Trelleborg mot trenden (PDF, nytt fönster)

advertisement
TRELLEBORG
MOT
TRENDEN
FÖRORD
År 2013 bidrog Sveriges kommuner till försörjningen av drygt
400 000 människor, varav 140 000 barn, genom ekonomiskt
bistånd. Drygt 400 000 människor som av olika anledningar inte
kvalificerat sig till de generella välfärdssystemen i Sverige utan är
hänvisade till kommunernas yttersta ansvar.
Trenden bland de som erhåller ekonomiskt bistånd är att
genomströmningen är lägre än tidigare. Merparten av Sveriges
kommuner har idag en högre andel långvariga och mycket
långvariga biståndsmottagare. Utöver de mänskliga kostnader
som detta innebär genererar långvariga och mycket långvariga
biståndsmottagare högre kostnader för kommunernas ekonomi.
Ekonomiskt bistånd är inte mer än delvis påverkningsbart.
Kan man då genom ett annorlunda agerande, nytt förhållningssätt och ett nytt sätt att organisera sig inom kommunerna
långsiktigt få andra resultat och påverka kostnadsutvecklingen
samtidigt som fler medborgare når egen försörjning? Går det att
gå mot trenden?
Vi tror att det är möjligt. Vi vet att det kräver omtag och till
del helt nya arbetssätt. Denna skrift är framtagen som ett stöd
och inspiration till Sveriges kommuner i arbetet med ekonomiskt
bistånd. Den visar på utvecklingen i en kommun som har sänkt
sina kostnader för långvarigt biståndsmottagande mest under
perioden 2006–2013. Den tar fasta på de framgångsfaktorer och
det förhållningssätt som har speglat arbetet under perioden,
såväl organisatoriskt som inom ledarskapet.
Sveriges kommuner har en stor potential och står inför stora
utmaningar, såväl ekonomiska som verksamhetsmässiga. Vår
förhoppning är att denna skrift till del kan bidra till ett aktivt
agerande i frågan som rör biståndsmottagare, synen på dem och
organisationen för att stödja dem.
Cecilia Lejon
Förvaltningschef
Arbetsmarknadsförvaltningen
Trelleborgs kommun
Per-Arne Andersson
Direktör/Avdelningschef
Avd. för utbildning och arbetsmarknad
Sveriges Kommuner och Landsting
Anders Norrlid
Kanslichef
Rådet för främjande av kommunala analyser
INNEHÅLL
DET EKONOMISKA BISTÅNDET I SVERIGE 4
Arbetslöshet vanligaste orsaken till ekonomiskt bistånd 4
Långvarigt ekonomiskt bistånd har ökat i hela landet 4
Det statliga ansvaret 5
Statliga ersättningar vid arbetslöshet har minskat kraftigt 5
DET EKONOMISKA BISTÅNDET
I TRELLEBORG 6
Trelleborg avviker från trenden 6
Arbetslösheten ökar något mer i Trelleborg än i riket 7
Lägre andel vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd 7
Kostnaden för ekonomiskt bistånd minskar 7
Återaktualisering och genomsnittlig biståndsperiod 8
Väntetid för nybesök och ärenden per handläggare 8
TRELLEBORG – VAD HAR VARIT
AVGÖRANDE? 9
Bakgrund 9
Vad har vi gjort? 9
Vad blev resultatet? 10
FYRA RÖSTER OM FÖRÄNDRINGARNA OCH
RESULTATEN 11
NOTER 15
DET EKONOMISKA
BISTÅNDET I SVERIGE
Det ekonomiska biståndet varierar mellan kommunerna när det
gäller såväl andel biståndsmottagare som väntetider och antal
ärenden per handläggare.
ARBETSLÖSHET DEN VANLIGASTE ORSAKEN
TILL EKONOMISKT BISTÅND
Under år 2013 fick totalt 411 000 personer ekonomiskt bistånd.
Av dessa var 140 000 barn. Den vanligaste anledningen till att
man får ekonomiskt bistånd är arbetslöshet, sjukdom eller att
man är ensamstående förälder. Cirka 228 000 bidragshushåll fick
ekonomiskt bistånd vid ett eller flera tillfällen1.
Den ansvariga nämndens huvuduppgift är enligt
Socialtjänstlagen (SoL) att stödja de sökande så att de kan klara
sin varaktiga försörjning på egen hand. Den andra uppgiften
är att ge ekonomiskt bistånd till dess att målet om varaktig
försörjning har uppnåtts.
Behovet av ekonomiskt bistånd påverkas av ett flertal
strukturella faktorer, till exempel konjunkturläget och tillgången
på arbete, utformningen och förändringarna inom socialförsäkringssystemen, befolkningsförändringar samt inkomst- och
kostnadsutvecklingen.
Den viktigaste faktorn när det gäller kostnaderna för
ekonomiskt bistånd är situationen på arbetsmarknaden och det
vanligast förekommande försörjningshindret är därför arbetslöshet. Under perioden 2010–2013 har andelen som erhållit
ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet ökat från 38 till 47
procent. Dessa personer saknar helt eller delvis annan ersättning
vid arbetslöshet.
