Politiska system i jämförande perspektiv

advertisement
Politiska system i
jämförande perspektiv
Introduktion, analysredskap och
utvecklingslinjer
(J.Magone kap 1-3)
1
 Innehåll
kursen
 Introduktion,
analysredskap och
utvecklingslinjer (JM 1-3)
 Sammanflätningen i EU (JM 4, 13-15)
 Regeringarnas handlingsutrymme (JM 5-6)
 Hur styrs länderna? (JM 7-9)
 Politikens aktörer (JM 10-12)
 Demokratisering I (L&E 1-5)
 Demokratisering II (L&E 6-9)
2
Föreläsning 1

Introduktion och analysredskap
 Varför
studera Europisk politik i ett jämförande
perspektiv?
 Hur studera Europisk politik?

Historiska utvecklingslinjer
 Varför

är länderna så olika?
Förändringsprocesser i modern tid
 Vilka
faktorer driver utvecklingen?
 Är länderna på väg att bli mer lika?
3
Varför studera Europisk politik i ett
jämförande perspektiv?
4





Förstå andra och oss själva (likheter och skillnader)
 Vidgar våra kunskaper och hjälper oss att se det välkända i
nytt ljus.
 Kan ge grund för nya överväganden, slutsatser, och
ageranden.
Jämförelse ger underlag för kategorisering och
generalisering.
 Förenkla och förtydliga genom att betona likheter och
skillnader
 Stor betydelse vetenskapligt
Jämförelse kan leda till hypoteser som ger oss verktyg att
studera världen och därmed hjälper oss förstå den.
 Ex. är demokratiska stater alltid kapitalistiska?
Jämförelser som leder till generaliseringar ger grund för
förutsägelser.
 Förstå mönster och samband mellan institutioner och
processer
Förstå EU
 Beslutsprocesser, uppbyggnad.
5
Förstå EU och dess länder…

EU och medlemsstaterna bör studeras
tillsammans
 EU
påverkar medlemsstaterna
 Medlemsstaterna påverkar (till olika grad)
EU
 Mer och mer lika?
6
Att förenkla, eller: hur undvika att
drunkna i fakta?

Jämförande perspektiv som analytiskt
redskap…
 Gruppera
länder i ”familjer” eller ”typer” (Finer,
1974)
Varför och hur skillnader och likheter existerar
mellan länder eller mellan ”familjer” av länder.
 Positiva och negativa aspekter
 Varför det går ”bättre” för vissa länder

7
Exempel…

Politiska system
 Svaga
kontra starka parlament
 Federala kontra enhetsstater

Valsystem
 Proportionella

kontra majoritära valsystem
Regionala kluster
 (Magone)
37 länder i 12 kluster: Benelux,
Nordeuropa, Östeuropa, Frankrike,
Sydeuropa, osv.
8
Kursen följer främst
dimensioner (snarare än länder)
Länder
Frankrike
- Hollande,
Sarkozy,
Chirac och
Mitterrand
(1)
Historia,
Utmaningar
(2)
EU:s
påverkan
(3)
Regering och
parlament
(4)
Förvaltning
Femte
republiken
Tappar
inflytande
President och
Centralstyrt
premiärminister
(5)
Partier,
opinion,
val
Turbulens
Tyskland
Storbritannien
Norden
Sydeuropa
Östeuropa
9
Olika sätt att jämföra….




Fallstudier av enskilda länder (jämföra över tid)
Jämförande fallstudier: några länder, ringa in
orsakssamband (Magone?)
Statistiska metoder: många länder men ytligare
Metoderna är komplementära och lyfter fram
olika saker, men forskaren måste ofta välja.
10
Olika tillvägagångssätt för jämförande studier
Antal
studieobjekt
Fall eller
variabel?
Strategi
Fallstudier
Ett
Fall
Fokuserad studie av ett
enskilt fall med vidare
betydelse
Fokuserade
jämförelser
Ett fåtal
Fall
Kvalitativ jämförelse av ett
fåtal fall
Statistisk
analys (stora
N-studier)
Många
Variabel
Kvantitativ studie av
relationen mellan variabler
11
Olika typer av fallstudier
Definition
Exempel
Representativa
Typisk för kategorin
Samarbetsregeringar i Finland
Prototypiska
Förväntade att bli typiska för
kategorin
USA som demokratisk pionjär
(De Tocqueville)
Avvikande
Undantaget från regeln (den
svarta svanen)
Indien som fattigt men ändock
demokratiskt land
Arketypiska
Skapar kategorin
(övergången från fall till
teori)
Den franska revolutionen
Kritiska
Stämmer det här, stämmer
det förmodligen överallt
Demokratifrämjande aktiviteter
i Irak
12
En uppmaning!


