UTBILDNINGSNÄMNDEN VÄSTERTORPSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR SID 1 (11) 2012-09-23 Handläggare: Barbro Engeflod Telefon: Kvalitetsredovisning Inledning Vår vision Västertorpsskolan - den bästa skolan. Där barn och vuxna är delaktiga och betydelsefulla. Där all verksamhet är meningsfull och lustfylld. Västertorpsskolan är en årskurs F-6 skola, med ca 370 elever. Skolan har fina frächa lokaler och fin skolgård. Den ligger i närheten av lekparker och grönområden som inbjuder till mycket rörelse och utelek. Vi arbetar i arbetslag. Personalen är organiserad så att eleven möter samma pedagoger under alla delar av skoldagen. Vi arbetar medvetet med att skapa en lugn och trygg miljö för lärandet, både i skolan och på fritidsverksamheten. Vi har en värdegrund som genomsyrar hela skolan. Våra värdegrundsord är Samarbete Trygghet Arbetsglädje Respekt Empati (STARE). Grunden för all inlärning är ett gott socialt klimat. Vi bedriver ett medvetet och ett målinriktat arbete med att höja alla elevers måluppfyllelse. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Vi kommer att arbeta med: - att befästa vår värdegrund STARE, samarbete- trygghet- arbetsglädje- respektempati - att öka våra elevers måluppfyllelse i alla ämnen - att utveckla vår Likabehandlingsplan - att förbättra vår image Mål/Åtaganden SID 2 (11) Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling Hela skolan arbetar efter planen mot kränkande behandling och diskriminering som togs fram inför läsåret 11/12. Skolans gemensamma värdegrund, Samarbete Trygghet Arbetsro Respekt och Empati, genomsyrar all verksamhet på skolan. Trygghetsgruppen har fortsatt sitt arbete och haft möte varje vecka. Under höstterminen genomfördes den årliga elevenkäten och resultaten utvärderades och diskuterades i personalgrupperna. NÄMNDMÅL: 2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Ogiltig frånvaro i grundskolan 0% 0% 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 91 % 75 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 85 % 60 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 46 % 50 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 67 % 70 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 93 % 65 % 2012 Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig trygg i skolan, 100 % 95 % 2012 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att skapa en trygg miljö som främjar inlärning och socialt växande Förväntat resultat - en skola med "Vi"-känsla - en trygg skola - en värdegrund som genomsyrar hela skolan SID 3 (11) Arbetssätt Så här tänker vi göra: - utifrån analys av förra årets resultat har vi arbetat fram en handlingsplan som vi kommer att följa - utveckla vår Likabehandlingsplan - Projektarbete Studiero/Arbetsro Uppföljning Vi kommer att använda följande verktyg för att utvärdera/analysera vårt arbete med att skapa en trygg miljö: - trygghetsgruppens ärenden - elevenkäten - handlingsplaner - utvecklingssamtalen med tillhörande IUP och ev. åtgärdsprogram - arbetslagsmöten med sin elevvård - konferenser - pedagogiska årshjulet - projektarbetet arbetsro/studiero Utveckling Detta behöver utvecklas: - antalet ärenden i trygghetsgruppen minskas. Strävar mot nolltolerans - ökad trivsel och VI-känsla - minska antalet tillbud: tillbudsblanketten, dokumentationsblanketten - alla ska känna till våra värdegrundsord, Samarbete-Trygghet-ArbetsglädjeRespekt-Empati i teori och praktik - minskat antal otrygga platser - minskat antal elever som upplever otrygga platser på skolan Trygghetsgruppen Trygghetsgruppen kommer att träffts en gång i veckan för att planera, för att ha samtal (ärenden) och följa upp tidigare ärenden. Trygghetsgruppens ärenden ska minska genom att vi ha mer förebyggande arbete. Elevenkät Vi kommer att fortsätta med vår elevenkät men den ska revideras. Enkäten som trygghetsgruppen ansvarar för ger skolan en bra bild om hur det ser ut. Det är ett bra instrument som vi vill fortsätta att använda. Otrygga platser Upplevelsen av att fotbollsplanen är en otrygg plats kommer att åtgärdas. Vi behöver fortsätta med de åtgärder som vi vidtog förra läsåret, fler vuxna runt fotbollsplanen och ett schema för alla klasser, där de får sin tid på planen. Arbetsro SID 4 (11) I matsalen finns ett sk. öra på väggen. Effekten av örat som varnar om det är för hög ljudnivå, minskar med tiden. All personal arbetar för att eleverna ska få matro, oavsett om det är den "egna" klassen eller någon annan klass. All personal ska vara uppmärksam på elever som har uppehåller sig i korridorer och kapprum. I klassrummen/fritidshemmet ska pedagogerna arbeta med att eleverna får arbetsro, det är ett arbete som fortgår. Arbetet med STARE Enkäten och projektgruppernas handlingsplaner gör att alla pedagoger är involverade i arbetet och det gör att vi får en gemensam syn på hur vi vill att det ska vara på skolan. -antal ärenden i Trygghetsgruppen slka minskas - Ökad trivsel och Vi-känsla -minska antalet tillbud ( tillbudsblanketten, dokumentationsblanketten) -alla ska känna till våra värdegrundsord, Samarbete-Trygghet-ArbetsglädjeRespekt-Empati i teori och praktik -minska antalet otrygga platser -minskat antalet elever som upplever otrygga platser på skolan Resultat Resultaten i brukarundersökningarna för förskoleklasser och årskurs 5 är mycket positiva och vi nådde en bra bit längre än de årsmål vi satt upp. I årskurs 2 har resultaten också förbättrats, även om vi inte riktigt nådde våra årsmål. Rapporter om tillbud har fortsatt att minska även detta läsår. Vi hade höstfest tillsammans med föräldrar och både höst och vår anordnade vi gemensamma STARE-dagar. På våren anordnade vi, under ledning av vår nya musiklärare, en fin vårkonsert där alla elevgrupper framträdde för hela skolan. Trygghetsgruppen har träffats en gång i veckan både för att planera, för att ha samtal (ärenden) och följa upp tidigare ärenden. Genom samtal och gruppstärkande övningar arbetade man med enskild klass för att förebygga grupptryck och mobbing. I förekommande fall samordnade gruppen möten med personal som arbetade med samma klass. Syftet var att skapa gemensamt förhållningssätt och medvetenhet kring händelser och åtgärder i arbetet med sin elevgrupp. När det gäller tryggheten på skolgården genomfördes flera åtgärder för att öka tryggheten. Det infördes olika tider för årskurserna på fotbollsplanen för att minska konflikter där och vi prövade även med pojk- och flickdagar. Vi utrustade en rastbod med rastleksaker för att öka möjligheter och variation under rasterna. Årskurs fyra som lätt hamnade i konflikter på rasterna fick ta ansvar för rastboden och utlåning av leksaker. SID 5 (11) Bedömning och analys Resultaten i brukarundersökningarna för förskoleklasser och årskurs 5 är mycket positiva och vi nådde en bra bit längre än de årsmål vi satt upp. I årskurs 2 har resultaten också förbättrats, även om vi inte riktigt nådde våra årsmål. Personalen har arbetat medvetet och framgångsrikt med att skapa trygghet och ett gott klimat för elevernas hela skoldag. Rapporter om tillbud har fortsatt att minska även detta läsår. Vi hade höstfest tillsammans med föräldrar och både höst och vår anordnade vi gemensamma STARE-dagar. På våren anordnade vi, under ledning av vår nya musiklärare, en fin vårkonsert där alla elevgrupper framträdde för hela skolan. En erfarenhet vi, personal och föräldrar, gjorde var att höstfesten och STARE-dagarna haft en tendens att blivit för omfångsrika och röriga. Under vårterminen minskade vi därför omfånget på Staredagen och kompletterade med en vårkonsert. Föräldrarådet framförde även åsikter om att det blev för mycket sötsaker på höstfesten. Diskussionen och utvecklingen av detta fortsätter och idén om "öppethus" där eleverna presenterar sina skolarbeten runt om i skolan är på gång. Trygghetsgruppen har träffats en gång i veckan både för att planera, för att ha samtal (ärenden) och följa upp tidigare ärenden. Genom samtal och gruppstärkande övningar arbetade man med enskild klass för att förebygga grupptryck och mobbing. I förekommande fall samordnade gruppen möten med personal som arbetade med samma klass. Syftet var att skapa gemensamt förhållningssätt och medvetenhet kring händelser och åtgärder i arbetet med sin elevgrupp. Under våren har sammansättningen av trygghetsgruppen medlemmar förändrats och skolsköterskan har också knutits till gruppen, men arbetet har fortsatt på samma sätt. Det arbete som gjordes med enskild klass fick väldigt gott resultat och läget i klassen är nu mycket mer stabilt och eleverna mycket nöjda. När det gäller tryggheten på skolgården genomfördes flera åtgärder för att öka tryggheten. Det infördes olika tider för årskurserna på fotbollsplanen för att minska konflikter där och vi prövade även med pojk- och flickdagar. Vi utrustade en rastbod med rastleksaker för att öka möjligheter och variation under rasterna. Årskurs fyra som lätt hamnade i konflikter på rasterna fick ta ansvar för rastboden och utlåning av leksaker. Både ökningen av rastleksaker samt årskurs fyras ansvar för rastboden har bidragit till en lugnare miljö under rasterna. Många elever längtar dock till fotbollsplanen när det blir rast och de har oftast jätteroligt när de är där, men det uppstår också ofta konflikter i samband med spelet. Det finns alltid ett behov av vuxna runt fotbollsplanen och vi måste fortsätta att ha god bemanning runt denna. Personalen är bra på att se och hjälpa till att reda ut konflikterna som uppstår. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: SID 6 (11) 2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån läroplansmålen Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min skola (åk 5) 97 % 85 % 2012 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år 6 86 % 85 % 2012 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i år 6 100 % 80 % 2012 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i årskurs 3 67 % 90 % 2012 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år 6 93 % 88 % 2012 Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i årskurs 3 75 % 90 % 2012 Andel elever som läser med flyt i årskurs 3 57 % 88 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2) 38 % 65 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass) 89 % 60 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2) 56 % 60 % 2012 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka elevernas måluppfyllelse Förväntat resultat - ökad måluppfyllelse i alla ämnen - eleverna ska ha knäckt läskoden före ht slut i åk 1 Arbetssätt Så här tänker vi göra: - utifrån analys av förra årets resultat har vi arbetat fram en handlingsplan som vi kommer att följa - implementera de nya kursplanerna - sträva efter att varje arbetsområde har en LPP (lokal pedagogisk planering) SID 7 (11) Resursanvändning Uppföljning Vi kommer arbeta systematiskt med uppföljning utifrån följande verktyg: - Nationella prov år 3 och 5 - LUS - DLS - H4 test - Fonologiska tester - Diagnostiska prov - Performansanalys - pedagogiska årshjulet - utvecklingssamtal med tillhörande IUP - kontinuerliga elevsamtal - nationella kursplanerna Vi kommer att följa varje enskild elevs resultat under året, klassresultat och hela skolans resultat. Vi utvärderar, analyserar och sätter in åtgärder. Utveckling Detta behöver utvecklas: - arbetssätt i matematik - diagnosmaterial i matematik - elevernas läs och skrivförmåga Vi kommer att sätta in olika stödinsatser i svenska såsom läsning varje dag i klasserna både hög- och tystläsning , läsprojektet-Hela Skolan Läser, kontinuerlig specialundervisning i ma och sv, temadagar i läs och skriv, fonologisk träning m.m. Vi kommer att följa varje enskild elevs resultat under året, klassresultat och hela skolans resultat. Vi kommar att utvärdera, analysera och sätta in nya åtgärder. Vi kommer att behöva hitta ett bra testmaterial i matematik så att vi kan följa elevernas resultat på samma sätt så som i svenska. Resultat Nationella prov (stadens snitt inom parentes): Andel godkända i samtliga delprov matematik: 3: sv 75% (76%), ma 67% (76%) år 6: sv 93% (78%), ma 100% (78%), en 86% (85%) Antal elever som uppnådde LUS-resultaten: år 3: 57% (74%) år 6: 50% (63%) år SID 8 (11) Vi har arbetat målmedvetet med läsning. Förskoleklasserna och årskurs ett har arbetat med Bornholmsmodellen. Sva-elever har fått undervisning av sva-utbildad lärare. Klasslärare och speciallärare¨har gjort olika tester på alla elever för att följa deras läs och skrivutvecklig och för att vi ska kunna sätta in tidiga åtgärder. Följande tester har gjorts: DLS - läsförståelse, läshastighet, stavning, ordkunskap, lika ljud, H4-provet (läshastighet), Fonologiska tester, LUS, i årsk 1 testas alla elever enskilt i bokstavskännedom i läsning och matematik av specialläraren. Vi har under året arbetat med de nya kursplanerna och lokal pedagogisk planering LPP. Vi har även arbetat med åtgärdsprogram och pedagogisk kartläggning , haft fortbildning och handledning. Vi har utarbetat en ny arbetsgång för elever i behov av särkilt stöd. Bedömning och analys För de årsmål som vi satte för natinella provresultat i år 6 blev utfallet bättre än vi förväntat oss. Vi ligger nu över Stockholms stads snitt i alla tre ämnena, ma,sv och en. På NP i åk 3 har måluppfyllelsen sjunkit i både svenska och matematik trots ett målmedvetet arbete för att höja resultaten såsom t ex läsning varje dag, både högoch tystläsning , läsprojektet-Hela Skolan Läser, kontinuerlig specialundervisning i ma och sv, temadagar i läs och skriv, fonologisk träning m.m. Vi har följt varje enskild elevs resultat under året, klass resultat och hela skolans resultat. I analysen av årets resultat är det viktigt att hitta balansen mellan hur mycket tid vi lägger på att kartlägga och diagnostisera varje elevs resultat och aktivt specialpedagogiskt arbete enskilt och i klass. Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 93 % 70 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen Fklass är nöjda med – Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 94 % 70 % 2012 SID 9 (11) Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 46 % 55 % 2012 Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 73 % 60 % 2012 Bedömning och analys Resultaten från elevernas utvärdering visar en höjning i alla årskurser detta år, i förskoleklass och år 5 ligger resultaten högt över förvänade mål. Västertorpsskolans elever känner väl till målen i alla skolämnen. I förskoleklass har man samlat målen i en folder som alla vårdnadshavare får. Där beskrivs också hur de arbetar. Pedagogerna, lokalerna och ett tydligt uppdrag ger möjlighet att arbeta individuellt med eleverna. De har utvecklingssamtal varje termin som bygger på barnets upplevelse av skolan. Samverkan NÄMNDMÅL: 2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: Samverkan Förväntat resultat Bra samarbete mellan skola, förskola, socialtjänst och polis Arbetssätt Vi har gjort en samverkansöverenskommelse mellan skola, förskola, socialtjänst och polis Uppföljning Vi träffas en gång per år och utvärderar Resultat NÄMNDMÅL: 2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet som internationellt ÅTAGANDE: SID 10 (11) Samverkan Förväntat resultat Samarbete med andra aktörer utanför skolan Större samarbete med föräldrarna till våra elever Arbetssätt Samarbeta med föreningar, klubbar, förskolor, föräldrar, andra skolor, närmaste högstadium exmpelvis genom Idrottslyftet, schackklubbar,förskolor inbjuds att sjunga med oss, studiebesök på museer, teaterbesök, besöka simhallen Vi gör en handlingsplan för hur vi ska nå våra föräldrar på bästa sätt. Uppföljning Hur samarbetet med föräldrar har fungerat följer vi upp i samband med brukarundersökningen Utveckling Vi ska vara en välkänd och uppskattad skola Resultat Under året har vi samarbetat med många olika idrottsföreningar genom det sk idrottslyftet. Målet har varit att våra barn ska få röra på sig så ofta som möjligt och förhoppningsvis hitta sin ”favorit” så att hon/han kan börja träna i klubben på fritiden. Under året har eleverna under lekfyllda former, fått pröva fotboll, bangolf, orientering, judo, basket, friidrott, dans och capoeira. Föräldrar bjuds in till föräldraråd två ggr/termin i syfte att utbyta information och synpunkter så att verksamheten kan utvecklas. Bedömning och analys Samarbetet med idrottslyftet är ett uppskattat och värdefullt samarbete för våra elever som vi kommer att fortsätta med. Vi vet att fler elever har börjat träna i klubbar som samarbetat med oss via idrottslyftet. Vi har bjudit in femåringarna som går i områdets förskolor till skolan för att sjunga tillsammans inför sexårsstarten kommande höst. Skolans elevhälsoteam har under läsåret träffat socialförvaltningen regelbundet i enskilda elevärenden. Föräldrar bjuds in till föräldraråd två ggr/termin i syfte att utbyta information och synpunkter så att verksamheten kan utvecklas. Denna mötesform har varit mycket uppskattad och är något vi kommer fortsätta med. SID 11 (11) Vi har fått egna " kvarterspoliser" som är knutna till vår skola. Detta samarbete ser vi positivt på. Övrig uppföljning Sammanfattande analys Vi har gjort stora framsteg när det gäller våra elevers kunskapsresultat. Vi har fått bättre resultat än förväntat i svenska, matematik och engelska och vi ligger över snittet för Stockholms stad på nationella prov i år 6. Bornholmsmodellen är ett arbetsredskap som vi ska intensifiera i F-klasserna och årskurs:1or. I våra enkäter ser vi att våra elever trivs på vår skola. Vi kommer att fortsätta att arbeta med vår värdegrund STARE och att utveckla Likabehandlingsplanen. Vi behöver utveckla det specialpedagogiska arbetet på skolan för att ge alla elever bästa förutsättningar att nå kunskapsmålen i skolan. Balansen mellan specialundervisning enskilt och i grupp, samt i coaching av pedagoger i klassrumssituationen ska utvärderas och justeras för att ge mesta möjliga utdelning till alla elever i behov. Prioriterade åtgärder för utveckling Vi kommer att arbeta med: - att befästa vår värdegrund STARE, samarbete- trygghet- arbetsglädje- respektempati - att öka våra elevers måluppfyllelse i alla ämnen - att utveckla och finna formerna i arbetet med åtgärdsprogram - att hitta utveckla och hitta formerna för ett reellt samarbete mellan olika personalgrupper inom skolan. Målet är att hela skoldagen hänger ihop för eleverna. Kvalitetsredovisning upprättad av Bilagor