Kvalitetsredovisning Nybohovsskolan

advertisement
UTBILDNINGSNÄMNDEN
NYBOHOVSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR XDNRX
SID 1 (16)
2014-09-12
Handläggare: Rita Hemmälin
Telefon: XTelefonX
Kvalitetsredovisning Nybohovsskolan
Inledning
Skolan bestod under läsåret av 160 elever; från förskoleklass t o m skolår 6, ett
fritidshem och en fritidsklubb.
Ledningen bestod av rektor, en skoladministratör och två arbetslagsledare. Skolan
är indelad i två arbetslag; f-3 och 4-6. Årskurs f-3 och fritidshemmet arbetar
integrerat. F-3 delen bestod av 69 elever; en förskoleklass och två 1-3:or. 68 barn
var inskrivna i skolbarnsomsorgen.
Fritidshemmet ingår i ett nätverk med representanter från område 3:s
fritidsverksamheter.
Arbetet i arbetslagen bedrivs delvis åldersintegrerat, tematiskt och i verkstäder.
Genom att arbeta i arbetslag utnyttjas den samlade kompetensen i olika
yrkeskategorier. Genom denna samverkan skapas ett helhetstänk runt barns
lärande. Arbetssättet ska vara undersökande och elevaktivt. Alla barn, oavsett
ålder, ska ges möjlighet att skaffa kunskap och färdigheter på ett varierat sätt,
arbeta utifrån sina egna förutsättningar och ta ansvar för sitt lärande. Målet är att
vara en skola där barn känner lust att lära och där alla barn ges förutsättningar att
lyckas.
Klassrummen är förhållandevis små och grupprum saknas. Det förekommer ofta
att elever arbetar i korridorer där bord är utplacerade. Skolan har en bra
utevistelsemiljö för eleverna med bl a två konstgräsplaner.
Skolans tre hörnstenar är kunskap, samverkan och idrott.
Skolan är en idrottsskola och från och med årskurs 4 har alla klasser elever med
fotbollsinriktning. Vi har få elever som bor i upptagningsområdet och är därför
beroende av sökande till fotbollsklasserna.
Personalen har läst och godkänt innehållet i kvalitetsredovisningen på APT. Elever
och föräldrar kommer att få ta del av den via hemsidan och på föräldramöte.
Skolans värdegrund
Trygghet, trivsel och arbetsro är viktiga byggstenar för all inlärning. Vår
värdegrund bygger på den kunskapen och lyder; "På Nybohovsskolan bemöter
barn och vuxna varandra med respekt och omtanke. Här uppskattas du för den du
är." Värdegrunden har diskuterats fram i personalgruppen och tas upp varje år vid
höststarten, både i personalgruppen, på föräldramöten och i klasserna.
SID 2 (16)
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Under vårterminen har vi gått igenom våra rutiner för bl a det systematiska
kvalitetsarbetet och skapat årshjul som ytterligare förtydligar för all personal hur
vi går till väga, vad som ska hända och när. Årshjulen har satts upp i alla
personalrum och tagits upp på höstens planeringsdagar.
Skolan är med i Skolverkets och Stadens satsning på ämnet matematik för lärare
som undervisar i ämnet. Vi går nu in i andra året av satsningen och arbetslagen
träffas varannan onsdag för att gemensamt ha didaktiska diskussioner, se på
forskningsstudier och planera lektioner.
En speciallärare, tillika förstelärare, har anställts från hösten -14. Hon ska jobba
mot de yngre årskurserna.
Varannan onsdag träffas f-1:s lärare och arbetar med projektet "Att skriva sig till
läsning". Vi har förmånen att få vara med i Stadens satsning som kallas
Språkpaketet. Årskurs 4-6:s lärare träffas parallellt och arbetar med materialet
Zick-Zack som bygger på genrepedagogiken.
Alla lärare ska arbeta med olika former av formativ bedömning och berätta om
utfallet på arbetslagsmötena.
Under läsåret 14/15 fortsätter vi att satsa på läsförståelse. Läsåret startar med att
alla elever gör diagnostiskt prov. Efter det träffas undervisande lärare och
specialläraren och sva-läraren för att se vilka insatser som behövs, på individ- och
gruppnivå. Hela kollegiet tittar på resultaten och hjälps åt att diskutera och ta fram
förslag till åtgärder/metoder för att ytterligare förstärka läsförståelsen. Programmet
bygger på att föräldrar är involverade och väl insatta i vikten av god läsförmåga.
