Likabehandlingsplan
och
Plan mot kränkande behandling
för
Björkens förskola 2013
Denna likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling, omfattas av all
personal och barn vid Björkens förskola, Skellefteå kommun 2013
Planen innehåller en uppföljning av fjolårets åtgärder, kartläggning mål och
åtgärder.
Plan är upprättad under den senaste tolv månadersperioden och gäller för
ett år.
Bakgrund och vision
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och
annan kränkande behandling. Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet av
diskrimineringslagen och Skollagen 14 kapitlet. Förskolan ska varje år upprätta planer för
likabehandlingsarbete, en likabehandlingsplan och en plan mot kränkande behandling. Syftet med
arbetet är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck,
samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
En stor del av förskolans vardag är för barnen att lära sig fungera i grupp. Vuxna är alltid förebilder,
både genom samspelet vuxna emellan och genom det sätt man stöttar barn i att utveckla det goda
samspelet. Det är alltid de vuxnas ansvar att skapa ett klimat som främjar utvecklingen av en god
social samvaro. På förskolan ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för
kränkande behandling.
Definitioner av begrepp
Diskriminering - är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering
kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Diskriminering kan vara antingen direkt
eller indirekt.
Direkt diskriminering – ett barn behandlas sämre än andra barn. Man kan också diskriminera
genom ett behandla alla lika det är Indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en
2
bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck.
Trakasserier – ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, funktionshinder, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Både förskolepersonal
och barn kan göra sig skyldig till trakasserier. Det är trakasserier när ett barn kränks på grund av en
förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera.
Kränkande behandling – är uppträdande som kränker ett barns värdighet men som inte har
samband med någon diskrimineringsgrund. Exempel på kränkande behandling är att knuffas, retas,
frysa ut eller rycka någon i håret. Både förskolepersonal och barn kan göra sig skyldig till kränkande
behandling.
De sju diskrimineringsgrunderna
Kön – förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering.
Etnisk tillhörighet – menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska
ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. I Sverige kan det vara samer, rom, svensk, kurd
eller något annat.
Religion och annan trosuppfattning – föräldrar ska kunna lämna sitt barn till förskolan förvissade
om att barnet inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Begreppet
annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund eller samband med religiös
åskådning, till exempel buddism och ateism.
Funktionshinder – är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en
annan persons funktionsförmåga.
Sexuelläggning – homosexuallitet, bisexualitet eller heterosexuallitet.
Könsöverskridande identitet eller uttryck – omfattar de flesta transpersoner till exempel
transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet), eller inter- och
transgenderpersoner (personer som identifierar sig bortom kön eller utanför de traditionella
könsidentiteterna).
Ålder – barn får inte diskrimineras eller trakasseras i förskolan på grund av ålder.
Rutiner hos oss om något inträffar mellan barn – barn
1. Direkt tillsägelse
Som alltid åtföljs av ett samtal med båda barnen (eller var för sig) om hur var och en upplevt det som
inträffat. Använd gärna känslobilder för att bekräfta barnets känslor. Om barnen är upprörda, vänta
med samtalet tills barnen lugnat sig.
2. Göra (säga) förlåt
Hjälpa till att göra det andra barnet glad igen tex hämta gossedjur, ge en kram (eller säga förlåt).
3. Samtal med barnet som handlade fel
I syfte att barnet ska förstå varför det blev så fel och den andre blev ledsen.
4. Föräldrakontakt
Personalen informerar berörda föräldrar och incidentrapport skrivs. Rapporten skrivs om något
inträffar som kräver mer ingripande åtgärder än tillsägelser eller ett kortare samtal med barnen för att
reda upp situationen. Generellt sett när samtal med barnens föräldrar behövs.
3
Rutiner hos oss om något inträffar mellan personal – barn
1. Direkt tillsägelse till den vuxne som sagt eller utfört kränkningen, från den som iakttagit
händelsen
Använd jag budskap och de känslor som händelsen väcker tex ”jag hör/ser och jag känner…osv”
2. Händelsen rapporteras, till rektor
3. Utredning av det som inträffat, av rektor
4. Handlingsplan för det fortsatta arbetet, ansvarig rektor
Om förälder misstänker att barn kränkts av annat barn eller av personal skall rektor eller någon i
LBT teamet informeras.
Likabehandlingsteam (LBT)
LBT teamet ansvarar för att driva och utvärdera det förebyggande arbetet i förskolan. Arbetet leds av
rektor som ingår i gruppen. 2010 består teamet av:
Lena Löfstedt, rektor
Kvalitetsutvecklare vid Clemensnäs förskola
Helena Holmlund Linnean
Svea Holmström Smörblomman
Maud Klerhed Björken
Uppföljning av fjolårets åtgärder 2012
Vi har satsat mycket på vår grund verksamhet , just för att skapa trygghet för barn och vuxna kring
våra rutin situationer vad . Vi planerar noga vem som gör vad. Alla Diskuterat ofta i vårt arbetslag
hur vi bäst kan ta tillvara våra rum utifrån barn gruppens behov. Samt vilka risker vi upptäcker , och
försöker åtgärda dem snabbt genom att prova olika lösningar.
Vi har i tanken gått genom alla rum på Björken och kartlagt var det kan förekomma trakasserier eller
annan kränkande behandling.
Hallen:
ing ökar risken för kränkande behandling
Vissa barn får mer tid och uppmärksamhet av oss vuxna. Vi har åtgärdat det genom att dela gruppen och
inte vara så många där samtidigt.
15 timmars barnen kommer mitt i påklädningen vilket kan innebära att vi ej har möjlighet att ta emot
barn och föräldrar på ett bra sätt. Vi försöker att inte vara i hallen med någon barn grupp när 15 timmars
barnen kommer på morgonen
Vi personal kan kränka barnen med att fälla kommentarer som till exempel ”har du inte med dig.
Där försöker vi påminna varandra i arbetslaget om att så säger vi inte till barnen, utan det tar vi
med föräldrarna.
Målarrum
Barnen måste alltid fråga en vuxen när de vill måla/rita
Man stänger ute vissa barn/vuxna tex vid samling/ målning
tar/ klipper på annans teckning.
estämmer formatet på det barnen skall göra
Allrum/röda rummet
4
Soffan en plats för konflikter om vem man ska sitta bredvid. Det har vi åtgärdat genom att flytta
den till ett annat rum.
Andra barn tar spelmaterial av spelande barn. De försöker vi åtgärda genom att vi vuxna finns
strategiskt utplacerade för att erbjuda olika aktiviteteter. Tex spel.
Klipper eller river sönder andras teckningar.
Man stänger ute barn ur leken, (både vuxna och barn)
Barnen tar teckningar ur varandras lådor och ritar på
Gula rummet:
Man tar leksaker av varandra
Man river byggen för varandra
Man knuffas och bråkar
Lamporna släcks och tänds och man är inte överens
Gröna rummet
Om det blir trångt i soffa kan det bli risk för bråk, ex jag vill inte sitta bredvid den
Ute
Barn inte får vara med och leka
Cyklarna
Förrådet: starkast väljer först
Alla
Tjejer/killar får inte vara med
Otrevliga fraser ex det blev inte fint
Du får inte vara med du är inte min kompis
Födelsedagsprat om vem som får komma på mitt kalas
Härma andras uttal
Irritation på förälder som kommer tidigt-sent
Kartläggning och nulägesanalys 2013
För att veta vad vi på vår förskola behöver göra för att förebygga och motverka
diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling har vi gjort en riskanalys och
kartläggning av nuläget.
Vi kommer att skapa ett nytt utvärderings dokument för barnen, där de ska få tycka till om våra
rum, hur det känns att vara i de olika rummen. Genom att använda oss av olika gubbar glad,
lessen samt att vi försöker ta reda på varför det känns som det gör, om barnen har förslag på
något vi kan förbättra.
Vi i personal laget har även läst boken En bra start på resa mot en trygg förskola skriven av
Frida Warg. Vi har fått flera nya uppslag på hur vi kan jobba med likabehandlings arbetet.
Höst -13 Kompetenshöjning inom diskrimineringsgrunden Könsöverskridande identitet eller uttryck
(föreläsning Claes Smith/Sara Lund).
I de intervjuer som vi genomfört med barnen uttrycker de ……………………………..
Föräldrarna har varit delaktiga i vårt likabehandlingsarbete på föräldramötet.
Vi kommer att ha en Veckans gäst i vårt kompistema som berör de olika diskrimineringsgrunderna.
.
5
Vi på Björken tycker det är otroligt viktigt att vi är nära barnen i deras olika aktiviteter att lyssna,
samtala och observerar barnen. Vi reflekterar dagligen och försöker skriva ner viktiga händelser för
dokumentation och utveckling
Vi har lånar böcker och har även köpt böcker till vårt eget likabehandlingsbibliotek som vi har
gemensamt med Smörblomman och Linnean. Se bilaga
Personals, barns och föräldrars delaktighet i denna likabehandlingsplan
Personalen har kartlagt och analyserat sin verksamhet. Samtal förs regelbundet med barnen om
trivsel och kamratskap och personalen analyserar de svar som barnen ger. Även samtal om barns
rättighteter förs under året. Hänsyn tas alltid till barnens ålder och mognad. I de grupper där det finns
små barn som inte kan tala är personalens observationer mycket viktiga. Föräldrarna har på höstens
föräldramötet fått möjlighet att påverka och tycka till om vårt arbete med likabehandlingsplanen, tex
olika aktiviteter.
Förankring av planen
När planen är färdig kommer varje förskola att anslå planen, mål och aktiviteter i hallen. Förälder
som önskar kan låna hem den för läsning. Vi vill gärna ha kommentarer på planen löpande under
året. På höstens föräldraforum samt till alla nya föräldrar i området informerade rektor om
likabehandlingsarbete och likabehandlingsplanen.
Uppföljning, utvärdering och ny plan
Uppföljning och utvärdering av vårt arbete ska ske löpande vid arbetsplatsträffar och redovisas i
samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Rektor inbjuder LBT teamet till ett
erfarenhetsutbyte och revidering av likabehandlingsplanen en gång per år. Ny plan skrivs inför 2013
6
Mål
Aktivitet
Uppföljning/ansvar
Vart vill vi nå?
Hur ska vi nå målet?
Hur, när och vem/vilka är
ansvariga?
Att vi presenterar
aktiviteter och material
så att det lockar alla barn
oavsett kön. Läsa böcker
som tar upp och väcker
diskussion om könsroller
Etnisk tillhörighet: Att Globala veckan då vi
göra barnen medvetna
pratar om människor i
om att det finns olika
andra delar av världen.
kulturer
Även när vi har vår
insamling tillsammans
med hoppets stjärna
pratar vi med barnen om
hur det är för många barn
runt om i världen. Vi
läser även böcker som tar
upp detta ämne
Viktigt att vi vuxna som
Religion och annan
trosuppfattning: Vi vill är barnens förebilder
att barnen ska få en
tänker på vad vi säger
förståelse för att det
och gör . Låna och läsa
finns olika religoner och böcker , för att barnen
att man måste lära sig
ska få en förståelse för
respektera andras
detta ämne .
trosuppfattningar
Kön : Att alla barn oavsett
Kön ska ha möjlighet att
delta i alla våra aktiviteter
Sexuell läggning: Vi
vill att barnen ska få en
förståelse för att det
familjer kan se olika ut
Att
likabehandlingsplanen är
en återkommande punkt
på våra P-möten. All
personal på Björken är
ansvariga.
Läs ovan
Läs ovan
Läsa böcker som handlar
om olika familjer, Tex
två mammor.
7
Könsöverskridande
identitet eller uttryck
.Att alla barn ska få en
förståelse för att det
finns människor som
tycker om att klä sig
könsöverskridande
Ålder: Vi vill att alla
barn oavsett ålder ska
känna sig respekterade.
Annan kränkande
kränkande behandling
Genom att någon av oss
personal klär ut oss till
man eller kvinna, för att
sedan prata med barnen
om detta.
Vi benämner våra rum
utifrån färger istället för
tex 5årsrummet. Vi
pratar inte om småbarnen
och storbarnen. Indelning
i färggrupper.
Barnsamtal
Snick och snack
Böcker
Att vi vuxna har bra
bemötande mot barn och
vuxna
Att vi vuxna finns nära
barnen
8
