1
Ögonmelanom
3
Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea).
Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är
mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas
sjuttio till åttio personer varje år.
I den här broschyren berättar vi om symptom,
behandling och efterbehandling av ögonmelanom. Längst bak finns en ordlista som förklarar
medicinska ord och termer.
»
4
Symptom
Ögonmelanom kan ge symptom som ljusblixtar eller minskat synfält, vilket ofta kan uppfattas som en gradvis ökande
skugga framför ögat.
Orsaker till ögonmelanom
Det är oklart vad som orsakar ögonmelanom. I vissa fall uppkommer det troligen i födelsemärken i ögonbotten. Det är
mycket sällan ärftligt. Sjukdomen drabbar oftast bara det
ena ögat.
Det finns inget som entydigt visar att en kraftig exponering för solljus orsakar ögonmelanom.
Undersökningsmetoder
Vi diagnostiserar ögonmelanom genom att undersöka ögonbottnen. Vi gör också ett ultraljud där vi mäter bland annat
tumörens storlek.
Behandling
Vi behandlar ögonmelanom på olika sätt beroende på tumörens storlek. Den vanligaste behandlingen är strålning, som
ibland kompletteras med laserbehandling. I vissa fall kan ögat
behöva opereras bort.
5
Syftet med strålbehandlingen är att tumören ska skrumpna.
För att kunna stråla fäster vi en platta i ögat. Det gör vi under
en operation då patienten är nedsövd. På plattans insida finns
ett radioaktivt ämne (rutenium 106 eller jod 125). Patienten
bär sedan strålplattan under några dagar eller någon vecka.
Tiden som patienten har strålplattan varierar beroende på
tumörens tjocklek och strålplattans aktivitet för att en viss
bestämd stråldos ska kunna nå hela tumören. Strålplattan
tar vi sedan bort vid en ny operation, som också utförs när
patienten är under narkos.
Vid behandlingen strålar vi endast själva tumören och en
mindre del av den omgivande näthinnan. Ögat kan bli rött,
6
irriterat och synen kan försämras. Det kan även skava under
behandlingstiden och några veckor därefter, men det värker
sällan. Andra biverkningar är mycket ovanliga. Ibland kan
patienten få dubbelseende, men det är oftast övergående.
Efter operationen behandlar vi patienten med två olika sorters ögondroppar. Dropparna ska användas under två till fyra
veckors tid efter det att strålplattan har tagits bort. Det är
patienten själv eller en anhörig som sköter droppbehandlingen.
I vissa fall kan det bli nödvändigt att komplettera strålbehandlingen med laserbehandling. Denna behandling gör vi
antingen i samband med operationen eller senare.
Kontroller efter strålbehandlingen
Patienter som har behandlats med strålplatta får komma på
kontroll efter en månad och därefter ungefär tre, sex och
tolv månader efter operationen. Oftast tar det upp till sex
månader innan vi märker någon effekt av strålbehandlingen.
Om behandlingen har varit framgångsrik går patienten på
kontroll årligen livet ut, de första åren på S:t Eriks Ögonsjukhus. Vid dessa kontroller undersöker en sjuksköterska
synen och vidgar pupillen med hjälp av ögondroppar.
Därefter undersöker en läkare ögat. Vid vissa tillfällen gör vi
ett ultraljud och ibland tar vi en bild på patientens ögonbotten.
7
Ett ärr kommer alltid att finnas kvar i ögonbottnen. Det
kan göra att synfältet blir något mindre än tidigare.
Operera bort ett öga
Ibland kan det bli nödvändigt att operera bort ögat (enukleation). Det gör vi då tumören är stor eller om den sitter
på ett sådant ställe i ögat att den inte går att behandla med
strålplatta. Operationen sker under narkos.
Efter att ögat tagits bort får patienten ett implantat i
ögonhålan för att det ska se kosmetiskt bra ut.
I slutet av operationen lägger vi också in en tunn plastskiva
innanför ögonlocken. Den ska ligga kvar tills patienten får sin
8
ögonprotes och används för att ögonlocken ska behålla sin
form. Plastskivan får patienten behålla tills dess att en ögonprotes är färdig. Patienten upplever oftast en irritation från
sårområdet en kort tid efter att ögat opererats bort, men
sällan värk eller smärta.
Efter operationen är patientens ögonlock stängda och
det ser ut som om att patienten blundar. En viss svullnad
och missfärgning kan förekomma. De första veckorna efter
operationen behandlas ögonhålan med antibiotikadroppar.
Det är patienten själv eller en anhörig som sköter dropp­
behandlingen.
Ungefär fyra till sex veckor efter operationen är det dags
att prova ut en ögonprotes. Det gör oftast en ögonklinik
eller en enskild ögonprotesmakare. Ögonproteser är antingen
tillverkade av plast eller glas.
Vi kallar patienten för en kontroll en månad efter operationen. Därefter sker en kontroll efter ungefär ett halvår
och sedan årligen livet ut.
Prognos
Strålbehandling är en framgångsrik metod hos en stor majoritet av patienter med ögonmelanom. I en del fall kan vi
9
dock behöva upprepa strålbehandlingen, komplettera med
laserbehandling eller operera bort ögat.
Ögonmelanom kan ibland sprida dottertumörer (metastaser). Spridningsrisken varierar från fall till fall och beror
framförallt på modertumörens storlek. Risken för spridning
påverkas inte av valet av behandlingsmetod (strålning eller
borttagande av öga). Eventuella dottertumörer sprids nästan
aldrig till patientens andra öga, utan i första hand till levern.
Vid en kontroll av eventuell tumörspridning undersöks
levern med ultraljud eller datortomografi. Om dottertumörer
uppträder sker den fortsatta behandlingen i samråd med en
onkolog.
Vanliga reaktioner
Att få diagnosen cancer utlöser ofta en kris, även hos den
som varit beredd på beskedet.
De första dagarna upplever många ett inre kaos. Det
är svårt att ta till sig informationen och många patienter
förnekar det som hänt. Det som läkaren sagt vid läkarbesöket kommer patienten i många fall inte ihåg. Därför
kan det vara bra att ha en anhörig eller nära vän med sig
vid läkarbesöket.
10
När insikten om cancern börjar infinna sig hos patienten
är det naturligt att starka känslor som ångest, nedstämdhet,
ilska och sorg kommer fram. Så småningom börjar de flesta
patienter tänka framåt igen och inse att det går att leva med
osäkerheten.
Kontakten med läkare och sjuksköterska är viktig under
hela behandlingsperioden och vid kontrollerna därefter. En
god kontakt gör det lättare att ställa frågor som kanske känns
dumma eller onödiga, men som i själva verket inte är det.
Patienten kan också behöva diskutera frågor som inte är
av medicinsk karaktär. Hos oss på S:t Eriks Ögonsjukhus
finns därför en kurator som kan hjälpa till vid behov.
Råd inför läkarbesök
› Skriv gärna ned alla frågor före besöket.
› Ta med en vän eller anhörig till läkarbesöket.
›Om du känner dig osäker på något efter besöket, ta
kontakt med läkaren igen. Om du inte får tag på läkaren
per telefon, ring till vår sköterska eller sekreterare och
lämna ett meddelande, så ringer läkaren upp dig.
11
O R D LI STA
RUTENIUM 106
Ett radioaktivt ämne som används vid strålning av tumörer.
JOD 125
Ett radioaktivt ämne som används vid strålning av tumörer.
UVEA
Kallas också för druvhinnan och är det mellersta skiktet i
ögonväggen.
NAEVUS/NAEVI
Det latinska ordet för födelsemärke(n).
METASTASER
En medicinsk benämning på cancertumörer som spritt sig till
andra organ än det där den primära tumören finns.
ONKOLOG
En läkare med specialkunskap om tumörsjukdomar.
DRUVHINNA
Se Uvea.
ENUKLEATION
Kirurgiskt avlägsnande av öga.
KONFORMER
Tunn plastskiva som placeras i ögonhålan efter enukleation.
TRYCKT 2012
Telefon växel: 08-672 30 00
S:t Eriks Ögonsjukhus är beläget i Stockholm och bedriver både planerad och akut ögonsjukvård. Varje år tar vi emot 195 000
patientbesök från Sverige och utlandet. I egenskap av universitetssjukhus driver vi tillsammans med Karolinska Institutet
forskning, utveckling och undervisning inom ögonsjukvård. S:t Eriks Ögonsjukhus AB, som miljöcertifierades år 2000, har
cirka 360 anställda, drivs som ett aktiebolag och ägs av Stockholms läns landsting.