Skolan kommer särskilt att satsa på lässvaga elever; individuellt och i grupp.
Projektet "Lärare utvecklar lärare" fortsätter. Ambitionen är att få igång ett
samarbete skolorna emellan där lärare möter lärare och via inspiratören på varje
skola ger idéer till andra. Under hösten kommer lärarna att besöka varandras
matematiklektioner.
Vårt mål är att all undervisande personal ska ha gått NTA-utbildning. Ytterligare
fem personal går utbildningen i höst.
Under vårterminen 13/14 gick ledningsgruppen en utbildning i Visible Learning.
Läsåret 14/15 initierar vi konceptet Visible Learning som bygger på Hatties
forskning om framgångsfaktorer för elever.
Vi har i höst formulerat vår vision för hur skolans personal ska samverka och
förhålla sig till varandra och till elever. Alla i personalen har fått sätta fem
personliga mål för hur de vill utveckla sin del av verksamheten. Klasserna har fem
mål uppsatta i klassrummet som handlar om vad som behövs för att det ska vara
arbetsro. Dokumenten utgör en bas för läsårets arbete och kommer att
kontinuerligt följas upp.
SID 3 (16)
Vårt mål, effektivare möten, kvarstår det här läsåret.
Nämnden antog nya riktlinjer för fritidshemmen under hösten 2013. Riktlinjerna
implementerades under förra läsåret och gäller från i höst.
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
All skolans personal utvärderar och antar likabehandlingsplanen under höstens
APT. Planen tas upp i klasserna och på föräldramöten och läggs ut på hemsidan.
Trygghets- och trivselteamet utvärderade sitt arbete i juni. Elever och personal
utvärderade likabehandlingsplanen samma månad.
Utvärderingarna ledde fram till åtgärder runt de av eleverna utpekade platser som
är otrygga.
Den sammanfattande bedömningen är att vi följt likabehandlingsplanen.
NÄMNDMÅL:
2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i
skolan
82 %
100 % 2014
Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro
på lektionerna
25 %
90 %
2014
Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro
på lektionerna.
50 %
80 %
2014
Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan
100 %
90 %
2014
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro
på lektionerna
53 %
70 %
2014
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan
78 %
100 % 2014
SID 4 (16)
ÅTAGANDE:
Det ska vara lugn och ro i klassrummen
Förväntat resultat
Eleverna vet målen för lektionen
Läraren har en genomtänkt pedagogisk plan med varje lektion
Eleverna har inflytande över sitt lärande
Samtal pågår i normalt röstläge eller tystare
Eleverna räcker upp handen när de vill tala
Eleverna kommer i tid till lektionerna
Lärarna kommer i tid till lektionerna
Arbetssätt
Varje elev har en egen individuell utvecklingsplan
Läraren går igenom målen för lektionen innan man startar
Kort utvärdering på klassrådet varje vecka om målet lugn och ro uppnåtts
Uppföljning
Återkommande punkt på klassrådet "Har det rått arbetsro enligt kriterierna?"
Utvärdering i klasserna varje termin
Brukarundersökning varje år
Resultat
Generellt råder arbetsro i klasserna och lärarna har en pedagogisk plan med varje
lektion. Eleverna har en individuell utvecklingsplan. Lärarna går igenom målen
inför varje nytt arbetsområde, inte alltid inför varje lektion.
