Aspuddens skola
Utbildningsförvaltningen
Alea iacta est – tärningen är kastad, det är dags för Antikens
Grekland och Rom.
Inledning
Under vecka 6-12 kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Rom. Grekland brukar
kallas för den västerländska civilisationens vagga. Demokrati, politik, litteratur och
teaterkonst hämtar vi från det antika samhället. Vi kommer att läsa om såväl vardagsliv som
krigarkonst och gladiatorspel.
Syfte
Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att;
eleverna utvecklar historiska kunskaper om likheter och skillnader i människors
levnadsvillkor och värderingar. Därigenom ska eleverna få förståelse för olika
kulturella sammanhang och levnadssätt.
ge eleverna förutsättningar att tillägna sig en historisk referensram och en fördjupad
förståelse för nutiden. De ska också få möjlighet att utveckla en kronologisk överblick
över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och
kulturer.
stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om
hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med
platser och människors berättelser.
Blommensbergsvägen 166, 126 51 Hägersten. Telefon 08-508 45 900. Fax 08-508 45 913
Undervisning
Vi kommer att arbeta med följande innehåll:
Grekland
Demokrati
Stadsstater
Sparta och Aten
Kända slag
Att leva i det antika Grekland som
man och kvinna.
Romarriket
Stormakten Rom och deras armé
Etruskerna – det ledande folket
Att leva och roa sig i Romarriket
Kejsare och slavar
Planering
Vecka 6
Läs sidorna 190-201. Besvara alla Minns du och fundera och analysera frågorna. Till tisdag 12/2.
Introduktion. Kända citat.
Kreta och Mykene - Vi läser om Kreta och Mykene samt Fenicierna. Vi läser och diskuterar Grekland
under 900-400 f. Kr om hur stadsstater, kolonier och storstäder växte fram. Vi läser om hur Perserna
trängde västerut i ett försök att erövra grekerna. Du lär dig om Spartaner, elitisterna som levde på
besegrade folks arbete. Du får här en förklaring till begreppet att leva ”spartanskt” samt lära dig
skillnaden i uppfostran vad gäller flickor och pojkar. Efter framgångarna i kriget med perserna började
storhetstiden för Aten. Ett nytt sätt att styra sin stat hade utformats. Denna styrelse kallades demokrati.
Vecka 7
Läs sidorna 202-209. Besvara alla Minns du och fundera och analysera frågorna. Till fredag 22/2.
Du lär dig om den grekiska berättelsen om Iliaden och Odysséen. Den handlar om belägringen av
staden Troja och det trojanska kriget. Du får även lära dig om tragiska och komiska skådespel och
berömda författare till dessa. Du läser om kvinnans ställning och tillslut fördjupar vi oss i idrott och
tävlingarna och olympiader.
Vecka 8
Läs sidorna 210-217. Besvara alla Minns du och fundera och analysera frågorna. Besvara även
frågorna; Arbeta med hela temat GREKLAND – för att se vad du lärt dig! Till fredag1/3.
Du läser om Makedoniens kung, Alexander den store. Han är en av världshistoriens mest berömda
fältherrar som besegrade Persien och Egypten och förde erövringskrig till Indien. Alexanders
erövringar spred den grekiska högkulturen ända till Indien – Hellenismen. Du får även lära dig om
vetenskapsmännen och vad deras nyfikenhet resulterade i. Du får lära känna Aristoteles – den mest
beundrade av de grekiska vetenskapsmännen.
Bedömning
Du kommer att bedömas på läxförhör och prov på Grekland, samt en individuell skrivuppgift
på Romarriket.
Kunskapskrav
Förmåga
Kunskapskrav E
Kunskapskrav C Kunskapskrav A
Använda en historisk
referensram som
innefattar olika
tolkningar av
tidsperioder, händelser,
gestalter, kulturmöten
och utvecklingslinjer.
Eleven har
grundläggande
kunskaper om
historiska förhållanden,
skeenden och gestalter
under olika
tidsperioder. Eleven
visar det genom att
föra enkla och till viss
del underbyggda
resonemang om
orsaker till och
konsekvenser av
samhällsförändringar
och människors
levnadsvillkor och
handlingar.
Eleven har goda
kunskaper om
historiska förhållanden,
skeenden och gestalter
under olika
tidsperioder. Eleven
visar det genom att
föra utvecklade och
relativt väl
underbyggda
resonemang om
orsaker till och
konsekvenser av
samhällsförändringar
och människors
levnadsvillkor och
handlingar.
Exempel:
Du kan berätta om t.ex.
Det antika Greklands
ursprung, krig som fördes
– mot vilka och vad det
resulterade i. Du kan
använda dina kunskaper
och tolka historien med
hjälp av denna
utvecklade förmåga.
Du kan använda dig av
historiemodellen, d.v.s.
beskriva en historisk epok
med hjälp av begreppen;
orsak, aktörer,
händelseförlopp och
konsekvenser.
Kritiskt granska,
tolka och värdera
källor som grund för
att skapa historisk
kunskap.
Exempel:
Kan vi lita på historien?
Hur vet vi det?
Använda historiska
begrepp för att
analysera hur historisk
kunskap ordnas, skapas
och används.
Exempel:
Du kan redogöra för vad
en koloni är och varför
grekerna skaffade dessa.
Eleven kan använda
historiskt källmaterial
för att dra enkla och
till viss del
underbyggda slutsatser
om källornas
trovärdighet och
relevans.
Eleven kan undersöka
några utvecklingslinjer
inom kulturmöten,
migration, politik och
levnadsvillkor och
beskriver då enkla
samband mellan olika
tidsperioder.
Eleven anger också
någon tänkbar
fortsättning på dessa
utvecklingslinjer och
motiverar sitt
resonemang med enkla
och till viss del
underbyggda
hänvisningar till det
förflutna och nuet.
Eleven kan använda
historiskt källmaterial
för att dra utvecklade
och relativt väl
underbyggda källornas
trovärdighet och
relevans.
Eleven kan undersöka
några utvecklingslinjer
inom kulturmöten,
migration, politik och
levnadsvillkor och
beskriver då
förhållandevis
komplexa samband
mellan olika
tidsperioder.
Eleven har mycket
goda kunskaper om
historiska förhållanden,
skeenden och gestalter
under olika
tidsperioder. Eleven
visar det genom att
föra välutvecklade
och väl underbyggda
resonemang om
orsaker till och
konsekvenser av
samhällsförändringar
och människors
levnadsvillkor och
handlingar.
Eleven anger också
någon tänkbar
fortsättning på dessa
utvecklingslinjer och
motiverar sitt
resonemang med
välutvecklade och väl
underbyggda
hänvisningar till det
förflutna och nuet.
Eleven kan använda
historiskt källmaterial
för att dra
välutvecklade och väl
underbyggda slutsatser
om källornas
trovärdighet och
relevans.
Eleven kan undersöka
några utvecklingslinjer
inom kulturmöten,
migration, politik och
levnadsvillkor och
beskriver då komplexa
samband mellan olika
tidsperioder.
