Likabehandlingsplan 2017

advertisement
Bergstadens förskolas plan mot
diskriminering och kränkande
behandling
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola
Läsår: 2016-2017
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskola
Ansvariga för planen
Förskolechef Anette Sturk
Förskollärare Mia Risberg, Ewa Burlin.
Vår vision
Att alla barn ska känna trygghet och glädje i förskolan. Vårdnadshavarna ska känna tillit och
förtroende när de lämnar sina barn på förskolan.
Planen gäller från
2016-12-09
Planen gäller till
2017-12-09
Läsår
2016-2017
Barnens delaktighet
Barnen har varit delaktiga genom regelbundna samtal kring empati och kamratskap.
Sagor, rim, ramsor, sång, lek och rollspel.
I den dagliga verksamheten finns det många tillfällen som tas tillvara för att erbjuda barnens
delaktighet i likabehandlingsarbetet. Ett ex. är måltiderna, där barnen uppmuntras till att hjälpa sina
kamrater. De uppmuntras även till att samtala om händelser som är viktiga för dem samt genom
sagor, rim, ramsor, sång, lek och rollspel.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Likabehandlingsplanen finns på förskolans hemsida. Den finns även tillgänglig på förskolans samtliga
avdelningar. Personalen informerar vårdnadshavarna om innehållet i likabehandlingsplanen vid
första föräldramötet på höstterminen samt informerar nya föräldrar vid inskolningen.
Daglig kontakt med vårdnadshavarna vid hämtning/lämning av barnen.
Utvecklingssamtal ger möjlighet till dialog.
Personalens delaktighet
Två pedagoger Ewa Burlin och Mia Risberg tillsammans med förskolechef Anette Sturk har ansvaret
att följa upp, utvärdera och förankra likabehandlingsplanen till övrig personal.
En gång om året revideras likabehandlingsplanen.
Förankring av planen
Likabehandlingsplanen finns på varje avdelning och på förskolans hemsida. På höstens föräldramöte
presenterar personalen den för vårdnadshavarna.
De åtgärder som förskolan gör återkopplas till barnen och vårdnadshavarna.
Utvärdering
Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats
Resultat och effekter av genomförda insatser/åtgärder diskuterades på personalmöten.
Vårdnadshavares synpunkter fångades upp på utvecklingssamtal, dagliga samtal och den årliga
nöjdkundsenkäten.
Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan
Förskolechef tillsammans med två pedagoger har deltagit i utvärderingen. Övrig personal har lämnat
synpunkter på personalmöten.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan
Vi bestämde utifrån personalens observationer att det fanns områden utomhus på förskole gården
som barnen inte ville vara på, att göra en trygghetsvandring tillsammans med barnen. En grupp
bestående av äldre barn har gått trygghetsvandringen. Vid trygghetsvandringen har vi sett på miljön
utifrån barnens perspektiv. De erfartenheter barnen har om sin utemiljö är utgångspunkten i
vandringen. Den analys personalgruppen har gjort av barnens reflektioner har lett fram till följande
insatser:
Inga barn går ut utan att en pedagog är med.
Barnen får vistas på baksidan tillsammans med en pedagog.
Pedagogerna måste rotera på gården under utevistelsen.
Under de mörka årstiderna behöver förskole gården utökad belysning.
Vi pedagoger skapar tillfällen då vi kan vara med och spela hockey med barnen för att främja
jämställdhet och träna regler.
När barnen vistas i skogen utanför staketet ska pedagog vara med. Vi skapar tillfällen för det.
Personalen ska i högre grad än förut vara närvarande där barnen vistas för att kunna se när
kränkningar eller konflikter uppstår. Personalen ska kunna ge barnen redskap och modeller för att
lösa situationer som uppstår. Ett redskap för att hjälpa barnen att reflektera över sitt handlande är
att vi använder oss av "Hur-frågorna":
Hur kände du?
Hur tänkte du?
Hur tror du din kamrat kände sig?
Hur skulle du vilja att det var?
Hur kan du göra din kompis glad?
Ett annat sätt att visa barnen tillvägagångssätt när de blir utsatta för något de inte vill är att till
exempel säga STOPP, SLUTA eller NEJ. Vi uppmuntrar barnen att tala om för vuxen om någon inte
slutar.
Årets plan ska utvärderas senast
2017-12-31
Beskriv hur årets plan ska utvärderas
Förskolechef tillsammans med ansvariga pedagoger för likabehandlingsarbetet träffas och
utvärdrar.Utvärderingen presenteras på personalmöte där övrig personal får lämna synpunkter.
Ansvarig för att årets plan utvärderas
Förskolechef Anette Sturk Förskollärare Mia Risberg och Ewa Burlin
Främjande insatser
Namn
Främjande likabehandlingsarbete
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Alla barn ska ,utifrån diskrimineringsgrunderna, ha samma rättigheter och möjligheter till
utveckling av förmågor och intressen.
Inget barn ska utsättas för kränkning eller mobbning på Bergstadens förskola.
Barnen ska utveckla sin förmåga att leka med andra barn.
Insats
Personalen har regelbundna samtal med barnen kring empati och kamratskap.
Vi använder sagor, rim, ramsor, sång och rollspel.
Personalen är goda förebilder och ska vara "närvarande" pedagoger för att fånga upp barnens
samtal.
Personalen uppmuntrar positivt beteende.
Vid upptäckt av kränkande handlingar tar personalen upp det direkt.
Personalen gör observationer över hur barnen leker och vem de leker med för att få syn på om
alla har en kompis.
Personalen deltar aktivt i barnens lek.
Personalen förankrar lekregler hos barnen.
Ett redskap för att hjälpa barnen att reflektera över sitt handlande är att vi använder oss av "Hurfrågorna":
Hur kände du?
Hur tänkte du?
Hur tror du din kamrat kände sig?
Hur skulle du vilja att det var?
Hur kan du göra din kompis glad?
Ett annat sätt att visa barnen tillvägagångssätt när de blir utsatta för något de inte vill är att till
exempel säga STOPP, SLUTA eller NEJ. Vi uppmuntrar barnen att tala om för vuxen om någon inte
slutar.
Ansvarig
Förskollärare Mia risberg Ewa Burlin
Datum när det ska vara klart
2017-12-31
Namn
Trygghetsvandring
Områden som berörs av insatsen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Att alla barn känner sig trygga på Förskole gården.
Att alla barn efter förmåga ska veta vad pedagogerna och övrig personal heter.
Insats
Fotografier av förskolans pedagoger och övrig personal ska finnas uppsatt på varje avdelning.
Ansvarig
Förskolechef Anette Sturk och förskolans pedagoger.
Datum när det ska vara klart
2017-12-31
Kartläggning
Kartläggningsmetoder
Under hösten 2016 gör varje avdelning en kartläggning hur och vilka behov barngruppen har i
nuläget.Utifrån det diskuterar pedagogerna på planeringar och personalmöten hur och vilket
förhållningssätt de ska använda för att stödja barngruppen i likabehandlingsarbetet så att
kränkningar och mobbning inte ska uppstå. De beslutar om hur organisationen ska se ut och varför.
Slutligen så ser varje avdelning över miljön och material hur den ska vara stödjande för barngruppen
och för de enskilda barnet.
På personalmöten diskuteras gemensamma ställningstaganden att alla barn ska ha någon att leka
med. Genom personalens observationer har man sett att det finns barn som har svårigheter att leka.
Områden som berörs i kartläggningen
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan
trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Personalen har informerat vårdnadshavare hur barngruppen ser ut och vilka arbetsområden
personalen beslutat att arbeta med på föräldramöte på hösten.
Vi har samtalat med barnen om hur vi ska vara mot varandra och varför.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Diskussioner har skett på personalmöten och utvecklingsdagar på våren och hösten där all personal
deltog. Vid arbetslagsplaneringar följs kartläggningen upp kontinuerligt. Det är allas skyldighet att
aktivt verka för att ingen skall bli kränkt. Vår strävan är att alla barn blir sedda av flera vuxna under
hela dagen. Vuxennärvaro är viktig för att, på ett tidigt stadium, upptäcka kränkningar och för att
kunna "ingripa". Alla barn är allas barn".
Resultat och analys
Genom pedagogers observationer har det upptäckts att det finns barn som inte leker, barn som har
svårt att leka, barn som har svårt att tyda lekkoder.
Förebyggande åtgärder
Namn
Förebyggande arbete
Områden som berörs av åtgärden
Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller
annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder
Mål och uppföljning
Barnen ska känna trygghet och glädje på förskolan.
Vårdnadshavare ska känna tillit och förtroende när de lämnar sina barn på förskolan.
Åtgärd
Vår strävan är att alla barn blir sedda av flera vuxna hela dagen. Vuxennärvaro är viktig för att, på
ett tidigt stadium, upptäcka kränkningar och för att kunna ingripa. "Alla barn är allas barn" oavsett
vilken avdelning de går på.
Genom personalens observationer har man sett att det finns barn som har svårigheter att leka.
Vid det förebyggande arbetet använder vi oss av:
Regelbundna samtal med barnen kring empati och kamratskap.
Aktiviteter som ex:sagor, rim, ramsor, sång och rollspel.
Daglig kontakt/samtal med föräldrar vid hämtning och lämning av barnen
Utvecklingssamtal, föräldramöten.
Personalen går en trygghetsvandring på förskole gården tillsammans med barnen.
Personalen är närvarande pedagoger och goda förebilder
Gemensamma ställningstaganden att " Alla barn är allas barn" .
Pedagogerna gör kontinuerliga observationer.
Personalen uppmuntrar positivt beteende
Vid upptäckt av kränkande handlingar tar personalen upp det direkt
Ansvariga pedagoger angriper problemet tillsammans. Vårdnadshavare informeras.
Margareta Kärnevik Måbrinks föreläsning Barn som väcker funderingar och Avsnitt Ur boken
"barn som oroar" har varit underlag för diskussioner i personalgruppen hur olika barn inkluderas i
leken.
Motivera åtgärd
Identifierade faktorer genom pedagogernas observationer är att det finns barn som har
svårigheter att leka.
Trygghetsvandringen har personal och barn sett på miljön utifrån barnens perspektiv.
Föreläsningen och boken " Barn som väcker funderingar" har gett praktiska tips på hur man kan
tänka och bemöta svårigheter.
Ansvarig
Förskolechef Anette Sturk och förskolans pedagoger
Datum när det ska vara klart
2017-12-31
Rutiner för akuta situationer
Policy
På Bergstadens förskola tolererar vi inte kränkningar och mobbning. Det är allas skyldighet att aktivt
verka för att ingen skall bli kränkt. Vi arbetar för att motverka traditionella könsmönster, bland annat
genom att flickor och pojkar ska ha samma rättigheter och möjligheter till utveckling av förmågor och
intressen, utan att begränsas av stereotypa könsroller. Genom det dagliga arbetet ska barnens
självkänsla och identitet stärkas.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Konkret åtgärd vid kränkande behandling påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn
känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt.
Stöd till det utsatta barnet.
Se till att hen har tillgång till en trygg zon.
Ta reda på vad som hänt.
Lyssna aktivt och empatiskt.
Undvik motbeskyllningar
Dokumentera och följ upp alla åtgärder i samband med diskriminering/kränkning.
Dokumentation ska ske på en särskild blankett. Arkivera dokumentationen.
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till
Förskolechef Anette Sturk tel 454629 [email protected]
Berörd personal på avdelningen.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Uppmärksamma och prata med barnen om vad som hänt.
Använd "Hur-frågorna".
Visa att beteenden som skadar andra eller gör andra ledsna inte är acceptabla.
Involvera alltid föräldrar och förskolechef vid upprepade tillfällen av kränkningar eller vid kränkningar
riktade mot ett och samma barn.
Dokumentera alla åtgärder som görs.
Följ alltid upp det som hänt.
Seriesamtal med det barn som utsatt någon för kränkande behandling. (Ett samtal med enkla bilder.
Man ritar, skriver och förklarar det man pratar om).
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Vara rak genom att reagera och säga till om någon vuxen (personal, förälder) beter sig kränkande
mot ett barn/barnen.
Se till att få ett samtal med den vuxne och fråga hur denne tänkte.
Lyssna in situationen.
För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande.
Informera förskolechef i allvarliga fall.
Förskolechef kan vid behov vända sig till andra instanser.
Rutiner för uppföljning
Åtgärderna vid kränkningar och diskriminering följs upp kontinuerligt.
Förskolechef Anette Sturk och berörd personal ansvarar för uppföljningen.
Rutiner för dokumentation
Dokumentation ska ske på särskild blankett och arkiveras i en pärm eller i en mapp på dator.
Ansvarig för dokumentationen är Förskolechef Anette Sturk och berörd personal.
Ansvarsförhållande
Förskolechefen
Förskolechef Anette Sturk har det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas samt
årligen utvärderas och revideras. Uppföljning, utvärdring och revidering ska ske varje år i slutet av
terminen. förskolechefen har även ansvar för att likabehandlingsplanen förankras hos personalen.
Personalen
Alla i förskolan är skyldiga att främja likabehandling och att förebygga och motverka diskrimineringar
och kränkningar. Alla är också skyldiga att så fort som möjligt utreda sådana. Var och en i personalen
har ansvar för att vara väl insatt i hur arbetet mot kränkande behandling och trakasserier bedrivs på
förskolan. All personal ska aktivt arbeta med att förebygga all form av diskriminering och annan
kränkande behandling. Personalen ska även vara väl förtrogna med styrdokumenten - Skollag,
Läroplan för förskolan, Allmänna råd.
Barnen
Med stigande ålder och mognad ökar ansvaret också för barnen. de ska genom personalens och
föräldrarnas försorg känna till och förstå hur viktigt det är att respektera andra, hjälpas åt, visa
hänsyn och uppträda trevligt mot andra.
Vårdnadshavare
Om förskola och hem tar klart avstånd från kränkande behandling får detta en positiv påverkan på
barnen. Om du som förälder misstänker att ditt barn eller någon annans barn utsätts för kränkande
behandling vill vi att du kontaktar någon av personalen eller förskolechefen.
Det kan vara svårt att ta till sig att ens eget barn kränker andra. Om det är så , är du den som bäst kan
göra något åt det. Vi ber dig att göra helt klart för barnet att du ser mycket allvarligt på beteendet
och att du inte accepterar det. Även i sådana fall är det bra att kontakta någon av personalen eller
förskolechefen.
Begrepp
Diskriminering
Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och
behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller
ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av
diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med
motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på
grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som
kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och
kränkande bilder.
Trakasserier
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling
nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar
av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att
någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier
är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet,
men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av
frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att
vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier
eller kränkande behandling.
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fgf

5 Cards oauth2_google_07bf2a28-bcd3-42a3-9eef-1d63e3edcbe8

Create flashcards