Studier visar att långvarigt bistånd i sig är en riskfaktor genom
att det förstärker utanförskapet och försämrar möjligheterna att
få en fast förankring på arbetsmarknaden.
LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND HAR
ÖKAT I HELA LANDET
Det långvariga biståndsmottagandet, det vill säga de som har
fått ekonomiskt bistånd 10–12 månader under året, har stadigt
ökat, från 32 till 37 procent av biståndsmottagarna i riket under
perioden 2010–2013.
Tabell 1. Långvarigt ekonomiskt bistånd
Andel vuxna biståndsmottagare av samtliga vuxna biståndsmottagare med ekonomiskt bistånd, 10–12 månader under året
(procent)
2010
2011
2012
2013
RIKET
31,7
34,3
37,1
36,7
Stockholms län
35,3
37,9
41,2
41,1
Uppsala län
31,9
35,1
38,5
38,8
Södermanlands län
33,2
34,2
35,2
33,4
Östergötlands län
32,1
34,7
43,8
43,8
Jönköpings län
27,8
30,0
31,5
32,0
Kronobergs län
29,6
30,2
34,1
31,8
Kalmar län
27,3
29,2
29,5
28,7
Gotlands län
19,0
21,8
21,6
21,6
Blekinge län
33,5
35,6
36,8
35,4
Skåne län
38,2
40,3
39,6
38,9
Hallands län
29,9
32,3
34,9
34,6
Västra Götalands län
33,2
36,6
39,8
39,3
Värmlands län
24,3
26,7
30,9
30,3
Örebro län
28,8
34,6
36,5
35,5
Västmanlands län
33,1
35,1
39,1
38,2
Dalarnas län
27,7
28,4
32,2
33,2
Gävleborgs län
23,5
26,6
31,8
30,7
Västernorrlands län
24,3
26,4
30,8
32,0
Jämtlands län
17,6
21,0
23,1
22,5
Västerbottens län
24,4
25,8
28,9
29,6
Norrbottens län
17,9
22,6
24,8
25,1
Källa: Socialstyrelsen
4 Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser
Diagram 1. Arbetsmarknadsstöd, skattepliktigt kontra ekonomiskt bistånd 1991–2013 mkr
Källa: Ekonomiskt bistånd enligt Socialstyrelsen och arbetsmarknadsstöd, skattepliktigt enligt SCB, Hushållens ekonomi.
60 000
50 000
40 000
30 000
20 000
10 000
n A-kassa, utbildningsbidrag
Norrbotten och Östergötland är de län som ökat mest under
perioden 2010–2013, medan Södermanland och Skåne är de län
som ökat minst.
Andelen med ekonomiskt bistånd i tre år eller mer har också
ökat under perioden år 2010 till 2013, från 19 till 24 procent.
Skillnaden mellan kommunerna är dock mycket stor.
DET STATLIGA ANSVARET
Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken är statligt. Reglerna runt
när en arbetslöshetsersättning kan ges har stramats åt de senaste
åren, samtidigt som ersättningsnivåerna har sjunkit. Enligt
Socialtjänstlagen, (SoL) har kommunerna det yttersta ansvaret
för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Det
innebär att när ersättningsnivåerna från den statliga ersättningen
sjunker får kommuner ta ett större ansvar utifrån reglerna i
Socialtjänstlagen.
2013
2012
2011
2010
2009
2008
2007
2006
2005
2004
2003
2002
2001
2000
1999
1998
1997
1996
1995
1994
1993
1992
1991
0
n Ekonomiskt bistånd
STATLIGA ERSÄTTNINGAR VID ARBETSLÖSHET
HAR MINSKAT KRAFTIGT
Diagram 1 visar utvecklingen av de beskattade transfereringsersättningarna vid arbetslöshet som i huvudsak är statligt
finansierade och utvecklingen av det ekonomiska biståndet. Det
ekonomiska biståndet har varierat något med konjunkturen
men ändå hållit sig förvånansvärt konstant kring 10 miljarder
kronor2 per år, medan de statliga ersättningarna har minskat
kraftigt trots att arbetslösheten är på en hög nivå. Under 2009,
vilket var det sista året som introduktionsersättning betalades
ut, betalades 11 miljarder kronor ut i ekonomiskt bistånd. Av det
totala beloppet utgjorde introduktionsersättningen 15 procent,
vilket motsvarar cirka 1,6 miljarder kronor.
Idag är ersättningarna vid arbetslöshet ungefär tre gånger så
stora som det ekonomiska biståndet. (Diagram 1)
Det är tydligt att det ekonomiska ansvarstagandet från
statens sida har minskat för arbetslösheten under de senaste
decennierna. Det är såväl lägre andel av de arbetslösa som har
a-kassa och dessutom har nivån på ersättningen minskat.
Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser 5
DET EKONOMISKA
BISTÅNDET I TRELLEBORG
Utifrån både den enskilde och de kommunala kostnaderna är
det det långvariga biståndet som är viktigt att bryta, och så var
fallet även tidigare i Trelleborgs kommun.
Från att ha haft en mycket hög andel av långvariga bidragstagare med ekonomiskt bistånd har kommunen gjort ett antal
förändringar. En av förändringarna har handlat om att man gjort
en synvända och arbetar nu på ett helt annat sätt där utgångspunkten är att komma i arbete och klara sin egen försörjning. En
annan viktig förändring har varit att skapa en arbetsmarknadsnämnd som samlat arbetsmarknadsinsatser, det ekonomiska
biståndet och etableringen av nyanlända.
TRELLEBORG AVVIKER FRÅN TRENDEN
Trenden i riket är att det långvariga ekonomiska biståndet
ökar medan man i Trelleborg har fått en helt annan utveckling.
(Diagram 2)
Jämför vi Trelleborg med liknande kommuner3 är trenden den
motsatta fram till år 2011 för att därefter vara mer följsam.
Diagram 2. Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%)
Källa: Kolada Kommun- och landstingsdatabasen
45,0
40,0
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
2008
2009
n Alla kommuner (ovägt medel)
2010
2011
n Liknande kommuner IFO, Trelleborg, 2013
6 Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser
2013
2012
n Skåne län (ovägt medel)
n Trelleborg
Diagram 3. Arbetslöshet 18–64 år som andel av inv. 18–64 år, (%)
Källa: Kolada Kommun- och landstingsdatabasen
9,0
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
2001
2002
2003
2004
n Alla kommuner (ovägt medel)
2005
2006
2007
2008
n Liknande kommuner IFO, Trelleborg, 2013
2009
2010
2011
n Skåne län (ovägt medel)
2012
2013
n Trelleborg
ARBETSLÖSHETEN ÖKAR NÅGOT
MER I TRELLEBORG ÄN I RIKET
LÄGRE ANDEL VUXNA MED
LÅNGVARIGT EKONOMISKT BISTÅND
En viktig indikator som kan påverka kostnaderna för det
ekonomiska biståndet är andelen arbetslösa. Arbetslösheten
i Trelleborg följer rikets genomsnitt under hela 2000-talet.
De två senaste åren har dock arbetslösheten ökat något mer
i Trelleborg. Andelen arbetslösa i Trelleborg uppgår till 8
procent jämfört med riket 7 procent. Likaså är arbetslösheten
högre bland ungdomar, 13 procent jämfört med 10 procent.
(Diagram 3)
År 2013 var kostnaden för det ekonomiska biståndet strax
över 1 000 kr/invånare, vilket är nära genomsnittet i landet
som var 1 125 kr/invånare. Cirka 40 000 kronor i genomsnittlig
ersättning utbetalades per hushåll och år, vilket är cirka 9 000
lägre än i riket.
Trelleborg har, enligt de registrerade orsakerna till behov av
ekonomiskt bistånd, en annorlunda sammansättning av sina
biståndsmottagare än jämförbara kommuner. Nära 70 procent
får bistånd på grund av arbetslöshet medan försvinnande få får
det av så kallade sociala skäl. Biståndsmottagare på grund av
ohälsa är ungefär 15 procent och i samma nivå som jämförbara
kommuner. Men Trelleborg har ungefär samma andel arbetslösa
utan ersättning som jämförbara kommuner.
Det är bara tre kommuner som har minskat sin andel vuxna med
långvarigt ekonomiskt bistånd under perioden 2006–2013 med
13–16 procent: Trelleborg, Töreboda och Olofström. I ytterligare
23 kommuner har andelen personer som får långvarigt bistånd
minskat med mellan 0–6 procent. I resterande kommuner
har andelen med långvarigt bistånd ökat. Andelen påverkas
naturligtvis också av hur det kortvariga biståndet utvecklas.
(Diagram 4)
KOSTNADEN FÖR EKONOMISKT BISTÅND
MINSKAR
Av de kommuner som har en kostnad över 1 000 kronor per
invånare, vilket är 164 kommuner, så har endast fem kommuner
minskat sina kostnader i kronor per invånare under perioden
2006–2013. Förutom Trelleborg är det Haninge, Mölndal,
Västervik och Stockholm. Övriga kommuner har ökat sina
kostnader.
Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser 7
Diagram 4. Vuxna biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd, andel (%)
Källa: Kolada Kommun- och landstingsdatabasen
50,0
45,0
40,0
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
2006
2007
2008
2009
2010
n Trelleborg n Töreboda
2011
2012
2013
n Olofström
ÅTERAKTUALISERING OCH GENOMSNITTLIG
BISTÅNDSPERIOD
VÄNTETID FÖR NYBESÖK OCH ÄRENDEN PER
HANDLÄGGARE
En viktig faktor som minskar det långvariga biståndet är att
personer snabbt kommer ut i arbete eller studier för att därefter
bibehålla sitt lönearbete. Andelen personer som inte har
återaktualiserats ett år efter avslutat ekonomiskt bistånd ligger
år 2013 på 94 procent i Trelleborg medan kommunerna i riket
ligger på 76 procent.
Under perioden 2006–2013 har den genomsnittliga biståndsperioden i Trelleborg minskat från knappt 8 till 6 månader per år,
medan rikets kommuner har ökat sin genomsnittliga biståndsperiod från 5 till 6 månader4.
Att inte väntetiden är för lång är en viktig aspekt för den enskilde
individen. Det är av avgörande betydelse i förhållande till hur
angeläget den biståndssökandes behov är att väntetiden är
kort. I över 90 procent av kommunerna låg den genomsnittliga
väntetiden på cirka 15 dagar det första kvartalet 2014. De
små kommunerna har oftare en kortare väntetid. I Trelleborgs
kommun får en sökande tid för arbetsmarknadsplanering samt
beslut om ekonomiskt bistånd inom en arbetsdag5.
Varje månad hanterar handläggare av ekonomiskt bistånd i
landet i genomsnitt 35 biståndshushåll. Variationen i länen ligger
mellan 23 biståndshushåll per handläggare i Jämtlands län och
43 i Östergötlands län. I Trelleborgs kommun har handläggarna
drygt 70 hushåll per handläggare medan de som arbetar med
arbetsmarknadsplanering har ungefär hälften så många.
8 Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser
TRELLEBORG – VAD HAR
VARIT AVGÖRANDE?
Cecilia Lejon, förvaltningschef och Ola Johnsson, arbetsmarknadschef vid arbetsmarknadsförvaltningen berättar om hur det
förändrade arbetssättet i Trelleborgs kommun har införts, och
vilket resonemang som har legat bakom.
BAKGRUND
Tittar man tillbaka historiskt på de arbetsmarknadspolitiska
insatserna så är det ingen större skillnad de senaste decennierna.
Insatser och åtgärder kommer och går, det är bara beteckningar
och målgrupper som skiljer sig åt. Ibland är det, ur ett insatsperspektiv, gynnsamt att vara långt ifrån arbetsmarknaden och
ibland är det en fördel att stå nära arbetsmarknaden. Det är
då lätt att den tolkande professionen går vilse i dessa begrepp
och erbjuder insatser och åtgärder utifrån antalet inskrivningsdagar i stället för behovet hos näringslivet. Lägg därtill
att Sverige, i motsats till merparten av Europas övriga länder,
inte har reformerat det ekonomiska biståndet utan fortfarande
hanterar en rättighetslagstiftning som har sitt ursprung ur en
fattigvårdslagsstiftning.
Med dessa två parametrar som bakgrund krävs ett paradigmskifte i såväl tanke som handling för att motverka utanförskap
och kostnadsökning.
VAD HAR VI GJORT?
Redan 2006 gavs ett uppdrag om att minska andelen långvarigt
biståndstagande då Trelleborg hade högre kostnader än både
riket och andra kommuner i Skåne. Det första som gjordes var
att titta på hur organisationen var utformad. Fokus ändrades
från traditionell socialtjänst där personen träffade en socialsekreterare en gång i månaden och diskuterade ekonomi till
att träffa en person som hade arbetsmarknad som ingång i
samtalet istället för ekonomi. En annan faktor som var viktig i
detta var att den sökande snabbt fick en tid till ett samtal från
dess att de ansökte om ekonomiskt bistånd. Det skulle högst
Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser 9
ta 2 arbetsdagar innan den sökande fick träffa en person som
utformade en planering som var riktad mot arbetsmarknaden.
Detta innebär att den enskilde är igång i en insats innan denne
fått beslut om sitt bistånd. Utifrån prioriteringar på långvariga
biståndstagare och snabba insatser har resultatet blivit att
sökande kommer snabbt ut i egenförsörjning och att andelen
långvariga biståndstagare minskat radikalt.
Under 2008 öppnades navigatorcentrum upp, en verksamhet
som riktar sig till unga mellan 16–24 år. Att dela upp verksamheten med högre grad av fokus på unga har varit viktigt för att
minska antalet unga bidragstagare. Dessutom har navigatorcentrum jobbat aktivt med det kommunala aktivitetsansvaret, vilket
inneburit en högre grad av proaktivitet istället för reaktivitet.
Efter valet 2010 valde Trelleborgs kommun att se över
organisationen och en arbetsmarknadsnämnd med förvaltning
skapades. Fokus för nämnden och dess förvaltning har varit på
att etablera arbetslösa trelleborgare med ekonomiskt bistånd på
arbetsmarknaden. Att sammankoppla ekonomiskt bistånd med
arbetsmarknadsplaneringen har varit direkt avgörande för det
resultat som uppnåtts.
I februari 2012 startades kampanjen ”Ge en timme”. Tanken
med kampanjen var att företagare inte kan göra allt men de kan
ge en timme av sin tid. Sedan 2012 har Trelleborgs näringsliv
gett 165 000 timmar till arbetslösa trelleborgare. Kampanjen
har inneburit ett vidgat samarbete med näringslivet, vilket
gjort det möjligt att fler har fått ett arbete. Den viktigaste
samarbetsparten är och har alltid varit näringslivet och inte
exempelvis myndigheter, såsom socialförvaltningen eller
Arbetsförmedlingen. I Trelleborg finns det inga så kallade
kommunala anställningar för målgruppen med ekonomiskt
bistånd. Detta speglar också att färre personer kommer tillbaka
till ekonomiskt bistånd inom ett år. 94 procent av de som
avslutas kommer inte tillbaka medan motsvarande siffra är 76
procent i riket.
Sedan 2013 arbetar förvaltningen systematiskt med att
processorientera organisationen fullt ut. Det innebär att oavsett
politisk majoritet, konjunkturläge eller vem de sökande möter
så ska processerna se likadana ut. Arbetet har krävt hårt arbete
och förvaltningen har under perioden befunnit sig i olika faser
under utvecklingen. Huvudsyftet med arbetet har varit att gå
från traditionell kommunal inriktning till en strukturerad och
systematiserad processorienterad verksamhet. Arbetet har
gjort att extraordinära resultat uppnåtts bland annat genom
ökat antal personer ut i arbete eller studier, handläggning av
ekonomiskt bistånd och en förändrad syn på organisationen.
VAD BLEV RESULTATET?
Från kontroll → till eget ansvar och tillit.
Från telefontid → till total tillgänglighet.
Från fokus på bidragsrätt → till självförsörjning.
Från vårdplan → till etableringsplan.
Från socialtjänst → till effektiv handläggning av ekonomiskt bistånd.
Från väntetid → till besök idag och beslut i morgon.
96%
AV ALLA TRELLEBORGARE SOM
LÄMNAR IN EN KOMPLETT
ANSÖKAN OM EKONOMISKT
BISTÅND FÅR BESLUT INOM EN
ARBETSDAG.
100%
FLER UT I EGENFÖRSÖRJNING.
65,8%
AV UNGA ARBETSLÖSA GÅR UT
I SJÄLVFÖRSÖRJNING INOM
6 MÅNADER. TIDIGARE SNITT
DRYGT 10 MÅNADER.
10 Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser
4 RÖSTER OM FÖRÄNDRINGARNA
OCH RESULTATEN
Detta avsnitt bygger på fyra personers upplevelser av det
ändrade arbetssättet i kommunen. De beskriver hur det har
påverkat deras arbete och hur de ser på resultaten.
De intervjuade är Ulf Bingsgård (M), kommunstyrelsens
ordförande 2006–2014, Karin Lindgren Eklund, chef på
Arbetsförmedlingen, Jonas Rosenkvist, kommundirektör, och
Veronica Larsson (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden från
2015. FOKUS PÅ DET FRISKA OCH LYCKAT SAMARBETE MED NÄRINGSLIVET
Sammantaget är samtliga intervjuade positiva till perspektivskiftet och det ändrade arbetssättet i kommunen. Kort har
det inneburit att Trelleborg har fokuserat på vad människor
kan i stället för inte kan, på det friska i stället för det sjuka. De
intervjuade menar att idag fokuserar Trelleborgs kommun på
vad man kan göra för att den biståndsberoende ska kunna börja
arbeta, i stället för på hur kommunen ska lösa försörjningen. De
intervjuade ser framför allt två viktiga framgångsfaktorer:
• Tjänstemännen och politikerna har varit överens och
samarbetat, såväl den politiska majoriteten som oppositionen i arbetsmarknadsnämnden. Tjänstemännen i
kommunen har i stort varit positiva till förändringen och
aktivt bidragit till förändringen.
• Både politikerna och tjänstemännen har aktivt utvecklat
kontakter med näringslivet i kommunen. De har motiverat
företagarna att få personer från långvarigt biståndsberoende till jobb. Många företagare känner att de verkligen
bidrar till samhället och att de har stöd i form av kompetens från kommunen vid till exempel rekryteringar.
Både kommundirektören och chefen på Arbetsförmedlingen
efterlyser en tydligare uppdragsfördelning mellan stat och
kommun när det gäller stöd till den gemensamma målgruppen.
Idag är det inte tydligt vem som ansvarar för vad, upplever de.
Kommundirektören hoppas dock att Trelleborg som exempel
ska kunna påverka så att gränsdragningen mellan stat och
kommun blir tydligare och även hur rikspolitiker ser på frågorna.
Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser 11
ÄR LÖSNINGARNA HÅLLBARA?
Trelleborgs kommun har inte kunnat visa några långsiktiga
effekter från sin satsning än, säger Arbetsförmedlingens chef
Karin Lindgren Eklund. När man kräver att människor ska börja
försörja sig själva snabbt riskerar man att införa lösningar som är
snabba men inte hållbara. Den analysen saknas fortfarande.
PERSPEKTIVSKIFTET HAR GJORT DET MYCKET
LÄTTARE ATT SÖKA JOBB
Arbetet startade när kommunen insåg att man behövde arbeta
på nya sätt för att få ner långtidsarbetslösheten och beroendet
av ekonomiskt bistånd, berättar kommunstyrelsens tidigare
ordförande Ulf Bingsgård. De styrande politikerna ville prova nya
idéer och ändra perspektivet – se människor som bidragande,
inte bidragstagande.
Synsättet grundas både i en ideologi och i en vision: både
makt och ansvar ska ges till och utgå från den enskilda individen.
Den tidigare majoriteten förankrade synsättet i kommunfullmäktige, som tog ett beslut om den nya inriktningen och den
nya nämnden. Den nya politiska majoriteten efter valet 2014
har inga planer på att ändra arbetssättet, eftersom få vill ha
en förändring. En invändning är dock att ingen har kunnat se
effekterna på lång sikt än
2. Mandatperioden 2010–2014
Kommunen ändrade sättet att arbeta med vuxna som söker
ekonomiskt bistånd. Det innebar bland annat att de enskilda
har direkt kontakt med arbetsmarknadssekreterare och inte
socialsekreterare, samt att beslut tas om ekonomiskt bistånd
dagen efter en sådan kontakt. Dessutom anställdes rekryterare
som i sitt uppdrag har att utöka nätverket med näringslivet samt
att få in rekryteringar till målgruppen.
LÅNGTIDSBEROENDET AV EKONOMISKT
BISTÅND HAR MINSKAT
Nu, sju år efter starten, har kommunen fokus på att människor
ska få jobb. Den nya organisationen och det nya perspektivet har
förenklat för de arbetssökande. Framför allt får de hjälp mycket
snabbare och mycket av hjälpen finns inom samma organisation.
Kommunstyrelsens tidigare ordförande Ulf Bingsgård är
stolt och nöjd över förändringen som han har varit med och
genomfört. Verksamhetsförändringen kändes rätt redan från
början, men det var särskilt skönt att få framgången bekräftad
i den nationella statistiken. Den visar att långtidsberoendet av
ekonomiskt bistånd i Trelleborg har minskat, samtidigt som den
har ökat i de flesta andra kommuner.
INGEN TRADITIONELL SOCIALFÖRVALTNING
NYTT FOKUS:
”NÄR KAN DU KOMMA I JOBB?”
En ny nämnd, arbetsmarknadsnämnden, fick ansvaret för
förändringsarbetet, som genomfördes i två steg:
1. Mandatperioden 2006–2010
2008 startade navigatorcentrum som är kommunens
samordnande verksamhet för unga 16–24 år. www.navigatorcentrumtrelleborg.se. Det var även under denna period
som förvaltningen på ett systematiskt sätt började ansöka om
externa medel genom exempelvis Europeiska Socialfonden
och Samordningsförbundet. Detta i syfte att metodutveckla
verksamheten.
Det är tydligt att kommunens arbete med personer med
långvarigt biståndsbehov numera är organiserat på ett annat sätt
och att fokus har skiftat för både politikerna och tjänstemännen,
säger kommundirektören Jonas Rosenkvist. I en traditionell
socialförvaltning hade det varit svårare att ställa om arbetet
på samma sätt. En förutsättning för förändringen var att
politikerna i den nya arbetsmarknadsnämnden var överens över
partigränserna.
12 Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser
TJÄNSTEMÄNNEN BRINNER
FÖR SITT ARBETE
De flesta tjänstemän i kommunens förvaltning var positiva till
förändringarna. Tjänstemännen drev arbetet framåt och bidrog
med nya idéer och förslag.
Veronica Larsson är nytillträdd ordförande i arbetsmarknadsnämnden. Hon är imponerad av de yrkesstolta tjänstemännen.
De har varit med och skapat verksamheten och brinner för
sitt arbete. Veronica Larsson har inget behov av att förändra
verksamheten, utan känner sig trygg med kompetensen och
ledarskapet i alla delar av förvaltningen.
PARADIGMSKIFTE MED HJÄLP AV DJÄRVA
REKRYTERINGAR
Kommunen gjorde några nya rekryteringar inför det förändrade arbetssättet, både när det gäller chefer och tjänstemän.
De medarbetare som har kommit nya till förvaltningen har
haft en ambition att arbeta på ett mer otraditionellt sätt än
andra kommuner inom detta område. Medarbetarna har
också fått större frihet än tidigare: Kommunen har prövat
nya metoder och arbetssätt, och även tillåtit misslyckanden.
Arbetsmarknadsförvaltningen har därmed visat vägen för
morgondagens chefer inom offentlig förvaltning – de behöver
utmana och tänka på nya sätt. Arbetet har lett till ett paradigmskifte, menar kommundirektören Jonas Rosenkvist.
”DET FINNS MYCKET MER ARBETE ÄN VAD
SOM SYNS” – KOMMUNEN HJÄLPER FÖRETAGEN MED RÄTT ARBETSKRAFT
En stor del av det nya arbetet har varit att bjuda in berörda
aktörer, etablera samarbeten och ställa frågor till aktörerna
utifrån deras behov. Som kommunstyrelsens ordförande bjöd
Ulf Bingsgård in både kommunala representanter och företagare
i kommunen till gemensamma samtal. Företagarna fick berätta
vilken arbetskraft och kompetens de behövde, medan representanter från kommunen fick berätta vilka arbetssökande de
mötte.
Det visade sig att företagen ofta inte har tid och resurser för
att hitta rätt arbetskraft till allt jobb som finns att göra. I stället
arbetar medarbetare ofta övertid, eller så blir arbetet inte
gjort. Ett av kommunens viktigaste bidrag är därför att matcha
arbetssökande med företagens behov.
FÖRETAG BIDRAR GENOM ATT
”GE EN TIMME”
Alla företag kan inte erbjuda till exempel en praktikplats eller en
anställning. Därför har projektet ”Ge en timme”6 varit värdefullt
påpekar Ulf Bingsgård. Det handlar om att ge en timme till en
arbetssökande, vilket de flesta företag kan göra. På den timmen
kan en arbetsgivare till exempel läsa en arbetssökandes cv och
ge respons. En arbetssökande kan också få gå bredvid och se vad
man gör på en viss arbetsplats. Projektet har fått mycket positiva
effekter. Inte minst har småföretag fått möjlighet att medverka
till att fler arbetssökande fått en insyn i deras vardag.
FÖRETAGARNA ÄR STOLTA
ÖVER ATT BIDRA
Kommunens samarbete med näringslivet har varit innovativt,
menar kommundirektören Jonas Rosenkvist. Tjänstemännen har
både blivit inbjudna till olika möten och bjudit in sig själva. De
ser till att någon kommunrepresentant så gott som alltid deltar
på till exempel frukostträffar och mässor. Kommunen delar
också ut priset ”Årets kraftsamlare” till ett företag som har gett
arbetslösa en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.
Företagarna har varit stolta över att kunna bidra till samhället
med mjuka värden. Dessutom har de insett vilken resurs
kommunen är vid rekryteringar. Det är alltid tidskrävande och
riskfyllt att rekrytera, men företagarna har lärt sig att kommunen
känner sina arbetssökande bättre än vad de själva har möjlighet
till efter bara en kort anställningsintervju. Därför kan kommunen
bistå med en bättre matchning och en tryggare rekrytering.
Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser 13
KOMMUNEN OCH ARBETS­FÖRMEDLINGEN
HAR SAMMA MÅL
När arbetsmarknadsnämnden infördes fanns vissa motsättningar
mellan kommunen och Arbetsförmedlingen. Det var inte
okomplicerat att kommunen klev in på ett område som i första
hand är statens ansvar, även om kommunen har ett delansvar
för de med kommunalt ekonomiskt bistånd. Men kommunen
och Arbetsförmedlingen har samma mål och de intervjuade är
överens om att parterna har kommit fram till ett bra samarbete.
Nu har tjänstemännen på alla nivåer regelbundna kontakter, och
handläggarna har det ofta dagligen. Dessutom har samordningsförbundet med regionen, kommunen, Arbetsförmedlingen och
Försäkringskassan bidragit positivt med exempelvis finansiering
av metodutvecklingsprojekt. Det långsiktiga perspektivet där ett
minskat antal med långvariga bistånd varit målet har varit viktigt
för alla parter.
TRELLEBORGS KOMMUN SATSAR MER ÄN
ANDRA KOMMUNER
Karin Lindgren Eklund har kontakt med flera kommuner i sin
roll som chef på Arbetsförmedlingen. Hon ser att Trelleborgs
kommun har ett annat fokus och satsar mer resurser på arbetsmarknadsåtgärder än andra kommuner. Många kommuner ser
de svårigheter som de enskilda personerna har, men Trelleborgs
kommun har ett mer positivt fokus. Medarbetarna tittar i första
hand på det friska hos personerna de möter. Samtidigt poängterar Karin Lindgren Eklund att det är viktigt att inte blunda för
de problem som enskilda personer trots allt har.
ROLLER OCH ANSVAR BEHÖVER FÖRTYDLIGAS
Det är bra att kommunen och Arbetsförmedlingen har utvecklat
sitt samarbete, så att de arbetssökande får ett bättre stöd, tycker
Karin Lindgren Eklund. Men rollerna och ansvaret behöver bli
tydligare, så att de två aktörerna inte ”springer på samma boll”
och gör samma insatser, vilket har hänt. Att Arbetsförmedlingen
har fått ett delvis ändrat uppdrag spelar också in, från att ta
emot personer som är ”jobbredo” till att bistå samtliga arbetssökande, även de som behöver andra insatser innan de kan söka
arbete. Samtidigt ska de som behöver ekonomiskt bistånd vara
inskrivna på Arbetsförmedlingen. Det är inte alltid klart vem
som ska göra vad, och dessutom saknas IT-system som stödjer
ett samarbete. Men kommunens och Arbetsförmedlingens
ledningar och handläggare har nu ett etablerat samarbete, och
Arbetsförmedlingen avlastas när fler än tidigare gör insatser för
dem som står långt från arbetsmarknaden.
ARBETSMARKNADSNÄMNDENS NYA ORDFÖRANDE VILL INTE ÄNDRA NÅGOT
Arbetsmarknadsnämndens nya ordförande Veronica Larsson har
inte tidigare ansvarat specifikt för arbetslöshet och ekonomiskt
bistånd. När den nya arbetsmarknadsnämnden bildades efter
valet 2010 förstod hon inte varför arbetsmarknadsfrågorna
behövde en egen nämnd, men nu ser hon hur mycket nämnden
faktiskt har gjort och gör.
KRITIKERNA HAR TYSTNAT NÄR DE SETT
RESULTAT
Det nya arbetssättet har till viss del kritiserats. Det är dock
inte arbetssättet eller perspektivet som har kritiserats, men
det har ifrågasatts om arbetet verkligen har gett resultat.
Ungdomsarbetslösheten är trots allt fortfarande hög. Men
kritiken har försvunnit allt eftersom framgången har visat sig i
siffror, säger kommundirektören Jonas Rosenkvist.
SAMARBETET MELLAN NÄMNDERNA KAN BLI
ÄNNU BÄTTRE
Det goda samarbetet över nämndgränserna har varit viktigt, och
den nya politiska majoriteten försöker förstärka det ytterligare.
Nyckeln är att sätta individen i centrum, vilket den tidigare politiska majoriteten har lyckats bra med, tycker Veronica Larsson.
14 Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser
KOMMUNEN HAR SPRIDIT ARBETSSÄTTET
OCH VILL ÄNDRA LAGEN
Kommunen har haft mycket kontakt med tjänstemän från andra
kommuner samt både kommun- och rikspolitiker som är intresserade av perspektivskiftet och det ändrade arbetssättet. Under
2014 hade förvaltningen besök från över 50 organisationer och
kommuner.
En del har ifrågasatt kommunens utåtriktade arbete, att man
har valt att delta i till exempel Almedalsveckan, och undrat om
det är värt att lägga resurser på. Men det har medfört vinster.
Dels har Trelleborgs kommun kunnat sprida sitt goda arbetssätt
till andra, och dels har kommunen kunnat ta del av andras idéer
och nya tankar. Dessutom har kommunen fått bekräftelse på
att man gör rätt, både från den egna organisationen och från
näringslivet. Den bekräftelsen har varit viktig i det fortsatta
arbetet, säger kommundirektören Jonas Rosenkvist.
Nu hoppas Trelleborgs kommun kunna påverka lagstiftningen och arbetet nationellt. Utifrån de erfarenheter och de
resultat som uppnåtts har Trelleborg visat att det finns förbättringar att göra inom området. Oklarheten i ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun är ett sådant område. Här skulle
kommuner med goda näringslivskontakter och en upparbetad
arbetsmarknadsorganisation få möjligheten att bedriva ett
pilotprojekt där ansvaret ligger på kommunen istället för på
staten. Vidare behövs en översyn av de olika ersättningsformer
som finns idag. Det råder idag ett svarte petterspel mellan stat
och kommun som missgynnar den arbetssökande att komma
i arbete och som istället bidrar till ökad administration. Frågan
är av betydande samhällskaraktär och Trelleborgs kommun har
visat på ett sätt att arbeta och genom detta arbete även levererat
goda resultat.
NOTER
1.
Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd
2014 – del 2 Socialstyrelsen.
2.
Utbetalt bistånd är exklusive
introduktionsersättning.
3.
Kolada, liknande IFO för Trelleborg är
Vänersborg, Uddevalla, Eslöv, Karlskoga,
Hudiksvall, Tyresö och Bollnäs.
4.
Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen.
5.
Vid mätning i mars 2015 fick 99 procent
beslut inom en arbetsdag då ansökningshandlingarna var kompletta.
6.
www.geentimme.se
Trelleborg mot trenden • Trelleborgs kommun • Sveriges Kommuner och Landsting • Rådet för främjande av kommunala analyser 15
Det långvariga beroendet av ekonomiskt bistånd är en stor och
viktig samhällsutmaning. Läget och utvecklingen är liknande i
många kommuner, men inte överallt. I Almedalen 2014 presenterade Trelleborgs kommun en tabell på sitt seminarium.
Den visade att antalet långvariga bidragstagare hade minskat
dramatiskt under åren 2007–2013. Vad kunde det bero på?
I denna rapport har vi försökt att göra en förstärkt analys över
den positiva utvecklingen i Trelleborgs kommun. Här serveras
inga färdiga lösningar, men vi hoppas att skriften ska väcka
tankar kring det ekonomiska biståndet – en viktig samhällsfråga idag och framöver.
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Create flashcards