skillnader i utbildningen (svensk-utländsk)
Arbetsmarknaden
 Sökt arbete?
 Hur länge?
 Haft arbete?
 Kontakt med arbetsförmedlingen?
 Hur många arbeten har du sökt?
 Strategier för att få arbete?
 Vilka hinder på vägen? (upplevda)
 Andra instanser t.ex. bemanningsföretag?
 Anställningsintervjuer?
Kompletteringar
 Vilka kompletteringar?
 Varför kompletteringar?
 Hur har kompletteringarna hjälpt dig?
 Hade du valt att komplettera om du hade fått ett arbete?
 Rekommenderar du andra att göra kompletteringar?
Diskriminering
 Har du upplevt dig orättvist behandlad i något sammanhang (arbetsmarknaden)?
 Vad anser du behöver åtgärdas för att arbetsmarknaden ska bli mer tillgänglig för alla?
 Hur finner man nyckeln till de ”svenska koderna” (social kompetens)?
45
46
47
48