Livsnödvändigt
med omvärldskoll
Systematisk bevakning av
omvärlden och definition av
kritiska framgångsfaktorer för
framtiden är livsviktigt för alla
organisationer. Samtidigt blir
det allt svårare att hänga med
i utvecklingen, inte minst på
grund av ny teknik som förändrar våra beteenden i grunden.
Höstens träff i Women on the
Board gav många tänkvärda
råd och användbara verktyg
för hur styrelsen kan bidra till
företagets strategiska utvecklingsarbete genom en effektiv
omvärldsbevakning.
Christine
har ordet
Women on
the Board
The inspiring
meeting
of brains
”Har vi skickat ut några Dragomaner?” Frågan ställdes av Jan
Sturesson, en av talarna på höstens Women on the Board-träff.
Dragomanerna fungerade som ett
slags utsända agenter, ett slags
dåtidens omvärldsbevakare, i det
osmanska väldet. Dragomanerna
underrättelseverksamhet bidrog
till att det osmanska väldet bestod
i 600 år.
Systematisk bevakning av
konkurrenter och marknads­
förändringar är livsviktigt för
alla organisationer. Samtidigt
blir denna uppgift allt svårare,
eftersom marknaden är global och
förändringshastigheten högre än
någonsin. Det gäller särskilt den
tekniska utvecklingen, med bland
annat sociala medier som växer
explosionsartat och på många sätt
revolutionerar mänskligt beteende.
Så hur ska man hinna hänga
med? Ericsson har löst problemet
genom att inrätta en särskild
organisation vars enda uppgift
är att förse de olika affärsområdena med strategiska studier och
framtids­analyser av konsumentmarknaden. Ett samstämmigt
budskap från talarna på höstens
träff var just hur viktigt det är att
ta sig tiden att tänka och reflektera, gärna i en annan miljö än
den vardagliga.
Vi har inrättat en Women on
the Board-grupp på Facebook, för
Syftet med Women on the board
är att erbjuda ett alternativt
forum för diskussion av frågor och
ämnen som rör dig i din roll som
ledare och samtidigt synliggöra
kompetens som finns hos kvinnor
i svenskt näringsliv. Det gör vi för
att på sikt få in ännu fler kvinnor
på samma position som din.
att få ytterligare ett forum där
vi kan stimulera och inspirera
varandra, och utbyta erfarenheter
kring styrelsearbete. Vi vill också
uppmuntra till diskussion och
debatt. Hittar du något du vill förmedla till vårt nätverk är PwC:s
Women on the Board på Facebook
ett utomordentligt verktyg för
detta. För att gå med måste du
först vara medlem på Facebook.
Sök efter PwC – Women on the
Board och begär att få bli medlem. Där finns också länkar till
alla talarnas presentationer.
Nästa träff i Women on the
Board blir den 9 maj 2012, så lägg
in det i kalendern redan nu!
Christine Rankin
PwC
Ambitionen är att träffas två
gånger per år för samtal, debatt
och föreläsningar. Sedan minglar
vi en stund tillsammans. Du
som har förslag på intressanta
ämnen för kommande träffar är
välkommen att kontakta mig på
[email protected]
eller 070-929 32 04.
Vi var där
Karin Folkesson
Nordea
Åsa Ralpher
AAC Global
Kristina Schauman
Apoteket
Helene Bergqvist, Pertendo AB
och Katja Severin Danielsson,
PwC
Ulla-Britt Fräjdin-Hellqvist
Fräjdin & Hellqvist AB
Cecilia Versteegh
Bonver
Mengmeng Du
Spotify Sverige
Julie Kronström Carton
Institutet för framtidsstudier
i Köpenhamn
Köpenhamn är en privat, ickevinstdrivande tankesmedja.
Verksamheten finansieras
genom medlemskap. Medlemmarna är både privata och
offentliga företag som får ta del
av institutets forskningsrön,
samt tillgång till bollplank
och strategisk rådgivning.
Bland kunderna märks stora
nordiska företag som Ikea,
Nordea och Statoil. De tjänster
institutet tillhandahåller är
framtidsstudier, trendanalyser
samt utveckling av framtidsscenarier.
Läs mer på www.cifs.dk
Julie Kronström Carton,
analytiker vid Institutet
för Framtidsstudier
”Ta till vara alla galna
tankar och idéer”
”Vi har ett fantastiskt
koncept som vi vet fungerar,
så det finns ingen anledning
att förändra det i grunden,
vi behöver bara göra det
vi gör ännu bättre”. Så
resonerade bland annat
Nokia, Kodak och Posten
– och fick betala ett högt
pris.
– De förutsåg inte kraften och
farten i digitaliseringen som
snabbt gjorde deras affärsmodeller
inaktuella, säger Julie Kronström
Carton, som är framtidsforskare
och leder projekt inom trend­
analys och scenarieutveckling
för större internationella företag
vid Institutet för Framtidsstudier
i Köpenhamn.
Så hur ska man enligt Julie
Kronström Carton hantera fram­
tiden i en föränderlig värld? Jo,
genom att utforska framtidens omvärld, analysera trender och deras
konsekvenser, bevaka och studera
risker och osäkerhets­faktorer och
använda sig av scenarieutveckling
och alternativa scenarier.
Hon citerar Peter Drucker, en
av världens mest inflytelserika
tänkare inom strategiskt ledarskap: ”Den största faran i ett turbulent tidevarv är att utgå ifrån
gårdagens logik.”
– Omvärldsanalys är i sig inget
svårt. Svårigheten ligger i att ta sig
tid att göra analysen, menar Julie
Kronström Carton.
Lösningen är att skapa en
separat organisation för dem som
ska hålla på med framtidsfrågorna.
De måsta få arbetsro och slippa
ansvar för det dagliga arbetet. Låt
dem undersöka alla galna tankar
och idéer. Sådant som inte verkar vara särskilt viktigt kan vara
mycket viktigt. Man måste också
involvera andra grupper än de man
vanligtvis arbetar med och som
kan tillföra helt nya perspektiv.
Julie pekar på tre verktyg som
man kan använda i sin analys.
Den första är att studera megatrender och vilka konsekvenser
dessa får för företaget. Megatrender är fenomen som driver
utvecklingen: individualisering,
kommersialisering, teknik- och
kunskapsutveckling, digitalisering och globalisering.
Det andra verktyget är scenarieutveckling. Kartlägg vilka
osäkerhetsfaktorer som finns i
omvärlden och hur vi ska förhålla
oss till dem. Vilka är de kritiska
framgångsfaktorerna för vårt
företag nu och i framtiden?
Det tredje verktyget är wildcards, dvs stora skiften eller
händelser som gör att utvecklingen tar en helt ny och oförutsedd riktning. Dessa skiften är
per definition svåra att förutspå,
exempelvis 11 september-attacken
eller bankkrisen 2008.
– Använd omvärldsanalysen
i beslutsfattande, utveckling
och innovation. Debattera och
definiera kritiska framgångs­
faktorer för framtiden. Och se
till att upprätta en parallell organisation för att genomföra strukturerade experiment, avslutar
Julie Kronström Carton
Jan Sturesson, global
chef för affärsområdet
offentlig sektor på PwC
”Ständig osäkerhet det nya
normaltillståndet”
Leder vi våra företag
utifrån framtiden eller
utifrån historien? Vilka
fakta utgår vi ifrån?
En inbillad framtid eller en
exakt analys av historien?
– Glöm business as usual!
Ständiga störningar och total
osäkerhet är det nya
normaltillståndet, menar
Jan Sturesson, expert på
strategisk utveckling och
global ledare för affärsområdet offentlig sektor
på PwC.
Jan är ansvarig partner för FN,
EU och NATO, samt var under
många år ansvarig för den globala
studien tudien ”Cities of the Future”. Han menar att det behövs
fler futurosofer, futoropeuter och
futurologer och futurografer i
de svenska och internationella
bolagsstyrelserna.
Omvärldsanalys, det vill säga
utifrån- och in-perspektiv är bra,
men det allra viktigaste är att
ägna tid åt reflektion – inifrån
och in.
– Vi ska avskilja oss mer, till
en plats där det finns tystnad,
stjärnljus, gott om utsikt, där det
är mentalt rymligt, där det går att
tänka en ny tanke. Och utan att
vara uppkopplade.
Strategiska frågor att ställa sig i
omvärldsanalysen är bland annat
var vi finns på kartan idag, vad vi
letar efter, vad vi ser och vad det
kan betyda, hur lär vi oss och vad
vill vi. Vilken är vår vision? Vilka
är framtidens branscher och hur
förändras logiken i min bransch?
– Inlevelseförmåga är hårdvaluta i dagens och framtidens
bolagsstyrelser. Det finns high
imagine companies och low
imagine companies. Vilket vill
ni tillhöra? frågar Jan Sturesson
retoriskt.
Jan Sturesson pekar på några
trender som är extra intressanta
att ha koll på: Glocalisation och
co-opetition.
– Det globala och det lokala
smälter samman, se på finansmarknaden som ett exempel.
Dessutom sammansmälter
samarbete och konkurrens till
co-opetition som Harwardprofessorn Charles Handy sa redan på
90-talet.
Jan Sturesson förutspår också
ett nytt helhetstänkande när det
gäller resource management.
– Vi står på kanten av en ny
och bredare syn kapitalism, där
finansiellt kapital bara är en liten
del av begreppet kapitalism. Vi
får socialt kapital, demokratiskt
kapital, intellektuellt och humankapital, välfärdskapital och
kulturkapital. Vem följer upp
de olika kapitalen i framtidens
styrelser?
Hur gör man för att slå sina
konkurrenter? Jo, genom att spela
ett annat spel än dem.
– I Dubai byggde man världens
högsta byggnad, Burj Khalifa, 828
meter högt. Ny byggs en ännu
högre byggnad i Kina. Då kontrar
Dubai med att bygga världens
lägsta byggnad, 40 våningar ner
i havet. Alla har sjöutsikt! Det är
att tänka annorlunda, säger Jan
Sturesson.
Han berättar om hur han efter
en lång nattflygning besökte en
syrebar i Singapore. Han betalade
20 dollar för att under 20 minuter
sitta behagligt tillbakalutad och
andas in syrgas.
– Styrelsen har till uppgift att
vara en syrebar för vd. Att ge det
fräscha, friska, annorlunda och
upp och nervända perspektivet.
Och det kanske just genom att
avskilja sig, ta det lugnt och bara
tänka helt själv, utan att ha en
mobil ständigt närvarande och
alltid vara uppkopplad.
Några viktiga megatrender
som påverkar företagets
strategiska dagordning
• Osäkerhet är det nya
normaltillståndet –
finansiell kris, epidimier,
katastrofer och terrorism
• Glokalisering (lokal+global)
• Sammansmältning av
sfärer och territorier
• Urbanisering
• Individualisering och
personalisering
• Förnybar energi – oljan
har nått sin höjdpunkt →
• Vatten blir den nya oljan
• Transparens och öppenhet
internt externt realt och
virtuellt
• Acceleration och tids­
effektivitet – avstånd
räknas i minuter
• Integration av liv, arbete,
shopping och fritid
• Migration/segregation
(människor, pengar,
kunskap och värderingar)
• Demografiska förändringar
och åldrande befolkning
• Hållbarhet och klimat­
förändringar
• Samt vad är det som vi inte
vet, som vi inte vet ….
Styrelsen ska vara som
en syrebar för vd, menar
Jan Sturesson.
Jeanette Irekvist, chef på
Ericsson ConsumerLab
”Ställ de rätta frågorna”
Hur arbetar ett jätteföretag
som Ericsson med sin
omvärldsbevakning? Jeanette
Irekvist är chef på Ericsson
ConsumerLab, en helt fristående enhet inom Ericsson
som har till uppgift att vara
konsumentens röst in i företaget. Genom omfattande
studier kring konsumenters
beteendemönster bidrar man
till det strategiska utvecklingsarbetet i företaget.
Enligt en studie från Ericsson
ConsumerLab gjord i USA i våras
kollar var femte användare av
smarta telefoner på Facebook
innan de ens har stigit upp ur
sängen på morgonen. Den allt
större användningen av mobil­
telefonappar håller på att förändra
mänskligt beteende.
Förr i tiden surfade man lite på
lunchen, sedan jobbade man, gick
hem och åt middag och avslutade
dagen med att surfa lite igen.
Idag är användandet mer jämnt
fördelat, vilket medför ökade krav
på bra uppkopplingar under hela
dygnet.
– Konsumenterna kräver en
helt annan kvalitet och servicenivå än tidigare, vilket ställer helt
andra krav på operatörerna. Om
operatören inte har förståelse för
hur konsumenternas beteende
förändras över dagen och på
vilket sätt de använder tjänsterna, och när, får de problem i att
leverera rätt tjänster, och med rätt
kvalitet.
Ericsson ConsumerLab skapades 1995. Idag arbetar 40 medarbetare runt om i världen, varav 20
i Sverige och 20 i andra regioner,
bland annat Sao Paolo, Dallas och
Nairobi med att kartlägga olika
aspekter av mänskligt beteende.
De studier som enheten tar
fram ger viktiga insikter till såväl
staben som de olika affärsområdena inom Ericsson.
– Vi har egna forsknings­
program inom områden som vi
ser kommer att komma och vi
därför måsta ha bättre förståelse
för, exempelvis ungdomars
kommunikationsmönster och
beslutsprocesser eller augmented
reality, teknologi som ett sjätte
sinne.
Ett antal rapporter tas fram
under året som bygger på stora
konsumentundersökningar som
dels innehåller en basdel med
bakgrundsinformation om livsmönster och beteenden, dels en
ICT–modul med specifika frågor
om kommunikationsmönster och
teknikanvändande.
Dessutom genomför man djupare studier på uppdrag av olika
intressenter inom bolaget. Ett
exempel är hur teve-beteendet har
förändrats.
– Tevetittandet har flyttat online
och blivit ett socialt fenomen. Vi
tittar på Hollywoodfruar och chattar med våra kompisar samtidigt.
Allt handlar om att ställa de
rätta frågorna, menar Jeanette
Irekvist. Först då kan man få de
nya perspektiven. Vad vill vi veta?
Ofta vill vi få bekräftat något som
vi redan vet, när vi egentligen
borde ställa frågor om det som
förändras.
– Vad är det som händer på
marknaden? Vad är det som gör
att något kommer att se annorlunda ut om ett år? Gör vi rätt
saker? Det är frågor som är svåra
att svara på.
Men, varnar hon, det får inte
bara bli en trevlig diskussionsgrupp. Alla nya kloka insikter
måste resultera i beslut också,
annars är det bara slöseri med
tid. Att vara en del av både en
strategi- och en beslutprocess är
nödvändigt om man inte bara
ska skapa intressanta studier som
är tankeväckande, utan de facto
påverka företagets framtida affär
på ett avgörande vis.