ÅTAGANDE:
Lokalerna är inbjudande och välskötta
Förväntat resultat
I klassrum, gemensamma utrymmen och korridorer är det ordning och reda
Det finns inget klotter på skolans väggar, bänkar eller bord
Väskor förvaras i klassrum eller på anvisad plats
Kläder är upphängda och skor står snyggt
Det finns pappershanddukar och tvål i anslutning till toaletterna
Matsalsplatsen är avtorkad och stolen inskjuten innan man lämnar matsalen
Trasiga saker anmäls och lagas
Saker som ligger på golven i klassens ansvarsområde plockas upp innan dagen är
slut
Innan man lämnar fritidshemmet plockar man undan det man använt
SID 5 (16)
Arbetssätt
Varje klass ansvarar för sitt klassrum, sin toalett och sin del av korridoren
Det finns torkvärdar i matsalen
Klassläraren har ett övergripande ansvar för miljön inom sin klass område
Fritidshemmets personal har ett övergripande ansvar för miljön på fritidshemmet
När klotter upptäcks tas det omedelbart bort
Om något är trasigt eller saknas, lägger man en lapp till vaktmästaren
Uppföljning
Stående punkt på klassrådet
"Ordning och reda" finns som en punkt på fritidshemmets stormöte
Vaktmästaren kontrollerar dagligen att det finns handdukar och tvål
Vaktmästaren går syn en gång/vecka och kontrollerar att lampor mm fungerar
Utvärdering vid terminsslut på arbetslagsmöte och elevråd
Skyddsrond en gång/år
Resultat
Klotter har knappt förekommit på skolan och har tagits bort direkt de få gånger det
hänt. Uppdraget att varje klass ansvarar för sitt klassrum, sin del av korridoren och
sin toalett, har skötts olika väl. Skor står inte överallt i skoställ. Vi har inte hittat
några som varit anpassade till våra behov för åk 4-6.
Städningen av skolan har efter diskussion med nya städbolaget blivit bättre.
Frånsett ovanstående synpunkter har arbetssättet gett resultat
ÅTAGANDE:
Utemiljö och korridorer ska vara trygga och säkra
Förväntat resultat
Ingen elev blir utsatt för trakasserier eller kränkningar utan att det upptäcks
Inga obehöriga uppehåller sig inom eller på skolans område
Lekredskap är hela och funktionella
Eleverna vistas inom skolans område
Alla elever vet var skolans område slutar
Alla följer skolans regler
Arbetssätt
Om obehöriga uppehåller sig inom skolområdet är varje vuxen
som ser det ansvarig för att fråga i vilket syfte
Fritidshemmet undervisar de som behöver i konfliktlösningsmetoden "Stegvis"
Elever/personal/kamratstödjare kan muntligt/skriftligt
anmäla oro för elev/grupperingar till trygghets- och trivselteamet
Trygghets- och trivselsteamet träffas varannan vecka eller akut vid behov
Det finns 8 kamratstödjare (elever) som är de vuxnas extra ögon
Vaktmästaren ser regelbundet över att lekredskap är hela
SID 6 (16)
Vi går igenom skolans regler med elever och föräldrar,
vid terminsstart och vid behov
Det finns alltid rastvakter ute och de bär självlysande västar
Resursanvändning
Elevhälsoteamet träffas var 14:e dag eller vid behov och scannar av läget på
skolan utifrån bl a trygghet och trivsel
Rektor träffar regelbundet kamratstödjarna
Rektor leder arbetet i trygghets-och trivselteamet
Alla på skolan har ansvar för arbetet med normer och värden
Uppföljning
Upptäcks mobbning, trakasserier, kränkningar ingriper
trygghets- och trivselteamet omedelbart, i enlighet med skolans
likabehandlingsplan
Skolans likabehandlingsplan utvärderas kontinuerligt
Skolans regler utvärderas vid läsårets slut
Kamratstödjarna träffas varannan vecka med sin handledare
SISAB ser över och reparerar regelbundet lekredskapen de ansvarar för
Skolledningen går tillsammans med vaktmästaren regelbundet
igenom om det finns brister i säkerheten
Återkommande punkt på klassrådet
Årlig enkät på våren
Skyddsrond en gång/år
Utveckling
Resultat
Under läsåret träffades teamet varannan vecka och hade uppföljningsmötten om
enskilda ärenden på andra tider än den fastslagna. Teamet har arbetat med enskilda
elevärenden och på klassnivå. De trakasserier och kränkningar som förekommit
har direkt åtgärdats när de kommit till teamets kännedom och följts upp.
Kamratstödjarna har under läsåret inte träffats varje vecka, utan varannan.
Eleverna har lyft det de sett, vilket sedan resulterat i att någon ur Trygghets- och
Trivselteamet följt upp det.
Skolans likabehandlingsplan, regler och värdegrund har diskuterats och
utvärderats kontinuerligt av personalen. Likabehandlingsplanen har sedan
utvärderats under junidagarna. Periodvis har en del stök bland åk 6 förekommit.
Personalen har då utökat antal vakter under rasttid. Fritidshemmet har arbetat med
materialet Stegvis och kompissamtal.
SID 7 (16)
Bedömning och analys
Nybohovsskolan präglas av en god fysisk och psykosocial miljö. Skolans personal
arbetar utifrån arbetsplanen och likabehandlingsplanen med att skapa arbetsro och
trygghet. Eleverna känner sig trygga.
I brukarundersökningen som besvaras av föräldrar med barn i förskoleklass, åk
2 och föräldrar på fritidshem åk 2 är det sammantagna värdet under varje rubrik
en 4,skalan är 1-5. Rubrikerna är Kunskap, Trygghet och trivsel, Inflytande och
Övriga frågor.
Vi är nöjda med resultatet, men vill att fler föräldrar besvarar undersökningen. Vi
erbjuder föräldrar att göra brukarundersökningen på någon av skolans datorer då
vi vet att alla inte har tillgång till en dator. Vi påminner också föräldrar muntligt
och i veckobrevet att svara. Trots det är svarsfrekvensen låg; i förskoleklass 65%
och i åk 2 och för fritidshemmet 55%.
I brukarundersökningen för åk 5 är det sammantagna värdet under varje rubrik en
4. Det är vi också nöjda med.
Arbetsro måste vi fortsätta arbeta hårt med. Vi har på skolan under
upptaktsdagarna gått igenom begreppet studiero och hur man kan arbeta i
klasserna för att uppnå det. Det har bl a lett till att vi har möblerat på ett
särskilt sätt och ordnat materialet så att eleverna inte behöver gå upp och hämta
saker de behöver titt och tätt. Varje klassrum är organiserat på samma sätt.
Trygghets- och trivselteamet bestod under läsåret av tre personer. Samtliga
ärenden som kom till teamets kännedom fick en positiv upplösning.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för
sin utbildning
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i
matematik i åk 3
92 %
80 %
2014
Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i åk 3
85 %
75 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet
i matematik i åk 6
100 %
85 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet
i svenska/svenska som andraspråk i åk 6
100 %
85 %
2014
SID 8 (16)
ÅTAGANDE:
Eleverna ska bli goda läsare så att förutsättningarna att nå de
nationella målen ökar
Förväntat resultat
Eleverna når LUS-punkten skolan satt för årskursen
Under lå ska flertalet av de pojkar som ligger på LUS 17 nå 18a
Alla elever som behöver det har ett åtgärdsprogram i läsning
Varje klass handlingsplan i läsning leder fram till ökad läsförståelse
Arbetssätt
Mätning av läsförmåga genom diagnosmaterialet DLS vid terminens start för alla
elever
handlingsplan i varje klass utifrån resultaten på DLS
Särskilt fokus på att höja pojkars läsförmåga över den kritiska LUSpunkten 17.
Vid behov upprättas en handlingsplan/ ett åtgärdsprogram för elevens
läsutveckling
Nivåanpassade läsgrupper i åk f-3
Högläsning
Gemensam bok i klassen från cirkulationsbiblioteket Biblioteksbesök
Bokprat/boktips i åk 4
Läsläxor med frågor på texten
Tyst läsning
Återkommande kollegiesamtal på arbetslagsmötena om insatserna
Resursanvändning
Specialläraren utarbetar tillsammans med klassläraren åtgärdsprogram för de
elever som riskerar att inte nå målen
Specialläraren handleder varje klasslärare en gång / vecka
Eelevhälsoteamet har regelbundna möten med fokus på de elever som riskerar att
inte nå målen
Pengar avsätts till inköp av nya böcker som särskilt vänder sig till pojkar som
ännu inte kommit över LUS 17
Böcker avpassade för LUSpunkterna köps in kontinuerligt av specialläraren
Uppföljning
Handlingsplanen utifrån klassens läsförståelsenivå följs upp av det
elevpedagogiska teamt; utvärderas, analyseras och eventuella förändringar i
metoder föreslås
LUS tre ggr/läsår; september, januari och maj
Efter varje LUSning följer diskussion, utvärdering och analys hur vi går vidare
Nationella prov i årskurs 3 och 6
Läslogg vid behov
Åtgärdsprogramsuppföljning
SID 9 (16)
Arbetsmetoder för att öka läsförståelsen hos eleverna diskuteras/föreslås när
specialläraren träffar varje klasslärare en gång / vecka
Utveckling
Alla klasslärare använder sig av Barbro Westlunds metoder för ökad läsförståelse
Resultat
Vi har följt vårt arbetssätt och hela skolan har arbetat med att förstärka
läsförståelsen hos eleverna. Arbetslagen har diskuterat resultat och fortsatt strategi
utifrån resultat vid LUS-avstämningarna. Vi har haft ett läsprogram som omfattat
alla skolans elever. Andelen som klarade LUS punkt 15 i åk 3 var 59 %. I årskurs
6, som ska klara LUS punkt 18a, var andelen 48 % .
ÅTAGANDE:
Eleverna ska känna glädje och nyfikenhet i skolarbetet
Förväntat resultat
Eleverna ska ges möjlighet att pröva olika arbetssätt
Det är ett tillåtande klassrumsklimat där man vågar och
inte är rädd att göra fel
Eleverna tycker att lärarna har en tilltro till deras förmåga
Eleverna arbetar utifrån egna satta mål
Arbetssätt
Lärarna visar på och ger möjlighet att redovisa uppgifter på olika sätt när så är
möjligt
Lärarna uppmuntrar eleverna att pröva nya uttrycksmedel och arbetssätt
Lärarna fokuserar på elevernas positiva sidor
Uppföljning
Klassråd
Utvärdering varje termin
Brukarundersökning
Resultat
Alla elever på skolan har svarat på brukarundersökningen. Resultatet på frågorna
som är gemensamma för åk 2-6 i kunskapsdelen gav följande utslag:
Jag får hjälp när jag behöver: 80 %
Mina lärare är bra på att undervisa: 94 %
SID 10 (16)
Mina lärare är bra på att väcka mitt intresse: 80 %
Mina lärare förväntar sig att jag når målen: 89 %
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att utveckla undervisningen i matematik
Förväntat resultat
Ökat antal elever som når målen i ämnet
Ökad didaktisk kompetens hos lärarna
Ökad kompetens inom området formativt lärande
Arbetssätt
Lärare som undervisar i matematik deltar i ma-lyftet, en utbildning som
Skolverket och staden erbjuder
Lärarna har en handledare som de träffar varje vecka
Lärarna läser senaste forskning i ämnet och planerar tillsammans ett lektionspass
som de sedan utför till nästa veckas träff då de diskuterar utfallet
Besök av varandras lektioner
Resursanvändning
Den kompetensutvecklingstid som är avsatt för lärare, läggs på att lyfta
kunskaperna i matematik
Uppföljning
Handledaren följer upp resultaten varje vecka
Klassrumsbesök hos varandra
NP åk 3 och 6
Diagnoser
Utveckling
Vi planerar att fortsätta även nästa år och då med en handledare från vår egen
skola
Resultat
Resultaten på de nationella proven i ämnet matematik har förbättrats, framförallt i
åk 3, där resultatet stigit från 85 % som klarar målen till 92 %. Alla åk 6:s elever
klarade nationella proven i ämnet matematik, liksom föregående års åk 6.
Lärarna har träffats varje vecka; läst forskning i ämnet matematik, diskuterat
didaktik, planerat en lektion i veckan tillsammans, besökt varandras lektioner och
efteråt samtalat om innehållet. De anser att det främjat deras didaktiska förmåga
och ökat deras kunskaper i ämnet matematik.
SID 11 (16)
Bedömning och analys
Resultat av nationella prov i årskurs 3: svenska:/svenska som andra språk 85 %
matematik: 92 %
Gruppen bestod av 15 elever; 7 flickor och 8 pojkar. Att antalet elever är så få,
innebär att varje enskild elev utgör en relativt hög procentandel (0,15 %). Av de 15
eleverna har 2 stycken läst svenska som andra språk. De klarade inte att uppnå
kravnivån för godkänt i ämnet svenskas alla delmål.
I ämnet matematik var det en elev som inte klarade alla delmål i ämnet.
Resultat LUS årskurs 3: 59 % har klarat minst LUS punkt 15 (57 % 2013, 58 %
2012)
Resultaten för åk 3 vad gäller läsförmågan visar på att gruppen har fortsatt behov
av stödinsatser i form av sva och speciallärare. Skolan har därför från ht -14
anställt en speciallärare riktad mot de yngre åldrarna. Hon kommer att jobba med
programmet TIL (Tidig Intensiv Lästräning). Lärarna som undervisar i ämnet
svenska F-1 går under läsåret Språkpaketet, inriktat på att skriva sig till läsning
som vänder sig till F-1. En lärare i fritidshem går också utbildningen och är med i
klasserna. Specialläraren som också är förstelärare har fått i uppdrag att höja
elevernas kunskapsnivå i ämnet svenska och att leda det arbetet i de yngre
åldrarna.Varje vecka ska arbetslagsmötet fokusera på kollegialt lärande, ma/sv
varvat.
Resultat av nationella prov årskurs 6: svenska/svenska som andra språk: 100 %
matematik: 100% engelska: 100 % kemi: 95 % geografi: 95 %
Andel elever som fått minst godkänd i betyg årskurs 6: svenska/svenska som
andra språk 90 % matematik 90 % engelska 81% SO 100% NO 100%
Klassen bestod av 21 elever, 9 flickor och 12 pojkar. Drygt hälften (11 st) hade
åtgärdsprogram; 5 st hade dyslexi, 1 elev hade långsam inlärning, 2 st ADHD.
Resultaten på de nationella proven blev över det förväntade. Alla elever som
genomförde proven, klarade de nationella proven, förutom i kemi och geografi där
en elev inte nådde kravgränsen.
Resultat LUS årskurs 6: 48 % klarade minst LUS punkt 18a ( 45 % 2013, 65 %
2012)
Åk 6:s resultat på LUS motsvarade förväntningarna. Många insatser gjordes
och några elever höjde sin läsförmåga, dock inte upp till kravnivån för årskursen.
Under kommande läsår ska lärarna arbeta med genrepedogik i klasserna, både i
ämnet svenska och SO/NO. Varje vecka ska arbetslagsmötet fokusera på kollegialt
lärande, ma/sv varvat.
SID 12 (16)
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse
för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna
för att nå målen i de olika ämnena
89 %
90 %
2014
Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn
vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
64 %
80 %
2014
Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande
mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
60 %
90 %
2014
Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn
vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
83 %
100 % 2014
ÅTAGANDE:
Eleverna ska vara delaktiga i utformningen av skolans/fritidshemmets
verksamhet
Förväntat resultat
Skolan har fungerande stormöten, matråd, klassråd och elevråd
Eleverna är delaktiga i planering av undervisningen och fritidshemmets
verksamhet
Arbetssätt
Stormöte med alla fritidshemsbarn var 4:e vecka indelat i arbetsgrupper med
gemensam dagordning
Förslagslåda på fritidshemmet ( barnen skriver sina synpunkter och idéer)
Klass/elev/matråden träffas regelbundet
Det utses ordförande och sekreterare på mötena
Mötena har en dagordning
Mötena protokollförs och anslås på anslagstavla
Resursanvändning
Personal på fritidshemmet håller i stormötena. Klassläraren i klassråd och en där
till utsedd lärare ansvarar för elevrådet.
SID 13 (16)
Uppföljning
Protokoll från möten och råd följs upp på nästa möte/råd
Fritidshemmets personal går igenom förslagslådan inför stormötet
Uppföljning av vilka av elevernas förslag från elevrådet som genomförts sker
en gång per termin
Utvärdering sker genom enkäter och i de olika råden
Utveckling
Utifrån utvärderingens resultat diskuterar personalen hur delaktigheten kan öka
Resultat
Alla klasser har haft klassråd. Fritidshemmet hade stormöten till en början, men
övergick sedan till mindre grupperingar. Matrådet har inte träffats. Alla möten har
protokollförts. Förslag från fritidshemmets förslagslåda har beaktats.
I brukarundersökningen svarar 100 % av föräldrarna som svarade att deras barn
trivs på fritidshemmet, att personalen bemöter deras barn på ett bra sätt och att de
är nöjda med sitt barns fritidshem.
80 % tycker att personalen lyssnar och tar hänsyn till dem och deras barns
synpunkter.
60 % är nöjda med inflytandet barnet har över fritidshemmets aktiviteter.
ÅTAGANDE:
Eleverna skall veta var de ligger kunskapsmässigt och socialt så att de
själva kan planera hur de ska uppnå skolans mål
Förväntat resultat
Alla elever har en IUP
Eleverna är väl förtrogna med IUP-arbetet
Skolans mål är tydliga för eleverna
Alla barn på enheten F-3 har sociala mål
Fritidshemmets mål är tydliga för eleverna
Arbetssätt
Det görs en noggrann genomgång av skolans mål och hur IUP används för
eleverna
Vid terminsstart får eleverna läsa igenom vad som bestämdes på föregående
utvecklingssamtal
IUP finns schemalagt en gång i veckan
IUP är ett vardagligt inslag
Fritidshemmet arbetar utifrån för eleverna kända sociala mål
Fritidshemspersonalen är om möjligt med vid utvecklingssamtal
SID 14 (16)
Resursanvändning
Specialläraren stöttar de elever, enskilt eller i liten grupp, som har svårigheter
Uppföljning
arbetslagsmöten/studiedagar
Utvecklingssamtal
Skriftliga omdömen
Brukarundersökning
Resultat
Vi har följt vårt arbetssätt. Alla elever har en IUP och en timme IUP i veckan. De
sociala målen finns med i IUP för eleverna i f-3-klasserna.
Fritidshemmets personal har inte alltid kunnat vara med vid utvecklingssamtalet
tillsammans med skolan, men har möten med föräldrar och elev i andra
sammanhang.
Bedömning och analys
Skolan genomförde brukarundersökningen i samtliga klasser åk 2-6. Utfallet blev
som följer:
Lärarna lyssnar på mig och tar hänsyn till vad jag tycker: 82 %, 2013: 70 %
På utvecklingssamtalen pratar vi om vad jag gör bra och behöver förbättra: 86 %,
2013: 78 %
Utvecklingssamtalen genomförs på ett sätt som jag förstår: 86 %, 2013 78 %
Jag är nöjd med det inflytande jag har över mitt arbete(åk 4-6): 70%, 2013 70 %
Föräldrars uppfattning om dialogen med fritidshemmets personal vad gäller
utvecklingssamtal:
83 % ( 5 av 6 svarande) anser att de har en bra dialog om hur deras barn fungerar
på fritidshemmet och vad det behöver för att utvecklas.
Att skapa känslan av delaktighet och inflytande för barn är inte så enkelt.Vi har
förbättrat resultaten sedan år 2013, men behöver anstränga oss ytterligare. Minst
80% bör vi ligga på under varje underrubrik.
Övrig uppföljning
SID 15 (16)
Sammanfattande analys
Nybohovsskolan är en liten enhet. Genom vårt arbetssätt får eleverna möta alla
lärare på stadiet och lärarna har därmed en god kännedom om varje elev,
kunskapsmässigt och socialt.
Skolan präglas av en god fysisk och psykosocial miljö.
Vi lägger stor vikt vid normer och värden (trygghet, arbetsro, ordningsregler,
likabehandlingsplan mm).
Eleverna är väl förtrogna med våra mål och alla har en egen individuell
utvecklingsplan (IUP).Vi har satsat på läsutveckling i alla klasser och i de lägre
klasserna med hjälp av fritidshemmet. Trots det nådde inte alla elever den
LUSpunkt de förväntas göra i varje årskurs. Här har vi utvecklingsbehov/behöver
ändra metoder/utbilda oss.
Lärarna har höga förväntningar på att eleverna når målen. Resultat avseende betyg
och NP blev bättre än vi förväntade, men läsförståelsen måste öka på skolan.
Vi har en väl fungerande 6-årsverksamhet och ett väl fungerande fritidshem som
under läsåret jobbat med implementeringen av Stadens nya riktlinjer.
Fritidshemmet och samverkan skola-fritidshem har under läsåret utvecklats. Två
utbildade personal har anställts, en lärare i fritidshem och en fritidspedagog.
Prioriterade åtgärder för utveckling
Ambitionen läsåret 14/15 är att all konferenstid 3 timmar/vecka, förutom en
halvtimme för information, ska användas till kollegialt lärande, Visible Learning,
formativ bedömning och andra pedagogiska frågor. APT på två timmar/månad ska
användas till samma ändamål. APT ska effektiviseras till en halvtimme.
Skolan fortsätter med Skolverkets och Stadens satsning på ämnet matematik för
lärare som undervisar i ämnet åk 1-6, varannan onsdag. Hälften av
kompetensutbildningstiden detta läsår kommer att användas till den satsningen,
den andra hälften används åt ämnet svenska.
Skolan har anställt en speciallärare/förstelärare som fått i uppdrag att leda
utvecklingen mot högre måluppfyllelse i ämnet svenska för förskoleklass upp till
åk 3. Skolans förstelärare för åk 4-6, har samma uppdrag, att leda utvecklingen
mot en högre måluppfyllelse i ämnet svenska. Satsningen bygger på att föräldrar
är involverade och väl insatta i vikten av god läsförmåga. Skolan kommer särskilt
att satsa på lässvaga elever; individuellt och i grupp.
Under året fortsätter vi att satsa på läsförståelse. Åk f-3 arbetar med Språkpaketet,
att skriva sig till läsning. Varannan onsdag arbetar de med Språkpaketet. Vi
introducerar genrepedagogiken och alla åk 4-6 klasser använder sig av materialet
Zick-Zack, som ger praktiska exempel på vilka texter man kan använda och hur
lektioner kan läggas upp. Varannan onsdag planerar vi upp ett strukturerat arbete i
klasserna och diskuterar på nästa möte resultatet.
SID 16 (16)
Vi har gått in i ett projekt som heter Visible Learning, plus. Projektet bygger på
Hatties forskning om vilka framgångsfaktorerna är för eleverna. Bl a tar man fram
effektstorleken på sin undervisning, dvs vilken påverkan undervisningen haft på
elevens/elevernas lärande. Vi kommer under läsåret att arbeta med det materialet
på tisdagens arbetslagsmöte, APT och studiedagar.
Läsåret startar med att alla elever gör diagnostiska prov i matematik och svenska.
Efter det träffas undervisande lärare och specialläraren och sva-läraren för att se
vilka insatser som behövs, på individ- och gruppnivå. Under vecka 44 samlas alla
lärare och tittar på samtliga klassers resultat. Vi diskuterar vilka åtgärder man kan
behöva sätta in, hur undervisningen kan se ut för att höja kunskapsnivån för
enskilda och för klasser. Vad behöver jag som lärare kunna för att ge eleverna
bästa förutsättningar?
Diagnoserna i matematik och svenska görs om i januari-februari. Vi kan då mäta
effekten av vår undervisning, s k effektstorlek. Utifrån de mätningarna kan vi
diskutera hur bra vår undervisning är, vad vi måste förbättra, vad vi behöver
utbildning i. Effektstorleksmätningar kommer också att göras i ämnena SO/NO.
Först gör man ett förprov, samma prov som innan man påbörjar sin undervisning.
Man får då syn på vilka som saknar kunskap/kan mycket/kan delar. Utifrån
resultatet lägger man sedan upp sin undervisning. När arbetsområdet är färdigt gör
man om samma prov och kan då mäta vilken effekt undervisningen har haft på
varje barns lärande, och hur väl man lyckats med min undervisning.
Vårt mål är att all undervisande personal ska ha gått NTA-utbildning. Ytterligare
fem personal går i höst.
Vi har under upptaktsdagarna tillsammans gått igenom vår skolas årshjul, vår
värdegrund, vad ordning och reda/arbets- och studiero betyder för oss på
Nybohovsskolan, formulerat vår vision för för hur skolans personal ska samverka,
förhålla sig till varandra och till eleverna. All ny personal kommer att få sätta fem
personliga mål för hur de vill utveckla sin del av verksamheten. De andra tittar på
sina mål, formulerar nya eller behåller de gamla om de inte uppnåtts.
Ett prioriterat område är att ha effektiva möten vars innehåll utgår från elevernas
behov.
Kvalitetsredovisning upprättad av
Nybohovsskolan
Rita Hemmälin
rektor vid Nybohovsskolan
Bilagor

Trygghets- och trivselplan_Nybohovsskolan 2014
Download
Random flashcards
organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards