Johanna Selander 19911126-1120 Hemtentamen del 2, fråga 2. I detta svar kommer först en förklaring av Judith Butlers kritik mot Catharine MacKinnons tankar om sexualiserat våld. Därefter kommer en jämförelse göras mellan Butlers och MacKinnons syn på sexualitet med vidare läkning till queerteoretiska och radikalfeministiska tankegångar om sexualitet. Judith Butler och Catharine MacKinnon MacKinnon menar att heterosexualitet och sexualiserat våld är de två huvudorsakerna till kvinnoförtryck. Sexuellt våld kan se olika ut beroende på var och när det förekommer, men det handlar om att kvinnor som en universell, gemensam grupp blir ”sexuellt kränkta som kvinnor.”1 Enligt MacKinnon leder sexualiserat våld till att män blir överordnade kvinnor. Det Butler reagerat mot i detta resonemang är att ett sådant tankesätt begränsar sexualitet till att bara handla om kön och att kön i sin tur enbart utgörs av heterosexualitet. Problemet med detta är att det exkluderar de som inte är heterosexuella och de personer som inte anses vara kvinna eller man från att vara en del av den patriarkala strukturen.2 McKinnon menar att: ”Sexualitet är en social konstruktion i den bemärkelsen att den definieras av män och påtvingas kvinnor”.3 Denna syn på sexualitet bottnar i radikalfeministers föreställning om att sexualitet definieras genom att kvinnor uppfostras till att vara attraherade av mäns överordning som aktiva medan kvinnor ska behaga och vara passiva. Sexualiserat våld är därför inget som kan anses handla om våld enbart eller som avvikande från den ”vanliga” sexualiteten. Det handlar om att heterosexuella relationer alltid bygger på makt och mannens ägande av kvinnan och att kvinnan är underordnad mannen.4 Enligt radikalfeminism innebär detta att även i relationer som butch/femme befästs heterosexualiteten eftersom det finns en maktskillnad.5 Radikalfeminismen menar att för att kunna analysera sexualitet behöver man använda sig av kvinnors verkliga erfarenheter och perspektiv. MacKinnon riktar därför kritik mot queerteoretiska tankegångar om sexualitet eftersom dessa utgår från poststrukturalism och att dekonstruera och ifrågasätta vilket enligt MacKinnon är för teoretiskt för att man ska kunna förändra något.6 En likhet mellan Judith Butler och McKinnons syn på sexualitet är att sexualitet är en social konstruktion som McKinnon uttrycker det och performativt (att det skapas) enligt 1 Tollin, Katharina & Maria Törnqvist. Feministisk teori i rörliga bilder. Malmö: Liber. 2005.s. 56-59. Ibid.s.116-117. 3 Ibid.s. 58. 4 Ibid.s.57-59 & 67-68. 5 Ambjörnsson. Fanny. Vad är Queer. Stockholm: Natur och Kultur.2006.s. 102-103. 6 Tollin, Katharina & Maria Törnqvist. 2005.s.58-59. 2 Johanna Selander 19911126-1120 Butler.7 Båda menar alltså att sexualitet inte handlar om biologi utan om sociala regler. Skillnaden mellan dem är att Butlers syn på sexualitet handlar om att inte nöja sig med att konstatera att sexualitet är socialt konstruerat utan att ifrågasätta och undersöka hur kön, genus och sexualitet skapas och att dessa konstruktioner kan förändras. Butler menar att det är problematiskt att utgå från att kön bara handlar om kvinnlig och manligt och att kön är en stabil kategori. McKinnon talar om kvinnor som en enhetlig grupp som blir utsatta för förtryck av män som grupp. Detta är enligt Butler problematiskt eftersom man inte tar hänsyn till andra kategorier som sexualitet, och då lesbiska kvinnor, och även etnicitet och ras. En annan skillnad mellan Butler och McKinnon handlar om att Butler betonar att man bör problematisera den heterosexuella matrisen, som innebär att av kön följer genus och sexualitet i form av begär mot det motsatta könet, för att homosexuella och transsexuella hamnar utanför de förtryck som radikal feminister anser bottnar i heterosexualitet.8 Butler håller inte med radikalfeminister om att butch/femme-relationer skulle vara imitationer av heterosexualitet utan att det snarare utifrån ett queerteoretiskt perspektiv kan ses som subversivt eftersom det gör motstånd mot könsordningen.9 En övergripande queerteoretisk tankegång om sexualitet som kan ge en bredare syn på heterosexualitet än den som radikalfeminister beskriver i form av manlig överordning och kvinnlig underordning handlar om att all heterosexualitet inte anses vara ”normal”. Fanny Ambjörnsson betonar att bara för att man är heterosexuell innebär det inte nödvändigtvis att man ingår i heteronormen. Det finns många olika aspekter som påverkar om andra anser att man utövar sin sexualitet på rätt sätt.10I jämförelsen mellan Butler och MacKinnons syn på sexualitet utifrån queerteoretiska och radikalfeministiska synsätt handlar skillnader överlag om att radikalfeminister kan anses ha en ganska fast och oförändlig syn på sexualitet eftersom det nästan alltid handlar om män som förtrycker kvinnor. Utifrån ett queerteoretiskt perspektiv vill man försöka bredda synen på sexualitet och att det inte bara handlar om en maktordning. Det som är intressant enligt queerteorin är att undersöka: Hur kan sexualitet organiseras? Hur samspelar sexualitet med makt och hierarkier i samhället? Hur kan den utgöra en utmaning mot makt?”11 Det som kan anses vara problematiskt med detta är, som MacKinnon lyfter fram, att det kan vara svårt att använda praktiskt och inte bara på ett teoretiskt plan.12 7 Ambjörnsson. Fanny. 2006.s138. Tollin, Katharina & Maria Törnqvist. 2005. s.114-134. 9 Ambjörnsson. Fanny. 2006. s. 147-149. 10 Ibid. s. 86-93. 11 Ibid. s. 105-107. 12 Tollin, Katharina & Maria Törnqvist. 2005.s.59. 8 Johanna Selander 19911126-1120 Litteraturlista: Ambjörnsson. Fanny. Vad är Queer. Stockholm: Natur och Kultur.2006. Tollin, Katharina & Maria Törnqvist. Feministisk teori i rörliga bilder. Malmö: Liber. 2005