Projektbeskrivning

advertisement
2007-03-26
1
Projekt:
Vad påverkar tandhälsan?
20-års uppföljning av organiserad barntandvård.
Projektledare Helén Isaksson
BAKGRUND
Under ett antal år har projektet ”Tidig identifiering av småbarn med kariesrisk” erhållit anslag
från Vetenskapliga rådet. Syftet med projektet var att studera faktorer kopplade till det
allmänna hälsotillståndet samt vanor och attityder hos föräldrarna som återverkar på barnets
tandhälsa och som kan förklara den höga kariesförekomsten hos förskolebarn. Projektet
resulterade 1995 i en doktorsavhandling ”On oral health in infants and toddlers” (1). I denna
ingick 6 vetenskapliga artiklar (2-7). Under 1996 publicerades ytterligare två artiklar (8,9)
med anknytning till projektet.
Under 1997 erhöll projektet förnyat anslag från Vetenskapliga rådet för två studier inom
samma problemområde. Den första av dessa studier kartlade sambandet mellan
bakgrundsfaktorer hos barn vid ett och tre års ålder och barnens tandhälsa vid sex års ålder
(10). Ett av syftena med den ursprungliga studien var att utarbeta ett tandhälsovårdsprogram
för åldersgruppen 0-6 år. Den andra av de två studierna, som erhöll anslag 1997, har
utvärderat ett sådant tandhälsovårdsomhändertagande, som utarbetats och varit i bruk sedan
1990 vid en folktandvårdsklinik i länet (11). Resultatet av dessa studier visar att rätt använda
tandvårdsresurser leder till bättre tandhälsa för barnen och är ekonomiskt fördelaktigt för
vårdgivaren. Denna modell för omhändertagande av förskolebarn sprider sig nu både i och
utanför länet.
I en ny serie studier har barnen som ingick i den ursprungliga ”småbarnsstudien” följts upp
vid 15 års ålder. Av de 671 barn, som ingick i den ursprungliga studien har 568 individer
följts upp genom analys av röntgenbilder vid 15 års ålder. Tandhälsans utveckling har i dessa
studier följts från 1 till 15 års ålder och relaterats till olika kariesassocierade faktorer under de
tidiga barnaåren. En av dessa studier avseende kariesförekomst har antagits för publicering i
Caries Res (13), en andra studie som behandlar socioekonomiska faktorer är insänd för
publicering (14). En tredje studie, som behandlar fetma/övervikt har fått anslag från Futurum
(Christina Fåhreaus). Materialet för denna studie är insamlat och analys och bearbetning
pågår. Artikeln planeras att publiceras 2007.
Förutom anslag från Futurum och Skaraborgs läns landsting har även Tandläkarförbundets
pris på 300.000 kronor erhållits för att avsluta ovan beskrivna studier.
PLANERADE STUDIER
Målsättning
Mot bakgrund av ovanstående planeras en ny serie studier av de ursprungliga 671 barnen då
de under 2007 blir 20 år. Detta kommer att ge oss ett unikt material och medföra möjlighet att
utvärdera den organiserade barn- och ungdomstandvården. Det finns inga tidigare studier, där
samma barn följts under så lång tid.
De planerade studierna kommer att skapa underlag för analys av den orala hälsans utveckling
hos en grupp barn som behandlats i den organiserade barn- och ungdomstandvården från 1 till
20 års ålder. Utvecklingen av tandhälsan kommer att relateras till olika associerade faktorer
såsom kost, munhygienvanor, sjukdomar, medicinförbrukning och socioekonomiska faktorer
under de tidiga barnaåren. I sin förlängning syftar studierna till att tidigt finna de faktorer som
1
2007-03-26
2
indikerar att ett barn löper risk att utveckla munsjukdomar, inte endast under förskoleperioden
utan även under skolåldern och de tidiga ungdomsåren upp till vuxen ålder.
Material och metod
En odontologisk-, klinisk- och röntgenologisk undersökning planeras att genomföras under
2007 då dessa barn blir 20 år gamla. Undersökningen kommer att vara kostnadsfri för
ungdomarna. Deltagarna kommer före undersökningen att erhålla skriftlig information där
projektets upplägg och syfte framgår samt information om att deltagandet är frivilligt. Vid
behov kommer ungdomarna att erbjudas fortsatt vård och omhändertagande på respektive
folktandvårdsklinik. Projektledaren kommer att utföra undersökningarna på respektive
hemmaklinik (10 kliniker).
Undersökningen planeras innefatta klinisk undersökning, röntgenologisk undersökning med 4
röntgenbilder (bitewing), registrering av BMI (längd och vikt), analys av salivprover avseende
buffring, sekretion och bakterieförekomst, registrering av erosionsskador samt foto av dessa.
Förutom kariesförekomst kommer antalet fissurförseglingar, saknade tänder, eventuell
tandregleringsbehandling m.m. att registreras. För denna tandvårdsundersökning krävs
tandläkarutbildning. Dessutom får deltagarna besvara en enkät med frågor angående
kostmönster, snusning/rökning, tandvårdsrädsla etc. Insamlade data kommer sedan att föras in
på ett formulär, anpassat för databearbetning. Dessa uppgifter kommer sedan att analyseras
och bearbetas i relation till tidigare insamlat material. Materialet kommer efter bearbetning att
avidentifieras.
Design
Enkät Vikt/
längd
X
X
Karies.reg
Intervju
Bakt.prov
1 år
X
X
X
2 år
X
X
X
X
3 år
X
X
X
X
6 år
X
X
X
15 år
X
20 år
X
Erosioner
X
X
X
X
X
X
DELSTUDIER
1. Tandhälsoutvecklingen från 1 till 20 år
Tidigare har dessa ungdomar undersökts då de var 1, 3 och 6 år. Undersökningar då
ungdomarna var 15 år visade signifikanta samband mellan tidig kariesförekomst och oralt
status vid 15 år (13).
Föreliggande studie som omfattar ungdomarna då de är 20 år innefattar registrering av
fyllningar, karies, gingivit, plack och fickdjup vilka kommer att relateras till fynden från de
tidigare undersökningarna.
2. Tanderosion - frekvens, etiologi.
Tandslitage är ett samlingsbegrepp för förlust av tandsubstans som ej beror på karies.
Abrasion, attrition och erosion kan alla leda till förlust av tandsubstans och där man idag
anser att erosionsfaktorn utgör en viktig komponent vid gravt tandslitage. Frätskador i
tandemaljen orsakade av främst frekvent intag av sura drycker är ett påtagligt och ökande
problem inom tandvården. Det finns få studier publicerade avseende förekomsten av
erosionsskador och de studier som finns har visat mycket varierande frekvenssiffror. De
faktorer som bidrar till de stora variationerna är att det i studierna använts olika
2
2007-03-26
3
undersökningsmetoder, urvalskriterier, olika skalor för bedömning av erosionsgraden och
olika uppfattningar hur dental erosion skall registreras och mätas. Detta sammantaget innebär
att direkta jämförelser mellan olika studier är svåra att göra. Men en försiktig slutsats av
utförda tvärsnittsstudier kan tolkas som att förekomsten av erosiva skador ökat under senaste
10 års perioden hos barn och ungdomar (15, 16).
I den planerade studien kommer en detaljerad kartläggning av dessa skador att ske såväl
avseende utbredning som svårighetsgrad. Förändringar skall även analyseras mot bakgrund av
individens kostvanor, livsstil och salivfunktion. Som referensmaterial kan de 20-åringar som
undersöktes i Jönköpingsundersökningarna (17, 18) användas.
3. Övervikt/Fetma – relation till kariesutveckling.
Övervikt och fetma är en av västvärldens snabbast växande folksjukdomar och där fetma är
klassad som en kronisk sjukdom av WHO (19). Orsaken till övervikt/fetma är multifaktoriell.
De viktigaste faktorerna tycks vara arv, felaktiga kostval och bristande fysisk aktivitet. Bland
unga män i Sverige kan man från 1971 och 25 år framåt följa en ökning av andelen
överviktiga men även en ökning av antalet feta individer (20). Fetma är kopplat till ett flertal
framtida somatiska komplikationer och även psykosociala problem. De få långtidsstudier
avseende behandling av barn med fetma/övervikt har visat nedslående resultat. Då det
rapporteras en ökad förekomst av övervikt och fetma hos barn och ungdomar runt om i
Sverige. De studier som undersökt sambandet mellan fetma och kariesförekomst är få och
något motsägelsefulla (21, 22, 23).
Avsikten med det planerade delarbetet är att studera kariesutveckling i relation till BMI(body
mass index) under perioden 1 till 20 års ålder. Tidiga riskmarkörer för fetma liksom det
omvända förhållandet fetma som riskindikator för utveckling av orala sjukdomar kommer att
analyseras.
4. Tandvårdsrädsla – effekt på tandhälsan.
Tidigare utförda nordiska studier har påvisat att individer i åldersgruppen 12 till 18 år med
uttalad tandvårdsrädsla har många fler uteblivanden och avbokade tandläkarbesök (24). Vid
förekomst av flertal uteblivanden uppvisade individen signifikant högre DMFT jämfört med
resten av gruppen. Individer med uteblivanden och avbokade besök kan utgöra en riskgrupp
för framtida uteblivanden från tandvård (25).
Det planerade delarbetet avser att belysa hur socioekonomiska faktorer, uteblivande,
föräldrars utbildningsnivå, föräldrars inställning och attityder till tandvården påverkat dagens
20 åring. Enkät om psykosociala faktorer hos 20-åringen kommer att jämförs med den
föräldraenkät som gjordes då barnen var 1 år.
Salivfaktorer/Bakterieförekomst – effekt på kariesförekomst.
Genom analys av individens saliv kan flera faktorer belysas. Saliven har en skyddande
funktion och begränsar uppkomsten av sjukdomar såväl i tändernas hårdvävnader som i
omgivande mjukvävnader. Brister i salivens sammansättning och mängd kan således ge ökad
risk för karies, erosionsskador etc. Mot denna bakgrund tas i föreliggande undersökning ett
vilo- och tuggstimulerat salivprov för bestämning av salivmängd per tidsenhet, salivens
buffringsförmåga samt salivens innehåll av kariesframkallande bakterier
(mutansstreptokocker och laktobaciller). Alla dessa uppgifter bearbetas sedan i ett PC-baserat
program (Cariogram®) för att bedöma ”chansen att undvika karies och erosioner”, uttryckt i
procent.
5.
3
2007-03-26
4
Förväntade effekter
Studien är unik eftersom det är första gången i Norden som samma grupp barn har följts under
hela den tid de har fri organiserad tandvård varvid odontologiska och psykosocialadata har
korrelerats till tandhälsoutvecklingen.
Studien kommer att öka våra kunskaper om tandhälsofrämjade faktorer under barn- och
ungdomsåren. Detta kommer att få stor betydelse för vårdplaneringen i den organiserade barn
och ungdomstandvården, för nyskapande och kostnadseffektivt utnyttjande av
tandvårdsresurserna och för utvecklingen av en god tandhälsa för barn och ungdomar. Genom
att utveckla ett fördjupat samarbetet mellan barnhälsovård, skolhälsovård och folktandvård
kan folkhälsoarbetet i länet optimeras.
Redovisning
Redovisning planeras huvudsakligen ske i internationella vetenskapliga tidskrifter. Dessutom
kommer resultaten att presenteras lokalt i olika former.
4
2007-03-26
5
Referenser
1. Wendt LK: On oral health in infants and toddlers. (doctoral dissertation) Swed Dent J
1995. Supplement
2. Wendt LK, Hallonsten AL and Koch G. Dental caries in 1- and 2- year-old children
living in Sweden. Part 1-A longitudinal study. Swed Dent J 1991;15:1-6.
3. Wendt LK, Hallonsten AL and Koch G. Oral health in pre-school children living in
Sweden. Part II-A longitudinal study. Findings at 3 years of age. Swed Dent J 1992;16:419.
4. Wendt LK, Hallonsten AL, Koch G and Birkhed D. Oral hygiene in relation to caries
development and immigrant status in infants and toddlers. Scand J Dent Res
1994;102:269-73.
5. Wendt LK, Svedin CG, Hallonsten AL and Larsson IB. Mental health, family
interaction, and life events in infants and toddlers with caries. Swed Dent J 1995;19:1-11.
6. Wendt LK and Birkhed D. Dietary habits related to caries development and immigrant
status in infants and toddlers living in Sweden. Acta Odontol Scand 1995;53:339-44.
7. Wendt LK, Hallonsten AL, Koch G and Birkhed D. Analysis of caries-related factors
in infants and toddlers living in Sweden. Acta Odontol Scand.1996;54:131-7.
8. Wendt LK and Jonsell R. Illness and use of medicines in relation to caries development
and to immigrant status in infants and toddlers living in Sweden. Swed Dent J
1996;20:151-159.
9. Wendt LK G Koch and Hallonsten AL. Parental awareness of dental caries in toddlers.
Swed Dent J 1996;20:161-164.
10. Wendt LK, Hallonsten AL and Koch G. Oral health in pre-school children living in
Sweden. Part III - Alongitudinal study. Risk analyses based on caries prevalence at 3
years of age and immigrant status Swed Dent J 1999;23:211-222.
11. Wendt LK, Carlsson E, Hallonsten AL, Birkhed D. Early dental caries risk assessment
and prevention in preschool children: Evaluation of a new model for dental care in a field
study. Acta Odontol Scand 2001;59:261-266
12. Bremberg S, Bättre hälsa för barn och ungdom. Folkhälsoinstitutet; Rapport 1998:38.
13. Alm A, Wendt LK, Koch G, Birkhed D. Prevalence of approximal caries in posterior
teeth in 15-year-old Swedish teenagers in relation to their caries experience at 3 and 6
years of age. Caries Res 2007; in press.
14. Alm A, Wendt LK, Koch G, Birkhed D. Oral hygiene including use of fluoride
toothpaste and parent-related factors during early childhood in relation to approximal
caries at 15 years of age. Caries Res 2007; submitted.
15. Johansson AK, Carlsson G. Dental erosion: bakgrund och kliniska aspekter.
Stockholm:Gothia;2006.
16. Árnadóttir IB. Dental Health and related lifestyle factors in Icelandic teenagers.
Avhandling 2005.
17. Hugoson A, Koch G, Gothberg C, Helkimo AN, et al. Oral health of individuals aged 380 years in Jonkoping, Sweden during 30 years (1973-2003). I. Review of findings on
dental care habits and knowledge of oral health. Swed Dent J 2005;29:125-38.
18. Hugoson A, Koch G, Gothberg C, Helkimo AN, et al. Oral health of individuals aged 380 years in Jonkoping, Sweden during 30 years (1973-2003). II. Review of clinical and
radiographic findings. Swed Dent J 2005;29:139-55.
19. WHO obesity; prevention and managing the global epidemic. Report of a consultation of
obesity Geneva WHO 1998.
20. Pliktverkets statistik 1985. www.pliktverket.se
5
2007-03-26
6
21. Chen W, Chen P, Chen SC Shih WT, Hu HC. Lack of association between obesity and
dental caries in three-years-old children. Zhonghua Min Gou Xiao Er Ke Yi Xue Hue Za
Zhi 1998;39:109-11.
22. Willershausen B Haas G, Krummenauer F, Hohenfellner K. Relationships between
high weight and caries frequency in german elementary school children. Eur J Med Res
2004;30:345-50.
23. Larsson B, Johansson I, Hallman G, Eriksson T. Relationship between dental caries
and riskfactors for artherosclerosis in Swedish adolescents. Community Dent Oral
Epidemiol 1995;23:205-10.
24. Skaret E, Raadal M, Berg E, Kvale G. Dental anxiety and dental avodiance among 12 to
18 year olds in Norway. Eur J Oral Sci 1999;107:422-8.
25. Skaret E, Raadal M, Kvale G, Berg E. Missed and cancelled appointments among 1218-year-olds in the Norwegian Public Dental Service. Eur J Oral Sci 1998;106:1006-12.
6
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards