Att skriva manus - TFE

advertisement
Att skriva manus
Manus kan användas som
 Protokoll
 Diskussionsunderlag
 Försäljningsunderlag
 Minnesverktyg
 Etc.
Analys
 Syfte + mål
 Vem är användaren? Definiera målgrupp –
ålder, språk, kunskapsnivå mm

Få tittarna att leva sig in, känna
 Genre
 Tänkta plattformar, distribution?
Analys
 Teknikprognos/förutsättningar? Kommer nya
versioner ut innan det är klart?
 Research – fakta, bilder, musik…
 Projektplan
  budget, resurser, omfattning
Olika genres
 Edutainment, läromedel
 Underhållning
 Information
 Marknadsföring, reklam, försäljning
 Intern marknadsföring och utbildning
 Sammanhang? Fristående/del av presentation
Manus är ett innehållsdokument.
Personer som ska läsa manuset:
 Kund – gränssnitt och innehållet
 Projektledaren – grovmanus, ekonomi
 Arbetskamraterna – ex.vis programmerare, grafiker,
infodesigner, kameraman, ljudtekniker, den som har
hand om rekvisita, osv
Manus
 Detaljer av berättelsens/filmens



Utseende
Innehåll
Känsla som ska förmedlas
 Information om






Kameravinklar
Bildformat
Tid på dagen
Repliker
Ljud
Teknik
Fullständigt Manus
 Synopsis
 Storyboard/Flödesschema
 Textmanus/Projektspecifikation
 Designmanus
 Teknik manus/Funktionsdokument
 Ljudmanus
Synopsis
 Grov skiss som beskriver idé, form, budskap,
mottagare mm






Typ av berättelse
Budskap
Målgrupp
Användning
Syfte
(Filmen) Berättelsen i korthet
Synopsis







Titel: Sätt sprätt på en miljon.
Syfte: Med den här filmen har vi tänkt att visa hur fel det kan gå när man har mycket
pengar.
Budskap: Pengar gör folk giriga.
Form: kortfilm för tv.
Målgrupp: För ungdomar (använda ett snabbt klippningstempo, pumpande hög
technomusik och mycket svordomar).
Längd: 5 minuter.
Filmen börjar med bilder på två killar i 30-årsåldern, Anders och John. De sitter framför
TV:n med varsin tipskupong. Nyhetsuppläsaren ger den rätta tipsraden. Anders som
skriker rakt ut - han har vunnit. Anders åker genast in för att inkassera kupongen och köper
samtidigt en ny bil till sin fru och sig själv.
Dagen efter knackar två stora män iklädda svart polisuniform. De går raka vägen in efter
att ha visat sina brickor och tar TV:n och bilnycklarna och försvinner igen. Anders ringer
John och berättar vad polisen har gjort. John skrattar och säger: Där fick du för att du inte
delade med dig!
Storyboard
 Utveckling från synopsis
 Beskriver filmens scener med bild och text
 Flödesschema – innehåll och längd på scener,
typbeskrivning (hel-, halv-, närbild)
 Vidareutveckla till grovmanus
Storyboard
Grovmanus
Textmanus/Projektspecifikation
 Namn på produktionen
 Mål och syfte med produktionen
 Målgrupp
 Genrer
 Story och innehåll – kort beskrivning
 Beskrivning av dialoger, texter och rubriker
(scen för scen)
Designmanus







Användargränssnitt
Navigering
Känsla stil som ska förmedlas
Färger och förm på gränssnitt, objekt/aktörer
Miljöer
Storlek, färg och typsnitt på rubriker, löptext, etc
Ska foton eller illustrationer användas.
Teknik manus/Funktionsdokument
 Plattform
 Version av läsare/uppspelare
 Namngivning av objekt och filer
 Speca interaction och navigering
 Scenövergångar
 Slå på/av ljudet
Ljudmanus
 Varför ljud?
 Funktion av ljudet?(bakgrundsljud, effektljud, tal, etc.)
 Hur låter ljudet? (högt, dovt, etc.)
 Vem säger vad?
 Känsla ljudet ska förmedla?
 Var? Vilken scen? Hur länge det gågår.
Berättartekniska modeller
 Linjär
 Hierarkisk
Berättartekniska modeller
 Cyklisk
Dramaturgi
 Grekiska: drama = väg
 Antyder ett linjärt, planerat förlopp
 Skapa dramatik – motsättningar, konflikter,
oväntade händelser
 Interaktiva berättelser – fler möjligheter
Dramaturgi
 Vanligaste dramamodellen, amerikansk tre-aktare



Start
Akt 1 (början) - Anslag och presentation
Akt 2 (mitten) - Fördjupning och konfliktupptrappning
Akt 3 (slutet) - Konfliktförlösning och avtoning
Vändpunkt
Akt 1
|
”Point of no return”
Akt 2
Vändpunkt
|
Akt 3
Slut
Dramaturgi
 Anslag – introducera filmen


Genre
Presentera huvudkonflikten


Många subkonflikter under filmen
Dramatiskt, etablerande eller gåtfullt anslag
Dramaturgi
 Presentation – presentera karaktärerna

Vem är vem? Vad är deras mål?
Huvudperson (Protagonist)/Motståndare (Antagonist)
 Onda / goda
 ”Hjälte”


Lär känna huvudkaraktärerna – intressen, attityder,
relationer till andra osv


Måste känna dem för att kunna sympatisera med dem
Tänk på framställningen – schabloner, fördomar
Dramaturgi
 Vändpunkt 1 (plot point)




Start
Leder över i andra akten
Huvudkonflikten sätts verkligen igång
Protagonisten ställs inför ett kritiskt val av antagonisten
och blir tvungen att agera
Kan också få uppdrag att lösa
Vändpunkt
Akt 1
|
”Point of no return”
Akt 2
Vändpunkt
|
Akt 3
Slut
Dramaturgi
 Fördjupning

Lär känna karaktärerna ännu bättre




Goda blir ännu godare, onda blir ondare
Skapar större kontraster och dramatik
Kamp för rättvisa – framåtrörelse
Publiken sympatiserar med protagonisten
Dramaturgi
 Point of no return


Något inträffar som ställer saker på sin spets
Kampen måste slutföras – någon måste vinna!
 Konfliktupptrappning – klimax


Konflikten trappas upp
Personerna framtvingar ageranden av varandra
och uppgörelsen måste komma snart
Dramaturgi
 Vändpunkt 2 (plot point)



Protagonisten försäkrar (både medspelare och
publik) att han eller hon kommer att föra kampen
vidare till slutet
Konfrontation
Leder fram till konfliktförlösningen
Dramaturgi
 Konfliktförlösningen


Nu har konflikten nått klimax och någon vunnit
Oftast protagonisten
Ligger i underläge ända till slutet, överlistar den onde
 Spänningen hålls uppe men publiken vet ofta vem som
vinner – vill ändå veta hur


Låt aldrig slumpen avgöra
Dramaturgi
 Avtoning





Eftertexterna kommer inte direkt
Publiken måste smälta det som hänt
Varva ner och hylla (eller sörja) protagonisten
Små problem som ännu inte klarats upp avrundar
Ofta en sammanfattning av budskapet
Dramaturgi
 Andra modeller

Episk berättelse

Ingen huvudkonflikt
 En person som berättar (Forrest Gump)
 Flera små historier som flätas samman (Cross Roads)
Skräckfilm
 Slå an tonen direkt
 Miljön
 Fantasi – visa så lite som möjligt
Skräckfilmspunkter







Rädsla – skrämd av omgivning, ljud etc
Isolerad från hjälp – från personer eller vapen
Mysterium – vad kommer att hända mig?
Ovisshet – när kommer det att hända?
Varaktighet – kampen måste vara ett tag
Begränsade möjligheter att fly eller få tag på vapen
Gripande spänning – flera vändor, värre och värre
Dramaturgiska ”knep”
 Plantering – omärkliga antydningar som ger
maggropskänsla
 Förebrådande – entydiga, klara signaler till
publiken
 Spelrum för fantasi – spar på detaljerna
Tidsdisposition
 Stryk alla onödiga repliker och scener!

Först handling, relationer, känslor. Därefter
repliker om nödvändigt. Stryk normalt ca 90 %
av replikerna.
 Manuset ändå för långt? Stryk hela scener

”Kill your darlings”
Ljudets roll
 Stark samhörighet mellan bild och ljud

Vi tror att ljudet kommer från den plats vi ser
 Kan utvidga bilden
 Poängtera budskap och skapa stämningar

Bra filmljud hörs varken av karaktärerna eller publiken
 Bro över bildväxlingar
 Rikta uppmärksamheten till rätt del av bilden
 Rent informativ – speaker, dialog
Störande ljud
 Indirekt ljud – eko

Örat kompenserar normalt, men kan inte via
mikrofon
 Andra ljudkällor – brus, vindbrummel
 Upptäcks ofta inte förrän senare
Bildspråk
 Fullvärdigt språk med egen grammatik
 Alltid ett subjektivt utsnitt ur verkligheten
 Bild = ord, videosekvens = mening


Måste variera bilderna precis som i skrift
Längd, vinkel, utsnitt, betydelse, innehåll,
komposition, bildutsnitt osv
Bildspråk
 Om viktiga bilder är för lika – variera med
”klippbilder” med annat innehåll


Närbilder framför kameran – ”cut in”
Närbilder utanför kameran – ”cut out”
 Annars:

Tråkig bildberättelse
Bildspråk
 Ordningen betydelsefull
Bildspråk
Bildspråk
 Scenernas längd – olika tempo



Kort – högt tempo - hetsig stämning
Lång – lågt tempo – lugn stämning
Extra lång – skapar förväntan
 Bild med mycket info - visas längre
Bildutsnitt
 Välj medvetet.
 Olika bildutsnitt har olika funktioner.
 Ska precis omsluta den handling och miljön
som ska skildras.
Bildutsnitt
 Använd tittarnas fantasi
Bildutsnitt
Bildutsnitt
 Översiktsbild/miljöbild
 Helbild
 Halvbild
 Närbild
 Detaljbild
Översiktsbild
 Etablerar plats och miljö
 Ger atmosfär åt övriga
bilder
 Kan ligga länge utan att
bli tröttsam
 Mycket info: Kan ersättas
av en serie närmare bilder
Helbild
 Karaktär
 Etablerar också
platsen
 Berättar vad
personen gör
 Kontrast och större
verkan åt närbilderna
Halvbild
 Dialoger
 Berättar hur
personen gör sin
syssla
 Både helhet och
mindre detaljer
Närbild
 Känslor och
tydlighet
 Ger karaktäristiska
detaljer, utan att bli
kryptisk
 Ger action och
känsla, spänning
och engagemang
Bildutsnitt
 Detaljbild/extrem närbild




Obehagliga
Blir lätt kryptisk pga hård beskärning
Dramatisk effekt
Tydliga
 Både närbilder och detaljbilder måste vara
helt relevanta i förhållande till budskapet
Detaljbild (extremnärbild)
 Obehagliga
 Blir lätt kryptisk pga
hård beskärning
 Dramatisk effekt
 Tydliga
Klippning
 Flera bilder med klipp mellan

Så ser vi världen
 Mänskliga ögon zoomar aldrig, panorerar
sällan


Vi tittar på en punkt, sedan snabbt till nästa
Panorering endast vid följning av ett objekt
Bildkomposition
 Bildvinkel
 Utsnitt
 Fokus på rätt ställe
 Rikta tittarnas uppmärksamhet mot rätt ställe
Bildkomposition
Huvudmotiv
Bimotiv
 Ett åt gången
 Huvudmotivet dra till sig
intresse genom:
 Snabbläst
 ej ta uppmärksamhet





storlek
form
belysning
färg
placering i bilden
Bildens balans
 Vi läser från vänster till höger – ögat strävar
åt höger
 Mer tyngdpunkt åt höger
 Kan lägga mer till vänster utan att bilden
”tippar”
Djup
 Skärmen är platt…
 Fem sätt att få djup i bilden:





Överlappningar
Ljussättning
Kort skärpedjup
Långsam panorering
Varma färger (gul , rött) närmare
Kalla färger (blå , grön) längre bort
Två regler
 Bilder efter varandra hör ihop om inte annat
anges
 Kvar på samma plats om ingen förflyttning
skett
Tydliga förändringar
 Gör tidsförkortningar tydliga!
 Miljöförändringar
 Klippbilder

Lägg in avvikande bilder mellan klippen
 Försvinna ur bild
 Klippövergångar, toningar mm
Bildväxling
 Ska vara motiverat – drar alltid
uppmärksamhet från budskapet till mediet
 Olika sätt att växla bild:

Klipp – vanligaste och omärkligaste


Default – annan bildvinkel, samma tid och plats
Mix, övertoning mellan bilderna

Klassisk konvention för hopp i tiden
Bildväxling
 Olika sätt att växla, forts.

Ner- och upptoningar
Markerar tidsförskjutningar
 Bromsar upp berättandet, kan begränsa helheter


Trick (gardin, ring, zig zag mm)


Avskiljer fristående avsnitt
Digitala trick (bilden snurrar, ändrar form mm)

Samma som ovan. Blir lätt tröttsamt
Bildväxling
 Gamla bilden ligger kvar något ögonblick
 Tittaren hittar snabbare i bilden om
huvudmotivet ligger på samma plats
Läs mer om filmskapande
 http://www.voodoofilm.org
Manus för labben
 Synopsis
 Storyboard/Flödesschema
 Textmanus/projektspecifikation
 Ljudmanus
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards