Kvalitetsredovisning

UTBILDNINGSNÄMNDEN
NYBOHOVSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR XDNRX
SID 1 (17)
2012-09-22
Handläggare: Rita Hemmälin
Telefon: XTelefonX
Kvalitetsredovisning
Inledning
Skolan bestod under läsåret av 160 elever; från förskoleklass t o m skolår 6, ett
fritidshem och en fritidsklubb.
Ledningen bestod av rektor, bitr rektor och två arbetslagsledare. Skolan är indelad
i två arbetslag; f-3 och 4-6. Årskurs f-3 och fritidshemmet arbetar integrerat. F3delen bestod av 60 elever; en förskoleklass och två 1-3:or. 59 barn var inskrivna i
skolbarnsomsorgen.
Arbetet i arbetslagen bedrivs delvis åldersintegrerat, tematiskt och i verkstäder.
Genom att arbeta i arbetslag utnyttjas den samlade kompetensen i olika
yrkeskategorier. Genom denna samverkan skapas ett helhetstänk runt barns
lärande. Arbetssättet ska vara undersökande och elevaktivt. Alla barn, oavsett
ålder, ska ges möjlighet att skaffa kunskap och färdigheter på ett varierat sätt,
arbeta utifrån sina egna förutsättningar och ta ansvar för sitt lärande. Målet är att
vara en skola där barn känner lust att lära och där alla barn ges förutsättningar att
lyckas.
Klassrummen är förhållandevis små och grupprum saknas. Det förekommer ofta
att elever arbetar i korridorer där bord är utplacerade. Skolan har en bra
utevistelsemiljö för eleverna med bl a två konstgräsplaner.
Skolans tre hörnstenar är kunskap, samverkan och idrott.
Skolan är en idrottsskola och från och med årskurs 4 har alla klasser elever med
fotbollsinriktning. Vi har få elever som bor i upptagningsområdet och är därför
beroende av sökande till fotbollsklasserna.
Personalen har läst och godkänt innehållet i kvalitetsredovisningen på APT. Elever
och föräldrar kommer att få ta del av den via hemsidan och på föräldramöte.
Skolans värdegrund
Trygghet, trivsel och arbetsro är viktiga byggstenar för all inlärning. Vår
värdegrund bygger på den kunskapen och lyder; "På Nybohovsskolan bemöter
barn och vuxna varandra med respekt och omtanke. Här uppskattas du för den du
är." Värdegrunden har diskuterats fram i personalgruppen och tas upp varje år vid
höststarten, både i personalgruppen, på föräldramöten och i klasserna.
SID 2 (17)
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Det viktigaste läsåret 12/13 är att fortsätta med implementeringen av läroplanen,
LGR 11. Ledningsgruppen och lärarna kommer att träffas på pedagogiskt forum
tre timmar varannan vecka. Fokus ligger på betyg och bedömning. Vi kommer
också att anlita externa föreläsare.
Hägersten/Liljeholmens skolor startar tillsammans med Farstas skolor en
gemensam satsning "Lärare utvecklar lärare". Hösten inleddes med en gemensam
eftermiddag för samtliga lärare där goda exempel på arbetssätt visades. Varje skola
har utsett en inspiratör. Inspiratörerna träffas regelbundet för att diskutera/delge
varandra metodutveckling. Tanken är att inspiratörerna sedan på hemmaplan ska
visa på olika metoder som är tänkbara att utveckla på den egna skolan. Syftet är att
att höja måluppfyllelsen.
Under året fortsätter vi att satsa på läsförståelse. Läsåret startar med att alla elever
gör ett diagnostiskt prov. Efter det samlas alla lärare runt resultaten och hjälps åt
med vilka åtgärder som behöver sättas in på individ- och gruppnivå. Förra året
hade vi en studiecirkel kring Barbro Westlunds bok "Att undervisa i läsförståelse".
Varje lärare har läsåret 12/13 till uppgift att använda metoder som boken ger
exempel på. Vi diskuterar sedan regelbundet utfallet.
Skolans pedagogiska ledningsgrupp kommer att leda det läsprogram som ska
omfatta alla skolans elever. Programmet bygger på att föräldrar är involverade och
väl insatta i vikten av god läsförmåga. Skolan kommer särskilt att satsa på
lässvaga elever; individuellt och i grupp.
Vårt mål är att all undervisande personal ska ha gått NTA-utbildning. Ytterligare
tre personal går utbildningen i höst.
Läsåret 11/12 satte vi fem mål för personales interna förhållningssätt, fem mål för
hur eleverna ska förhålla sig och fem personliga mål för personalen i hur de vill
utveckla sin del av verksamheten.Dokumenten utgör en bas för läsårets arbete.
Skolan har fått del av kulturpengar från "Skapande skola". En del av pengarna
kommer att användas till att utveckla elevensvalgruppen "drama/musik" årskurs 46.
Skolan ska investera i fler activeboard. Lärarna kommer att få var sin bärbar
dator/Ipad.
Mål/Åtaganden
SID 3 (17)
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
All skolans personal kommer att utvärdera och anta likabehandlingsplanen under
höstens första APT. I samband med det ändras också namnet till Trygghetsplanen.
Trygghetsplanen tas sedan upp i klasserna och på föräldramöten.
Trygghets- och trivselteamet utvärderade sitt arbete i juni. Elever och personal
utvärderade likabehandlingsplanen samma månad
Utvärderingarna ledde fram till åtgärder runt de av barnen utpekade platser som är
otrygga.
Den sammanfattande bedömningen är att vi följt likabehandlingsplanen.
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
0,6 %
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
80 %
100 % 2012
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
75 %
90 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
71 %
90 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
93 %
100 % 2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
38 %
90 %
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan,
84 %
100 % 2012
ÅTAGANDE:
Det ska vara lugn och ro i klassrummen
Arbetssätt
Arbetssätt:
Varje elev har en egen individuell utvecklingsplan
0%
2012
2012
SID 4 (17)
Läraren går igenom målen för lektionen innan man startar
Kort utvärdering på klassrådet varje vecka om målet lugn och ro uppnåtts
Uppföljning
Kriterier:
Eleverna vet målen för lektionen
Läraren har en genomtänkt pedagogisk plan med varje lektion
Eleverna har inflytande över sitt lärande
Samtal pågår i normalt röstläge eller tystare
Eleverna har med sig sitt material
Eleverna räcker upp handen när de vill tala
Eleverna kommer i tid till lektionerna
Lärarna kommer i tid till lektionerna
Uppföljning:
Återkommande punkt på klassrådet "Har det rått arbetsro enligt kriterierna?"
Enkätundersökning på våren
Brukarundersökning varje år
Resultat
Generellt sett råder arbetsro i klasserna och lärarna har en pedagogisk plan med
varje lektion.
Varje elev har en egen individuell utvecklingsplan. Lärarna går inte igenom målen
för varje lektion, utan går igenom målen inför varje nytt arbetsområde.
Vi har inte gjort utvärdering med hjälp av Qualis i år.
ÅTAGANDE:
Lokalerna är inbjudande och välskötta
Arbetssätt
Varje klass ansvarar för sitt klassrum, sin toalett och sin del av korridoren
Det finns torkvärdar i matsalen
Klassläraren har ett övergripande ansvar för miljön inom sin klass område
Fritidshemmets personal har ett övergripande ansvar för miljön på fritidshemmet
När klotter upptäcks tas det omedelbart bort
Om något är trasigt eller saknas, lägger man en lapp till vaktmästaren
Uppföljning
Kriterier:
I klassrum, gemensamma utrymmen och korridorer är det ordning och reda
Det finns inget klotter på skolans väggar, bänkar eller bord
Väskor förvaras i klassrum eller på anvisad plats
Kläder är upphängda och skor står i skoställ
Det finns pappershanddukar och tvål i anslutning till toaletterna
Matsalsplatsen är avtorkad och stolen inskjuten innan man lämnar matsalen
SID 5 (17)
Trasiga saker anmäls och lagas
Saker som ligger på golven i klassens ansvarsområde plockas upp innan dagen är
slut
Innan man lämnar fritidshemmet plockar man undan det man använt
Uppföljning:
Stående punkt på klassrådet
"Ordning och reda" finns som en punkt på fritidshemmets stormöte
Vaktmästaren kontrollerar dagligen att det finns handdukar och tvål
Vaktmästaren går syn en gång/vecka och kontrollerar att lampor mm fungerar
Utvärdering vid terminsslut på arbetslagsmöte och elevråd
Skyddsrond en gång/år
Resultat
Klotter har knappt förekommit i skolan och har direkt tagits bort de få gånger det
hänt.
Torkvärdssystemet har inte alltid fungerat.
Handdukar och tvål har ibland inte fyllts på i tid.
Vi behöver investera i nya skoställ.
Uppdraget att varje klass ansvarar för sitt klassrum, sin del av korridoren och sin
toalett har skötts olika väl.
Städningen på skolan har utförts väl från städbolaget och frånsett ovanstående
synpunkter har arbetssättet gett resultat.
ÅTAGANDE:
Utemiljö och korridorer ska vara trygga och säkra
Arbetssätt
Om obehöriga uppehåller sig inom skolområdet är varje vuxen
som ser det ansvarig för att fråga i vilket syfte
Fritidshemmet undervisar de som behöver i konfliktlösningsmetoden "Stegvis"
Elever/personal/kamratstödjare kan muntligt/skriftligt
anmäla oro för elev/grupperingar till trygghets- och trivselteamet
Trygghets- och trivselsteamet träffas varannan vecka eller akut vid behov
Det finns 10 kamratstödjare (elever) som är de vuxnas extra ögon
Vaktmästaren ser regelbundet över att lekredskap är hela
Vi går igenom skolans regler med elever och föräldrar,
vid terminsstart och vid behov
Det finns alltid rastvakter ute och de bär självlysande västar
Uppföljning
Kriterier:
Ingen elev blir utsatt för trakasserier eller kränkningar utan att det upptäcks
Inga obehöriga uppehåller sig inom eller på skolans område
SID 6 (17)
Lekredskap är hela och funktionella
Eleverna vistas inom skolans område
Alla elever vet var skolans område slutar
Alla följer skolans regler
Uppföljning:
Upptäcks mobbning, trakasserier, kränkningar ingriper
trygghets- och trivselteamet omedelbart, i enlighet med skolans
likabehandlingsplan
Skolans likabehandlingsplan utvärderas kontinuerligt
Skolans regler utvärderas vid läsårets slut
Kamratstödjarna träffas varannan vecka med sin handledare
SISAB ser över och reparerar regelbundet lekredskapen de ansvarar för
Skolledningen går tillsammans med vaktmästaren regelbundet
igenom om det finns brister i säkerheten
Återkommande punkt på klassrådet
Årlig enkät på våren
Skyddsrond en gång/år
Resultat
Under läsåret träffades teamet varannan vecka, och hade uppföljningsmöten om
enskilda ärenden på andra tider än den fastslagna. Teamet har arbetat med enskilda
elevärenden och på klassnivå. Inget fall av mobbning har kommit till teamets
kännedom. De trakasserier och och kränkningar som förekommit, har direkt
åtgärdats när det kommit till teamets kännedom och följts upp.
Kamratstödjarna har under läsåret inte träffats i grupp varje vecka, utan varannan.
Eleverna har lyft det de sett, vilket sedan resulterat i att någon ur Trygghets- och
trivselteamet följt upp det.
Skolans likabehandlingsplan, regler och värdegrund har diskuterats och
utvärderats kontinuerligt av personalen.
Likabehandlingsplanen har sedan utvärderats under junidagarna.
Periodvis har en del stök bland åk 6 förekommit och då har personalen utökat
antalet vakter under rasttid.
Fritidshemmet har arbetat med materialet Stegvis och kompissamtal.
Bedömning och analys
Nybohovsskolan präglas av en god fysisk och psykosocial miljö. Skolans personal
arbetar utifrån arbetsplanen och likabehandlingsplanen med att skapa arbetsro och
trygghet. Eleverna känner sig trygga.
Inspektionen skriver läsåret 10/11 "Lärarna arbetar målmedvetet och oförtröttligt
med att skapa en harmonisk och trygg miljö för eleverna. Som grund för arbetet
ligger "guldregeln" (skolans värdegrund) och den känner alla elever till. Vi anser
SID 7 (17)
också att skolans arbetssätt bidrar till att skapa en god miljö". Vi har fortsatt i
samma anda föregående läsår.
Svarsfrekvensen i brukarundersökningen, förskoleklassen, var 42 %, antal
svarande numerärt var fem. 80 % av barnen kände sig trygga, en förälder upplevde
inte det, motsvarande 20 %.
Alla fem föräldrar upplevde att det är bra stämning på skolan, fritidshemmet har
samma höga siffror.
Brukarundersökningen i årskurs 2 visar att 93 % känner sig trygga både under
fritidstid och i skolan. Motsvarande siffra för åk 5 är 84 %. Vi är nöjda med de
resultaten. Målet är självklart 100% för alla elever.
Skolundersökningen visar att 71 % av årskurs 2 upplever att de får arbetsro.
Motsvarande siffra för åk 5 är 38 %.
Åk 5 hade ett lärarbyte en bit in på hösten och den nya läraren var tjänstledig
några månader på vårterminen. Det skapade oro i gruppen och på lektionerna.
Vid utvärderingen om arbetsro diskuterade vi vad eleverna lägger i begreppet
arbetsro. Pedagogerna upplever att det mestadels råder arbetsro. Vad vi, elever och
skola, lägger i begreppet "arbetsro" behöver diskuteras. Vårt arbetssätt, med
åldersblandade klasser åk 1-3 och verkstäder, bygger på att eleverna är aktiva, får
använda olika arbetsmetoder och arbeta undersökande. Det innebär att det inte
alltid är helt tyst i klassrummet.
0,6 % har ogiltig frånvaro. Den siffran handlar inte om skolk utan om att elever
inte fått sin ledighetsansökan godkänd. Om en elev riskerar att inte uppnå målen
och begär många dagar ledigt, godkänner vi inte ledighet. En del föräldrar väljer
att åka ändå.
Trygghets- och trivselteamet bestod under läsåret av tre personer. Samtliga
ärenden som kom till teamets kännedom har fått en positiv upplösning.
Skolan hade i år en klass mindre. Det innebär att varje klass kan ha egna bord och
ansvara för ordningen vid borden. Skolans uppgift är även att fostra barn att ta
ansvar och vi behöver ytterligare trycka på att klasserna sköter sina
ansvarsområden.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 5)
Periodens utfall Årsmål Period
78 %
90 %
2012
SID 8 (17)
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i engelska i år 6
76 %
80 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i år 6
70 %
75 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i årskurs 3
53 %
80 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i år 6
64 %
70 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i årskurs 3
42 %
80 %
2012
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
58 %
80 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
85 %
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass)
60 %
90 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2)
92 %
90 %
2012
2012
ÅTAGANDE:
Eleverna ska bli goda läsare så att förutsättningarna att nå de
nationella målen ökar
Arbetssätt
Mätning av läsförmåga genom diagnosmaterialet DLS vid terminens start för alla
elever
handlingsplan i varje klass utifrån resultaten på DLS
Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram för elevens läsutveckling
Studiecirkel för alla lärare utifrån Barbro Westlunds bok "Att undervisa i
läsförståelse"
Nivåanpassade läsgrupper i åk f-3
Högläsning
Gemensam bok i klassen från cirkulationsbiblioteket Biblioteksbesök
Bokprat/boktips
Läsläxor med frågor på texten
Tyst läsning
Högläsning på modersmålet för yngre elever av äldre
Återkommande kollegiesamtal om insatserna
SID 9 (17)
Uppföljning
Kriterier:
eleven når LUS-punkten skolan satt för årskursen
Alla elever som behöver det har ett åtgärdsprogram i läsning
Varje klass har en handlingsplan utifrån elevernas resultat på DLS och LUS
Uppföljning:
Handlingsplanen utifrån klassens läsförståelsenivå följs upp på pedagogiskt
forum; utvärderas, analyseras och eventuella förändringar i metoder föreslås
LUS tre ggr/läsår; september, januari och maj
Efter varje LUSning följer diskussion, utvärdering och analys hur vi går vidare
Nationella prov i årskurs 3 och 6
Läslogg vid behov
Åtgärdsprogramsuppföljning
Utvärdering av arbetssätt gällande läsning av skönlitterära texter
Arbetsmetoder för att öka läsförståelsen hos eleverna diskuteras frekvent på
pedogogiska forum-möten
Resultat
Vi har följt vårt arbetssätt och hela skolan har arbetat med att förstärka
läsförståelsen hos eleverna. Arbetslagen har diskuterat resultat och fortsatt strategi
utifrån resultat vid LUS-avstämningarna. Vi har haft ett läsprogram som omfattat
alla skolans elever. Vi har trots det sänkt andelen som klarar LUS punkt 15 i
årskurs 3 från 71 % till 58 %. I årskurs 6, som ska klara LUS punkt 18a, har vi
sänkt resultatet från 79 % till 65 % .
ÅTAGANDE:
Eleverna ska känna glädje och nyfikenhet i skolarbetet
Arbetssätt
Lärarna visar på och ger möjlighet att redovisa uppgifter på olika sätt när så är
möjligt
Lärarna uppmuntrar eleverna att pröva nya uttrycksmedel och arbetssätt
Lärarna fokuserar på elevernas positiva sidor
Uppföljning
Kriterier:
Eleverna ska ges möjlighet att pröva olika arbetssätt
Det är ett tillåtande klassrumsklimat där man vågar och
inte är rädd att göra fel
Eleverna tycker att lärarna har en tilltro till deras förmåga
Eleverna arbetar utifrån egna satta mål
Uppföljning:
Elevenkäten Qualis
Utvärdering varje termin
SID 10 (17)
Resultat
Vi har i år inte gjort någon elevenkät med hjälp av Qualis i år.
Brukarundersökningen visar i procent (åk 2 först och åk 5 sedan, inom parentes).
För åk 2 har föräldrarna svarat.
lärarna är bra på att väcka intresse 100 (56)
lärarna tror att jag kan utvecklas 85 (90)
Staden: 81 (76)
Staden: 91 (94)
lärarna förväntar sig att jag ska klara målen 100 (96)
lärarna är bra på att undervisa 93 (81)
Staden: 93 (92)
Staden: 86 (91)
jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 93 (68)
Staden: 78 (80)
Bedömning och analys
Resultat av nationella prov i årskurs 3:
Ämnet matematik har 13 delprov som eleverna ska klara. Ämnet svenska har 10
delprov som eleverna ska klara.
Gruppen bestod av 19 elever; 8 flickor och 11 pojkar.
Att antalet elever är så få, innebär att varje enskild elev utgör en relativt hög
procentandel (0,5 %).
Av de 19 eleverna har sex stycken kommit till Sverige det senaste året. De utgör
32 % av de som gjort provet. De klarade, som förväntat, inte att uppnå kravnivån
för godkänt i ämnena. Två elever har stora behov av stödinsatser av annan karaktär
än språket.
Tre elever slarvade på ett av delproven, men klarar annars godkänd nivå i ämnena.
Trots åtgärdsprogram och stödinsatser i form av speciallärare, handledning för
lärarna, och SVA-undervisning nådde inte alla elever ända fram på nationella
proven.
Resultat LUS årskurs 3:
58 % har klarat minst LUS punkt 15 (71 % 2011,100 % 2010)
Resultaten för åk 3 vad gäller läsförmågan motsvarar siffran för NP i svenska. 8
elever har fortsatt stort behov av individuella insatser.
Resultat av nationella prov årskurs 6:
Gruppen bestod av 33 elever från två klasser, 19 flickor och 14 pojkar. Av de 33
eleverna var tre nyanlända, två kom nya i åk 6, fyra hade dyslexi, fyra hade
diagnoser som påverkar inlärningen.
Några elever som vi förväntat skulle klara de nationella proven har slarvat och
därmed missat delprov, men fått omdömet uppnått målen i det skriftliga omdömet.
De elever som inte klarade nationella proven har alla haft åtgärdsprogram, extra
SID 11 (17)
stöd i form av speciallärare, SVA-undervisning enskilt och i liten grupp, eller liten
undervisningsgrupp. Stora insatser har gjort för att ge eleverna möjligheter att nå
målen, och de har vuxit med det, men det räckte inte ända fram.
Resultat LUS årskurs 6:
65 % har klarat minst LUS punkt 18a ( 79 % 2011, 90 % 2010)
Åk 6:s resultat motsvarar förväntningarna. Stora insatser gjordes och alla elever
höjde sin läsförmåga. Alla lyckades dock inte nå upp till kravnivån för årskursen.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
68 %
90 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen Fklass är nöjda med – Jag och mitt barn vet vad mitt barn
behöver för att lära och utvecklas
75 %
90 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i
fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över
fritidshemmets aktiviteter
92 %
90 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2
är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver
för att lära och utvecklas
93 %
100 % 2012
ÅTAGANDE:
Eleverna ska vara delaktiga i utformningen av skolans/fritidshemmets
verksamhet
Arbetssätt
Stormöte med alla fritidshemsbarn var 4:e vecka indelat i arbetsgrupper med
gemensam dagordning
Förslagslåda på fritidshemmet ( barnen skriver sina synpunkter och idéer)
Klass/elev/matråden träffas regelbundet
Det utses ordförande och sekreterare på mötena
Mötena har en dagordning
SID 12 (17)
Mötena protokollförs och anslås på anslagstavla
Eleverna är delaktiga i planering av undervisningen och fritidshemmets
verksamhet
Uppföljning
Kriterier:
Skolan har fungerande stormöten, matråd, klassråd och elevråd
Uppföljning:
Protokoll från möten och råd följs upp på nästa möte/råd
Fritidshemmets förslagslåda töms av personal inför stormötet
Uppföljning av vilka av elevernas förslag från elevrådet som genomförts sker
en gång per termin
Utvärdering sker genom enkäter och i de olika råden
Utifrån utvärderingens resultat diskuterar personalen hur delaktigheten kan öka
Resultat
Alla klasser har haft klassråd. Fritidshemmet hade stormöten till en början, men
övergick sedan till mindre grupperingar. Matrådet har träffats två gånger. Alla
möten har protokollförts. Elevrådet har inte träffats så ofta som var bestämt.
Förslag från fritidshemmets förslagslåda har beaktats.
ÅTAGANDE:
Eleverna skall veta var de ligger kunskapsmässigt och socialt så att de
själva kan planera hur de ska uppnå skolans mål
Arbetssätt
Det görs en noggrann genomgång av skolans mål och hur IUP används för
eleverna
Vid terminsstart får eleverna läsa igenom vad som bestämdes på föregående
utvecklingssamtal
Varje termin innehåller en IUP-vecka
IUP finns schemalagt en gång i veckan
IUP är ett vardagligt inslag
Fritidshemmet arbetar utifrån för eleverna kända sociala mål
Fritidshemspersonalen är med vid utvecklingssamtal
Uppföljning
Kriterier:
Alla elever har en IUP
Eleverna är väl förtrogna med IUP-arbetet
Skolans mål är tydliga för eleverna
Alla barn på enheten F-3 har sociala mål
Fritidshemmets mål är tydliga för eleverna
Uppföljning:
arbetslagsmöten/studiedagar
SID 13 (17)
Utvecklingssamtal
Skriftliga omdömen
Enkätundersökning
Resultat
Vi har följt vårt arbetssätt. Alla elever har en IUP och en timme IUP i veckan. De
sociala målen finns med i IUP för eleverna i f-3-klasserna.
Fritidshemmets personal har inte alltid kunnat vara med vid utvecklingssamtalet
tillsammans med skolan, men har möten med föräldrar och elev i andra
sammanhang.
Bedömning och analys
Skolans resultat i Brukarundersökningen under rubriken "inflytande"
(fritidshemmet/åk 2/åk 5):
personalen/läraren lyssnar och tar hänsyn till vad jag tycker: 92% / 85 / 81%
Staden: 76% / 81% / 85%
jag är nöjd med inflytandet över aktivitet eller skolarbete: 92% / 85% / 88%
Staden: 66% / 74% / 87%
På utvecklingssamtal har vi en bra dialog: 100% / 100% / 94% Staden: 60% /
85% / 96%
Utvecklingssamtalen genomförs så eleven förstår, - / 92% / 90% Staden: - / 86% /
92%
Vi behöver förbättra de elevers kunskap om målen som gick i åk 5 läsåret 11/12.
Lärarna i de klasserna har till uppdrag att vara ännu tydligare med vilka mål
ämnena innehåller.
Fritidshemmets elever och föräldrar är nöjda med sitt inflytande i betydligt högre
grad än staden i övrigt. Även åk 2:s föräldrar är mer nöjda än stadens. Åk 5 är
jämförbar med stadens siffror vad gäller inflytande.
En sammanfattande bedömning är att vi lyckats bra med elevers delaktighet och
inflytande över verksamheten. Vi har arbetat tillfredställande i alla klasser och
ämnen med IUP.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
SID 14 (17)
Vi har ett samarbete mellan förskolan Pytsen, förskoleklass, skola och
fritidshem
Arbetssätt
Vi har ett väl utvecklat samarbete vid övergång från förskola till
förskoleklass med förskolan Pytsen
I skolan samverkar förskoleklassen med årskurs 1-3
Utvecklingssamtalen tar upp både kunskaps- och sociala utvecklingen
Temaarbete en gång per vecka, fritidshem och skola samverkar
Verkstadsarbete en gång per vecka, fritidshem och skola samverkar
Var fjärde vecka har hela skolan rörelse i åldersblandade grupper
Lästräning i läsgrupper där all personal har grupper
Arbetslag f-3 arbetar integrerat
Uppföljning
Kriterier:
Den sociala utvecklingen finns med vid utvecklingssamtalet
Personalen på f-3 har gemensam planeringstid/studiedagar
Uppföljning:
Utvärdering av övergången förskola-förskoleklass under hösten
Samverkan arbetslag f-3 utvärderas kontinuerligt
Resultat
Skolan har en förskola som ligger i anslutning till skolan. Läsåret 11/12 var det
bara fyra 5-åringar på syskonavdelningen. Förskollärarna har träffats och de
barnen har varit med på 6-åringarnas "idrottslektion".
Under våren arbetade förskoleklassen och 1-3:orna med varandra i syfte att lära
känna varandra, samarbeta och underlätta övergången till årskurs 1.
Var fjärde vecka rör sig hela skolan. Vår bärande tanke är att grupperna då ska
vara åldersblandade från 6 år upp till 12. Ca 50% av tillfällena har det varit möjligt
med så stort åldersspann.
Skolans musiklärare har ett utbyte mellan sina elever i norra Botkyrka och vår
skolas elever. De besöker varandra och visar sina färdigheter.
ÅTAGANDE:
Vi informerar fortlöpande föräldrar om elevens skolsituation,
fritidshemssituation, trivsel och skolutveckling
Arbetssätt
Föräldrarna får varje vecka hem en loggbok som ska signeras
I loggboken finns veckans arbete och kommentarer från elev och lärare
I loggboken finns kommentarer från fritidshemmets personal
Föräldrarna inbjuds till föräldramöte gemensamt för skola och fritidshem varje
SID 15 (17)
termin
Vid behov kallar skolan/fritidshemmet till möte
Uppföljning
Vid behov flera möten
Utvecklingssamtal
Föräldraenkät
Brukarundersökning
Resultat
Alla klasslärare ger skriftlig information hem varje vecka. Informationen rör
veckans arbete och kommenteras av elev och lärare. Informationen ska signeras.
Fritidshemspersonalen skriver i loggboken om det hänt något som föräldrar bör
veta, eller informerar föräldern direkt när föräldern hämtar.
Vi har haft ett gemensamt föräldramöte/termin.
Vi har träffat föräldrar och elever när det funnits behov, kunskapsmässigt eller
socialt, både på skolans och föräldrars initiativ.
Vi har inte gjort någon föräldraenkät i år (Qualis).
NÄMNDMÅL:
2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
Bedömning och analys
Samverkan mellan olika delar på skolan fungerar tillfredställande.
Skola och fritidshem har haft gemensam planeringstid lå 11/12. Mer tid skulle
behövas. En svårighet i sammanhanget är att de olika personalkategorierna har
olika avtal. Det är dessutom en liten enhet med få personal. Möjligheterna att
skapa mötestider begränsas eftersom alla behövs under verksamhetstiden.
Det vore önskvärt att fritidspersonal var med vid varje elevs utvecklingssamtal
som skolan har. Tyvärr räcker inte tiden till. Föräldrar får vid andra tillfällen
kunskap om utvecklingen under fritidshemstiden. Brukarundersökningen för
fritidshemmet visar att 100% är nöjda med utvecklingssamtalet.
Frågeställningarna var om man har en bra dialog om hur barnet fungerar på
fritidshemmet och om vad barnet behöver utveckla.
Föräldrarna får via loggbok och hemsida rapporter om vad vi gör i skolan och om
det hänt deras barn något. Personalen på skolan sköter detta mycket bra.
Övrig uppföljning
Sammanfattande analys
SID 16 (17)
Nybohovsskolan är en liten enhet. Genom vårt arbetssätt får eleverna möta alla
lärare på stadiet och lärarna har därmed en god kännedom om varje elev,
kunskapsmässigt och socialt.
Skolan präglas av en god fysisk och psykosocial miljö. Brukarundersökningen
visar att 92% av barnen känner sig trygga på fritidshemmet och 93% av årskurs 2
känner sig trygga i skolan. Motsvarande siffra för åk 5 är 84%.
Vi lägger stor vikt vid "normer och värden" (trygghet, arbetsro, ordningsregler,
likabehandlingsplan mm).
Eleverna är väl förtrogna med våra mål och alla har en egen individuell
utvecklingsplan (IUP). Vi har satsat på läsutveckling i samtliga klasser och i de
lägre årskurserna med bl a fritids hjälp. Trots det nådde färre elever i åk 3 och 6
den LUS punkt som är satt för årskursen. Vi kommer att ytterligare fördjupa
insatserna och öka vår kunskap ämnet lå 12/13.
Brukarundersökningen visar att skolans lärare har höga förväntningar på att
eleverna ska nå målen.
Ser man till den elevgrupp vi har haft i åk 3 och 6, blev det ett förväntat
kunskapsresultat på de nationella proven.
Vi har en väl fungerande 6-årsverksamhet. Fritidshemmet får höga siffrot på alla
frågeställningar i brukarundersökningen, liksom åk 2. För detta läsårs 6:or behöver
vi förbättra oss vad gäller att ha kunskap om målen i skolan.
Fritidshemmet och samverkan skola - fritidshem har under läsåret utvecklats. Tid
har under året skapats för att hitta hur man kan samverka och om vad.
Arbetsplanen för fritidshemmet som gjordes juni 2010 har följts och utvärderats.
Prioriterade åtgärder för utveckling
Det viktigaste läsåret 12/13 är att fortsätta implementeringen av läroplanen, LGR
11. Ledningsgruppen och lärarna kommer att träffas på pedagogiskt forum tre
timmar varannan vecka. Betyg och bedömning är det viktigaste inslaget. Från i
höst sätts för första gången på många år betyg i åk 6.
Under året fortsätter vi att satsa på läsförståelse. Läsåret startar med att alla elever
gör diagnostiskt prov. Efter det samlas alla lärare runt resultaten och hjälps åt med
vilka åtgärder som behöver sättas in på individ- och gruppnivå. Programmet
bygger på att föräldrar är involverade och väl insatta i vikten av god läsförmåga.
Skolan kommer särskilt att satsa på lässvaga elever; individuellt och i grupp.
Under läsåret 12/13 deltar alla skolor i Hägersten/liljeholmen i ett projekt "Lärare
utvecklar lärare". Ambitionen är att få igång ett samarbete skolorna emellan där
lärare möter lärare och via inspiratören på varje skola ger idéer till andra. Under
hösten hoppas vi på Nybohov kunna starta en "Learning study".
Vårt mål är att all undervisande personal ska ha gått NTA-utbildning. Ytterligare
tre personal går utbildningen i höst.
SID 17 (17)
Vi satte lå 11/12 fem mål för personales interna förhållningssätt, fem mål för hur
eleverna ska förhålla sig och fem personliga mål för personalen i hur de vill
utveckla sin del av verksamheten.Dokumenten utgör en bas för läsårets arbete och
kommer att kontinuerligt följas upp.
Nämnden ska ta nya riktlinjer för fritidshemmen under hösten. Riktlinjerna ska
under läsåret implementeras i verksamheten.
Skolan ska investera i fler activeboards, lärarna kommer att få en bärbar dator eller
Ipad för sitt arbete.
Kvalitetsredovisning upprättad av
Rita Hemmälin, rektor vid Nybohovsskolan diarienummer 000006/2012
Bilagor