Boken beskriver detaljer, försök se mönster!
Förstå generella begrepp och teorier genom att
studera enskilda länder och jämföra dessa
 Vad
utmärker en enhetsstat (t.ex. Frankrike)?
 Vad utmärker en enhetsstat om man jämför med en
federalstat? (t.ex. Frankrike och Tyskland)
 Varför har vissa länder så många partier? (samband
valsystem-partisystem, t.ex. Storbritannien vs.
Nederländerna)
13
Historiska utvecklingslinjer
14
Historiska utvecklingslinjer (1)

Europas historia i korthet





Romarriket: större än EU
Kyrkan och staten, feodalismen
Tysk-romerska riket 800 (1495) - 1806
Nationalstater (1648), enväldiga kungar
Rättsstat genom revolutioner

1688, 1776, 1789, (1808)

Därefter demokrati, nationalism
 Industrialism och välfärdsstat
 WWII och EU, murens fall
 Globalisering och post-modern stat?
15
Att lära av historien för att förstå
statsbygge i Europa… (I)
 Freden
i Westphalia (1648)
Europeiskt mellanstatligt system
 Nationalstaten den viktigaste aktören

 Franska
revolutionen (1789-99)
Skrivna konstitutioner
 ”Modernt” partisystem (enligt vänster-höger)
 Totalitära regimer som följd av revolution

16
Att lära av historien… (II)

Den demokratiska revolutionen (1848)
 Reaktion
mot ”Concert of Europe” (monarkism)
 Utvidgad rösträtt
 Olika demokratiska modeller etablerade

Den ryska revolution (1917)
 Första
kommunistiska regimen
 ”Third Communist International” (förlängning av
sovjetisk utrikespolitik)
17
Att lära av historien … (III)

Den Europeiska integrationsprocessen
 Europeiska
stål- och kolgemenskapen (1952)
 Europeiska ekonomiska gemenskapen (1958)
 Treaty of the Union (1993)
 Uppluckring av nationalstaten och
delegerande av makt till supranationella
institutioner
18
Att lära av historien … (IV)

Berlinmurens fall (1989)
 ”Järnridån”
mellan öst och väst föll
 Återförening av ett delat Tyskland
 Ny era i världspolitiken (från en bipolär till en
unipolär maktordning)
 Nya era i Europeisk politik (öst närmar sig
väst)
19

Likriktning? (convergence theory)
 Håller
alla västerländska stater att anpassa
sig till den amerikanska liberala
marknadsekonomin?
 Globalisering → likriktning?
 Ökad integration, ömsesidigt beroende
 Har finanskrisen smutskastat den
amerikanska modellen?
 Fortsatta skillnader världen över
20
Att lära av historien … (V)

Ett enat Europa (2004-07)
 EU
utdvidgas most Öst- och Centraleuropa
2004
 27 medlemsstater i EU
 Island härnäst
 Turkiet och Balkan?
21
Historiska utvecklingslinjer (2)

Konstitutioner och konstitutionalism

Grundlägger relationen mellan staten och dess
medborgare (grundläggande rättigheter)
 Begränsar statens maktbefogenheter (”rättsstat”)
 Identifierar centrala statliga institutioner och
relationen mellan dessa (t.ex. lagstiftandeverkställande-rättsliga institutioner)
 Fångar en gemensam vilja, symbolvärde
 Inte alla länder har en konstitution, t.ex. England.
 Konstitutionen kan vara uppdelad, t.ex. Sverige.
22
Olika konstitutioner…

Olika utvecklingsvägar

Långsam utveckling (England, Sverige)
 Gradvis frigörelse (Cypern, Malta)
 Sammanbrott (Sydeuropa)
 Förlorat krig/frigörelse (Tyskland, Frankrike, Östeuropa)
 Återgång (Österrike, Lettland)
23
… men ändå lika
 Förord
 Nationella band
 Organisatorisk sektion
 Identifierar de statliga institutionernas maktbefogenheter
 Individuella rättigheter
 Tydliggör gränserna för staten
 Markerar vilka individuella rättigheter som ska säkras
 Ändringsprocedur
 Beskrivning om hur konstitutionen kan ändras

Finns länder som lägger in betydligt mer!
24
Historiska utvecklingslinjer (3)

Hur förstå och förklara framväxten av
Europeisk politik?
 Stein
Rokkan (1921-1979)
25
Stein Rokkans konfliktlinjer
 Drog
samband mellan socio-politiska
processer och kritiska händelser i Europas
historia
 Betydelsen av olika konfliktlinjer i framväxten
av Europeisk politik:




Center-perifiri (opposition mot centralisering)
Staten-kyrkan (kontroll över utbildning)
Landsbygd-storstad (industriella revolutionen)
Arbetare-arbetsgivare (klassfrågan)
(Rokkan 1980, Flora 1999)
26
Skapandet av partisystem

Konfliktlinjer konsolideras i partisystem
och skapar stabilitet
 Huvudroll
för politiska partier:
Skapa kanaler för integration  stabila
demokratier
 Konkurrens mellan partier  legitimt system för att
konsolidera krav från olika skiljelinjer i samhället

27
”Freezing hypothesis”

Ingen skillnad partisystem 1920 eller 1967.
 Partisystem
”frusna” (Lipset & Rokkan 1967)
 Väljare röstar på samma partier då som nu
 Förklarar inte:
Framväxten nya partier (t.ex. miljöpartier,
invandrarfientliga partier)
 Nya sociala rörelser (t.ex. intressegrupper)
 Ökad invidualisering luckrar upp gamla subkulturer
och partilojaliteter
 Amerikaniseringen av Europeisk politik (röstning
sker instrumentellt)

28
Omstrukturering av Europeisk
politik





1. Statsbygge (1500)
2. Kapitalismens utveckling (1600)
3. Skapandet av nationalstaten (1800)
4. Demokratisering (1800)
5. Välfärdsstatens utveckling (1900
+
6. Europeisk integration (1950)
(Bartolini 2005)

29
Idag då?
30

Ökande postmaterialism
 Välstånd
har lett till nya värderingar
 Materialism → självförverkligande (Inglehart &
Welzel)
 De yngre leder vägen
 Ifrågasättande av auktoriteter
 Sakfrågor istället för breda ideologier
 Ovilja att ansluta sig till traditionella politiska
partier
31
Moderna förändringsprocesser
Mot en postmodern politik?
 Uppluckring av nationalstaten
 Beslut flyttas upp till EU, ner till regioner och
ut till privata aktörer
 Global ekonomi
 Individualism
 Ökad homogenitet men också heterogenitet
 Högre levnadsstandard
 Ökad rörlighet
32
Sju trender







”Post-sovereign state” (Wallace)
Regionalisering
”Schumpeterian workfare state” (Jessop),
flexicurity
”World society” (Luhman), multikulturalism
Europisering och globalisering
Nya former av neo-korporatism
Neo-medievalism (Bull)/”Global governance”
33
Europa efter 1970-talet (I)

Politik – fragmentering och
decentralisering
 Fragmenterad
stat: regionalisering och
komplexa styrformer för att hantera komplexa
problem (governance)
 Gamla partier försvagas. Nya partier och
organisationer
 Pluralistiskt politisk deltagande
(konventionella och okonventionella)
 Decentralisering, regionalisering
34
Europa efter 1970-talet (II)

Ekonomi - industrialismens ”nedgång”
 Servicesektorn,
småföretag, post-Fordism
 Anställbarhet, flexicurity
 Viss korporatism (ej lika organiserat som
tidigare)
35
Europa efter 1970-talet (III)

Samhälle – heterogenitet och
postmateriella värderingar
 Multikulturalism
 anpassning – integration - tolerans
 Kunskapsbaserat
samhälle
 Ny
medelklass
 Social mobilitet (både upp och ner)
 Fler intresseorganisationer
 Individualisering


Från materialism till självförverkligande
Klass och religion försvagas, individualisering
36
Sammanfattningsvis…

Eller sker en översättningsprocess där
internationella trender översätts till
nationella/lokala förhållanden?
 Olika
hybridformer
 ”Everything the same but everywhere
different”?

Är länderna på väg att bli mer lika?
(likriktningsteori)
 Europisering/Globalisering
37
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

Svenska

105 Cards Anton Piter

Create flashcards