Cypern

EUROPAPARLAMENTET
 






 
1999
2004
Plenarhandling
SLUTLIG VERSION
A5-0371/2002
Par1
7 november 2002
BETÄNKANDE
om de enskilda kandidatländernas framsteg på vägen mot anslutning
(KOM(2002) 700 – C5-0474/2002 – 2002/2160(INI))
Del 1: Förslag till resolution
Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och
försvarspolitik
Föredragande: Elmar Brok
Medföredragande: Jacques F. Poos, Jürgen Schröder, Michael Gahler,
Luís Queiró, Elisabeth Schroedter, Ioannis Souladakis, Ursula Stenzel,
Jas Gawronski, Jan Marinus Wiersma, Demetrio Volcic, Geoffrey Van Orden,
Baroness Nicholson of Winterbourne och Arie M. Oostlander
RR\481738SV.doc
SV
PE 320.209
SV
PE 320.209
SV
2/55
RR\481738SV.doc
INNEHÅLL
Sida
PROTOKOLLSIDA ................................................................................................................... 4
FÖRSLAG TILL RESOLUTION .............................................................................................. 5
Cypern (Jacques Poos) ............................................................................................... 11
Republiken Tjeckien (Jürgen Schröder)..................................................................... 12
Estland (Michael Gahler) ........................................................................................... 13
Ungern (Luís Queiró) ................................................................................................. 14
Lettland (Elisabeth Schroedter).................................................................................. 16
Litauen (Ioannis Souladakis)...................................................................................... 17
Malta (Ursula Stenzel) ............................................................................................... 18
Polen (Jas Gawronski)................................................................................................ 19
Slovakien (Jan Marinus Wiersma) ............................................................................. 21
Slovenien (Demetrio Volcic) ..................................................................................... 22
Bulgarien (Geoffrey Van Orden) ............................................................................... 23
Rumänien (Baroness Nicholson of Winterbourne) .................................................... 25
Turkiet (Arie M. Oostlander) ..................................................................................... 28
Offentliggörs separat:
MOTIVERING OCH
YTTRANDEN FRÅN DE ANDRA UTSKOTTEN ................................. Del 2 - A5-0371/2002
RR\481738SV.doc
3/55
PE 320.209
SV
PROTOKOLLSIDA
Med en skrivelse av den 9 oktober 2002 förelade kommissionen parlamentet sitt
strategidokument och sin rapport om de enskilda kandidatländernas framsteg på vägen mot
anslutning (KOM(2002) 700 – 2002/2160(INI)).
Vid plenarsammanträdet den 10 oktober 2002 tillkännagav talmannen att rapporten hänvisats
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik,
som utsetts till ansvarigt utskott, och till alla berörda utskott, som utsetts till rådgivande
utskott (C5-0474/2002).
Vid utskottssammanträdet den 30 september 2002 hade utskottet för utrikesfrågor, mänskliga
rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik utsett Elmar Brok till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 21 oktober och 4-5 november 2002 behandlade utskottet
förslaget till betänkande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet förslaget till resolution med 54 röster
för och 2 röster emot.
Följande var närvarande vid omröstningen: Elmar Brok (ordförande och föredragande),
Baroness Nicholson of Winterbourne och Geoffrey Van Orden (vice ordförande och
medföredragande), Christos Zacharakis (vice ordförande), Niall Andrews (suppleant för Luís
Queiró), Per-Arne Arvidsson, Alexandros Baltas, Bastiaan Belder, André Brie, Michael
Cashman (suppleant för Glyn Ford), John Walls Cushnahan, Véronique De Keyser, Andrew
Nicholas Duff (suppleant för Ole Andreasen), Olivier Dupuis (suppleant för Francesco Enrico
Speroni), Michael Gahler, Per Gahrton, Jas Gawronski, Vitaliano Gemelli (suppleant för
Amalia Sartori), Alfred Gomolka, Vasco Graça Moura (suppleant för Gerardo Galeote
Quecedo), Ulpu Iivari (suppleant för Magdalene Hoff), Juan de Dios Izquierdo Collado
(suppleant för Rosa M. Díez González i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen),
Christoph Werner Konrad (suppleant för Alain Lamassoure), Efstratios Korakas, Joost
Lagendijk, Armin Laschet, Hanja Maij-Weggen (suppleant för José Pacheco Pereira), Cecilia
Malmström, Pedro Marset Campos, Miguel Angel Martínez Martínez (suppleant för
Catherine Lalumière), Emilio Menéndez del Valle, Reinhold Messner, Hans Modrow
(suppleant för Sami Naïr), Pasqualina Napoletano, Raimon Obiols i Germà, Arie M.
Oostlander, Jacques F. Poos, Mechtild Rothe (suppleant för Klaus Hänsch), Jannis
Sakellariou, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacques Santer, Jürgen Schröder,
Elisabeth Schroedter, Ioannis Souladakis, Ursula Stenzel, The Earl of Stockton (suppleant för
David Sumberg), Hannes Swoboda, Charles Tannock, Antonios Trakatellis (suppleant för
Ilkka Suominen), Bob van den Bos, Johan Van Hecke, Paavo Väyrynen, Demetrio Volcic,
Karl von Wogau, Jan Marinus Wiersma och Matti Wuori.
Motiveringen och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för
sysselsättning och socialfrågor kommer att offentliggöras separat (Del 2 - A5-0371/2002).
Betänkandet ingavs den 7 november 2002.
PE 320.209
SV
4/55
RR\481738SV.doc
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentets resolution om kommissionens rapport om de enskilda
kandidatländernas framsteg på vägen mot anslutning (KOM(2002) 700 –
C5-0474/2002 – 2002/2160(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
–
med beaktande av kommissionens tretton återkommande rapporter för 2002 om de
enskilda kandidatländernas framsteg på vägen mot anslutning och med beaktande av
strategidokumentet (KOM(2002) 700 – C5-0474/20021),
–
med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Laeken i december 2001
och Europeiska rådets möte i Bryssel i oktober 2002,
–
med beaktande av samtliga resolutioner och betänkanden som parlamentet antagit sedan
anslutningsprocessen påbörjades,
–
med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen,
–
med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter,
gemensam säkerhet och försvarspolitik och yttrandena från utskottet för ekonomi och
valutafrågor och utskottet för sysselsättning och socialfrågor (A5-0371/2002), och av
följande skäl:
A.
Den förestående utvidgningen av Europeiska unionen med tio kandidatländer är ett
historiskt steg på vägen mot stabilitet, fred och välfärd på den europeiska kontinenten.
B.
Ett stort antal kandidatländer har gjort imponerande framsteg på vägen mot anslutning
till Europeiska unionen. De har fått offentliga inrättningar att fungera bättre, de har
förbättrat förutsättningarna för skyddet av konsumenternas, arbetstagarnas och
företagarnas rättigheter och förstärkt skyddet av miljön och folkhälsan samt skapat
många andra direkta och påtagliga förmåner för medborgarna.
C.
I en lång rad kandidatländer är arbetslösheten hög.
D.
Bedömningen av kandidatländerna görs fortfarande på grundval av strikt uppfyllande av
Köpenhamnskriterierna och slutsatserna från Europeiska rådets möte i Helsingfors samt
i enlighet med differentieringsprincipen.
E.
Tio av dessa kandidatländer kommer att kunna ansluta sig till Europeiska unionen 2004,
förutsatt att de fortsätter att genomföra reformer.
1
Ännu ej offentliggjort i EGT C.
RR\481738SV.doc
5/55
PE 320.209
SV
F.
De tio kandidatländer som kommit längst, politikerna i dessa länder och alla grupper i
samhället, vilka oförtröttligt moderniserat och reformerat sina länder på samtliga
områden för att förbereda dem för anslutningen, är värda all uppskattning.
G.
När det gäller dessa tio länder är en framgångsrik avslutning av förhandlingarna vid
Europeiska rådets möte i Köpenhamn och en givande anslutning beroende av ett antal
återstående frågor och, på vissa områden, några avslutande reforminsatser.
H.
Denna resolution fokuseras därför i första hand på de återstående problemområdena. De
resultat som redan uppnåtts erkänns till fullo.
I.
Även Bulgarien och Rumänien har uppvisat avsevärda framsteg, men takten i dessa
måste ökas så att de båda länderna kan anslutas till EU snarast möjligt.
J.
Turkiet har tagit några viktiga steg i riktning mot att uppfylla de politiska
Köpenhamnskriterierna. Det är enligt dessa kriterier som framstegen bedöms, på samma
sätt som de framsteg som andra kandidatländer gör.
K.
EU:s har haft en beklagligt svag gemensam hållning i frågan om att ingå avtal med
Förenta staterna om Internationella brottmålsdomstolen, vilket har medfört bristande
vägledning för många berörda kandidatländer.
L.
Många kandidatländer kommer att bjudas in till Natos toppmöte i Prag för att inleda
förhandlingar om medlemskap. Europaparlamentet anser att anslutning till Nato är ett
positivt bidrag till säkerheten och stabiliteten i Europa om man samtidigt för en
förbehållslös dialog med grannländerna.
M.
Samtliga kandidatländer bidrar på ett samarbetsvilligt och givande sätt till arbetet i det
konvent som skall förbereda ett utvidgat EU för framtiden.
N.
En genomgripande och demokratisk reform av EU:s institutioner är en förutsättning för
att EU skall kunna agera efter utvidgningen. Det är därför av största vikt att EU:s
framtidskonvent framgångsrikt lyckas slutföra sitt arbete.
O.
En politik som utformas på etniska grunder och leder till massutvisningar och
förstörelse av kulturarv är ett uppenbart brott mot grundläggande europeiska rättigheter
och den gemensamma europeiska rättskulturen.
Länder som inriktar sig på en anslutning under 2004
1.
Europaparlamentet välkomnar de utomordentliga framsteg som gjorts i
anslutningsförhandlingarna med alla tio länder.
2.
Europaparlamentet stöder alla insatser som görs för att slutföra de återstående och
svåraste förhandlingskapitlen med alla tio länder snarast möjligt och på ett sätt som är
tillfredsställande för samtliga parter.
3.
Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att vid sitt möte i Köpenhamn fastställa
ett datum för anslutning i början av 2004, senast den 1 mars 2004.
PE 320.209
SV
6/55
RR\481738SV.doc
4.
Europaparlamentet förväntar sig att medlemsstaterna och de tio kandidatländerna visar
nödvändig flexibilitet, särskilt på jordbruksområdet, och anser att det är absolut
nödvändigt att ytterligare förenkla stödet till jordbrukarna och landsbygdens
infrastruktur med tanke på de stora strukturella skillnaderna mellan kandidatländerna
och medlemsstaterna, men även kandidatländerna emellan. Parlamentet förväntar sig att
alla kandidatländer så tidigt som möjligt får delta i samrådet om förfarandet för en
reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, för att i en utvidgad union skapa
förutsättningar för en snabb integration. Jordbruksreformen får emellertid inte hindra
avslutandet av de pågående anslutningsförhandlingarna, lika lite som utvidgningen
omvänt får hindra jordbruksreformen. Parlamentet betonar principen om solidaritet
mellan EU:s medlemsstater, som även innebär att utvidgningens finansiella följder
måste fördelas på ett rättvist sätt mellan de nuvarande medlemsstaterna.
5.
Europaparlamentet efterlyser en överenskommelse om jordbrukskvoterna där man tar
full hänsyn till de särskilda omständigheter som rådde i vissa kandidatländer under
referensperioderna, bland annat återverkningarna av den ekonomiska krisen i Ryssland
1998 och i de baltiska länderna de efterföljande åren.
6.
Även i fortsättningen ger Europaparlamentet hög prioritet åt att bekämpa korruption och
förbättra öppenheten i de offentliga utgifterna. Parlamentet upprepar att det från varje
kandidatland och Europol förväntar sig en rapport om korruption och organiserad
brottslighet, som innehåller uppgifter om tidigare och nuvarande åtgärder och bindande
åtaganden om hur varje land avser att bekämpa korruption och organiserad brottslighet i
framtiden.
7.
Europaparlamentet anser att kamp mot bedrägerier och effektivt skydd för
gemenskapernas ekonomiska intressen måste ha högsta prioritet i kandidatländerna.
Kommissionen uppmanas att vidta särskilda åtgärder för att se till att alla
kandidatländerna före anslutning skall ha inrättat fungerande system för redovisning,
revision och kontroll, i enlighet med EU:s normer, på de områden där de erhåller
ekonomiskt stöd från gemenskapen, i synnerhet om EU-anslagen förvaltas gemensamt.
Parlamentet uppmanar med eftertryck kandidatländerna att inrätta antibedrägerienheter
som skall samarbeta med Europeiska byrån för bedrägeriundersökningar (OLAF), och
efterlyser också en effektiv samordning mellan kandidatländernas revisionsorgan och
EU:s revisionsrätt.
8.
Europaparlamentet beklagar att handel med kvinnor och barn fortfarande är ett stort
problem i flera av kandidatländerna. Parlamentet uppmanar därför EU:s nuvarande
medlemsstater att skyndsamt införliva det rambeslut om kampen mot människohandel
som antogs av rådet i augusti 2002. Kandidatländerna uppmanas att fullt ut genomföra
dessa åtgärder.
9.
Europaparlamentet konstaterar att antagandet, genomförandet och införlivandet av EG:s
diskrimineringsbestämmelser enligt artikel 13 i EG-fördraget fortfarande är ett problem
i alla kandidatländer. Parlamentet uppmanar kandidatländerna att lösa detta problem så
snart som möjligt genom att anta allmänna diskrimineringslagar för att införliva EG:s
bestämmelser om diskriminering.
RR\481738SV.doc
7/55
PE 320.209
SV
10.
Europaparlamentet välkomnar de förbättringar som gjorts i flera kandidatländer
angående integrering av romer. Det finns emellertid mer att göra. Romerna uppmanas
att själva engagera sig och delta i arbetet med att utforma processens detaljer och
förbättra sin egen organisationsförmåga i syfte att föra fram sina politiska krav på ett
effektivt sätt.
11.
Europaparlamentet påminner kandidatländerna om att de måste fortsätta sitt arbete för
att reformera och stärka rättssystemen. I detta sammanhang välkomnas kommissionens
förslag om en särskild skyddsklausul som skall tillämpas om det uppstår allvarliga
problem med att genomföra det rättsliga samarbetet. I samband med detta efterlyser
parlamentet ett rambeslut om gemensamma normer för processrätt, med bland annat
kriterier för utredningsmetoder och definitioner av bevis, i syfte att se till att principen
om ömsesidigt erkännande fungerar väl i hela den utvidgade unionen.
12.
De tio kandidatländer som kommit längst påminns om att reformerna på alla områden
måste fortsätta en bra bit efter anslutningen för att åtagandena från
anslutningsförhandlingarna skall kunna fullgöras. Europaparlamentet uppmanar därför
med kraft alla aktörer att inte minska sina reforminsatser när förhandlingarna avslutats
och uppmanar likaså kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta stödja
anpassningsprocessen med alla tillgängliga finansiella och logistiska medel. Phare, Ispa
och Sapard är fortsatt viktiga för att uppnå detta mål.
13.
Europaparlamentet rekommenderar att man i anslutningsförhandlingarnas slutskede
prioriterar främjande av Sapard-åtgärder för landsbygdens utveckling och miljön inom
jordbruket.
14.
Kandidatländerna påminns om att förvaltningens och rättsväsendets genomförande av
gemenskapens regelverk är det fortsatt största problemet. Europaparlamentet stöder
kommissionen i samband med genomförandet av den administrativa handlingsplan som
syftar till att öka kandidatländernas kapacitet inom förvaltning och rättsväsen, men
uppmanar med all tydlighet kommissionen att planera för mycket starkare lokala och
regionala komponenter, för att förbereda nivåerna under det nationalstatliga planet i
kandidatländerna inför EU-medlemskapets skyldigheter. Parlamentet stöder regionala
och lokala myndigheter i deras insatser för att bli delaktiga genom att öppna
bidragsmöjligheter och instrument för partnersamverkan även för kommunerna.
15.
Europaparlamentet välkomnar förslagen i det senaste strategidokumentet om att
fortsätta med instrumenten för partnersamverkan även efter anslutningen och att
finansiera utbytesverksamhet för de nya medlemsstaternas tjänstemän i förvaltningarna i
de gamla medlemsstaterna.
16.
Europaparlamentet understryker kommissionens slutsatser i strategidokumentet om att
de tio länderna måste göra framsteg när det gäller att färdigställa sina
programplaneringsdokument för regionalpolitiken. De tio länderna påminns om att
utbetalningar från gemenskapen inte kan göras förrän alla villkor som garanterar en
sund förvaltning av medlen är uppfyllda.
PE 320.209
SV
8/55
RR\481738SV.doc
17.
Europaparlamentet välkomnar att kommissionen är fast besluten att övervaka
framstegen fram till och även efter anslutningen på de områden där det ännu återstår att
lösa särskilda och brådskande frågor.
18.
Europaparlamentet stöder kommissionen och rådet samt de berörda kandidatländerna i
deras arbete med att finna en lösning på problemet med transit mellan
Kaliningradområdet och resten av Ryssland. Alla parter uppmanas att nå fram till ett
resultat som gör det möjligt för alla kandidatländer att bli fullvärdiga medlemmar i
Schengensystemet utan dröjsmål.
19.
Europaparlamentet betonar att gemenskapen fäster stor vikt vid hög säkerhet för
kärnkraften i Central- och Östeuropa i samband med utvidgningen, vilket senast
betonades vid Europeiska rådets möte i Helsingfors. Parlamentet stöder åtgärder för
sådana reaktorer i kandidatländerna som inte kan uppgraderas till internationellt
godtagbara säkerhetsnivåer till rimliga kostnader och anser att sådana åtgärder skall
inriktas på att stänga reaktorerna så snart det är praktiskt genomförbart, i enlighet med
rådets slutsatser från december 1998.
20.
Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om de särskilda
garantiklausulerna i anslutningsfördragen. Europaparlamentet anser att sådana klausuler
är nödvändiga med tanke på utvidgningens speciella karaktär, och begär att
kommissionen snabbt konkretiserar tillämpningsmöjligheter och räckvidd för dessa
klausuler, och förväntar sig att sådana klausuler kommer att formuleras med stor
omtänksamhet när det gäller de politiska frågor som den skulle kunna beröra, och att
den skulle användas efter föregående samråd med det berörda landet och endast som
sista utväg ifall alla andra möjligheter att finna lösningar på övergångsproblem uttömts
samt att den endast skulle tillämpas efter ett beslut med kvalificerad majoritet i rådet
och med Europaparlamentets samtycke.
21.
Europaparlamentet upprepar sitt stöd för kommissionens förslag att lätta på
samfinansieringskraven för de nya medlemsstaterna, för att ta hänsyn till den mycket
hårda budgetdisciplin som vissa av dem tillämpar och för att se till att de länder som
mest behöver EU:s stöd via strukturfonderna och Sammanhållningsfonden inte
samtidigt blir de länder som får svårast att nå upp till hela sin andel av detta stöd.
22.
Europaparlamentet upprepar sina tidigare ställningstaganden om finansiella följder och
budgetkonsekvenser av EU:s utvidgning, särskilt så som de uttryckts i resolutionen av
den 13 juni 2002 (betänkande A5-0178/2002). Till följd av anslutningen av nya
medlemsstater betonas att parlamentet och rådet, de två grenarna av
budgetmyndigheten, gemensamt måste justera budgetplanen för att klara utvidgningen.
Detta måste göras i enlighet med förfarandet i punkt 25 i det interinstitutionella avtalet
av den 6 maj 1999. Parlamentet erinrar om att man vid den tidpunkten fastställde
budgetplanen med tanke på att ansluta sex nya medlemsstater till EU 2002.
23.
Europaparlamentet anser att inga nya medlemsstater bör bli nettobetalare till
gemenskapens budget under de första åren efter anslutningen. Parlamentet noterar
kommissionens förslag om en tillfällig budgetkompensation.
RR\481738SV.doc
9/55
PE 320.209
SV
24.
Europaparlamentet väntar sig att det skall införas bestämmelser som åtminstone
förhindrar att ett land efter anslutning får det sämre ställt finansiellt än omedelbart före
anslutning.
25.
Europaparlamentet upprepar sitt stöd för målet att gradvis införa direkta betalningar till
lantbrukare i de nya medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att de beräknade
jordbruksutgifterna i samband med utvidgningen inte överskrider vad som bestämts i
Berlin-avtalet. De består av anslag för 2005 på ungefär 1,1 miljarder euro totalt för
direkta betalningar, ungefär 750 miljoner euro för marknadsrelaterade utgifter och
ungefär 1,6 miljarder för landsbygdens utveckling.
26.
Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ för att förenkla förvaltningen av
strukturfonderna. Med tanke på utvidgningen är förenklingsprocessen av yttersta vikt
för att förbättra graden av genomförande och absorptionskapaciteten i de nya
medlemsstaterna. Förenklingsprocessen bör även omfatta genomförandet av politik på
andra områden.
27.
Europaparlamentet påminner om att behovet av extra administrativa utgifter för
gemenskapens institutioner måste bedömas noggrant och beaktas vid förhandlingarna.
28.
Europaparlamentet upprepar sin inställning att det är absolut nödvändigt med
omstruktureringar och minskat stöd till stålindustrin i kandidatländerna. Stålindustrin
behöver en ”noggrann politik” som bör innefatta stödåtgärder på kort sikt för att bevara
industrin, sociala åtgärder som exempelvis omskolning, långsiktiga åtgärder för
strukturanpassning samt rationalisering och specialisering på stålprodukter med högt
mervärde.
29.
Europaparlamentet betonar att det återstår att göra framsteg i kandidatländerna för att
skydda den kommersiella och immateriella äganderätten, särskilt när det gäller att
införliva relevant lagstiftning och att genomföra kontroller.
30.
Europaparlamentet konstaterar att allmänhetens bifall för utvidgningen inte kan tas för
givet i kandidatländerna och de nuvarande medlemsstaterna. EU:s institutioner och
regeringarna i kandidatländerna och medlemsstaterna uppmanas att öka och förbättra
sina insatser för att informera medborgarna om anslutningsprocessen på ett
decentraliserat och samordnat sätt, utan att hemfalla åt propaganda.
31.
Europaparlamentet rekommenderar att de nuvarande och blivande medlemsstaterna
undertecknar en gemensam europeisk förklaring, liknande den tysk-tjeckiska
förklaringen från 1997, där man ömsesidigt erkänner och beklagar de brott mot
mänskligheten samt grymheter och orättfärdigheter som begåtts under och efter andra
världskriget, och där man fullt ut godtar de gemensamma värderingarna och målen för
den europeiska integrationen som ett effektivt sätt att övervinna tidigare delningar,
fiendskap och fördomar som är djupt rotade genom de historiska och politiska
tolkningarna av det förflutna.
PE 320.209
SV
10/55
RR\481738SV.doc
Cypern
32.
Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att kommissionen anser att Cypern,
tillsammans med nio andra kandidatländer, kommer att kunna åta sig medlemskapets
skyldigheter inom den planerade tidsramen. Fram till anslutningen måste Cypern
fortsätta med förberedelserna i enlighet med de åtaganden som gjorts under
förhandlingarna.
33.
Europaparlamentet delar förhoppningen att ett återförenat Cypern med en enda
överhöghet, men med garantier för regionalt självstyre och tillvaratagande av båda
folkgruppernas intressen, kommer att anslutas till EU på grundval av en övergripande
lösning som måste nås innan anslutningsförhandlingarna avslutas, och att villkoren i
anslutningsfördraget kan återspegla denna lösning.
34.
Europaparlamentet stöder fortsatt FN:s generalsekreterares aktiva engagemang i att nå
en politisk lösning i överensstämmelse med de aktuella resolutionerna från
FN:s säkerhetsråd.
35.
En sådan politisk lösning bör göra det möjligt för Cypern att delta i EU:s beslutsprocess
och politikområden och se till att EU:s lagstiftning tillämpas korrekt. Europaparlamentet
understryker att detta innebär att Cyperns federala regering, och landets parlament, bör
vara enheter som fungerar fullt ut på internationell nivå.
36.
Europaparlamentet betonar att regeringen, så snart man kommit fram till en uppgörelse,
även måste garantera att de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
respekteras till fullo på öns hela territorium.
37.
Europaparlamentet stöder kommissionens insatser för att skapa och finansiera projekt
som omfattar öns två delar och uppmanar ledarna i norra Cypern att aktivt stödja dessa
insatser och stoppa alla trakasserier mot dem som stödjer en lösning och ett
EU-medlemskap.
38.
Om en politisk lösning skulle uppnås kommer det enligt Europaparlamentets
övertygelse att krävas extra budgetinsatser för att underlätta för öns norra del att så att
säga komma i kapp med gemenskapens regelverk och för att bidra till
återuppbyggnaden av ”buffertzonen” och andra områden där behoven är som störst.
39.
Europaparlamentet välkomnar att opinionsundersökningarna pekar på ökat stöd bland
turkcyprioterna för anslutning till EU samt att 90 icke-statliga organisationer i den norra
delen engagerar sig för Europa.
40.
Med kraft uppmanar Europaparlamentet särskilt Turkiet att ge sitt fulla stöd åt
insatserna för att nå en övergripande lösning redan i år i enlighet med FN:s
säkerhetsråds resolutioner i detta hänseende.
41.
Europaparlamentet upprepar att om en sådan lösning inte skulle uppnås inom de givna
tidsramarna bör Europeiska rådet vid sitt möte i Köpenhamn agera i enlighet med
slutsatserna från Helsingfors.
RR\481738SV.doc
11/55
PE 320.209
SV
Republiken Tjeckien
42.
Europaparlamentet uppmanar Tjeckiens nya regering att fortsätta bekämpa korruptionen
inom förvaltningen och rättsväsendet och hänvisar särskilt till kommissionens
rekommendationer i den senaste återkommande rapporten om Republiken Tjeckien.
43.
Europaparlamentet välkomnar det ”koncept” för integrering av romerna som lagts fram
av Tjeckiens regering, men påminner regeringen om att Europaparlamentet uppmanat
Tjeckien att även i fortsättningen se till att lösa den romska minoritetens problem,
särskilt när det gäller att avskaffa diskriminerande praxis vid statliga institutioner och
offentliga myndigheter (offentlig förvaltning, polis, rättsväsen, skolväsen). Därför
upprepar Europaparlamentet sitt krav på att Tjeckien innan anslutningsförhandlingarna
avslutas gör ett politiskt åtagande i detta hänseende , som visar hur Tjeckien tänker lösa
problemen med den romska befolkningen före detta årtiondes slut.
44.
Europaparlamentet förväntar sig att Tjeckiens regering särskilt ägnar sig åt att
ytterligare förstärka den administrativa kapaciteten på jordbruksområdet så att de medel
som avser detta område kan utbetalas effektivt och snabbt efter anslutningen.
45.
Europaparlamentet förväntar sig att Tjeckiens regering även ser till att inom
miljöpolitiken ytterligare förstärka den administrativa kapaciteten och framför allt
förmågan att kontrollera att reglerna efterlevs.
46.
Med hänvisning till slutsatserna från Melker-processen av den 29 november 2001 och
särskilt bilaga I uppmanar Europaparlamentet kommissionen att, innan
anslutningsförhandlingarna avslutas, för parlamentet lägga fram slutsatserna från den
kontroll som fastställts av rådets arbetsgrupp för kärnkraftssäkerhet (AQG/WPNS) och
som gällde Republiken Tjeckiens efterlevnad av kraven, samt kommissionens egen
bedömning av Republiken Tjeckiens verksamhet i samband med genomförandet av de
efterlysta åtgärderna.
47.
Europaparlamentet förväntar sig att de bilaterala åtaganden i fråga om kärnkraftverket
Temelin som kommit till stånd genom kommissionens förmedling skall respekteras fullt
ut.
48.
Europaparlamentet uppmanar Republiken Tjeckien att se till att landets regionala
strukturer får möjlighet att omedelbart efter anslutningen fullt ut kunna utnyttja medlen
från Regionalfonden och Sammanhållningsfonden, genom att utveckla och genomföra
projekt som håller hög kvalitet och som är miljömässigt hållbara. Tjeckiens regering
påminns om att detta är det bästa sättet att se till att den ställning som nettomottagarland
som landet har i teorin även omsätts i praktiken.
49.
Med hänvisning till de sakkunnigutlåtanden som beställts och deras gemensamma
slutsatser stöder Europaparlamentet de centrala punkterna i dessa utlåtanden, nämligen
att presidentdekreten inte utgör något hinder för Tjeckiens EU-anslutning, förutsatt att
alla unionsmedborgare kommer att ha samma rättigheter på Republiken Tjeckiens
territorium efter anslutningen och att domar som avkunnats mot personer i deras
frånvaro upphävs. Det grundläggande innehållet i den tysk-tjeckiska förklaringen av den
PE 320.209
SV
12/55
RR\481738SV.doc
21 januari 1997 utgör en god grund för att bygga upp ett nytt och fredligt Europa. En
politisk gest från Tjeckien i detta hänseende är önskvärd.
50.
Med hänvisning till sin resolution om Nicefördraget och om Europeiska unionens
framtid kräver Europaparlamentet på nytt att antalet ledamöter som kommer att
företräda Republiken Tjeckien i parlamentet skall fastställas till 22, vilket inte skulle
påverka den institutionella balans som uppnåddes i Nice.
Estland
51.
Europaparlamentet välkomnar att särskilda förhållanden i Estlands politik gentemot
etniska minoriteter – förhållanden som till stor del berodde på den estniska nationens
komplicerade historiska erfarenheter – successivt ersatts med bestämmelser och praxis
som fullt ut överensstämmer med internationell standard. Detta har på intet sätt gjort det
estniska samhället instabilt, utan har åtföljts av en konsolidering av staten Estland som
lett fram till ett läge där varaktigheten i dess utmärkande drag har blivit en självklarhet
för alla dem som bor i landet.
52.
Den nivå av tillförsikt som uppnåtts bör göra det möjligt för Estland att ta ytterligare
några steg på vägen mot ett samhälle som fullt ut inkluderar alla människor, särskilt att
uppmuntra dem som inte är medborgare att ansöka om medborgarskap, att genomföra
språklagstiftningen på ett liberalt sätt som garanterar respekt för principen om berättigat
allmänt intresse och proportionalitetsprincipen samt att se till att etniska minoriteter på
bred front görs delaktiga i att utforma integrationspolitiken, vilket bör fortsätta även
efter det att det nuvarande statliga programmet för integration i det estniska samhället
2000-2007 löpt ut. Europaparlamentet välkomnar att en pragmatisk hållning i fråga om
övergången till att använda estniska som undervisningsspråk i alla gymnasieskolor
förordats.
53.
Europaparlamentet lyckönskar Estland till framgångarna för landets kraftigt
marknadsorienterade ekonomiska politik och handelspolitik. Jordbrukarna i Estland har
praktiskt taget inte mottagit något stöd alls och har varit utsatta för konkurrens i form av
importvaror från EU som sålts till konstgjort låga priser vilka möjliggjorts enbart av
EU:s exportbidrag. En nedgång i efterfrågan på den viktiga ryska exportmarknaden
orsakade en minskning av Estlands jordbruksproduktion under de år som valdes som
referensår för att fastställa produktionskvoter inom ramen för den gemensamma
jordbrukspolitiken. EU måste fullt ut beakta ovanstående fakta under förhandlingarna
och acceptera kvoter på lämplig nivå för estländska jordbrukare.
54.
Den fortsatt höga prestationsförmågan hos Estlands ekonomi är uppmuntrande.
Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att detta skapar utrymme för extra
insatser från regeringen på det sociala området. Problemen i landets nordöstra del måste
uppmärksammas. Parlamentet uppmanar Estland att underlätta en smidig start när det
gäller stödet från EU:s strukturfonder omedelbart efter anslutningen, särskilt genom att
förbereda fullgoda projekt och se till att den medfinansiering som behövs kommer att
finnas tillgänglig.
RR\481738SV.doc
13/55
PE 320.209
SV
55.
Trots de många problem som uppstått i samband med privatiseringen av Estlands
järnvägar hoppas Europaparlamentet att slutresultatet kommer att bli ett ökat utbud av
attraktiva tjänster för järnvägstransport och att Estland fullt ut kommer att utnyttja
potentialen för mottagning av avsevärda EU-medel på detta område genom
Ispaprogrammet och, efter anslutningen, via Sammanhållningsfonden.
56.
Oljeskiffersektorn innebär särskilda problem för Estland. Europaparlamentet uppmanar
Estlands regering att snabbt genomföra omstruktureringsplanen för oljeskiffersektorn
2001-2006, att i tillägg till detta i ökad omfattning göra insatser för en balanserad
övergång till en avreglerad elmarknad efter det att de beviljade
övergångsbestämmelserna löpt ut samt att utöver detta ta hänsyn till den svåra
socioekonomiska situationen i den drabbade nordöstra regionen Ida-Virumaa,
exempelvis genom fortbildningsprogram med bred uppläggning, framför allt även för
den ryskspråkiga minoritet som är särskilt stor i detta område.
57.
Europaparlamentet påpekar för kommissionen att denna region även efter anslutningen
kommer att behöva särskilt stöd. I samband med detta stöd måste man, utöver det
nuvarande stödet och inom ramen för Sammanhållningsfonden och strukturfonderna,
beakta regionens strukturomvandling och en mer miljöanpassad brytning och förädling
av oljeskiffer.
58.
Europaparlamentet uppmanar Estland att öka takten i sina förberedelser inför
EU-medlemskapet där så behövs enligt kommissionens senaste återkommande rapport,
bland annat genom att avsluta införlivandet av gemenskapens regelverk. Estlands
parlament Riigikogu är medvetet om att antagandet av regelverket på sistone skett i
långsammare takt än väntat på vissa områden, exempelvis socialpolitik, tullförvaltning
och fiskeripolitik. Europaparlamentet uppmanar regeringen att påskynda förberedelsen
av lagförslag.
Ungern
59.
Europaparlamentet betonar den nya regeringens åtagande att fortsätta arbetet med att
effektivt förbereda Ungern inför anslutningen till Europeiska unionen, och framhäver att
landet lyckats ägna särskild uppmärksamhet åt Europaparlamentet rekommendationer
på flera områden, vilket underlättat förhandlingsprocessen.
60.
Ungern uppvisar en god och fortsatt ekonomisk utveckling som kännetecknas av en av
de högsta tillväxttakterna i Europa (2,9 %), den lägsta inflationsnivån på tio år (5,6 %,
en relativt låg arbetslöshetsnivå (5,7 %) och ständigt ökad handel med Europeiska
unionen. Europaparlamentet varnar dock för budgetunderskottet (5,5 %) och uppmanar
de ungerska myndigheterna att ta itu med detta problem så att landet kan konkurrera på
den inre marknaden och ansluta sig till EMU.
61.
När det gäller lagen om den ungerska minoritetens ställning i grannländerna (”Status
Law”) påminner Europaparlamentet om att det är nödvändigt att Ungern fortsätter
förhandlingarna med grannländerna, särskilt med Slovakien och Rumänien, i det dubbla
syftet att skapa goda relationer till grannarna, vilket är centralt för stabiliteten i
regionen, och att åstadkomma en godtagbar lösning i fråga om lagen, så att den senast
PE 320.209
SV
14/55
RR\481738SV.doc
den dag EU-anslutningen blir verklighet behandlas på samma sätt som gemenskapens
samlade regelverk.
62.
Europaparlamentet välkomnar att den romska minoritetens situation uppmärksammats,
vilket det ökade antalet kvalificerade medarbetare av romskt ursprung på högre tjänster
inom förvaltningen och inrättandet av ett ministerium för romska frågor är ett exempel
på, men insisterar på att man skall använda den metod som Europaparlamentet redan
föreslagit, och inom ramen för socialpolitiken och utvecklingspolitiken främja ett
ständigt större deltagande från romernas sida i planeringen, genomförandet och
utvärderingen av de projekt och de konkreta stödåtgärder för deras integrering.
63.
Genom godkännandet av medielagen kunde kapitlet om den audiovisuella politiken
avslutas, men Europaparlamentet vill ändå hänvisa till det fortsatta behovet av att främja
mediernas pluralism och fria ställning, för att de demokratiska institutionerna skall
fungera ordentligt och det civila samhället utvecklas på ett balanserat sätt. Den ungerska
regeringen uppmanas därför att intensifiera sina ansträngningar för att landets
lagstiftning skall bli helt samstämmig med gemenskapens samlade regelverk.
64.
Europaparlamentet hoppas att man kan komma fram till en snabb överenskommelse i
fråga om det viktiga konkurrenskapitlet. De ungerska myndigheterna bör koncentrera
sina insatser på att anpassa systemen för statliga stöd, särskilt när det gäller
skatteförmåner, och Europaparlamentet räknar med att såväl kommissionen som de
ungerska myndigheterna intar en öppen och flexibel hållning, så att förhandlingarna om
dessa frågor kan avslutas i tid, vilket inte endast gäller konkurrenskapitlet, utan även
övriga ännu oavslutade kapitel.
65.
Europaparlamentet påminner om att det är särskilt viktigt att ha en effektiv institutionell
ram för planering och tillämpning av struktur- och sammanhållningsfonderna, och
uppmanar regeringen att så snart som möjligt förbättra inte endast
betalningsmyndigheternas kapacitet utan även de tekniska förberedelserna av projekt
som kan tänkas komma ifråga för gemenskapsstöd. De ungerska ansvariga uppmanas att
kraftfullt stödja skapande och utveckling av små och medelstora företag i de minst
gynnade regionerna, bland annat genom lämpliga stimulansåtgärder som skapar ett
investeringsvänligt klimat och framväxt av en stark medelklass, och Europaparlamentet
vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på betydelsen av det
gränsöverskridande samarbetet för att främja Ungerns ekonomiska och sociala
sammanhållning.
66.
Europaparlamentet noterar de rättsliga förbättringarna när det gäller bekämpning av
ekonomisk och organiserad brottslighet, och framstegen i fråga om bekämpning av
penningtvätt. Förhoppningsvis kan dessa och andra konkreta åtgärder snabbt börja
tillämpas, så att det oroande korruptionsfenomenet inte överskuggar Ungerns vällyckade
ekonomiska och politiska förändring. Grundläggande är att det råder insyn i fråga om de
offentliga utgifterna och att de kontrolleras på lämpligt sätt. Europaparlamentet
välkomnar regeringens föreslagna åtgärder om minskad affärssekretess och om
obligatorisk granskning av räkenskaperna för institutioner som finansieras ur
statsbudgeten.
RR\481738SV.doc
15/55
PE 320.209
SV
67.
Europaparlamentet upprepar sin vädjan om att ungrarnas legitima önskemål om
justering av antalet ledamöter i Europaparlamentet skall uppfyllas när Ungern blivit
medlem i Europeiska unionen, så att Ungern representeras av samma antal ledamöter
som nuvarande och framtida EU-medlemsstater med motsvarande folkmängd.
68.
Sammanfattningsvis kan sägas att Ungern befinner sig i en bra position för
EU-medlemskap 2004, men landet måste ändå fortsätta sina förberedelser i enlighet
med de åtaganden som gjorts under förhandlingarna. Det är glädjande att en majoritet av
den ungerska allmänheten är positiv till att landet skall bli medlem i
Europeiska unionen, och Europaparlamentet uppmanar medborgarna att aktivt delta i
den folkomröstning som är planerad att äga rum under våren 2003.
Lettland
69.
Den senaste tidens kampanjer för ökad medvetenhet bland allmänheten och den
förbättrade tillgången till språkutbildning för personer som ansöker om lettiskt
medborgarskap har medfört ett ökat antal naturaliseringar. Större anslag till fortsatt
sådan verksamhet bör ställas till förfogande för styrelsen för naturalisering och stiftelsen
för integration i samhället. Europaparlamentet påpekar att ett starkare stöd från ledande
politiker och en ökad medelstilldelning till stiftelsen skulle göra det möjligt för stiftelsen
att utöka sin roll, bland annat genom att erbjuda fler kostnadsfria språkkurser i takt med
det växande behovet.
70.
Europaparlamentet är oroat över genomförandet av den planerade övergången 2004 till
det lettiska språket som enda undervisningsspråk i samtliga gymnasieskolor som drivs
med statliga medel. Parlamentet betonar att övergången från ryska och andra
minoritetsspråk till lettiska inte får äventyra utbildningens kvalitet. Av detta skäl kräver
Europaparlamentet ett flexibelt genomförande när det gäller tidsplaneringen och
möjligheterna till övergångsbestämmelser, i syfte att garantera att principen om jämlika
utbildningsmöjligheter upprätthålls.
71.
Europaparlamentet uppmuntrar Lettland att genomföra andra lagbestämmelser om
språkanvändning på ett sätt som inte begränsar de nuvarande möjligheterna att använda
minoritetsspråk, exempelvis i kontakter med myndigheterna.
72.
Europaparlamentet uppmanar Lettland att påskynda reformen av landets rättsväsen och
stödja den med ytterligare medel. Europaparlamentet ger sitt erkännande åt det arbete
som gjorts för att förenkla och uppdatera straffprocesslagen, och för att förbättra
häktningsvillkoren genom ändringar i den befintliga lagstiftningen och genom
infrastrukturella investeringar, men anser att det är beklagligt att förseningar i
antagandet av avgörande lagstiftningsåtgärder, särskilt den nya straffprocesslagen,
försvårar insatserna för att påskynda domstolsförhandlingar, minska eftersläpningen i
fråga om mål vid domstolarna och korta tiderna för häktning i avvaktan på rättegång.
Det är viktigt att skapa garantier för rättsväsendets oberoende ställning. Det måste
uppnås resultat i kampen mot korruption. Europaparlamentet förväntar sig att den nya
regeringen prioriterar detta och tar effektiva initiativ. Det är också viktigt att i rätt tid
införa ett enhetligt lönesystem för de statsanställda.
PE 320.209
SV
16/55
RR\481738SV.doc
73.
Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att den ekonomiska tillväxten är
fortsatt hög, även om den 2002 inte kommer att nå upp till 2001 års sensationella nivå,
och att även prognoserna är lovande. Det är emellertid beklagligt att arbetslösheten inte
börjat minska nämnvärt.
74.
Den nödvändiga moderniseringen av den offentliga förvaltningen kommer oundvikligen
att förorsaka kostnader. De planerade ytterligare skattesänkningarna, som skulle kunna
uppskjutas enligt en aktuell rapport från Internationella valutafonden, skulle göra det
svårt att frigöra lämpliga medel. Europaparlamentet föreslår att reformen av den
offentliga förvaltningen prioriteras högre i budgetsammanhang.
75.
Europaparlamentet uppmanar Lettland att öka takten i sina förberedelser inför
EU-medlemskapet där så behövs enligt kommissionens senaste återkommande rapport.
76.
Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller genomförandet av
gemenskapens miljölagstiftning, men begär att övervakningen och verkställandet av
EU:s miljölagstiftning utökas, och betonar att den nya lettiska vattenlagstiftningen
behöver stärkas för att den skall överensstämma med ramdirektivet om vatten.
77.
Europaparlamentet ser fram emot att Lettland senast i slutet av 2002 skall lägga fram ett
förslag till samlat programplaneringsdokument, vilket är ett viktigt steg i
förberedelserna inför mottagandet av stöd från strukturfonderna. Förhoppningsvis
kommer effektiva samrådsförfaranden att utvecklas ytterligare och följas, så att det ses
till att EU:s partnerskapsprinciper och regelverk följs till fullo och förmågan till
programplanering förbättras.
Litauen
78.
Europaparlamentet påminner om att de huvudsakliga utmaningar som Litauen måste ta
itu med när det gäller de politiska kriterierna hänger samman med rättsväsendet,
kriminalvårdssystemet och den fortsatta kampen mot korruption. Det har nu skapats en
solid grund för välfungerande, verkligen oberoende och professionella domstolar.
Emellertid bör perioderna för häktning i avvaktan på rättegång kortas och
fängelsevillkoren förbättras. Det finns utrymme för ytterligare förbättringar när det
gäller både kvaliteten hos rättegångar och efterlevnaden av rättsväsendets beslut.
79.
Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att den ekonomiska tillväxten är
fortsatt hög och att Litauens ekonomi nu i breda kretsar uppfattas som grundläggande
sund, tämligen väl i stånd att stå emot plötsliga chockverkningar utifrån och inriktad
mot att fortsätta på vägen med snabb tillväxt.
80.
Förhoppningsvis utgör den senaste tidens svaga nedgång i de oroväckande höga
arbetslöshetssiffrorna en vändpunkt. Europaparlamentet betonar återigen hur viktigt det
är med en aktiv utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Det har gjorts insatser för att
ytterligare förbättra företagsklimatet, och om dessa är framgångsrika kommer de att
bidra till att öka efterfrågan på arbetskraft. Parlamentet hoppas att fortsatt
produktivitetsökning och vikande arbetslöshet i framtiden kommer att bana väg för
RR\481738SV.doc
17/55
PE 320.209
SV
välbalanserade och förnuftiga löneökningar, något som för närvarande är svårt att
åstadkomma.
81.
Europaparlamentet uppmanar Litauen att öka takten i sina förberedelser inför
EU-medlemskapet där så behövs enligt kommissionens senaste återkommande rapport. I
detta sammanhang skall uppmärksamheten riktas mot de förvaltningsstrukturer som
behövs för en integration i den gemensamma jordbrukspolitiken, programplanering och
förberedelse av projekt som behövs för att göra det möjligt att börja utbetala stöd från
EU:s strukturfonder samt behovet av att se till att gemenskapens regelverk på
miljöområdet och andra områden genomförs på ett korrekt sätt.
82.
Europaparlamentet uppmärksammar Litauens konstruktiva roll i Kaliningradfrågan,
både i fråga om initiativ som syftar till att stimulera regionens ekonomiska och sociala
utveckling och när det gäller att försöka nå fram till ett hållbart system för visering och
transitering. Under förhandlingarna har EU bett Litauen att se till att följa relevanta
delar av gemenskapens regelverk, varför Litauen för närvarande förbereder införandet
av viseringskrav. Litauens samtycke är avgörande om det skall göras några justeringar i
gemenskapens regelverk med avseende på transitering. Europaparlamentet motsätter sig
alla förslag som inte fullt ut respekterar Litauens självständighet. Dessutom måste
Kaliningrad-invånarnas intressen tillvaratas i tillbörlig grad.
83.
Europaparlamentet välkomnar det formella åtagandet att stänga den andra och därmed
sista reaktorn vid kärnkraftverket i Ignalina senast 2009, och noterar att den första
reaktorn kommer att stängas 2005, ett åtagande som Litauen gjorde i samband med att
energikapitlet provisoriskt avslutades.
84.
Det kommer att bli en tung börda att avveckla kraftverket, att genomföra de
genomgripande förändringar i landets energiförsörjningssystem som kommer att krävas
och att erbjuda stöd och nya möjligheter åt dem som är direkt eller indirekt beroende av
kraftverket för sin inkomst. Europaparlamentet upprepar att det stöder kommissionens
förslag om särskilt stöd för avvecklingen och därmed direkt sammanhängande projekt,
och understryker att detta stöd kommer att behövas även efter det att nuvarande
budgetplan löper ut 2006.
Malta
85.
Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Malta gjort under de senaste månaderna
och uppmanar Malta att provisoriskt avsluta förhandlingskapitlen om beskattning,
tullfrågor och jordbrukspolitikens icke-finansiella aspekter under de närmaste veckorna.
86.
Europaparlamentet rekommenderar att Maltas krav på en övergångsperiod för undantag
från mervärdeskatt för livsmedel och läkemedel, av liknande slag som vad som beviljats
vissa av de nuvarande medlemsstaterna, bör tas i betraktande. Parlamentet uppmanar
Malta att påskynda uppbyggnaden av administrativ kapacitet inom skatteförvaltningen,
särskilt på området för accis.
PE 320.209
SV
18/55
RR\481738SV.doc
87.
Europaparlamentet betonar att personalen vid Maltas miljö- och planeringsmyndigheter
måste stärkas och utökas för att man skall kunna genomföra lämpliga förfaranden för att
bevilja tillstånd och utöva kontroll.
88.
Europaparlamentet rekommenderar att de överenskommelser som skall nås inom ramen
för jordbrukskapitlet bör utformas på sådant sätt att de innebär garantier för fortsatt
livskraft och hållbarhet hos Maltas jordbruk med tanke på styrmedlen inom den
gemensamma jordbrukspolitiken. Europaparlamentet uppmanar Malta att förstärka sin
administrativa kapacitet så att landsbygds- och utvecklingsprogram kan genomföras
med hjälp av EU:s styrmedel för detta ändamål. I överensstämmelse med den oro som
kommissionen uttryckt uppmuntrar parlamentet Malta att avsevärt påskynda
upprättandet av fysiska och rättsliga strukturer för korrekt handläggning av den
gemensamma jordbrukspolitiken i Malta efter anslutningen, särskilt när det gäller
gemensam organisation av marknaden och växtskyddslagstiftning.
89.
Europaparlamentet noterar att det gjorts framsteg i fråga om korruptionsbekämpning i
Malta, men att inga förbättringar kunnat konstateras när det gäller arbetet inom den
offentliga kommittén mot korruption.
90.
Europaparlamentet rekommenderar en överenskommelse om ett lämpligt finansiellt
paket för att se till att Malta kommer att ha en ställning som nettomottagare under de
första åren av medlemskapet.
91.
Europaparlamentet beklagar återigen att Maltas arbetarparti inte stöder landets
anslutningsprocess och hoppas att resultatet av en folkomröstning om EU-anslutning
kommer att accepteras som befolkningens demokratiskt fattade beslut.
92.
Europaparlamentet hoppas att alla politiska krafter på Malta kommer att arbeta för en
lyckad anslutning av landet till EU.
93.
Europaparlamentet understryker sin rekommendation om att Malta i överensstämmelse
med sin befolkningsstorlek bör erhålla sex platser i Europaparlamentet.
Polen
94.
Europaparlamentet betonar det polska samhällets och dess sociala och ekonomiska
aktörers stora insatser, understödda av de olika regeringarnas bestående åtagande att
genomföra de reformer som behövs för att förbereda Polen inför anslutningen till
Europeiska unionen, och medger att denna process, som bör fortsätta på samma sätt, har
präglats av flera framgångar (Polen har ökat sina tillgångar med 40 procent sedan 1992,
blivit Europeiska unionens fjärde största handelspartner och är det land av
kandidatländerna som tagit emot den största mängden utländska investeringar).
95.
De polska myndigheterna uppmuntras att fördubbla sina ansträngningar för att inom den
tidsrymd som fastställts av kommissionen komma till rätta med de luckor och brister
som påpekades i den senaste rapporten, vilken tydligt visar på glappet mellan viljan att
anta gemenskapens samlade regelverk och förmågan att tillämpa det, i synnerhet när det
gäller jordbrukssektorn, läkemedel för djur och människor, livsmedelssäkerhet och
RR\481738SV.doc
19/55
PE 320.209
SV
tullfrågor. Europaparlamentet insisterar på att mekanismer skall inrättas för att få till
stånd en effektiv och noggrann kontroll av förvaltningen av de offentliga medlen.
96.
Europaparlamentet är övertygat om att ett fortsatt genomförande av handlingsplanen
kommer att göra det möjligt att nå de mål som syftar till att förbättra förvaltnings- och
domstolskapaciteten, och begär att kommissionens stöd skall inriktas på de sektorer där
de största eftersläpningarna finns och som riskerar att störa den inre marknadens
funktion efter utvidgningen.
97.
Polens förändrade ståndpunkt i förhandlingarna om jordbrukskapitlet noteras och
Europaparlamentet stöder de polska myndigheternas ansträngningar för att finna en
lösning som innebär både att de polska jordbrukarna kan konkurrera på den inre
marknaden efter EU-anslutningen och att den nödvändiga moderniseringen av
jordbrukssektorn genomförs. Medlemsstaterna uppmanas att inta en både realistisk och
generös hållning, som är framtidsinriktad och lyhörd för strömningarna i
jordbrukskretsarna, såväl i Polen som i befintliga EU-länder, och som både tar hänsyn
till marknaden och erbjuder även små jordbruk en chans till överlevnad.
Europaparlamentet begär att jordbruks- och miljöprogram skall främjas genom Sapard
så att man börjar använda sig av medlen för landsbygdens utveckling redan före
anslutningen.
98.
Europaparlamentet påpekar att Polen bidragit till inrättandet av ett europeisk område
med säkerhet och rättvisa, som främjats genom förstärkta bestämmelser för bekämpning
av den organiserade brottsligheten, förbättrad förvaltning och kontroll vid gränserna.
Förutom de ökade insatser som kommer att krävas av Polen för att garantera säkerheten
vid det utvidgade EU:s framtida yttre gränser så att kraven i Schengenavtalet uppfylls,
bör landet även se till att bevara de goda grannrelationerna och de kulturella och
ekonomiska band som finns mellan Polen och dess grannar i öster. President
Kwasnievskis och den polska regeringens initiativ i detta hänseende välkomnas .
99.
Europaparlamentet välkomnar framstegen när det gäller antagandet av gemenskapens
bestämmelser på miljöområdet, vilket mot bakgrund av problemens omfattning är en
tuff uppgift för de lokala och de regionala myndigheterna och kräver stora investeringar.
Landsbygdsbefolkningen måste göras mer medveten om vikten av miljöskydd, och
miljöskyddet måste beaktas på alla nivåer när annan sektorspolitik fastställs och
genomförs.
100. Europaparlamentet uppmärksammar behovet av ökad öppenhet för att bättre ringa in
förekomsten av korruption, och förväntar sig att regeringens nya program för
korruptionsbekämpning, som antogs i september, skall ge konkreta resultat så snart som
möjligt.
101. Europaparlamentet välkomnar det polska parlamentets omfattande lagstiftningsarbete
under de senaste åren, som gjort det möjligt att anta nästan hela gemenskapens samlade
regelverk. De fåtaliga exemplen på attityder och beteenden som strider mot
parlamentskulturens principer är oroande och riskerar att försvaga prestigen för det
polska parlamentet som är av så central betydelse för demokratin.
PE 320.209
SV
20/55
RR\481738SV.doc
102. Det är glädjande att de polska myndigheterna tagit hänsyn till den oro som uttryckts i
Europaparlamentet gällande den nya medielagen, centralbankens oberoende ställning
och rekryteringen av offentliga tjänstemän. Europaparlamentet konstaterar att det gjorts
vissa framsteg på de två förstnämnda områdena och hoppas att de skall befästas så att de
kriterier som gäller i EU-länderna skall uppfyllas till fullo.
Slovakien
103. Europaparlamentet välkomnar att Slovakien lyckats hinna i kapp de främsta
kandidaterna under förhandlingarna efter valet 1998, och uppmanar regeringen att
intensifiera sitt arbete mot korruptionen.
104. Europaparlamentet uppmanar den slovakiska regeringen att stärka åtgärderna för att
genomföra antikorruptionspolitiken på alla nivåer, särskilt inom rättsväsendet och andra
verkställande organ. Reformen av rättssystemet måste fortsätta bland annat genom en
reform av de straff- och civilrättsliga förfarandena och ökad utbildning för att hårda
krav på oberoende och professionalism skall kunna uppfyllas. Kommissionen bör
överväga att genom Phare öka domstolarnas och de allmänna åklagarnas tillgång till
modern utrustning så att de kan bli effektivare och på så sätt påskynda ärendegången.
105. Den nya slovakiska regeringen påminns om Europaparlamentets krav på fortsatta
beslutsamma åtgärder för att lösa de romska minoriteternas problem, särskilt när det
gäller att avskaffa eventuellt diskriminerande praxis vid statliga institutioner och
offentliga myndigheter (offentlig förvaltning, polis, rättsväsen, skolväsen).
Europaparlamentet välkomnar den utförliga informationen om Slovakiens politik
gentemot romerna. Icke desto mindre påminns den nya regeringen i Slovakien om att
det kvarstår en viss klyfta mellan utformningen av politiken och genomförandet på
fältet. Europaparlamentet upprepar därför sitt krav på ett politiskt åtagande från
Slovakien på detta område innan anslutningsförhandlingarna avslutas, av vilket det skall
framgå på vilket sätt Slovakien planerar att lösa romernas problem före årtiondets slut. I
detta sammanhang rekommenderar parlamentet Slovakien att anta allmän lagstiftning
mot diskriminering som innebär att den del av gemenskapens regelverk som gäller dessa
frågor införlivas.
106. Europaparlamentet konstaterar att på många områden åberopar inte minoriteterna i
landet sina rättigheter enligt lagen om användning av minoritetsspråk på grund av
bristande information. Den nya slovakiska regeringen bör vidta åtgärder för att lösa
detta problem.
107. Europaparlamentet uppmanar Slovakien att intensifiera sina insatser för att skapa
administrativa strukturer och verklig kapacitet för att förbereda och genomföra
strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, så att upptagningsförmågan för
projektbaserade medel kan förbättras påtagligt. Slovakien påminns om att en sådan
förbättring är det bästa sättet att uppnå en rimlig ställning som nettomottagarland. De
slovakiska myndigheterna och kommissionen uppmanas att se till att all EU-finansierad
infrastruktur är förenlig med gemenskapens miljölagstiftning. Parlamentet uttrycker i
det sammanhanget sin oro för anläggningen av kanalen Donau-Oder-Elbe.
RR\481738SV.doc
21/55
PE 320.209
SV
108. Europaparlamentet uppmanar Slovakien att ägna särskild uppmärksamhet åt
genomförandekapaciteten på jordbruksområdet och att bland annat påskynda införandet
av datorsystemet IACS (Integrated Administration and Control System, dvs. integrerat
system för administration och kontroll), som behövs för beräkning av siffermaterial som
rör jordbruket, för att kunna administrera det omfattande jordbruksstödet i enlighet med
gemenskapens regelverk.
109. Europaparlamentet uppmanar den nya regeringen i Slovakien att ägna särskild
uppmärksamhet åt att öka den administrativa kapaciteten på miljöområdet och särskilt
införliva och kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen på området för samordnade
åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (Integrated Pollution Prevention
Control, IPPC).
110. Europaparlamentet förväntar sig att Slovakien fullgör det åtagande om nedläggning av
kärnkraftsreaktorerna Bohunice 1 och 2 som landet gjort och som upptagits i den
senaste framstegsrapporten.
Slovenien
111. Europaparlamentet noterar avtalet mellan Sloveniens regering och
Republiken Sloveniens parlament (både regeringskoalitionen och oppositionen) i vilket
det bekräftas att landets EU-anslutning ges högsta prioritet.
112. Europaparlamentet välkomnar de ekonomiska framsteg som gjorts under
förberedelserna inför EU-anslutningen och uppmanar samtidigt myndigheterna att
fortsätta att omstrukturera ekonomin och avsluta avvecklingen av Sloveniens
utvecklingsbolag Slovenia Development Corporation. Parlamentet uppmanar de
slovenska myndigheterna att ytterligare förbättra tillämpningen av den antagna
konkurslagstiftningen. Ytterligare specialister har anställts för att minska antalet olösta
fall av tvångsförlikningar i lägre domstolar, konkurser, handelstvister och
utbetalningsorder inom handeln. Efter avsevärda reformer inom banksektorn är nu
76 procent av tillgångarna privatägda och myndigheterna uppmanas att fortsätta
reformprocessen som planerat.
113. Europaparlamentet uppmanar Slovenien att fortsätta reformera rättsväsendet för att
minska antalet oavslutade mål vid domstolarna.
114. I allmänhet ligger skyddet för minoriteters och etniska gruppers rättigheter i Slovenien
på en hög nivå. Europaparlamentet betonar vikten av ett förbättrat skydd för romerna
som folkgrupp, bland annat genom att det antas omfattande lagstiftning mot
diskriminering.
115. Europaparlamentet uppmanar Slovenien att anta lagen om ändring av
konsumentskyddslagen i enlighet med den planerade tidtabellen och att se till att de
inrättade administrativa strukturerna effektivt utför sitt uppdrag att övervaka
marknaden.
PE 320.209
SV
22/55
RR\481738SV.doc
116. Europaparlamentet uppmanar Sloveniens regering att se till att inspektionskapaciteten
särskilt på veterinär- och växtskyddsområdena finns på plats vid tidpunkten för
anslutning för att skydda alla konsumenter i EU mot problem inom
livsmedelsproduktionen.
117. Europaparlamentet uppmanar Slovenien att ägna särskild uppmärksamhet åt
införlivandet och genomförandet av lagstiftningen på området för samordnade åtgärder
för att förebygga och begränsa föroreningar, Integrated Pollution Prevention Control
(IPPC-direktivet). Regeringen uppmanas att samordna åtgärderna med berörda parter,
som näringslivet och de lokala myndigheterna, för att hjälpa dem att förbereda sig inför
ett i tiden välplanerat genomförande av IPPC-direktivet.
118. Europaparlamentet noterar den lösning som uppnåtts på regionalpolitikens område fram
till 2006 och uppmanar Slovenien att förstärka de regionala strukturerna för att på
lämpligt sätt uppmuntra till en balanserad utveckling i Slovenien.
119. Beklagligtvis har det efter den senaste återkommande rapporten inte gjorts några
nämnvärda framsteg när det gäller bekämpning av bedrägerier och korruption,
bekämpning av narkotikahandeln samt straff- och civilrättsligt samarbete.
Europaparlamentet uppmanar därför Sloveniens regering att kompensera dessa brister.
120. Europaparlamentet uppmanar den slovakiska regeringen att fortsätta sina ansträngningar
för att skynda på privatiseringsprocessen och avsluta den så snart som möjligt.
Länder som inriktar sig på en anslutning efter 2004
121. Europaparlamentet välkomnar det framtidsperspektiv som innebär en ökning av
föranslutningsstödet för de kandidatländer som inte kommer att kunna anslutas till EU i
första omgången.
122. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att öka det ekonomiska stödet
till Bulgarien och Rumänien från och med 2004, med beaktande av hur genomförandet
av färdplanerna framskrider och hur deras upptagningsförmåga utvecklas.
123. Kommissionen har för avsikt att föreslå att stödet till Turkiet ökas under
perioden 2004-2006, och Europaparlamentet är berett att låta detta förslag helt ingå i
2004 års budgetförhandlingar om budgetrubrik 4.
Bulgarien
124. Europaparlamentet erkänner att Bulgarien fortsätter att uppfylla de politiska
Köpenhamnskriterierna och har gjort framsteg på många områden där det i tidigare
rapporter uttryckts oro. Parlamentet uppmärksammar den senaste reformstrategin för
den statliga förvaltningen, välkomnar de stora förändringar som nyligen skett inom det
lagstiftningssystem som rör rättsväsendet samt antagandet av en handlingsplan för att
genomföra den nationella strategin mot korruption, och uppmanar till ett snabbt
antagande av sekundärlagstiftning till stöd för barnskyddslagen. Bulgarien har även
gjort framsteg på de flesta områden inom gemenskapens regelverk. Europaparlamentet
RR\481738SV.doc
23/55
PE 320.209
SV
betonar emellertid att mycket återstår att göra, särskilt i fråga om genomförandet och
när det gäller att fullt ut reformera systemen inom rättsväsendet och förvaltningen, där
grundläggande brister försenar framstegen på många områden. Korruptionen är
fortfarande ett allvarligt problem som påverkar både den offentliga och den
privatiserade sektorn.
125. Europaparlamentet välkomnar kommissionens positiva utvärdering av Bulgariens
ekonomiska framsteg, särskilt att landet nu har en fungerande marknadsekonomi.
Parlamentet berömmer Bulgarien för att landet har upprätthållit den makroekonomiska
stabiliteten, begränsat inflationen, minskat statsskulden, åstadkommit en årlig tillväxt på
fyra procent trots ett besvärligt externt ekonomiskt klimat och gjort framsteg med
strukturreformer och privatisering under det gångna året. Det måste göras ökade
framsteg i frågor som marknadens flexibilitet, brister inom fastighetsmarknaden och
administrativa förfaranden, minskning av den höga utlandsskulden och det ökande
underskottet i bytesbalansen, och en fortsatt god budgetdisciplin, finansiell förvaltning
och öppenhet inom administrationen. Vidare upprepar Europaparlamentet behovet av att
omsätta Bulgariens makroekonomiska framsteg i påtagliga ekonomiska fördelar för alla
medborgare och att vidta konkreta åtgärder för att ta itu med den statistiskt sett höga
arbetslösheten och fattigdomen och att förbättra effektiviteten inom hälso- och sjukvård
och utbildning. Parlamentet är bekymrat över uppgifterna om att den s.k. grå ekonomin,
enligt en offentlig uppskattning, beräknas stå för cirka 25 procent av arbetsmarknaden,
vilket inverkar på skatteintäkterna.
126. De senaste ändringarna av energilagstiftningen visar på viljan att införa verklig
avreglering av marknaden. Det har antagits en strategi för avreglering av gasmarknaden
och elpriserna har setts över. Europaparlamentet betonar att det krävs ett strikt
genomförande av dessa åtgärder. Det är brådskande att ta upp den fortsatt ineffektiva
energianvändningen. Internationella atomenergiorganets delegation som i juni 2002
besökte Kozloduj drog slutsatsen att reaktorerna 3 och 4 nu uppfyller samtliga
internationella standarder och krav för säker användning av kärnkraftverk av denna typ,
men EU är fortsatt oroligt för brister i utformningen av dessa båda reaktorer.
Europaparlamentet ser därför fram emot den planerade expertgranskningen genom
rådets arbetsgrupp för kärnkraftsfrågor och kräver att det snarast möjligt genomförs en
omfattande och objektiv undersökning av de ekonomiska konsekvenserna av en
avveckling av reaktorerna 3 och 4, för att så fort som möjligt nå en snabb och
tillfredsställande lösning på avvecklingsfrågan. Parlamentet kräver att kommissionen
skall informera om detaljerna i den avvecklingsfond som den håller på att upprätta
tillsammans med Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.
127. Europaparlamentet berömmer Bulgariens insatser för att förbättra samordningen av
EU:s föranslutningsstöd för landets jordbrukssektor, men noterar samtidigt att det
fortfarande behövs förbättrad upptagningsförmåga för sådana medel och förbättrad
utformning av de program genom vilka medlen fördelas. Parlamentet erkänner de
framsteg som gjorts i förberedelserna av program för landsbygdsutveckling, men
betonar att det måste vidtas konkreta åtgärder för att omstrukturera den
arbetskraftsintensiva industrin. Parlamentet kräver att lagstiftning på veterinär- och
växtskyddsområdet genomförs.
PE 320.209
SV
24/55
RR\481738SV.doc
128. Europaparlamentet välkomnar de senaste ändringarna i strafflagstiftningen, genom vilka
vissa diskriminerande bestämmelser avskaffats, men är fortsatt oroat över villkoren i
barnhem, ålderdomshem och hem för psykiskt funktionshindrade, där skrämmande
förhållanden dokumenterats, samt över behandlingen av romerna för vilka
ramprogrammet inte blivit mer än just ett ramprogram – och för vilka symboliska
åtgärder förblir normen. Parlamentet är upprört över de rapporter om barnsexhandel
som kommer från Bulgarien och kräver att detta gissel bemöts. Europaparlamentet
insisterar på att myndigheterna i Bulgarien och kommissionen målinriktar resurser och
stödinitiativ för att lösa dessa problem med det snaraste, varvid särskild uppmärksamhet
måste ägnas åt avsevärda förbättringar inom barnomsorgen.
129. Europaparlamentet berömmer Bulgarien för landets roll i kampen mot terrorismen,
exempelvis genom Bulgariens bidrag till ISAF-uppdraget i Afghanistan och landets
erbjudande om att delta i andra militära insatser. Parlamentet berömmer Bulgarien för
att vara en faktor som bidrar till stabilitet i regionen, särskilt genom landets pågående
bidrag till Kfor och Sfor. Parlamentet ställer sig bakom Bulgariens deltagande i Natos
handlingsplan för medlemskap. Bulgarien innehade nyligen framgångsrikt
ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd och kommer att vara ordförande för OSSE 2004.
Europaparlamentet noterar de åtgärder som Bulgarien vidtagit för att förbättra
säkerheten vid gränserna och tullsystemet, men betonar att det behöver göras mer för att
ta itu med korruption vid gränsövergångarna och bekämpa människohandeln.
130. Europaparlamentet välkomnar det starka stöd som kommissionen utlovat när det gäller
att stödja Bulgarien i landets ambition att anslutas till EU så snart som möjligt.
Principerna om differentiering och varje lands egna meriter måste tillämpas.
Europaparlamentet litar på att den färdplan som kommer att behandlas av
Europeiska rådet vid mötet i Köpenhamn kommer att innehålla tydligt definierade
milstolpar och en förstärkt föranslutningsstrategi för Bulgarien som kommer att
underlätta en snabb avslutning av förhandlingarna.
Rumänien
131. Europaparlamentet välkomnar kommissionens strategidokument och rapport om
Rumäniens framsteg på vägen mot anslutning och de nya riktlinjer som dessa
innehåller. Parlamentet delar kommissionens intryck av att Rumänien under de senaste
månaderna gjort tydliga och konstaterbara framsteg och upprepar med kraft att
Rumänien garanterat ingår i nuvarande utvidgningsomgång. Parlamentet bekräftar att
det är absolut nödvändigt att genomföra de delar av gemenskapens regelverk som det
redan nåtts enighet om och stöder Rumäniens insatser för att se till att landets utveckling
sker på ett hållbart sätt.
132. Europaparlamentet välkomnar kommissionens bedömning att Rumänien har gjort
framsteg mot en fungerande marknadsekonomi, är makroekonomiskt stabilt, har fortsatt
sjunkande inflation och har haft stabil ekonomisk tillväxt på ca 5 procent de senaste
två åren.
133. Europaparlamentet anser att det föreslagna årtalet 2007 är en lämplig tidsram för
Rumäniens anslutning till EU, och hoppas att Rumänien så snart som möjligt kommer
RR\481738SV.doc
25/55
PE 320.209
SV
att kunna genomföra de reformer som behövs för att få de politiska, ekonomiska och
sociala standarderna att stämma överens med EU:s normer. I detta sammanhang behövs
mycket arbete för att åstadkomma stora förändringar inom de ekonomiska sektorerna,
begränsa statliga ingripanden och minska den så kallade svarta ekonomin och den
ekonomiska brottsligheten samt intensifiera den hårda kampen mot korruptionen.
Europaparlamentet välkomnar den rumänska regeringens framgångar med att
upprätthålla makroekonomisk stabilitet samt skapa och följa lämplig finansiell disciplin,
vilket gjorde det möjligt att nyligen sluta ett avtal om en andra utbetalning från
Internationella valutafondens lån för ekonomisk stabilisering.
134. Vidare välkomnar Europaparlamentet Rumäniens ökade och synliga regionala
samarbete med grannländerna och särskilt det avtal som landet nyligen ingått med
Kroatien och Förbundsrepubliken Jugoslavien om en ny oljeledning mellan Constanţa
och Omisat (i Kroatien) och som bör ge ett omfattande och välkommet uppsving när det
gäller skapandet av arbetstillfällen och nationalekonomin. Påskyndad privatisering och
ökad öppenhet är av yttersta vikt särskilt på områdena jordbruk, energi, transport och
kommunikationer som ytterligare åtgärder för att öppna näringslivet och minska statlig
kontroll.
135. Europaparlamentet välkomnar Rumäniens ansträngningar för att bekämpa social
utslagning och fattigdom. Emellertid föreligger behov av drastiska förbättringar när det
gäller tillhandahållandet av grundläggande service såsom offentlig hälso- och sjukvård,
rent vatten och avloppsrening, möjligheter till familjeplanering och andra åtgärder. Den
fortsatta korruptionen på lägre nivåer inom förvaltningen försämrar ytterligare
livskvaliteten för dem som redan lever en bra bit under fattigdomsgränsen.
136. Europaparlamentet är fortsatt oroat över att utsatta delar av befolkningen utnyttjas till
följd av svaga rättsliga strukturer som ytterligare förvärras av rättsväsendets och
polisens släpphänta hantering av grundläggande rättvisefrågor. Parlamentet betonar att
det är absolut nödvändigt att införa och upprätthålla nationella professionella standarder
och etiska principer, och att de internationella organ och frivilligorganisationer som är
verksamma i Rumänien sedan rättar sig efter dessa.
137. Europaparlamentet uppmanar regeringen att undersöka den allmänna åklagarens ökande
makt, att koncentrera sig på avsevärda standardförbättringar för polis och rättsväsen, att
minska de talrika säkerhetstjänsternas inflytande, att hålla fast vid de allmänna
förbättringarna av den offentliga förvaltningens kapacitet och närmast fortsätta med att
avpolitisera statsförvaltningen samt att fortsätta med ihärdiga insatser för att uppfylla
standarden i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna både i lagstiftningen
och i fråga om den administrativa kapaciteten. Med avseende på polisens och
rättsväsendets opartiskhet påminner parlamentet om att de politiska
Köpenhamnskriterierna för medlemskap kräver att rättsstatsprincipen upprätthålls.
138. Europaparlamentet ger stort beröm åt de framsteg som regeringen och det nationella
organet för skydd av barn gjort i sin verksamhet, i samarbete med kommittén om barns
hälsa och utveckling. Parlamentet uppmanar myndigheterna att fortsätta att utöka sin
kapacitet på samtliga nivåer av förvaltningen och noterar att ett preliminärt utkast till en
PE 320.209
SV
26/55
RR\481738SV.doc
modern lagstiftning för barnets bästa håller på att utarbetas. Europeiska konventionen
om de mänskliga rättigheterna utgör den lämpliga rättsliga ramen för detta arbete och
den rumänska regeringen uppmanas att ta full hänsyn till EG-domstolens beslut i fråga
om omfattningen på de reformer som behövs och det stöd som krävs i detta hänseende,
inklusive en omedelbar lösning på de upp till 80 ärenden som fortfarande inte handlagts.
Europaparlamentet bekräftar sitt fulla stöd för kraftigast möjliga åtgärder mot den
ökande människohandeln och insisterar på att regeringen skall vidta rättsliga åtgärder,
vilket även krävts i tidigare resolutioner. Parlamentet välkomnar att regeringen gjort ett
gott arbete för att integrera romerna och förväntar sig en tydlig nationell politik för
funktionshindrade.
139. Europaparlamentet välkomnar de senaste ändringarna i strafflagstiftningen, genom vilka
vissa bestämmelser som innebär diskriminering på grund av sexuell läggning har
avskaffats.
140. Europaparlamentet noterar med beundran den exceptionella läs- och skrivkunnigheten
bland befolkningen och regeringens fortsatta åtagande att främja utbildning. En
snabbare övergång till marknadsekonomiska förhållanden är och förblir den enda
realistiska vägen för att få in unga människor på arbetsmarknaden. I annat fall kommer
den höga ungdomsarbetslösheten att ta ifrån Rumänien dess nyckelresurser genom att
begåvade och välutbildade yngre människor fortsätter att lämna landet.
141. Europaparlamentet uppmanar Rumäniens parlament att stärka de demokratiska fri- och
rättigheterna genom att anta lämpliga lagar och genom att upphäva gammal lagstiftning
snabbare. Europaparlamentet är oroat över en ny lag som föreskriver ett medlemsantal
på 50 000 innan ett politiskt parti får registreras som sådant, och oroar sig även över det
osäkra läget i fråga om mediernas frihet och ansvar.
142. Europaparlamentet kräver därför att kommissionens förväntade förslag enligt
färdplanen, genom vilka det kommer att skapas en ny och övergripande flerårig
strategisk plan för EU:s föranslutningsstöd till Rumänien, skall högprioritera de
ekonomiska och sociala områden där pådrivande och opinionsbildande verkan kan
konstateras, till exempel offentlig hälso- och sjukvård och tillhandahållande av lokal
offentlig service.
143. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att vid sitt möte i Köpenhamn klargöra
att extra finansiellt stöd till Rumänien bör göras beroende av inte enbart vad landet
åstadkommit när det gäller att genomföra färdplanen, utan även av de framsteg som
gjorts i fråga om upptagningsförmåga och hållbarheten i fråga om tillförlitlig bokföring,
revision och ekonomistyrning med avseende på allmänna medel. Detta är vad som krävs
för att göra Rumänien till en fri marknadsekonomi som har fullt tillräcklig förmåga att
klara av lojal konkurrens från EU.
144. Europaparlamentet kan spela en viktig roll för att förstärka anslutningsprocessen genom
att bredda omfattningen av det ömsesidiga politiska samarbetet via tydliga band mellan
de huvudsakliga lagstiftningsutskotten i de båda parlamenten. Europaparlamentet
rekommenderar att sådana band snarast upprättas.
RR\481738SV.doc
27/55
PE 320.209
SV
145. Europaparlamentet välkomnar Rumäniens politiska, ekonomiska och militära insatser
för att medverka i utvecklingen av den gemensamma europeiska säkerhets- och
försvarspolitiken som en del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
(GUSP) och för att aktivt delta i den politiska dialogen och de politiska
överläggningarna på området, vilka äger rum enligt formeln ”EU+15”. Vidare har
Rumänien åstadkommit kontinuerliga och tillfredsställande framsteg i anpassningen till
regelverket inom GUSP, lämnat aktiva bidrag med tanke på det försvarspolitiska
samarbetet (bland annat i samband med de fredsbevarande uppdragen i Afghanistan,
Bosnien och Kosovo) och tagit på sig en viktig ledarroll i insatserna för att stärka den
regionala stabiliteten och säkerheten i sydöstra Europa. Europaparlamentet noterar att
detta arbete kommer att främja Rumäniens anslutningsförhandlingar.
Turkiet
146. Europaparlamentet är fullt medvetet om de huvudprioriteringar som kommissionen
angivit, exempelvis mänskliga rättigheter, religionsfrihet, Cypernfrågan och skydd för
etniska och religiösa minoriteter, samt en lösning på de gränstvister som fortfarande är
olösta. Samtidigt uppskattas de steg som Turkiet tagit för att inleda förhandlingar så
snart som möjligt och Turkiet uppmanas att anstränga sig ytterligare för att verkligen
genomföra de reformer som nyligen antagits. Europaparlamentet föreslår därför att en
ändrad stödstrategi utarbetas för Turkiet. En förutsättning för ökat föranslutningsstöd till
Turkiet är att detta stöd skall investeras i prioriterade mål inom ramarna för de politiska
Köpenhamnskriterierna, enligt vad som uppgivits av kommissionen, för att påskynda
Turkiets utveckling i riktning mot demokrati i enlighet med europeisk standard. Turkiet
uppmanas att på ett effektivt sätt stödja de pågående samtalen om en snabb lösning av
Cypernfrågan. Europaparlamentet bekräftar att kommissionen på detta sätt tillämpar
regeln att kandidatländerna skall behandlas lika.
147. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om att intensifiera
samarbetet med Turkiet, bland annat i frågor som rör energipolitik, regionalt miljöskydd
och bekämpning av gränsöverskridande brottslighet, för att skapa förstärkta
förtroendefulla kontakter mellan medborgarna i Europeiska unionen och medborgarna i
Turkiet.
148. Europaparlamentet hoppas att en stabil, reform- och EU-vänlig regering bildas efter
valet, och förbinder sig att stärka den politiska dialogen med nationalförsamlingen.
Europeiska rådet uppmanas att inta en mer konsekvent hållning i fråga om Turkiets
kandidatur och att förplikta sig att se till att anslutningsprocessen fortskrider.
149. Europaparlamentet är oroat över att begränsade framsteg har gjorts när det gäller att
införliva gemenskapens jämställdhetslagstiftning. Den nya civillagen är dock en viktig
milstolpe för respekten för kvinnornas rättigheter i Turkiet, men parlamentet betonar att
det nu krävs att lagens bestämmelser tillämpas effektivt.
Andra länder som är potentiella kandidatländer
150. Europaparlamentet konstaterar att andra länder önskar ansöka om EU-medlemskap. Nya
möjligheter till gränsöverskridande och interregionalt samarbete måste införas, vilket
PE 320.209
SV
28/55
RR\481738SV.doc
innebär att nya former för samarbete och partnerskap med EU:s grannländer måste
utvecklas. Parlamentet begär därför att kommissionen senaste den 30 september 2003
lägger fram en utförlig rapport för rådet och parlamentet om hur denna strategi kan
utformas med beaktande av att taket för utgiftskategori 4 i budgetplanen måste
anpassas.
151. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen, medlemsstaternas parlament och kandidatländernas parlament och
regeringar.
RR\481738SV.doc
29/55
PE 320.209
SV
EUROPAPARLAMENTET
 






 
1999
2004
Plenarhandling
SLUTLIG VERSION
A5-0371/2002
Del 2
6 november 2002
BETÄNKANDE
om de enskilda kandidatländernas framsteg på vägen mot anslutning
(2002/2160(INI))
Del 2: Motivering och yttranden från övriga utskott
Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och
försvarspolitik
Föredragande: Elmar Brok
Medföredragande: Jacques F. Poos, Jürgen Schröder, Michael Gahler, Luís
Queiró, Elisabeth Schroedter, Ioannis Souladakis, Ursula Stenzel, Jas
Gawronski, Jan Marinus Wiersma, Demetrio Volcic, Geoffrey Van Orden,
Baroness Nicholson of Winterbourne och Arie M. Oostlander
PE 320.209
SV
30/55
RR\481738SV.doc
RR\481738SV.doc
31/55
PE 320.209
SV
INNEHÅLL
Sida
MOTIVERING
Cypern ................................................................................................................................. 33
Tjeckien ............................................................................................................................... 34
Estland ................................................................................................................................. 35
Ungern ................................................................................................................................. 36
Lettland ............................................................................................................................... 38
Litauen................................................................................................................................. 39
Malta .................................................................................................................................... 40
Polen .................................................................................................................................... 41
Slovakien ............................................................................................................................. 43
Slovenien ............................................................................................................................. 43
Bulgarien ............................................................................................................................. 44
Rumänien ............................................................................................................................ 47
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR EKONOMI OCH VALUTAFRÅGOR ................. 20
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALFRÅGOR ... 23
Offentliggörs separat:
FÖRSLAG TILL RESOLUTION .......................................................... (Del 1 - A5-0371/2002)
PE 320.209
SV
32/55
RR\481738SV.doc
MOTIVERING
Cypern
I sin delrapport av den 9 oktober 2002 konstaterar kommissionen att Cypern uppfyller
samtliga politiska kriterier för att ansluta sig till EU och har införlivat en tillräckligt stor del
av gemenskapsrätten för att landet skall kunna uppfylla de krav som ställs på en medlemsstat
inom den tid som krävs.
Kommissionen hoppas att ett återförenat Cypern skall kunna ansluta sig till EU och uppmanar
de båda parterna att fördubbla sina ansträngningar för att komma fram till en politisk
överenskommelse innan anslutningsförhandlingarna avslutas. I brist på en sådan
överenskommelse kommer de beslut som Europeiska rådet fattar i Köpenhamn att fattas på
grundval av slutsatserna från Helsingfors-mötet, enligt vilka en sådan politisk
överenskommelse inte är någon förutsättning för en anslutning.
I sin förklaring av den 4 oktober 2002 konstaterade FN:s generalsekreterare att en glädjande
ansträngning gjorts av Clerides och Denktash för att minska skillnaderna och
generalsekreteraren uppmanade de båda ledarna att fortsätta de direkta förhandlingarna. Det
gäller att utnyttja detta tillfälle för att få ett slut på en konflikt som varat i 30 år.
Efter att kommissionen förelade Europaparlamentet sitt meddelande har tyvärr den turkiska
regeringen och de turkcypriotiska myndigheterna offentliggjort kommunikéer som står i
kontrast till denna optimistiska bild.
Det turkiska utrikesministeriet repeterar att Cyperns anslutning till EU vore olaglig och skulle
strida mot 1959/1960 års avtal, det vill säga just de avtal som garanterar Cypern oberoende,
självständighet och territoriella integritet! Ministeriet hävdar att den politiska och strategiska
balansen i östra Medelhavsområdet skulle rubbas och att förhandlingsprocessen skulle
äventyras.
I en kommuniké av den 10 oktober 2002 hotade de nordcypriotiska myndigheterna i nästan
exakt samma ordalag - och nämnde inte ens de pågående direkta förhandlingarna och FN:s
roll - att om de "grekcypriotiska myndigheterna" (!) ansluter sig till EU skulle öns delning bli
permanent och situationen i östra Medelhavsområdet präglas av ständig osäkerhet.
Av dessa färska kommunikéer som bekräftar ett stort antal förklaringar och hot om en
"aviserad konflikt" som lades fram innan kommissionens rapport offentliggjordes, framgår att
den turkiska ståndpunkten inte ändrats utan snarare har radikaliserats i förhållande till det
tillvägagångssätt som Europeiska rådet förespråkade i Köpenhamn.
Föredraganden konstaterar emellertid att de senaste uttalandena från FN:s generalsekreterare
väcker ett visst hopp om att Cypern-frågan under de veckor som återstår fram till toppmötet
skall kunna få en lösning som kan godtas av både FN och EU.
Det är med den utgångspunkten som resolutionsförslaget utarbetats, som skall tas upp till
RR\481738SV.doc
33/55
PE 320.209
SV
omröstning under sammanträdesperioden i november.
Tjeckien
Tjeckien står inför en anslutning till EU - och därmed också inför en gynnsam fas i landets
brokiga historia.
Tjeckien har under 1900-talet lyckats att omvandlas från en centralstyrd socialistisk stat till en
demokratiskt och marknadsekonomiskt inriktad stat.
Den politiska stabiliteten är sedan flera år obestridlig och reformerna inom rättsväsendet och
förvaltningen är mycket framgångsrika. Den tjeckiska regeringen arbetar ständigt för att
stärka demokratin och rättsstatsprincipen. Däremot är den omfattande korruptionen och
ekonomiska brottsligheten oroväckande. Även integrationen av den romska befolkningen är
en process som, liksom i andra länder, kräver större ansträngningar.
Tjeckien hör till de länder som kommit längst när det gäller att införliva och tillämpa
gemenskapsrätten. Genombrott har också gjorts i fråga om uppbyggandet av de
förvaltningsmässiga resurserna. Man är alltså angelägen om att genomföra gemenskapens
regelverk.
Tjeckien har en sund ekonomi och bör inom kort kunna stå emot konkurrenstrycket och
marknadskrafterna från Europeiska unionen. I fråga om vissa viktiga makroekonomiska
indikatorer ligger Tjeckien redan i närheten av genomsnittet i EU. Arbetslösheten låg förra
året på 8,8 procent (genomsnittet i EU är 8,2 procent). När det gäller inflationen låg Tjeckien
på kandidatländernas genomsnitt.
Vad president-dekreten och lagstiftningen från 1945/46 anbelangar, så framgår det av ett
rättsligt expertutlåtande som Europaparlamentets utarbetat, att dessa rättsakter saknar
betydelse för Tjeckiens anslutning till EU. Det krävs emellertid också en politisk utvärdering.
Denna utvärdering måste å ena sidan ta hänsyn till det faktum att omfattande oförrätter
utfördes 1945/46, i synnerhet mot sydtyskarna, men får å andra sidan inte förbise att den
mänskliga tragedi som fördrivningen innebar skall ses mot bakgrund av ockupationen av
Böhmen och Mähren och de historiska händelserna under det andra världskriget, som de tyska
nationalsocialisterna låg bakom. Det är dock helt klart att en oförrätt inte kan uppvägas av en
annan oförrätt. En gemensam framtid för de berörda europeiska folken är endast möjlig om
man en gång för alla kan förhindra en upprepning av de tragiska händelserna från vår historia,
och detta skall bland annat ske genom Tjeckiens anslutning till den freds- och rättsgemenskap
som EU utgör.
Tjeckien är, både i politiskt och ekonomiskt hänseende, redo för ett medlemskap i EU, i
enlighet med de krav som Europeiska rådet fastställde 1993.
PE 320.209
SV
34/55
RR\481738SV.doc
Estland
Estland hörde till den första gruppen länder som inledde anslutningsförhandlingar med EU
1998, och kommer inom några få veckor att avsluta förhandlingarna med gott resultat. Landet
kommer inom kort att ansluta sig till EU och har därmed, om det vid mötet i Prag också
erbjuds medlemskap i Nato, snart nått sitt viktiga utrikespolitiska mål, nämligen att bli ett
"normalt" (väst-)europeiskt land. Landet har gått igenom en process som inleddes med att det
återfick sin självständighet, varpå den nödvändiga omvandlingsprocessen, trots många
regeringsbyten, har bedrivits enligt de marknadsekonomiska principerna med en konsekvens
som saknar motstycke i regionen.
Processen underlättades också genom att man konsekvent ville bryta med det förgångna. Det
gamla ekonomiska systemets sammanbrott gick hand i hand med att det politiska systemet
kollapsade och att de som var ansvariga för detta politiska system lämnade sina poster. Efter
den förlamning som präglade landet under Sovjettiden skulle man genom chockterapi
återställa den dynamik och kreativitet som i sin tur skulle få denna lilla befolknings mänskliga
resurser att utvecklas. Denna process framstår som än mer framgångsrik med tanke på att man
inte kunde påbörja processen förrän cirka två år efter exempelvis Visegradländerna, och
dessutom hade ett sämre utgångsläge. En stabil valuta, budgetbalans, höga
utlandsinvesteringar per person och ett enkelt, men därmed också effektivt skattesystem är de
viktigaste faktorerna bakom framstegen.
I fråga om de politiska kriterierna kunde man, trots den rysktalande minoritetens bakgrund
från Sovjettiden, hitta en väg för att integrera denna minoritet och göra den delaktig i den
politiska, samhälleliga och ekonomiska utvecklingen. Man skapade de rättsliga och
förvaltningsmässiga förutsättningarna, och ställde krav på båda delar av befolkningen, det vill
säga även på minoriteten. För att erhålla medborgarskap krävdes exempelvis att personen i
fråga visade vilja att lära sig språket någorlunda. OSSE:s observatörsgrupp utgör ännu ett
tydligt tecken på de framsteg man gjort.
De svårigheter man under övergångsperioden hade på det ekonomiska området visade sig
framför allt i de frågor där Estlands liberala idéer stod i strid mot den motsvarande
EU-politiken. Mycket tid ägnades åt tullunionen, och i fråga om skattebestämmelserna var
man mycket tveksam till åtagandet om att avskaffa vissa skatter. De bestående bristerna på det
sociala området avhjälptes nu med hjälp av ökade inkomster till statskassan, men man bör
fortsätta att uppmärksamma den biten oberoende av inkomsterna.
Trots sina framgångar har Estland naturligtvis fortfarande några hemläxor att göra inför sin
anslutning till EU: Den handlingsplan som antogs i april 2002 för ökad effektivitet inom
förvaltningsmyndigheter och rättsväsendet bör genomföras i snabbare takt, så att framför allt
de offentliga förvaltningsresurserna och samordningen mellan olika myndigheter förbättras.
Även inom fiskeripolitiken och socialpolitiken - i synnerhet sysselsättningspolitiken - måste
ytterligare ansträngningar göras.
Särskild uppmärksamhet bör dock ägnas Estlands specifika problem, nämligen det som rör
oljeskiffern. Brytning av oljeskiffer utgör grunden för cirka 90 procent av den estniska
elproduktionen. Brytningen och spridningen av oljeskiffer medför stora miljöproblem,
RR\481738SV.doc
35/55
PE 320.209
SV
samtidigt som oljeskifferns verkningsgrad för strömproduktionen är liten, och kommer vid
anslutningen att utsättas för hård konkurrens från andra elproducenter i EU. Å andra sidan är
det knappast möjligt att snabbt minska Estlands användning av oljeskiffer av ekonomiska,
sociala, regionala och politiska skäl. För det första utgör oljeskiffer en säker och tillgänglig
energikälla för landet, för det andra är brytningen av oljeskiffer koncentrerad kring den
nordöstra regionen (Ida-Virumaa), som präglas av hög arbetslöshet (19,2 procent i regionen
jämfört med 11,2 procent i hela landet under det första kvartalet 2002) bland den till stor del
rysktalande befolkningen. Det måste dock bli tydligare i vilken utsträckning EU betalar ut
stöd för strukturomvandlingar eller för en miljövänligare brytning och bearbetning av
oljeskiffer i problemområdena i nordöstra Estland, och därmed bidrar till en harmonisk och
proportionerlig förändring av samhället. Exempelvis har kommissionen infört
undantagsbestämmelser för att ta hänsyn till att det för närvarande är omöjligt att privatisera
de estniska energiföretagen och införa konkurrens på den inhemska elmarknaden.
Även om man i Estland, liksom i flera andra kandidatländer, säkert har intrycket att man
måste ta över EU:s politik inom ramen för gemenskapens regelverk, kan man konstatera att
landet totalt sett klart och tydligt gynnats av stödet från EU under denna övergångsprocess.
Därför bör resultatet av folkomröstningen om anslutning till EU, trots att de positiva rösterna
än så länge ligger under genomsnittet bland kandidatländerna, bli positivt även i Estland.
Ungern
I den återkommande rapporten om Ungern drar kommissionen slutsatsen att landet, med tanke
på de framsteg som gjorts hittills, troligen kommer att kunna avsluta förhandlingarna innan
årets slut och göra de åtaganden som en anslutning innebär i enlighet med den fastställda
tidsplanen.
Detta är ingen överraskning. Ungern har alltid varit ett av de främsta kandidatländerna i fråga
om dynamiken i förhandlingarna och förhandlingsresultatet har, i synnerhet på det
ekonomiska området, framstått som ett av de bästa i regionen. Den nya regering som tillträdde
efter parlamentsvalet i april går på samma linje som den föregående regeringen i fråga om
engagemanget för att integrera landet med EU. Det råder inget tvivel om att det goda
resultatet av reformerna har nåtts med hjälp av de båda regeringarnas beslutsamhet, som i sin
tur haft stöd hos det ungerska folket, varav en majoritet är för landets anslutning till EU. Mot
denna bakgrund föreslår föredraganden att Europaparlamentet uppmanar de ungerska
medborgarna att aktivt delta i den folkomröstning som skall hållas våren 2003.
Ungerns ekonomi är en av de effektivaste ekonomierna i regionen och tillväxten är en av de
högsta i Europa (2,9 procent), inflationstakten är den lägsta som noterats under de senaste
tio åren (5,6 procent), arbetslösheten relativt låg (5,7 procent), handelsutbytet med
Europeiska unionen ökar i allt snabbare takt och nivån på de direkta utlandsinvesteringarna
ligger bland de högsta. Dessutom utgör Ungerns BNP nästan 13 procent av den totala BNP:n
för samtliga kandidatländer som inlett förhandlingar. Föredraganden vill emellertid
uppmärksamma det stora budgetunderskottet (5,5 procent) och uppmanar de ungerska
myndigheterna att ta i tu med detta så att man kan garantera konkurrenskraften på den inre
PE 320.209
SV
36/55
RR\481738SV.doc
marknaden.
I de resolutioner som antagits under de två senaste åren har parlamentet framfört ett antal
rekommendationer, särskilt för att främja de fortsatta reformerna när det gäller att integrera
den romska befolkningen i samhället, förbättra dialogen mellan arbetsmarknadens parter, anta
medialagen, samt att iaktta bestämmelserna om offentliga upphandlingar. Idag kan man
konstatera att det görs framsteg inom dessa områden och att de ungerska myndigheternas
ansträngningar varit konsekventa. Naturligtvis måste reformerna fortsätta. Integreringen av
romerna är en omfattande och komplicerad process som inte kan tvingas fram med lagar. Den
ungerska regeringen har emellertid förstått vikten av detta problem. Förvaltningsorgan har
skapats på högsta nivå, med uppdrag att ta itu med frågorna kring den romska befolkningen,
och har fått ökade budgetmedel, vilket är uppmuntrande. Det behöver göras mer, särskilt på
utbildningsområdet, för att ändra allmänhetens bild av den romska befolkningen.
Föredraganden vill emellertid framhäva den metod som Europaparlamentet föreslagit för att,
inom ramen för den sociala politiken och utvecklingspolitiken, uppmuntra den romska
befolkningen att i allt större utsträckning delta i planeringen, genomförandet och
utvärderingen av de konkreta förslag och åtgärder som avser att stärka deras integrering i
samhället. Utarbetande av en övergripande och långsiktig strategi och antagande av en
lagstiftning mot diskriminering skulle utgöra stora framsteg, och måste uppmuntras.
I fråga om audiovisuella medier kunde man slutligen göra framsteg efter att man antagit
medialagen som framhäver oberoende och mångfald, för att se till att de demokratiska
institutionerna fungerar på ett smidigt sätt och att det civila samhället är delaktigt. Man kan
uppmuntra de ungerska myndigheterna att så snart som möjligt bli klara med införlivandet av
gemenskapens regelverk i den ungerska lagstiftningen.
Bland de brister som kommissionen konstaterat skulle föredraganden vilja framhålla följande
två punkter: För det första måste man snabbt komma överens om det viktiga
konkurrenskapitlet, där de ungerska myndigheterna bör anstränga sig för att anpassa sitt
system för statligt stöd, i synnerhet skattefördelarna. För det andra är det viktigt att det finns
effektiva institutioner för programplaneringen och tillämpningen av struktur- och
sammanhållningsfonderna. I detta sammanhang är det mycket viktigt att de ungerska
myndigheterna fortsätter sina ansträngningar för att förbättra såväl myndigheternas
betalningsförmåga som den tekniska förberedelsen av projekt som skulle kunna erhålla
gemenskapsstöd. I fråga om ekonomisk och social sammanhållning uppmanar
Europaparlamentet de ungerska beslutsfattarna att på ett målinriktat sätt stödja skapandet och
utvecklandet av små och medelstora företag i de minst gynnade regionerna, bland annat
genom lämpliga stimulansåtgärder som skapar goda förutsättningar för investeringar och för
en stark medelklass.
Under sitt tal inför Europaparlamentet den 22 oktober i år påminde den ungerska presidenten
Mádl om vikten av solidaritets- och jämlikhetsprincipen i ett utvidgat EU. Han uttryckte sin
förhoppning om att de villkor som hans land skulle erbjudas i synnerhet i fråga om jordbruket
och fördelningen av finansiella medel, skulle respektera dessa principer och att Ungern skulle
få 22 platser i parlamentet. Föredraganden stöder bestämt dessa krav.
RR\481738SV.doc
37/55
PE 320.209
SV
Lettland
Lettland uppfyller de politiska och ekonomiska anslutningskriterierna, har gjort
ansträngningar och trovärdiga åtaganden för att uppnå den förvaltningskapacitet som behövs
för att uppfylla de krav som ett EU-medlemskap innebär, och har kommit långt i
anslutningsförhandlingarna. Kommissionen rekommenderar därför att Lettland ansluter sig till
EU före januari 2004.
Demokratiska institutioner, mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter
Det senaste parlamentsvalet bekräftade ånyo att den demokratiska mångfalden och stabiliteten
bland Lettlands statliga institutioner är befäst. I fråga om naturaliseringsprocessen under 2002
har positiva åtgärder vidtagits i form av kampanjer för att öka medvetenheten bland
allmänheten och förbättra tillgången till språkutbildning för personer som ansöker om
medborgarskap. Dessa åtgärder har medfört ett ökat antal beviljade medborgarskap. Dessutom
har integrationsfonden med framgång börjat genomföra integrationsprogrammet, en
ramstrategi som avser att öka samarbetet mellan olika etniska grupper, den sociala
sammanhållningen och allmänhetens delaktighet. Staten finansierar cirka 63 procent och
Phare cirka 37 procent av programmet. En av de känsligaste frågorna i fråga om
förbindelserna mellan de etniska grupperna är för närvarande att samtliga statligt finansierade
gymnasier kommer att övergå till att ge all undervisning på nationell lettiska från och med
2004. I nuläget undervisas 30 procent av alla elever på ett minoritetsspråk. Man har infört
övergångsbestämmelser och gjort tekniska förberedelser i form av exempelvis ett
bonussystem för undervisning på lettiska, utbildningsmaterial på lettiska och språkutbildning
för lärare som inte talar lettiska. Enligt de undersökningar som gjorts anser emellertid
50 procent av minoritetsskolorna att de inte är redo för övergången till lettiska.
Samtidigt som bestämmelsen om att samtliga parlamentskandidater måste kunna lettiska
avskaffats, har det lettländska parlamentet antagit ett antal konstitutionella ändringar som
stärker skyddet för lettiskan som nationellt språk, men som föranleder viss oro angående
minoriteternas rättigheter. Huruvida dessa ändringar strider mot minoriteternas rättigheter
beror i hög grad på hur de tillämpas.
Reform av rättsväsendet
Man har gjort ändringar i straffprocesslagen, som förkortat utredningsprocessen något,
förkortat tiderna för häktning i avvaktan på rättegång och förbättrat skyddet för barn. Stora
infrastrukturella investeringar har gjorts, bland annat genom återupprättandet av den regionala
domstolen i Daugavpils och byggandet av en ny domstol i Riga. Den nya straffprocesslagen,
som både kommissionen och Lettland anser vara en mycket viktig lagstiftningsåtgärd för att
förbättra rättsväsendet, är emellertid fortfarande i utarbetningsskedet. Enligt kommissionens
bedömning är de budgetmedel som avsatts för rättsväsendet fullkomligt otillräckliga.
Reform av den offentliga förvaltningen
PE 320.209
SV
38/55
RR\481738SV.doc
Den största delen av de lagar som avser reformen av den offentliga förvaltningen har antagits
och tillämpas redan. Våren 2002 kom kommissionen och Lettland överens om en
handlingsplan för att stärka förvaltningens och rättsväsendets kapacitet på samtliga
gemenskapspolitiska områden. Det fortsatta genomförandet av reformen av den offentliga
sektorn beror på hur snabbt man kan införa ett enhetligt betalningssystem. Avsevärda
offentliga investeringar kommer att behövas för att se till att lönerna höjs avsevärt för
statsanställda, att tillämpningsorgan och statliga övervakningsorgan upprättas och förses med
tillräckligt med personal för de olika gemenskapspolitiska områdena, såsom socialpolitik och
sysselsättning, kontroll av läkemedel för djur och människor, samt miljö.
Kampen mot korruption
Framsteg har gjorts på lagstiftningsområdet genom att lagen om förebyggande av
intressekonflikter bland statsanställda antagits och att lagen om finansiering av politiska
organisationer ändrats. På institutionell nivå kan vi konstatera att ett tillämpningsorgan för
förebyggande av korruption inrättats. Det krävs omfattande politiska riktlinjer för att
åtgärderna mot korruption och tillämpningen av de lagar som avser korruptionsbekämpning
skall bli effektiva.
Förberedelser inför deltagandet i EU:s strukturfonder (ESF, ERUF, EUGFJ)
Lettland har gjort framsteg när det gäller förberedelserna inför landets deltagande i EU:s
strukturfonder. För att kunna komma i åtnjutande av Sapard-programmet måste Lettland
införa ett fullständigt decentraliserat förvaltnings- och kontrollsystem som gör att landet
uppfyller EUGFJ:s strukturella och förfarandemässiga krav efter anslutningen. Framsteg har
också gjorts på institutionell nivå i fråga om den övergripande förvaltningen av
strukturfonderna. Man håller på att göra ett utkast till en enhetlig programplanering, som bör
kunna föreläggas kommissionen före slutet av 2002. Offentliga utfrågningar har ägt rum i
form av offentliga seminarier och offentliga redogörelser för utkastet.
Miljöpolitik
Lettland har gjort märkbara framsteg när det gäller anpassningen av lagstiftningen,
genomförandekapaciteten och stärkandet av institutionerna. Medvetandet ökar när det gäller
att integrera miljöfrågorna i andra politiska frågor. För att stärka denna integrering bör
samarbetet förbättras mellan miljöorganen och de övriga regeringsorganen, samtidigt som
ansvarsområden bör klargöras och tillräcklig personal tillsättas i kontrollsyfte.
Litauen
Som Europaparlamentet tidigare har konstaterat i sina betänkanden om Litauen, är den
övergripande bilden positiv i fråga om de politiska kriterier som fastställdes i Köpenhamn,
men förbättringar behövs inom rättsväsendet när det gäller häktningstiden före rättegång och
fängelseförhållandena. Nya lagar har nyligen antagits rörande rättsväsendet, och lönenivån för
domarna har fastställts, vilket ger oss anledning att tro att problemen inom rättsväsendet
RR\481738SV.doc
39/55
PE 320.209
SV
kommer att minska under den närmaste tiden. Det är emellertid inte särskilt troligt att det
kommer att ske några större förbättringar när det gäller fängelseförhållandena på kort sikt,
framför allt på grund av sjukdomsspridning och ett större antal dödsfall. Man måste hitta
finansiella medel för de investeringar som behövs, vilket inte är lätt.
På det ekonomiska området har man gjort anmärkningsvärda framsteg i fråga om BNP,
inflationstakt, likviditet och budgetbalans. Utan tvekan måste dock mer göras för att förbättra
företagsklimatet, inte minst för att stimulera skapandet av nya arbetstillfällen och minska
arbetslösheten som fortfarande utgör ett mycket stort problem.
Behovet att säkerställa fortsatt tillväxt, inte bara av exportföretagen, och en lyckad etablering
av nya företag, gör att man bör undvika att arbetskostnaderna ökar alltför mycket, även om
lönerna på lång sikt bör bli högre än den nuvarande lönenivån. Detta behövs inte bara för
arbetstagarnas och deras familjers välfärd, utan även för att undvika att den sociala
dumpningen får fäste och sprider sig från regionen. Genom fortsatt ökad produktivitet och
expansion bör man gradvis kunna skapa utrymme för löneökningar, både i Litauen och i dess
grannländer.
Mycket kan sägas om de kriterier som avser gemenskapens regelverk, vilket kommissionen
också gör i den senaste rapporten. Eftersom den bild som målas i rapporten inte är
kontroversiell, utan bekräftas av Litauen såsom en riktig och rättvisande bild, räcker det att
här uppmana Litauen att fortsätta sina ansträngningar för att förbereda sig inför
EU-medlemskapet och anstränga sig än mer på de områden där rapporten anger att detta
behövs.
Frågan om Ignalina är fortfarande en viktig punkt i anslutningsförhandlingarna. Det är viktigt
att Litauens beräkning av kostnaderna för att stänga kärnkraftverket är fullkomligt realistisk
och att lämpliga strukturer inrättas som kan stödjas av EU.
EU medger att stängandet av kärnkraftverket i Ignalina utgör ett unikt problem för Litauen
och därför utlovas också ytterligare EU-medel just för detta ändamål. Dessa medel avser klart
och tydligt själva stängningen. Det faktum att en hel produktionssektor, i detta fall
energisektorn, måste omstruktureras är emellertid inte helt unikt.
Slutligen måste man ta itu med frågan om transiteringen i Kaliningradområdet på grundval av
tydliga principer som bland annat omfattar respekt för Litauens självstyre. EU:s politik måste
vara konsekvent i anslutningsförhandlingarna och i dialogen med Ryssland angående
transiteringsbestämmelserna. Detta gäller även de uttalanden som medlemsstaternas ledare
gör i olika sammanhang.
Malta
Rapporten om Malta som under de senaste månaderna gjort stora framsteg i förhandlingarna,
koncentrerar sig medvetet på några få återstående frågor såsom beskattning och tullavgifter
och de icke finansierbara aspekterna av jordbruket. Dessa frågor bör lösas så snart som
PE 320.209
SV
40/55
RR\481738SV.doc
möjligt. Särskilt bör betonas att både miljö- och konkurrenskapitlet preliminärt har avslutats.
Den känsliga skattefrågan är ett problem som är specifik för Malta. Precis som Förenade
kungariket och Irland har Malta ingen moms på livsmedel och läkemedel, och föredraganden
anser att Maltas önskemål om en övergångsperiod bör övervägas noga och anser att detta
problem bör behandlas helt oberoende av Cypern. Viktigt är också, vilket inte nämndes
uttryckligen i rapporten, att man oavsett överenskommelserna inom ramen för
jordbrukskapitlet tar hänsyn till de särskilda behoven på ön Gozo, exempelvis genom ett
tilläggsprotokoll till anslutningsfördraget. I fråga om det finansiella paketet bör man se till att
Malta får en rättvis och rimlig ställning som nettomottagare under de första åren av
medlemskapet. Liksom för de övriga kandidatländerna lägger Europaparlamentet naturligtvis
stor vikt vid bekämpningen av korruption och betonar, liksom kommissionen i sin rapport, att
ett program för bekämpning av korruption måste inrättas. Förutsättningarna finns redan i och
med den ständiga kommitté mot korruption som tillsattes 1995. När det gäller den
inrikespolitiska situationen har arbetarpartiets motstånd mot Maltas anslutning till EU inte
ändrats och partiets inställning till en kommande folkomröstning om EU-anslutningen är
osäker. Partiet håller fast vid att endast parlamentsvalen utgör riktiga folkomröstningar. Den
inrikespolitiska situationen i Malta har förändrats i det att även den tidigare maltesiska
premiärministern Dom Mintoff gått ut med en egen kampanj som i princip inte är EU-kritisk,
men som i första hand kritiserar regeringens förhandlingsresultat. Det är alltså osäkert vad
resultatet skulle bli av en folkomröstning efter att förhandlingarna avslutats. De maltesiska
medborgarna bör emellertid vara medvetna om att Malta inte kommer att få någon tredje
chans. Detta framförde den luxemburgska premiärministern Jean-Claude Juncker i tydliga
ordalag i samband med ett officiellt besök i Malta.
Polen
Slutsatserna i kommissionens återkommande rapport om Polen bekräftar att de framsteg som
landet hittills gjort gör att man kan räkna med att förhandlingarna kommer att avslutas enligt
tidsplanen och att Polen kommer att kunna ansluta sig till EU 2004. Detta optimistiska och
väntade konstaterande åtföljs emellertid av ett antal rekommendationer om fortsatta insatser
på de olika områden där det uppnådda resultatet inte är tillfredsställande.
Kommissionens experter hyser inga tvivel och deras påpekanden, som även stöds av tekniska
övervägningar, tycks helt och hållet riktiga och obestridliga, exempelvis i fråga om glappet
mellan antagandet av gemenskapens regelverk och tillämpningen av regelverket, i synnerhet
när det gäller jordbrukssektorn, läkemedel för djur och människor, livsmedelssäkerhet och
tullfrågor. Det är därför mycket viktigt att man inrättar mekanismer för att få till stånd en
kontroll av att gemenskapsmedlen förvaltas på ett sunt och effektivt sätt.
Föredraganden stöder dessa slutsatser men skulle vilja uppmärksamma vissa aspekter
ytterligare. Vi har under den senaste tiden fört en kamp mot klockan. Under de senaste tio
månaderna har Polen avslutat tio förhandlingskapitel. Denna påskyndning möjliggjordes tack
vare de omfattande ansträngningarna från regeringens, parlamentets, de socio-ekonomiska
aktörerna och det polska samhället, som använt alla sina resurser i en ekonomiskt svår
situation, för att återta sin ställning i täten av kandidatländernas anslutningsförhandlingar.
RR\481738SV.doc
41/55
PE 320.209
SV
Ett av de kapitel som nyligen avslutades, nämligen kapitlet om rättsväsendet och
inrikesfrågor, var mycket svårt att avsluta. Det krävdes en särskild insats för att stärka
lagstiftningen mot organiserad brottslighet och förbättra förvaltningen vid landets gränser.
Detta är ett mycket viktigt område för den utvidgade unionen och för att vi skall lyckas att
skapa ett område med frihet, säkerhet och rättvisa. Polackernas insatser för att garantera
säkerheten vid EU:s framtida östliga gränser bör erkännas och välkomnas. Detta är avgörande
för vår säkerhet och framtidsutsikterna för hela regionen. I sitt diplomatiska arbete anstränger
sig dessutom Polen för att både bevara landets kulturella och ekonomiska band till
grannländerna i öst, och samtidigt uppfylla sina åtaganden gentemot EU i enlighet med
Schengenavtalen. Därför kommer ett visumtvång att införas från och med den 1 juli 2003,
men tillämpas på ett så flexibelt och enkelt sätt som möjligt.
Många av de luckor och brister som togs upp i den senaste rapporten och i parlamentets
resolution i juni i år har åtgärdats. Jag skall här ta upp några av dem.
Centralbankens oberoende ställning har bevarats och det råder inte längre några spänningar
mellan centralbanken och regeringen. I detta hänseende hjälpte president Kwasniewski till, då
han i juli ledde förhandlingarna mellan de berörda parterna och gick in och medlade mellan
dem.
Den mycket omstridda medialagen har ändrats, och även om vissa bestämmelser fortfarande
möter motstånd bland de berörda aktörerna, har man genom ändringarna garanterat mediernas
mångfald och oberoende ställning.
När det gäller den offentliga förvaltningen har man å andra sidan gjort mycket små framsteg,
och det kommer att krävas större ansträngningar och större beslutsamhet för att nå konkreta
resultat.
I fråga om jordbruket har de polska myndigheterna nyligen ändrat sin ståndpunkt i
förhandlingarna och försöker att finna en lösning som skall garantera att de polska
jordbrukarna, som är mycket oroliga för sin framtid i EU, får goda konkurrensvillkor.
Samtidigt bör man se till att genomföra den nödvändiga moderniseringen inom
jordbrukssektorn.
Ett annat problem som också måste lösas rör stålindustrin. De polska myndigheterna har
förelagt kommissionen ett återuppbyggnadsprogram som ansågs vara tillfredsställande. Det
finns emellertid några frågor som måste lösas, särskilt beträffande de investeringar som krävs,
subventionerna och minskningen av personalen. Med en arbetslöshet på 18 procent är detta ett
särskilt känsligt problem, men den polska regeringen är medveten om det.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att samtidigt som Polen håller på att lösa de problem
som i stort sett samtliga kandidatländer har, närmar sig landet ett EU-medlemskap och
föredraganden är övertygad om att Polen kommer att ansluta sig inom den fastställda
tidsramen.
PE 320.209
SV
42/55
RR\481738SV.doc
Slovakien
Den del av resolutionen som rör Slovakien innehåller framför allt ett antal frågor och
rekommendationer. De rör punkter som även tas upp i kommissionens rapport eller i
Europaparlamentets tidigare resolutioner. Frågorna är inte unika för Slovakien, men det är
viktigt att Europaparlamentet intar en kritisk hållning fram till slutet av förhandlingarna för att
kunna göra ett gott arbete i samband med att anslutningen skall beviljas. Kommentarerna om
korruptionen och den romska befolkningen är avsedda att uppmuntra den slovakiska
regeringen att göra ytterligare framsteg på dessa områden. Arbetet är inte färdigt än, även om
offentliggörandet av kommissionens rapport var början på slutskedet. De nya
medlemsstaterna måste vara redo då de ansluter sig. I samband med att den sista bedömningen
görs bör Europaparlamentet hålla fast vid rimlighetsprincipen. Vi kan inte begära mer av de
nya medlemsstaterna än de nuvarande medlemsstaterna klarar av att prestera.
Föredraganden är övertygad om att Slovakien kommer att kunna lösa de återstående frågorna.
Sedan valet 1998 har reformerna genomförts i en imponerande takt. Det finns ingen anledning
till att detta inte skulle kunna fortsätta med tanke på det positiva resultatet i valet i september.
Valresultatet visade också för andra gången att de slovenska medborgarna inte vill ha en
sådan regering igen, som styrde landet före 1998. Några av Slovakiens problem härrör från
den perioden, men det vore orättvist att fortsätta att hänvisa till den perioden som om det
fortfarande vore något fel med landet.
Föredraganden har valt att inte nämna de så kallade Benes-dekreten. Normalt sett bör vi vara
noga att använda oss av vår historia i politiska sammanhang, men det vore oklokt att koppla
denna fråga till anslutningen. Om det behövs en debatt i frågan bör vi låta Slovakiens
medborgare med slovakiskt och ungerskt ursprung sköta den debatten.
Slovenien
Redan 1997 innehöll kommissionens rapport slutsatsen att Slovenien uppfyllde de politiska
kriterier som fastställdes i Köpenhamn. Sedan dess har landet gjort framsteg för att stärka de
demokratiska institutionerna. Idag har Slovenien en fungerande marknadsekonomi som bör
kunna stå emot den internationella konkurrensen. De ekonomiska, administrativa och
politiska framstegen och uppfyllandet av Köpenhamnskriterierna gör att Slovenien är bland de
länder som lagt ner mest arbete på att införliva gemenskapens regelverk.
Den slovenska regeringen och det slovenska parlamentet (vilka i praktiken omfattar hela
landets ledning) ger sedan flera år tillbaka landets EU-anslutning högsta prioritet.
Det är uppenbart att man måste fortsätta arbetet med att omstrukturera ekonomin och förbättra
den gällande konkurslagstiftningen. Man har emellertid redan minskat antalet olösta fall av
tvångsförlikningar, konkurser, handelstvister och utbetalningsorder inom handeln. Man har
reformerat rättsväsendet vilket snabbat upp rättegångarna.
RR\481738SV.doc
43/55
PE 320.209
SV
Fram till nyligen låg antalet internationella företag som fanns representerade i Slovenien
under genomsnittet på grund av den kollektiva psykologi som fick allmänheten att vara rädd
för att ett litet lands ekonomi skulle översvämmas av utländskt kapital, men situationen har nu
normaliserats. Som ett exempel på detta kan nämnas att 76 procent av kapitalet inom
banksektorn nu är privatägt, en utveckling som skett snabbt och som förhoppningsvis kommer
att fortsätta i Slovenien.
Med den tillfredsställande administrativa kapacitet landet har kan man förmoda att de
institutionella reformerna på konsumentskyddsområdet kommer att fullföljas och de frågor
som ännu är olösta bör inte utgöra några större problem.
Slovenien har inom ramen för respekten för de mänskliga rättigheterna åtagit sig att
upprätthålla en god nivå på det generella skyddet för minoriteterna, i synnerhet för de cirka
3 000 romer som bor i landet och som har tillgång till vanliga och specialiserade skolor och
sändningar på två nationella radiokanaler samt en tidning. Dessa strukturer utnyttjas även av
de romska familjer som endast passerar Slovenien på väg västerut.
Landet har, efter en överenskommelse med gemenskapens förhandlare, valt att förbli en enda
region fram till 2006. Därefter skall man, på grundval av de erfarenheter man gör under de
kommande åren, se om detta är den bästa lösningen eller om man i stället skulle kunna dela
upp territoriet efter de utvecklingsbehov som finns runtom i landet.
Slovenien är ett av de länder som, enligt de utländska experterna och politikerna, kommer att
vålla minst problem i samband med de reformer som skall genomföras på vägen mot en
gemensam europeisk struktur.
Sammanfattningsvis finns det en välgrundad förhoppning om att Slovenien kommer att kunna
uppfylla sina åtaganden inom de tidsramar som fastställts om landet fortsätter i samma takt
som hittills.
Bulgarien
Den 9 oktober 2002 publicerade kommissionen ett strategidokument (”Mot ett utvidgat EU”)
och sin senaste rapport om Bulgariens framsteg mot anslutningen.
Föredraganden välkomnar att rapporten erkänner de framsteg Bulgarien gjort för att uppfylla
Köpenhamnkriterierna och de stora framsteg landet gjort i förhandlingarna. Av 2002 års
rapport framgår att Bulgarien nu har en fungerande marknadsekonomi som kommer att kunna
stå emot konkurrenstrycket och marknadskrafterna inom EU på medellång sikt, under
förutsättning att landet fortsätter att genomföra sitt reformprogram.
Regeringen, med premiärminister Simeon Saxe-Coburg-Gotha i spetsen, har styrt landet i
över ett år och föredraganden tillstår att man tycks ha gjort stora ansträngningar för att
reformera rättsväsendet. En handlingsplan har antagits för att ta itu med korruptionen, och
arbetet med att reformera den offentliga förvaltningen fortsätter i snabb takt. Några
PE 320.209
SV
44/55
RR\481738SV.doc
grundläggande brister kvarstår emellertid, som förhindrar utvecklingen på många områden.
Ändringarna av lagen om rättsväsendet, vilka avser att förebygga korruption inom
rättsväsendet (exempelvis skall domarna avge en egendomsförklaring) välkomnas, men man
måste så snart som möjligt ta itu med själva rättsväsendets struktur, liksom frågan om
domarnas immunitet. Bulgarien spenderar fortfarande relativt lite på sitt rättsväsende, jämfört
med exempelvis genomsnittet inom EU och landets egna försvarsutgifter. Men förslaget som
justitieminister Stankov lade fram den 17 oktober om att i statsbudgeten avsätta 6,9 miljoner
euro för reformen av rättsväsendet kommer att vara ett steg i rätt riktning, om det genomförs.
De planerade ändringarna av lagen om den offentliga förvaltningen innebär att förfarandena
för tillsättning av tjänster inom den offentliga förvaltningen ändras för att stärka
ansvarsskyldigheten, förbättra fortbildningen (bland annat rörande handläggning av
EU-program) och reducera antalet politiskt tillsatta tjänster.
Trots handlingsplanen är korruptionen fortfarande sådan att den av bulgarerna själva uppfattas
(och upplevs) som genomträngande. Samtidigt som Bulgarien flyttat upp till 45:e plats (av
102) i Transparency Internationals korruptionsindex (jämfört med sin tidigare 57:e plats)
behövs fortfarande omfattande förbättringar. Arbetet måste fortsätta för att skapa en
inställning mot korruption både inom förvaltningen och i hela samhället. Vi kan i detta
sammanhang konstatera att ett antal privatiseringar för närvarande håller på att undersökas,
och att utkastet till lag som skall ändra och komplettera strafflagstiftningen (2002) utgör ett
nytt sätt att hantera korruption, som grundar sig på internationella normer (det vill säga EU:s
och Europarådets normer), och reformer skall genomföras för att ta itu med korruptionen
inom skatte- och tullväsendet.
I ekonomiskt hänseende är Bulgariens tillväxt på 4 procent och makroekonomiska stabilitet
uppmuntrande, och föredraganden konstaterar att Bulgariens kreditvärdighet förbättrats hos
flera internationella kreditvärderingsbyråer (exempelvis Standard and Poors, Japan Credit
Rating Agency). Men med en arbetslöshet på 21,4 procent 2001 och omstruktureringar som
innebär påfrestningar för många personer, medför förbättringarna ingen positiv ringar-påvattnet-effekt för de vanliga medborgarna, vilket är negativt i sig, men även för deras
inställning till ett framtida EU-medlemskap. (I juli sjönk allmänhetens stöd för ett
EU-medlemskap något jämfört med föregående månad). I detta sammanhang välkomnas
inrättandet av det bulgariska rådet för europeisk kommunikation (CEC) som skall ta itu med
kommunikationsstrategin i samband med förberedelserna inför EU-medlemskapet. Det skall
påpekas att allmänhetens missnöje bland allmänheten på grund av att levnadsvillkoren inte
har förbättrats. Detta missnöje har hittills inte lett till några krav om politiska alternativ
(enkäter har visat att även om endast en liten del av befolkningen fortfarande stöder
regeringen, är det mycket få som skulle föredra en annan regering).
Föredraganden är också bekymrad över det stora antalet barn som finns på olika barnhem, och
är oroad över rapporterna (exempelvis Amnesty Internationals rapport av den
10 oktober 2002) om de dåliga förhållandena i barnhemmen, ålderdomshemmen och hemmen
för funktionshindrade. Man har fortfarande inte antagit någon sekundärlagstiftning som kan
komplettera den nya lagen om barnets skydd har ännu inte godkänts, och genomdrivandet och
genomförandet av själva lagen måste förbättras. Bulgarien bör utöka sina insatser för att
garantera att barnets bästa beaktas och att barn endast placeras på hem som en sista utväg.
Förutom de frågor som rör barnhemsvård, finns det problem med barnsexhandel, i synnerhet
RR\481738SV.doc
45/55
PE 320.209
SV
med flickor (vilket konstaterades i det amerikanska utrikesministeriet i en rapport i juni 2002).
I samband med de omfattande problemen med korruption och gränskontroller har man under
de senaste åren gjort framsteg när det gäller att lösa detta problem, men ytterligare insatser
krävs.
Den 12 september 2002 antog ministerrådet en lag som förbjuder diskriminering och som
omfattar de direktiv som genomför principerna om lika behandling utan diskriminering på
grund av socialt eller etniskt ursprung och lika behandling mellan män och kvinnor. Frågan
rörande den romska befolkningen kan emellertid i bästa fall betraktas som en symbolisk fråga.
Den 29 november 1999 undertecknade premiärminister Ivan Kostov och G ünter Verheugen,
kommissionsledamot med ansvar för utvidgningen, ett Memorandum of Understanding där
följande åtaganden gjordes: Reaktor 1 och 2 vid Kozloduys kärnkraftverk skulle stängas före
slutet av 2002 och datum för att stänga reaktor 3 och 4 skulle fastställas inom samma tidsfrist
(till senast 2008 respektive 2010). Man kom också överens om att reaktor 5 och 6 skulle
moderniseras och göras driftsäkra med hjälp av ett lån från Euratom. Vissa uttryckte
önskemål om att reaktor 3 och 4 bör stängas före slutet av 2006, medan andra ansåg att
reaktorerna bör stängas efter 2006.
Kozloduys kärnkraftverk står för en väsentlig del av Bulgariens energiproduktion och för
landets energiexport till grannländerna. Det finns emellertid motstridiga uppgifter om
Kozloduys betydelse för Bulgariens ekonomi. Föredraganden har därför begärt att man så
snart tillfälle ges gör en objektiv undersökning om vilka de ekonomiska och sociala
konsekvenserna blir om man stänger reaktor 3 och 4 i ett tidigt skede.
Bulgarien har haft vissa problem med att samordna föranslutningsstödet från EU, även om det
finns tecken på förbättringar. Vi skulle emellertid vilja veta hur pass effektivt dessa medel
utnyttjas, i synnerhet när det gäller hur välinriktade och väl förvaltade de olika programmen
och projekten inom Phare, Ispa och Sapard är.
Sedan de terroristattacker som utfördes mot Förenta staterna den 11 september 2001 har
Bulgarien fortsatt att utgöra en pålitlig partner som utnyttjade sitt senaste ordförandeskap i
FN:s säkerhetsråd väl, och som erbjudit sitt stöd till sina europeiska och amerikanska allierade
i deras agerande mot terroristhotet. Bulgarien anpassar sig till EU:s GUSP och fortsätter att
vara en faktor som bidrar till stabilitet i sydöstra Europa. Förutom landets bidrag till ISAFuppdraget, har Bulgarien även tillåtit överflygningar och upprättande av baser i samband med
operationerna i Afghanistan.
Bulgarien försöker nu att få ett erbjudande om medlemskap i Nato vid toppmötet i Prag i
november 2002. Som en del av Natos handlingsplan för medlemskap inriktar man sig på att
göra sina väpnade styrkor professionella och förse dem med ny utrustning för att göra dem
mer kompatibla med Nato-medlemmarnas väpnade styrkor. Man har även anslagit mer medel
för att genomföra militära reformer.
PE 320.209
SV
46/55
RR\481738SV.doc
Rumänien
Under de senaste månaderna har Rumänien gjort tydliga och konstaterbara framsteg i en rad
viktiga frågor. Landets omfattande omstruktureringar på försvars- och säkerhetsområdet och
de nya strategier som genomförts gör både att Rumänien tar ett stort steg framåt mot ett
EU-medlemskap, och att Nato kommer att fatta ett positivt beslut om Rumäniens medlemskap
vid toppmötet i Prag den 22 november. Introduktionsperioden för medlemskapet i Nato ser ut
att bli 18 månader i stället för den sedvanliga perioden på tre år, och Rumänien kommer
under den perioden att kunna stärka de framgångar som landet redan siktar på att nå.
Nato-huset är ett nytt initiativ i form av en liten oberoende stiftelse som finansieras av
näringslivet, men som upprättats av regeringen. Stiftelsen skall informera och engagera det
civila samhället i det stora steg som ett medlemskap i Nato innebär, vilket även inkluderar att
man ser över medborgarnas förpliktelser, liksom deras rättigheter och friheter.
Avsevärda insatser har gjorts i Svarta havs-samarbetet genom att man i juni i år inrättade en
ny institutionell ram för detta samarbete tillsammans med andra länder runt Svarta havet.
Detta steg gynnar också landets anslutning till EU med hänsyn de olika miljökrav som ställs.
De juridiska problemen rörande båttransporter på Donau och de praktiska problem som
skapades under Kosovo-konflikten och andra kriser i området, är en tvärgående fråga som
påverkar flera ansökarländer, men när de väl får sin lösning kommer Rumänien att ta ett stort
och välbehövligt steg framåt i fråga om marknadstillgång och allmän ekonomisk utveckling.
En positiv nyhet är att BNP steg med 4,9 procent i reala termer 2001 efter att ha sjunkit under
tre år i följd, och under 2002 beräknas BNP stiga med 5 procent. Under 2002 stiger också
Rumäniens export med 11,5 procent jämfört med 2001, men importen är fortfarande större än
exporten, vilket gör att landet hade ett underskott i betalningsbalansen 2001 uppgående till
3,5 procent av BNP. Det nya målet för det konsoliderade budgetunderskottet ligger på
3 procent av BNP för 2003-2005. Inflationen är fortfarande hög (30,3 procent 2001) även om
regeringen hoppas kunna nå målet med en inflation på 22 procent 2002 och få ner den till
10 procent 2004. Arbetslösheten har stigit från 7,1 procent i november 2001 till
uppskattningsvis 12,4 procent 2002 även om den verkliga siffran tycks vara betydligt högre
än regeringens officiella siffror visar. Den övergripande bilden visar att Rumäniens
ansträngningar för att nå makroekonomisk stabilitet är framgångsrik, trots den svarta
ekonomin.
Till följd av kommissionens återkommande rapport har den rumänska regeringen förbundit
sig att se till att Rumänien är redo att ansluta sig till EU senast den 1 januari 2007, för att på
så sätt garantera att landet oundvikligen ansluter sig vid det datumet. Vid
regeringssammanträdet torsdagen den 31 oktober förmedlade premiärministern och hans
regering en detaljerad förteckning över de åtgärder som skall vidtas och avslutas inom de
olika ministerierna och judeterna (administrativa enheter) för att kunna avsluta
anslutningsprocessen i regeringshänseende. Denna omfattande förteckning behandlades och
godkändes, och ministerierna åtog sig att med full kraft bidra till processen. Detta omfattande
och lovvärda initiativ måste få EU-institutionernas fulla stöd. Kommissionen har redan
uttryckt sitt stöd, och Europaparlamentet bör göra det samma. En sådan förklaring skulle
givetvis inte vara bindande för Europaparlamentet om Rumänien inte skulle klara att
genomföra sitt regeringsprogram. Men skulle landet lyckas (och detta är onekligen möjligt
RR\481738SV.doc
47/55
PE 320.209
SV
med tanke på den politiska viljan) är det inte mer än rätt, rent av oundvikligt, att landet
ansluter sig till EU. Parlamentet kan godkänna datumet den 1 januari 2007.
Ett medlemskap i Nato innebär inte, eller i mycket liten utsträckning, en förbättring i fråga om
den svåra och fortsatta fattigdomen som en stor del av Rumäniens befolkning kämpar mot för
närvarande. Lönerna ligger långt under uppvärmningskostnaderna, och Rumänien har mycket
svåra vintrar samtidigt som Ryssland höjer sina oljepriser. Dessutom tillkommer behovet av
livsmedel, kläder, läkarvård och transporter. Många har fullt upp med att överleva, i synnerhet
på landsbygden där ett absolut krav måste vara att man ser till att tillfredsställa de
grundläggande behoven såsom rinnande vatten och primärhälsa. Kommissionens
omstrukturerade färdplan skulle med fördel kunna inriktas mer direkt på att finna lösningar
för att tillhandahålla dessa absoluta livsnödvändigheter som Rumäniens många jordbrukare
och de fattigaste i städerna så akut behöver.
Samtidigt har den rumänska regeringen och det rumänska civila samhället gått samman för att
lyckas ta itu med de svåraste problemen i fråga om social utslagning. Ett utmärkt exempel
finns i fråga om barn med särskilda behov, där man med gott resultat infört moderna metoder
inom barnavården och startat en kampanj mot barnhandel och andra korrupta sätt att utnyttja
barn, i synnerhet brottslingars och deras kumpaners sätt att få inkomster genom att sälja barn.
Trots opassande påtryckningar utifrån håller den rumänska regeringen på att vinna denna
kamp. Strategin avseende social integrering får också positiva konsekvenser för andra
samhällsgrupper som tidigare varit marginaliserade, exempelvis romerna och de
funktionshindrade. Planerna avseende den romska befolkningen i landet går framåt, och tack
vare att man tillsatt en kommitté för funktionshindrade kommer man antagligen att kunna ha
en nationell strategi för funktionshindrade inom rimlig tid. Ett absolut krav måste vara att man
skapar professionella standarder och etiska organ. Ett första steg har tagits genom planerna att
inrätta ett hälsoetiskt organ som, när det väl inrättats, förhoppningsvis kommer att kunna
stoppa utnyttjandet av barn och vuxna genom utländska organisationer och institutioner vars
verksamhet i Rumänien utan tvekan skulle vara otillåten i deras egna miljöer, länder eller
stater. I detta sammanhang bör man överväga att bevilja externt stöd till den planerade skolan
för advokater. I kommissionens återkommande rapport framställs Rumäniens återvändande
till den europeiska fållan efter så många års utestängning som ett mycket viktigt och
avgörande steg. Nu när EU skall utvidgas med tio länder, och mot bakgrund av den bulgariska
premiärministerns allt annat än gynnsamma uttalanden, är man från rumänskt håll oroliga att
det inte är landets egna förberedelser, utan de nyaste medlemsländerna som kommer att ligga
till hinder för landets anslutning. Detta får inte hända och den pågående utvidgningen kan inte
anses vara avslutad förrän Rumänien anslutit sig till EU. Föredraganden rekommenderar
starkt att Europaparlamentet ger en klar signal om detta.
PE 320.209
SV
48/55
RR\481738SV.doc
22 oktober 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR EKONOMI OCH VALUTAFRÅGOR
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över de enskilda kandidatländernas framsteg på vägen mot anslutning
(KOM(2002) 700 – C5-0474/2002 – 2002/2160(INI))
Föredragande: Christa Randzio-Plath
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 8 oktober 2002 utsåg utskottet för ekonomi och valutafrågor
Christa Randzio-Plath till föredragande.
Vid utskottssammanträdet den 21 oktober 2002 behandlade utskottet förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet enhälligt nedanstående slutsatser.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Christa Randzio-Plath (ordförande och
föredragande), José Manuel García-Margallo y Marfil, Philippe A.R. Herzog och John Purvis
(vice ordförande), Hans Blokland, Hans Udo Bullmann, Bert Doorn (suppleant för Jonathan
Evans), Carles-Alfred Gasòliba i Böhm, Christopher Huhne, Othmar Karas, Piia-Noora
Kauppi, Werner Langen (suppleant för Ingo Friedrich), Hans-Peter Mayer, Bernhard Rapkay,
Mónica Ridruejo, Bruno Trentin, Jaime Valdivielso de Cué (suppleant för Generoso Andria).
RR\481738SV.doc
49/55
PE 320.209
SV
SLUTSATSER
Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor, mänskliga
rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga följande i
sitt resolutionsförslag:
1.
Europaparlamentet gläds åt att samtliga kandidatländer har gjort betydande framsteg
sedan den förra rapporten. Men även om alla kandidatländer har haft en god
ekonomisk tillväxt under de senaste åren återstår mycket att göra. De ekonomiska
reformerna måste till exempel, inom ramen för en hållbar utveckling, åtföljas av
åtgärder för att främja sysselsättningen och den sociala integrationen.
2.
Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att ytterligare ett land, Bulgarien,
nu för första gången anses vara en fungerande marknadsekonomi, men håller med
kommissionen om att reformarbetet måste fortsätta, så att den bulgariska ekonomin
kan stå emot det konkurrenstryck som uppstår vid ett EU-medlemskap.
3.
Europaparlamentet välkomnar de stora framsteg som har gjorts för att införliva och
anpassa lagstiftningen om finansiella tjänster men betonar att de flesta länderna
fortfarande är i akut behov av kraftfulla insatser för att stärka de regel- och
tillsynssystem som krävs för att garantera en välfungerande finansmarknad. I detta
sammanhang är det särskilt viktigt att se till att all relevant lagstiftning om
penningtvätt och bedrägeribekämpning genomförs och efterlevs på ett riktigt sätt från
och med anslutningsdatumet.
4.
Europaparlamentet instämmer i kommissionens farhågor när det gäller kampen mot
korruption och ekonomisk brottslighet och framhåller att gemenskapens regelverk i sin
helhet måste införlivas och tillämpas på detta område.
5.
Europaparlamentet konstaterar att kommissionen noggrant har studerat i vad mån
kandidatländerna har uppnått åtagandet att tillhandahålla tjänster i allmänhetens
intresse, i enlighet med det önskemål som Europaparlamentet uttryckte i resolutionen
av den 13 november 2001.
6.
Europaparlamentet påminner om vikten av att gå vidare med reformen av
förvaltningssystemet och den offentliga tjänstesektorn. Det är av största vikt att
reformerna tar hänsyn till behoven när det gäller infrastruktur, utbildning, fortbildning
och miljölagstiftning.
7.
Europaparlamentet påminner om att ett medlemskap i EU innebär att man antar en viss
samhällsmodell som har vissa följder när det gäller socialpolitik och att man därför bör
sträva efter att garantera en hög social trygghetsnivå för samtliga medborgare.
Dessutom krävs ett effektivt system för konsumentskydd.
PE 320.209
SV
50/55
RR\481738SV.doc
8.
När det gäller konkurrenspolitiken håller Europaparlamentet med kommissionen om
att merparten av konkurrenslagstiftningen har införlivats. Mycket uppmärksamhet
måste dock ägnas åt att förbättra genomförandet och efterlevnaden av denna
lagstiftning, så att det skapas garantier för helt lika konkurrensvillkor. Förbättringarna
bör emellertid ta hänsyn till särdragen i de lokala strukturerna för social
sammanhållning.
9.
Europaparlamentet anser när det gäller frågan om statligt stöd till vissa sektorer och
regioner att villkoret för de östtyska delstaternas anslutning bör utgöra en riktlinje för
de nu aktuella anslutningarna.
10.
Europaparlamentet konstaterar med viss oro att det finns särskilda områden med
skatteprivilegier för utländska investerare, något som måste avvecklas.
11.
Europaparlamentet föreslår därför att en översyn, liknande den som gjorts av
Primarolo-gruppen, utförs för alla enskilda kandidatländer, så att man upptäcker
sådana åtgärder som orsakar – eller eventuellt skulle kunna orsaka – skadlig
skattekonkurrens.
12.
Europaparlamentet ser med oro på den låga företagsbeskattningen i vissa
kandidatländer, bland annat Cypern och Estland, och ifrågasätter om de åtgärder som
kommissionen nyligen förhandlat fram är tillräckliga.
13.
Europaparlamentet konstaterar att centralbankernas självständighet inte längre är
ifrågasatt. Parlamentet delar kommissionens stora farhågor beträffande den polska
centralbankens självständighet, framför allt när det gäller ekonomiskt oberoende och
personal i oberoende ställning.
14.
När det gäller EMU-medlemskap håller Europaparlamentet med kommissionen om att
nya medlemsstater inte får eller skall gå över till euron direkt vid anslutningen.
Parlamentet framhåller det ekonomiska och politiska värdet i att alla medlemsstater
deltar fullt ut i Ekonomiska och monetära unionen. Det bör dock noteras, med tanke
på åtstramningarna i samband med förberedelserna av övergången till euron, att en
alltför snabb och dåligt förberedd EMU-anslutning skulle kunna leda till en
destabilisering av de monetära, ekonomiska och sociala systemen i de berörda
länderna.
15.
Europaparlamentet anser emellertid att kritik på vissa punkter inte bör påverka
parlamentets i grunden positiva inställning till utvidgningsprocessen och vikten av att
länderna i Central- och Östeuropa blir fullvärdiga medlemmar i Europeiska
gemenskapen.
16.
Europaparlamentet understryker även att medlemskapet i sig självt gör det lättare för
kandidatländerna att nå de mål som EU strävar efter.
RR\481738SV.doc
51/55
PE 320.209
SV
5 november 2002
YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALFRÅGOR
till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik
över de enskilda kandidatländernas framsteg på vägen mot anslutning
(KOM(2002) 700 – C5-0474/2002 – 2002/2160(INI))
Föredragande: Miet Smet och Harald Ettl
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 12 april 2002 utsåg utskottet för sysselsättning och socialfrågor
Miet Smet och Harald Ettl till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 21 oktober och 5 november 2002 behandlade utskottet
förslaget till yttrande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet nedanstående slutsatser med 17 röster
för och 2 nedlagda röster.
Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen: Theodorus J.J. Bouwman (ordförande),
Miet Smet och Harald Ettl (föredragande), Hans Udo Bullmann (suppleant för Jan
Andersson), Philip Bushill-Matthews, Chantal Cauquil (suppleant för Sylviane H. Ainardi),
Alejandro Cercas, Proinsias De Rossa, Carlo Fatuzzo, Stephen Hughes, Ioannis Koukiadis
(suppleant för Enrico Boselli), Arlette Laguiller, Bartho Pronk, Lennart Sacrédeus, Helle
Thorning-Schmidt, Ieke van den Burg, Anne E.M. Van Lancker, Barbara Weiler och Sabine
Zissener (suppleant för Regina Bastos.
PE 320.209
SV
52/55
RR\481738SV.doc
SLUTSATSER
Utskottet för sysselsättning och socialfrågor uppmanar utskottet för utrikesfrågor, mänskliga
rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik att som ansvarigt utskott infoga följande
punkter i sitt resolutionsförslag:
Punkt 1
Europaparlamentet betonar att samtliga länder som förhandlar om medlemskap i EU de facto
har avslutat kapitlet om socialpolitik och sysselsättning, och betonar att det av dessa länder
endast är Rumänien som inte avslutat kapitlet om fri rörlighet för personer.
Punkt 2
Europaparlamentet välkomnar att flera länder under 2002 tycks avsluta en period av
personalminskningar och i stället uppvisar en minskad arbetslöshet. I genomsnitt präglas
kandidatländerna emellertid fortfarande av en stigande arbetslöshet. Europaparlamentet
välkomnar den gemensamma bedömningen av de sysselsättningspolitiska prioriteringarna
som undertecknats av kommissionen och respektive kandidatland - med undantag för
Lettland, Rumänien och Bulgarien - och som utgör ett viktigt steg i ländernas förberedelser
för att kunna delta i Luxemburgprocessen. Förhoppningsvis kommer den gemensamma
bedömningen av de sysselsättningspolitiska prioriteringarna att färdigställas inom kort även
för de tre återstående länderna. Det behövs nu en effektiv övervakning av de prioriteringar
som fastställs i de gemensamma bedömningarna mot bakgrund av den stigande
arbetslösheten, i synnerhet bland den unga och mest utsatta delen av befolkningen. De
åtgärder måste vidtas som krävs för att skapa nya arbetstillfällen och minska stelheten på
arbetsmarknaden samt minska den skillnad som finns mellan arbetsmarknadens behov och
arbetskraftens kunskaper, vilket också konstaterats av kommissionen.
Punkt 3
Europaparlamentet begär att man beviljar ytterligare statligt stöd för omstrukturering av
industrier i de kandidatländer som har en tung industri. Med hjälp av direktstöd för
omstruktureringar skall man garantera att omstruktureringarna lyckas utan att leda till
snedvriden konkurrens. Ytterligare stödåtgärder bör vidtas för att förebygga en alltför
omfattande arbetslöshet och social utslagning.
Punkt 4
Europaparlamentet hävdar att dialogen mellan arbetsmarknadens parter måste stärkas i
samtliga kandidatländer för att bidra till den demokratiska utvecklingen när det gäller socialoch arbetslagstiftningen. Dialogen mellan arbetsmarknadens parter bör stärkas inom olika
sektorer och branscher och man bör anstränga sig ytterligare för att se till att de anställda
informeras och rådfrågas inom företagen.
Punkt 5
RR\481738SV.doc
53/55
PE 320.209
SV
Europaparlamentet betonar vikten av att stimulera gränsöverskridande samarbete mellan
lokala myndigheter, näringslivet, fackföreningar och lokala utbildningsinstitutioner på båda
sidor för att hjälpa arbetstagarna att anpassa sig bättre till förändringarna på arbetsmarknaden.
Punkt 6
Europaparlamentet betonar vikten av att investera i hållbar hälso- och sjukvård och hållbara
pensionssystem, och begär att man genomför utgiftsreformer där det behövs.
Europaparlamentet begär ånyo att man särskilt anstränger sig för att bekämpa användningen
av illegal arbetskraft eftersom omfattande användning av sådan arbetskraft innebär en
snedvridning av den inre marknaden, ett minskat antal skattebetalare och kan utgöra ett hinder
för genomförandet av ett pensionssystem i praktiken, liksom för att bekämpa utnyttjande av
barnarbetskraft och varje form av slaveri.
Punkt 7
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
Europaparlamentet påpekar att nästan hela gemenskapens regelverk rörande hälsa och
säkerhet på arbetsplatsen har införlivats i kandidatländernas egna lagstiftningar, men i vissa
kandidatländer behövs fortfarande sekundärlagstiftningen för att alla lagar skall införlivas.
Gemenskapens regelverk måste genomföras i praktiken oavsett om det medför vissa
kostnader. Europaparlamentet begär att man genom utbildning och tillräcklig personal
förbättrar yrkesinspektionerna för att se till att hälso- och säkerhetslagstiftningen verkligen
respekteras.
Punkt 8
Sociallagstiftning
Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att sociallagstiftningen är en lika viktig del av
gemenskapens regelverk som exempelvis konkurrenslagstiftningen. Inte bara hälso- och
säkerhetslagstiftningen måste respekteras fullt ut, utan även arbetstagarnas rättigheter,
arbetstidsbestämmelserna, samt rätten till lika möjligheter och lika lön för kvinnor och män.
De administrativa resurserna måste utökas för att man skall kunna se till att
sociallagstiftningen verkligen respekteras. Europaparlamentet begär att man särskilt ser till att
genomföra sociallagstiftningen i fråga om vägtransporter i vissa länder, i synnerhet när det
gäller arbetstidsbestämmelserna.
Punkt 9
Europaparlamentet välkomnar den positiva utvecklingen i flera länder i fråga om
minoriteternas situation. I de länder där det finns en ansenlig romsk befolkning har man gjort
framsteg i genomförandet av de nationella handlingsplanerna för att ta itu med
diskrimineringen och förbättra levnadsförhållandena. Det är beklagligt att romerna fortfarande
diskrimineras när det gäller tillgången till utbildning, bostad och arbete. Handlingsplanerna
bör genomföras i nära samarbete med företrädare för den romska befolkningen, och man bör
arbeta ytterligare för en bättre överensstämmelse med gemenskapens regelverk mot
PE 320.209
SV
54/55
RR\481738SV.doc
diskriminering i enlighet med artikel 13 i EG-fördraget. Europaparlamentet anser att de
icke-statliga organisationerna och frivilligorganisationerna har en viktig roll när det gäller att
tillhandahålla sociala tjänster för funktionshindrade personer och för de mest utsatta
grupperna som riskerar social utslagning.
Punkt 10
Rumänien och Bulgarien
Europaparlamentet erkänner det arbete som Bulgarien och Rumänien redan lagt ner för att se
till att deras respektive lagstiftning överensstämmer med gemenskapens regelverk, men
betonar att de måste underteckna den gemensamma bedömningen av de
sysselsättningspolitiska prioriteringarna. Rumäniens regering har uttryckligen prioriterat
bekämpningen av social utslagning och fattigdom. Europaparlamentet uppmanar Bulgarien att
vidta ytterligare åtgärder för de socialt utsatta grupperna i samhället, i synnerhet i fråga om
levnadsförhållandena i olika anstalter.
RR\481738SV.doc
55/55
PE 320.209
SV