Patrik 37 år

FALL 1 (HSAN 2009/0936:A6)
Patrik 37 år
BAKGRUND
Patrik uppsökte läkare för urinvägssymtom. Läkaren undersökte honom och konstaterade att
han hade socker i urinen och ett plasmasocker på 24,3 mmol/L. Han noterade att Patrik hade
diabetes, men då han bedömdes vara helt opåverkad fick han återkomma dagen därpå för
ytterligare provtagning. Dagen efter framkom att Patrik gått ner 10 kg i vikt och de tre
senaste dygnen haft stark acetondoft enligt medföljande hustru. Patrik remitterades till
sjukhuset.
ANMÄLAN
Patrik har anmält läkaren för fel i vården. Han har uppgett bl.a. att läkaren inte remitterat in
honom akut trots att man funnit ketoner i urinen.
UTREDNING
Läkarens yttrande: Patrik sökte 090219, pga. frekventa trängningar till vattenkastning. Vid
besöket kontrolleras urinen med en urinsticka som visar 55 mmol/liter glukos (socker) och
3,9 mmol/liter ketoner (syror). När jag fick svaret diskuterade jag vidare med Patrik om
ytterligare symtom, men fick nekande svar till ökad törst eller något som tyder på nedsatt
allmäntillstånd. På fråga om viktnedgång framkom att han gått ned cirka 30 kg i vikt under
hösten 2008 pga. omläggning av kost och motion, men inte att han haft någon viktnedgång,
veckorna/dagarna innan besöket. Patrik berättade också att han haft influensa med
efterföljande lunginflammation i början av året men att han vid undersökningen i övrigt
mådde väl. Han hade ingen smärta eller andra symtom från buken förutom trängningarna.
Då urinstickan visade hög halt av glukos kontrollerades ett icke-fastande plasma-glukos som
visade 24,3 mmol/liter. Patrik informerades om diagnosen diabetes och vi kontrollerade
natrium- och kaliumsalter, kreatinin (njurfunktionsprov), ämnesomsättningshormon och HbA l
c (långtidssockervärde). Då diabetes typ 1 inte säkert kunde uteslutas, med tanke på Patriks
ålder och kroppskonstitution beställdes provtagning av Ö-cellsantikroppar och c-peptid
(prover för att skilja typ 1 och 2 diabetes) som dock är fastande prover och inte kunde tas
19/2. Då Patriks allmäntillstånd var helt opåverkat och det inte framkom några alarmerande
symtom eller statusfynd talande för ketoacidos (syraförgiftning) bedömde jag, trots ett högt
plasma-glukos-värde och ketonuri att han inte behövde remitteras akut till sjukhus, däremot
fick han en återbesökstid dagen efter för ny bedömning, uppföljande provtagning och samtal.
Vid besöket 090220 var Patriks hustru med och då framkom att Patrik varit tröttare och gått
ned 10-15 kg i vikt senaste veckorna, doftat aceton och även blivit mer påverkad på kvällen
den 19:e. Urin-ketoner hade ökat till 7,8 mmol/liter. Med denna information framgick att han
var i behov av akutsjukvård och remitterades till medicinakuten, Sahlgrenska sjukhuset, efter
det att jag först, via telefon, försökt ordna en tid på diabetescentrum, för snabbare
handläggning, vilket man dock inte kunde samma dag.---.
URINKETONER (ketodiabur)
+
++
+++
= 0,5-4 mmol/L
= 4-10 mmol/L
= > 10 mmol/L
TILLÄGG:
Pga täta trängningar skickade också en urinodling.
HSANs BEDÖMNING
Läkaren borde, med kännedom om Patriks kraftigt förhöjda blodsockervärde och ketoner
i urinen, ha förstått att han hade en nydebuterad insulinkrävande diabetes mellitus och
att hans tillstånd snabbt kunde försämras. Han skulle således ha remitterat Patrik akut till
sjukhuset redan vid det första läkarbesöket. Läkaren har således av oaktsamhet inte
fullgjort sina skyldigheter. Felet är varken ringa eller ursäktligt och bör medföra
disciplinpåföljd i form av en varning.
Beslutet var inte enigt. Avvikande åsikt från HSANs ende diabetolog som föreslog en
erinran.
FRÅGOR
Kräver förekomst av ketoner (+) och P-Glukos 24 en akut remiss?
Vad annas ska avgöra tempot i handläggningen?
FALL 2 (HSAN, utlåtande ej klart)
Ung kvinna med panikångest och underlivsbesvär
Sammanfattning:
Ärendet gäller en ung kvinna som sökt gynekolog flera ggr för
svårbehandlad underlivsklåda. Söker på vårdcentralen två dagar före
den fatala utgången med bl.a. ångest, andningsbesvär, hjärtklappning
och buksmärtor vilka beskrivs som arbetsrelaterade. Får diagnosen
paniksyndrom. Remitteras till kurator och sjukskrivs fyra veckor.
Följande dag sker ett sedan tidigare planerat återbesök på
gynekologmottagningen. Man noterar där dåligt allmäntillstånd och
pat. rekommenderas söka akut vilket hon inte gör eftersom hon redan
fått diagnosen panikångest.
Följande dag avlider pat. hemma i sängen, dessförinnan ytterligare
flera kontakter med SVR Varberg och psykiatrin på Varbergs sjukhus
samt ett samtal med distriktssköterska på vårdcentralen. Alla ger
lugnande besked med hänsyn till diagnos. Obduktion visar att
patienten led av odiagnostiserad diabetes mellitus.
FALL 3 (HSAN)
11-årig flicka
Varning:
Halsfluss var
nydebuterad
diabetes hos
11-åring
Halsfluss, sade doktorn
på sjukhusets
akutmottagning. Men
det var en nydebuterad
diabetes som gjorde den
11-åriga flickan svårt
sjuk. Läkaren borde ha
gjort en utvidgad
utredning eller
remitterat flickan till en
barnklinik, ansåg
Ansvarsnämnden och
gav henne en varning.
(HSAN 882/94)
Flickans föräldrar
anmälde läkaren och
berättade följande. De
hade rapporterat till henne
att deras dotter varit dålig
i fyra dygn, bl a kräkts.
Hon hade druckit 4–6 liter
Coca-Cola per dag och
gått ner 8–10 kilo i vikt .
Dottern var mycket dålig,
helt borta ibland. Därför
tyckte föräldrarna att det
var underligt att läkaren
nöjde sig med ett enda
prov, ett odlingsprov från
halsen. Läkaren
konstaterade att flickan
hade halsfluss och skulle
få penicillin. Föräldrarna
var undrande över
diagnosen eftersom
flickan inte hade haft ont i
halsen eller feber.
Däremot var hon nästan
medvetslös.
Hade svår diabetes
När familjen kommit hem
från akutmottagningen
blev flickan sämre. Nästa
dag kontaktade
föräldrarna en läkarstation
där man beslöt att
omedelbart vända sig till
sjukhusets
akutmottagning. Dit
fördes flickan i ambulans.
Personalen tog en lång rad
prov och föräldrarna fick
veta att dottern hade svår
diabetes.Det hängde på
några minuter om hon
skulle överleva. Flickan
vårdades av flera läkare
på intensivvårdsavdelning
i tre dygn, därefter på
barnklinik i ett par
veckor. Läkaren sade i ett
yttrande till
Ansvarsnämnden bl a att
föräldrarna vid det första
samtalet berättade att
flickans besvär börjat med
buksmärtor, att hon kräkts
en gång, att hon gradvis
hade fått ont i halsen och
ont i samtliga leder.
Flickan hade druckit bra
men som vanligt inte ätit
så mycket för att inte gå
upp i vikt. Det fanns inget
som talade för diabetes,
sade läkaren. Hon tog ett
test för streptokocker.
Resultatet var positivt
varför hon ordinerade
penicillin. Vid samtalet
med föräldrarna hade det
inte framkommit att
flickan druckit 4–6 liter
Coca-Cola eller att hon
gått ner 8–10 kilo den
senaste veckan.
»Utmärglad och
tagen»
Ansvarsnämnden
uppmärksammade att
läkaren i journalen
beskrivit flickans tillstånd
som »påverkat» och att
hon var »helt slapp med
dåligt at». Detta styrktes
av att flickan nästa dag på
akutmottagningen
beskrevs som »utmärglad
och tagen» samt
»kraftlös». Vid en
streptokockhalsfluss kan
allmäntillståndet bli
påverkat men knappast så
till den grad att patienten
blir utmärglad. Av allt att
döma, sade nämnden,
hade läkaren inte haft
diagnosen nydebuterad
diabetes, precoma i
åtanke. Flickans
påverkade allmäntillstånd
borde ha föranlett en
utvidgad utredning eller
remiss till barnklinik.
Läkaren hade inte
behandlat flickan med
tillräcklig omsorg och
noggrannhet, ansåg
Ansvarsnämnden och
bestämde
disciplinpåföljden till en
varning. •
Metabolism/Katabolism
Energigivande födoämnen
Ketoacidos
”Rubbning”
Hyperglykemi,
(Intracellulär
glukosbrist och
katabolism)
Hypovolemi
Orsak
Insulinbrist
Ketos
Svält
Insulinbrist
Adrenalin
Kortison
Hyperkalemi
(kaliumbrist)
Hyponatremi
(”falsk”)
Insulinbrist
Symtom
Trötthet
Polyuri,
Törst
Viktnedgång
Yrsel
Matthet
”Ångest”
Oro
Illamående
Kräkningar
Buksmärta
Muskelvärk
Cerebrala symt.
Kussmaul
Acetondoft
-
”utspädning”
-
Polyuri
Fynd
Högt P-glukos
Akut Risk
Nej
Åtgärd
Insulin
Lågt blt
Takykardi
Perifer kyla
Chock
iv NaCl
aB-pH +
Ketonuri
Arrytmi
Kollaps
Organsvikt
iv NaCl
(Insulin)
EKG ?
Arrytmi
2xNa+p-glu=
270-300
Nej
iv NaCl
(Insulin)
Iv Nacl
(insulin)
KETONER i URIN
+
Fasta (eller LCHD)
Hårt träningspass
Infektion
Stress
++
Längre fasta (eller LCHD)
Svår infektion och stress med vätskebrist
Insulin och vätskebrist om diabetes
+++
Uppseglande ketoacidos? (klinik?)
++++
Uppseglande Ketoacidos
SYMPTOM TALANDE FÖR KETOACIDOS
Illamående
Kräkningar
Buksmärtor
Muskelvärk
Ångest
Oro
Matthet
Yrsel
Snabb, svag puls
Lågt blodtryck
Perifer kyla
Vidgade pupiller
Fokala neurologiska bortfall
Acetondoft och ”djup-andning”
Svaga reflexer
Sänkt vakenhetsgrad
RISKGRUPPER
•
•
•
•
BARN
En typ 1-diabetiker med maginfluensa har en ketoacidos tills motsatsen är
bevisad.
Insulinpumpbehandlade
Nyupptäckt med misstanke om typ 1
BARN SKALL ALLTID AKUT TILL
SJUKHUS VID NYUPPTÄCKT
DIABETES
Tidig upptäckt av
diabetessjukdom
Kan förhindra ketoacidos
Ökar möjligheten för remission
Minskar initiala insulinbehovet
Minskar lidandet för barnet
Minskar oron för föräldrarna
Handläggning vid misstänkt
diabetes hos barn
• Tag urinprov
- glukosuri?
• Tag plasmaglukos
• Direktremiss in till
barnklinik - oavsett
tidpunkt på dygnet!
• Diabeteskriterier
samma för barn som
för vuxna
Initiativ för att tidigarelägga
diabetesdiagnos
Informations
kampanj 20082009 på skolor,
dagis, barnavårdscentraler och
vårdcentraler
Om barnet..
•
•
•
•
Kissar mer ...
Dricker mer ...
Är tröttare ...
Går ner i vikt ...
• Misstänk
DIABETES!!
När ska man fundera på diabetes?
Vid ”Akutbesök”
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Trötthet.
Törst.
Viktnedgång (ofrivillig).
Ökade urinmängder.
Dimsyn
Muskelkramper
Buksmärtor.
Muskelsmärtor
Ångest och oro
Tackykardi
Yrsel och svimningskänsla
Genital klåda och svamp
Torrhet i hud och slemhinnor
Infektiösa hudsjukdomar
Upprepade urinvägsinfektioner
Vid ”Utredningar”
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Fotsår, nedom ankeln.
Proteinuri.
Kärlkramp.
Hjärtinfarkt.
Retinopati.
Smärtor i fötter eller perifer känselnedsättning (perifer sensorisk neuropati)
Ortostatism eller erektil dysfunktion (autonom neuropati)
Gikt.
Ofrivillig barnlöshet
Tandlossning
Fall 4
Valborg 80 år (1)
Akutbesök
Dottern ringt då mamman har sämre aptit och är lätt konfusionell och trött.
Diabetes 17 år, Insulin från 8 år. Svårbehandlad hypertoni. BMI 30. Fd rökare. Angina Pectoris, EKG
visat genomgången infarkt. Hjärtsvikt. Artros i knäleder. Bor själv utan hemtjänst eller hemsjukvård.
Senaste besök för 2 månader sedan:
HbA1c 8,2, S-Na 138, S-K 5,1, S-Krea 105, Blodtryck 155/85
Aktuella mediciner:
Seloken ZOC
Enalapril
Felodipin
Lasix ret
Spironolakton
Imdur
Lanacrist
Trombyl
Metformin
Glibenklamid
Novomix 30
Nitromex
Imovane
Diklofenak
100 mg
10 mg
5 mg
60 mg
25 mg
30 mg
0,13 mg
75 mg
500 mg
3,5 mg
12+0+12
0,25 mg
5 mg
25 mg
1½x1
1x2
1x1
1x2
1x1
1x1
1x1
1x1
1x3
1x1
vb
1 tn
1-2x2 vb
Status
AT
Temp
Hjärta
Lungor
Bltr
Buk
Opåverkad, normal AF, ingen bensvullnad
36,9
RR 90/min
ua
120/70
mjuk och oöm
Urinsticka
Pos nitrit
Leukocyter 3+
Glukos 3+
Ketoner 1+
94
22
CRP
P-Glu
Läkarens bedömning och åtgärd:
•
•
•
•
•
UVI med konfussion
Ciproxin 500 mg x
Öka Novomix till 16+0+16 (mät blodsocker)
Drick mycket
Provtagning Hb, Na, K, Krea
Fall 4
Valborg 80 år (2)
På tisdag dyker svaren upp i din signeringskorg (ledig måndag)
Urinodling:
Na
K
Krea
Hb
CRP
P-Glukos
E.choli
155
5,3
324
152
60
22
DIAGNOS
Akut njursvikt (prerenal)
Hyperosmolärt Hyperglykemiskt Syndrom
2 x S-Na + P-Glukos > 300
Bägge livshotande
Om hon kommit till medicinkliniken:
• Vätska
• (Insulin)
• Vilka mediciner skulle rimligtvis INTE ”kryssats” ???
Fall 5
Sonja 68 år
Ringer en måndag i början av oktober pga diarréer sedan 1,5 vecka. Får
gå på toa 4-5 ggr per dag. Tycker hon är lite trött och yr. Blodsockret
ligger bra och hon äter och dricker. Mår inte illa eller kräks. Inga
buksmärtor. Har ingen feber. Har inte varit utomlands. Maken har inga
diaréer.
Gift, pensionerad lärarinna. Diabetes typ 2 sedan 8 år. Hypertoni och
hyperlipidemi. Ögonfoto ua, ingen neuropati, Krea 89, mikroalbumiuri.
T. Metformin 500 mg
T Simvastatin 40 mg
T Enalapril 20 mg
Orudis retard 200 mg
Trombyl 75 mg
2x2 sedan 5 år och tolererat det bra.
1 tn
1x1
1 tn
1x1 (ingen känd hjärt kärlsjukdom)
Uppger som vanligt att hon har blodsockervärden under 10 och att hon
mår bra. Varierande HbA1c. Bästa var i våras 7,1%. Senast 8,9%. Dricker
mycket sällan alkohol och har aldrig rökt. Hade i september en böld i
höger axill som tömdes och hon fick Heracillin under 10 dgr. Det har läkt
fint. Inga sår på fötterna.
Vad göra ???
Får råd om vätskeersättning och fortsätta mäta blodsocker. Om diarréerna
inte ger med sig ny kontakt under veckan.
Ringer igen fredag. Blev till en början lite bättre men nu är det sämre
igen. Kanske lite mindre diarréer men yrslig och matt.
Vad gör du nu ??? Om akut remiss. Vilken FRÅGESTÄLLNING på remissen?
LAKTATACIDOS
Sällsynt men vanligare tillstånd
50%-ig mortalitet
LAKTAT (mjölksyra)
• Laktat bildas vid anaerob förbränning av glukos.
• Bildas alltså vid vävnadshypoxi och/eller kraftigt ökad metabolism (t ex vid
hypovolemi, akut hjärtsvikt, sepsis mm)
• Laktat kan återskapas till glukos. Denna återsyntes som sker i lever och njure
hämmas av metformin.
• Metformin utsöndras via njurarna och ansamlas vid njursvikt och vid tillförsel av
jodhaltiga röntgenkontrastmedel.
RISKTILLSTÅND
• Hypovolemi
• Akut hjärtsvikt
• Sepsis
• Samtidigt behandling med Metformin, ACE-hämmare (eller ARB) och NSAID
• Njursvikt
NÄR SKA METFORMIN SÄTTAS UT?
•
•
•
•
Enligt FASS: vid GFR < 60 ml/min
Vid akut sjukdom (intorkning, infektion, ischemi)
Alkoholism och leversjukdom
Vid tillförsel av jodhaltiga kontrastmedel
diabeteshandboken.se
START
INNEHÅLL
SÖK
UTSKRIFT
2008-11-22
VÅRDPROGRAM
LÄNKAR
FÖRETAG
KONTAKT
RÅD VID MAGSJUKA
Det viktigaste vid diabetes och magsjuka är:
•
•
•
Att få i sig tillräckligt med VÄTSKA och NÄRING
Att justera INSULINDOSERNA för att undvika hypo- och hyperglykemier.
Att göra uppehåll med metformin, vissa blodtryckssänkande medel och
antiinflammatoriska läkemedel för att minska riskerna för njursvikt och
”laktatacidos”. (se nedan)
Den största risken är att råka ut för vätskebrist och insulinbrist med risk att utveckla
ketoacidos eller hyperosmolärt syndrom eller akut njursvikt vilket kan vara livshotande
tillstånd.
Vätska och Näring
I första hand skall man försöka få i sig vätska, Om man inte kan äta riktig mat bör man
dricka söt dryck. Observera att Lightdrycker helt saknar energi. Är vattenkvaliteten
dålig bör vatten kokas eller söt läsk eller söt saft användas. Vid kräkningar underlättar
det att dricka små mängder ofta. Man måste försöka få i sig stora mängder. Det räcker
inte med ”några glas” utan bör helst bli 3-4 liter per dygn.
Vätskeersättning finns att köpa på apoteket men det går också utmärkt att blanda och
smaksätta sin egen:
Hemmagjord vätskeersättning
•
•
•
•
1 liter vatten (uppkokt om vattenkvaliteten är dålig).
5-7 teskedar socker.
½ tesked salt.
Smaksätt gärna med koncentrerad saft eller juice.
Insulin
För att kunna tillgodogöra sig den näring man får i sig och för att undvika att kroppen
producerar för mycket glukos och ketonkroppar måste man fortsätta med insulin även
om man inte kan äta. Speciellt viktigt är detta om man samtidigt har feber som
ytterligare piskar på kroppens stresshormoner. Insulinbehovet kan variera mycket från
person till person:
•
•
•
•
Tag alltid basdoserna.
Mät blodsokret. Om över 6 mmol/l tag minst halva ordinarie måltidsdos även
om du inte får i dig någon mat eller dryck.
Mät P-Glukos efter 2-3 timmar. Vid fortsatt höga värden ge resten av
insulindosen.
Kontrollera B-Glukos var 4.e timme och justera med extra doser snabbinsulin.
Ibland kan man behöva öka sina ordinarie insulindoser trots dålig
näringstillförsel.
OM
Tabletter
Om man inte får i sig tillräckligt med vätska minskar blodvolymen och blodtrycket och
genomblödningen av njurarna blir sämre med minskande urinproduktion som följd.
Detta kan leda till akut njursvikt och högt kalium, speciellt om man använder
läkemedel som förstärker den här effekten. Om man inte får i sig tillräckligt med
vätska eller tappar mycket vätska i form av diarréer eller kraftig svettning så bör man
göra uppehåll med följande mediciner:
Läkemedel
Namn
Orsak
Metformin
Metformin, Glucophage
Om man råkar ut för en akut
njursvikt finns risk att utveckla
”laktatacidos” (blodet blir ”surt”)
som till och med kan vara ett
livshotande tillstånd om man inte
snabbt kommer till ”dialys”.
ACE-hämmare
ARB
Captopril, Enalapril, Linatil,
Renitec, Lisinopril, Zestril,
Pramace, Ramipril, Triatec,
Inhibace, Monopril, Cozaar,
Teveten, Diovan, Aprovel,
Atacand, Micardis
Man bör vara försiktig med alla
medel som sänker blodtrycket
men extra försiktig med dessa
läkemedel som ytterligare
försämrar njurgenomblödningen
om man samtidigt är uttorkad.
NSAID
Ipren, Ibuprofen, Brufen,
Ibumetin, Voltaren, Diklofenka,
indomé, Confortid, Arthrotec,
Alganex, Naproxen, Orudis, m fl.
Dvs febernedsättande,
infalmmationshämmande och
smärtstillande medel av denna
typ. Finns en mängd både
receptbelagda och receptfria
preparat.
Försämrar ytterligare
njurgenomblödningen
•
•
Om man sätter ut metformin finns risk att blodsockret stiger. Om man inte har
tillgång till insulin och får riktigt höga blodsocker (25-30) och symtom i form
av stora urinmängder och törst bör man kontakta sjukvården.
När magsjukan upphört kan man börja med sina mediciner igen utan extra
kontroll av läkare
När skall man söka sjukvård ?
•
•
Vid hög feber och allmänpåverkan, buksmärtor, smärtor i kroppen eller om
man inte kan få i sig vätska tillräckligt pga illamående och kräkningar för att
utesluta ketoacidos, laktatacidos och njursvikt.
Har man möjlighet att kontrollera ketoner i urinen och dessa visar 2+ eller mer
måsta man öka vätske-, närings-och insulinintaget. Klarar man inte detta
behöver man antagligen hjälp med intravenös vätska (dropp) och övervakning
på sjukhus.
[email protected] | 073-90 30 850
Fall 6
Fel insulindos
Som jour får du följande fråga per telefon:
Britt-Marie är en typ 1-diabetiker som normalt tar ungefär följande
insulindoser:
Novorapid
Insulatard
6+6+6 till måltider
32 E till natten
När hon skulle gå och lägga sig råkade hon ta fel insulin och injicera 32E
Novorapid istället. Hon har just mättblodsockret och det var 8 mmol/l.
Vad ska hon göra? Ska hon ringa 112 efter en ambulans? Ska hon ta
bilen till akuten? Ska hon vänta och se vad som händer med
blodsockret? Kan hon ”äta ikapp”? Hur mycket och VAD måste hon då
stoppa i sig?
Beräkna KOLHYDRATKVOTEN
500/dygnsdosen insulin =>
500/50 = 10g/E =>
320 g Kolhydrat på 4 timmar
1
1
1
1
1
sockerbit
skiva bröd
glas juice/saft
glas mjölk
matsked socker
1 l Glucos 5%
1 l Glucos 10%
1 l Glucos 30%
3g
20 g
20 g
10 g
14 g
50 g
100 g
300 g
DVS GANSKA MYCKET !!!
• 1 E är alltid 1 Enhet!
• Det som skiljer insulinerna
åt är hur snabbt de sänker
blodsockret
HUR MYCKET KOLHYDRAT
MÅSTE Britt-Marie FÅ I SIG PÅ 4
TIMMAR
100 sockerbitar
20 msk socker
15 mackor
3 liter Juice el Coca Cola
6 liter mjölk
VÄNTA INTE TILL
BLODSOCKRET ÄR LÅGT !!!
SAMMANFATTNING
• Det är aldrig fel att mäta ett blodsocker (eller en urinsticka) på en
patient som inte mår bra
• BARN MED NYUPPTÄCKT DIABETES SKA ALLTID AKUT TILL
SJUKHUS
RISKER VID HÖGT SOCKER
Det är inte blodsockret som avgör hur sjuk patienten är Man kan vara
allvarligt sjuk med P-Glukos 15 mmol/l men helt ofarligt 25-30 mmol/l.
•
•
•
•
KETOACIDOS (typ 1, insulinbrist).
HYPEROSMOLÄRT SYNDROM (typ 2 med njurkomplikationer)
PRERENAL NJURSVIKT (kärlsjuka med ACE- eller ARB, NSAID)
LAKTATACIDOS (Metforminbehandlade)
RISKMARKÖRER VID HÖGT SOCKER
•
•
•
•
•
•
•
Nyupptäckt ”yngre patient”
Påverkat AT
BARN skall alltid till sjukhus
Insulinpump
Metformin
ACE-hämmare, ARB, NSAID
Hög ålder, generell kärlsjukdom
RISKER ATT TÄNKA PÅ VID LÅGT SOCKER
•
•
•
•
SU-Preparat
Alkohol
Är patienten adekvat
Finns anhöriga eller vårdpersonal och är dom informerade om vad
de ska ge akt på och göra?
• Det behövs MYCKET kolhydrater vid insulinintoxikation VÄNTA
INTE tills blodsockret sjunker