Kvalitetsredovisning - Västertorpsskolan

UTBILDNINGSNÄMNDEN
VÄSTERTORPSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR
SID 1 (11)
2012-09-23
Handläggare: Barbro Engeflod
Telefon:
Kvalitetsredovisning
Inledning
Vår vision
Västertorpsskolan - den bästa skolan.
Där barn och vuxna är delaktiga och betydelsefulla. Där all verksamhet är
meningsfull och lustfylld.
Västertorpsskolan är en årskurs F-6 skola, med ca 370 elever. Skolan har fina
frächa lokaler och fin skolgård. Den ligger i närheten av lekparker och
grönområden som inbjuder till mycket rörelse och utelek.
Vi arbetar i arbetslag. Personalen är organiserad så att eleven möter samma
pedagoger under alla delar av skoldagen. Vi arbetar medvetet med att skapa en
lugn och trygg miljö för lärandet, både i skolan och på fritidsverksamheten. Vi har
en värdegrund som genomsyrar hela skolan. Våra värdegrundsord är Samarbete
Trygghet Arbetsglädje Respekt Empati (STARE). Grunden för all inlärning är ett
gott socialt klimat. Vi bedriver ett medvetet och ett målinriktat arbete med att höja
alla elevers måluppfyllelse.
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Vi kommer att arbeta med:
- att befästa vår värdegrund STARE, samarbete- trygghet- arbetsglädje- respektempati
- att öka våra elevers måluppfyllelse i alla ämnen
- att utveckla vår Likabehandlingsplan
- att förbättra vår image
Mål/Åtaganden
SID 2 (11)
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Hela skolan arbetar efter planen mot kränkande behandling och diskriminering
som togs fram inför läsåret 11/12. Skolans gemensamma värdegrund, Samarbete
Trygghet Arbetsro Respekt och Empati, genomsyrar all verksamhet på skolan.
Trygghetsgruppen har fortsatt sitt arbete och haft möte varje vecka. Under
höstterminen genomfördes den årliga elevenkäten och resultaten utvärderades och
diskuterades i personalgrupperna.
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
0%
0%
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
91 %
75 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
85 %
60 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
46 %
50 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
67 %
70 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
93 %
65 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan,
100 %
95 %
2012
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att skapa en trygg miljö som främjar inlärning och socialt
växande
Förväntat resultat
- en skola med "Vi"-känsla
- en trygg skola
- en värdegrund som genomsyrar hela skolan
SID 3 (11)
Arbetssätt
Så här tänker vi göra:
- utifrån analys av förra årets resultat har vi arbetat fram en handlingsplan som vi
kommer att följa
- utveckla vår Likabehandlingsplan
- Projektarbete Studiero/Arbetsro
Uppföljning
Vi kommer att använda följande verktyg för att utvärdera/analysera vårt arbete
med att skapa en trygg miljö:
- trygghetsgruppens ärenden
- elevenkäten
- handlingsplaner
- utvecklingssamtalen med tillhörande IUP och ev. åtgärdsprogram
- arbetslagsmöten med sin elevvård
- konferenser
- pedagogiska årshjulet
- projektarbetet arbetsro/studiero
Utveckling
Detta behöver utvecklas:
- antalet ärenden i trygghetsgruppen minskas. Strävar mot nolltolerans
- ökad trivsel och VI-känsla
- minska antalet tillbud: tillbudsblanketten, dokumentationsblanketten
- alla ska känna till våra värdegrundsord, Samarbete-Trygghet-ArbetsglädjeRespekt-Empati i teori och praktik
- minskat antal otrygga platser
- minskat antal elever som upplever otrygga platser på skolan
Trygghetsgruppen
Trygghetsgruppen kommer att träffts en gång i veckan för att planera, för att ha
samtal (ärenden) och följa upp tidigare ärenden.
Trygghetsgruppens ärenden ska minska genom att vi ha mer förebyggande arbete.
Elevenkät
Vi kommer att fortsätta med vår elevenkät men den ska revideras. Enkäten som
trygghetsgruppen ansvarar för ger skolan en bra bild om hur det ser ut. Det är ett
bra instrument som vi vill fortsätta att använda.
Otrygga platser
Upplevelsen av att fotbollsplanen är en otrygg plats kommer att åtgärdas. Vi
behöver fortsätta med de åtgärder som vi vidtog förra läsåret, fler vuxna runt
fotbollsplanen och ett schema för alla klasser, där de får sin tid på planen.
Arbetsro
SID 4 (11)
I matsalen finns ett sk. öra på väggen. Effekten av örat som varnar om det är för
hög ljudnivå, minskar med tiden. All personal arbetar för att eleverna ska få matro,
oavsett om det är den "egna" klassen eller någon annan klass.
All personal ska vara uppmärksam på elever som har uppehåller sig i korridorer
och kapprum.
I klassrummen/fritidshemmet ska pedagogerna arbeta med att eleverna får
arbetsro, det är ett arbete som fortgår.
Arbetet med STARE
Enkäten och projektgruppernas handlingsplaner gör att alla pedagoger är
involverade i arbetet och det gör att vi får en gemensam syn på hur vi vill att det
ska vara på skolan.
-antal ärenden i Trygghetsgruppen slka minskas
- Ökad trivsel och Vi-känsla
-minska antalet tillbud ( tillbudsblanketten, dokumentationsblanketten)
-alla ska känna till våra värdegrundsord, Samarbete-Trygghet-ArbetsglädjeRespekt-Empati i teori och praktik
-minska antalet otrygga platser
-minskat antalet elever som upplever otrygga platser på skolan
Resultat
Resultaten i brukarundersökningarna för förskoleklasser och årskurs 5 är mycket
positiva och vi nådde en bra bit längre än de årsmål vi satt upp. I årskurs 2 har
resultaten också förbättrats, även om vi inte riktigt nådde våra årsmål.
Rapporter om tillbud har fortsatt att minska även detta läsår.
Vi hade höstfest tillsammans med föräldrar och både höst och vår anordnade vi
gemensamma STARE-dagar. På våren anordnade vi, under ledning av vår nya
musiklärare, en fin vårkonsert där alla elevgrupper framträdde för hela skolan.
Trygghetsgruppen har träffats en gång i veckan både för att planera, för att ha
samtal (ärenden) och följa upp tidigare ärenden. Genom samtal och
gruppstärkande övningar arbetade man med enskild klass för att förebygga
grupptryck och mobbing. I förekommande fall samordnade gruppen möten med
personal som arbetade med samma klass. Syftet var att skapa gemensamt
förhållningssätt och medvetenhet kring händelser och åtgärder i arbetet med sin
elevgrupp.
När det gäller tryggheten på skolgården genomfördes flera åtgärder för att öka
tryggheten. Det infördes olika tider för årskurserna på fotbollsplanen för att
minska konflikter där och vi prövade även med pojk- och flickdagar. Vi utrustade
en rastbod med rastleksaker för att öka möjligheter och variation under rasterna.
Årskurs fyra som lätt hamnade i konflikter på rasterna fick ta ansvar för rastboden
och utlåning av leksaker.
SID 5 (11)
Bedömning och analys
Resultaten i brukarundersökningarna för förskoleklasser och årskurs 5 är mycket
positiva och vi nådde en bra bit längre än de årsmål vi satt upp. I årskurs 2 har
resultaten också förbättrats, även om vi inte riktigt nådde våra årsmål. Personalen
har arbetat medvetet och framgångsrikt med att skapa trygghet och ett gott klimat
för elevernas hela skoldag.
Rapporter om tillbud har fortsatt att minska även detta läsår.
Vi hade höstfest tillsammans med föräldrar och både höst och vår anordnade vi
gemensamma STARE-dagar. På våren anordnade vi, under ledning av vår nya
musiklärare, en fin vårkonsert där alla elevgrupper framträdde för hela skolan. En
erfarenhet vi, personal och föräldrar, gjorde var att höstfesten och STARE-dagarna
haft en tendens att blivit för omfångsrika och röriga. Under vårterminen minskade
vi därför omfånget på Staredagen och kompletterade med en vårkonsert.
Föräldrarådet framförde även åsikter om att det blev för mycket sötsaker på
höstfesten. Diskussionen och utvecklingen av detta fortsätter och idén om "öppethus" där eleverna presenterar sina skolarbeten runt om i skolan är på gång.
Trygghetsgruppen har träffats en gång i veckan både för att planera, för att ha
samtal (ärenden) och följa upp tidigare ärenden. Genom samtal och
gruppstärkande övningar arbetade man med enskild klass för att förebygga
grupptryck och mobbing. I förekommande fall samordnade gruppen möten med
personal som arbetade med samma klass. Syftet var att skapa gemensamt
förhållningssätt och medvetenhet kring händelser och åtgärder i arbetet med sin
elevgrupp. Under våren har sammansättningen av trygghetsgruppen medlemmar
förändrats och skolsköterskan har också knutits till gruppen, men arbetet har
fortsatt på samma sätt. Det arbete som gjordes med enskild klass fick väldigt gott
resultat och läget i klassen är nu mycket mer stabilt och eleverna mycket nöjda.
När det gäller tryggheten på skolgården genomfördes flera åtgärder för att öka
tryggheten. Det infördes olika tider för årskurserna på fotbollsplanen för att
minska konflikter där och vi prövade även med pojk- och flickdagar. Vi utrustade
en rastbod med rastleksaker för att öka möjligheter och variation under rasterna.
Årskurs fyra som lätt hamnade i konflikter på rasterna fick ta ansvar för rastboden
och utlåning av leksaker. Både ökningen av rastleksaker samt årskurs fyras ansvar
för rastboden har bidragit till en lugnare miljö under rasterna. Många elever
längtar dock till fotbollsplanen när det blir rast och de har oftast jätteroligt när de
är där, men det uppstår också ofta konflikter i samband med spelet. Det finns alltid
ett behov av vuxna runt fotbollsplanen och vi måste fortsätta att ha god bemanning
runt denna. Personalen är bra på att se och hjälpa till att reda ut konflikterna som
uppstår.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
SID 6 (11)
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 5)
97 %
85 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i engelska i år 6
86 %
85 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i år 6
100 %
80 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i årskurs 3
67 %
90 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i år 6
93 %
88 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i årskurs 3
75 %
90 %
2012
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
57 %
88 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
38 %
65 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass)
89 %
60 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2)
56 %
60 %
2012
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att öka elevernas måluppfyllelse
Förväntat resultat
- ökad måluppfyllelse i alla ämnen
- eleverna ska ha knäckt läskoden före ht slut i åk 1
Arbetssätt
Så här tänker vi göra:
- utifrån analys av förra årets resultat har vi arbetat fram en handlingsplan som vi
kommer att följa
- implementera de nya kursplanerna
- sträva efter att varje arbetsområde har en LPP (lokal pedagogisk planering)
SID 7 (11)
Resursanvändning
Uppföljning
Vi kommer arbeta systematiskt med uppföljning utifrån följande verktyg:
- Nationella prov år 3 och 5
- LUS
- DLS
- H4 test
- Fonologiska tester
- Diagnostiska prov
- Performansanalys
- pedagogiska årshjulet
- utvecklingssamtal med tillhörande IUP
- kontinuerliga elevsamtal
- nationella kursplanerna
Vi kommer att följa varje enskild elevs resultat under året, klassresultat och hela
skolans resultat. Vi utvärderar, analyserar och sätter in åtgärder.
Utveckling
Detta behöver utvecklas:
- arbetssätt i matematik
- diagnosmaterial i matematik
- elevernas läs och skrivförmåga
Vi kommer att sätta in olika stödinsatser i svenska såsom läsning varje dag i
klasserna både hög- och tystläsning , läsprojektet-Hela Skolan Läser, kontinuerlig
specialundervisning i ma och sv, temadagar i läs och skriv, fonologisk träning
m.m. Vi kommer att följa varje enskild elevs resultat under året, klassresultat och
hela skolans resultat. Vi kommar att utvärdera, analysera och sätta in nya åtgärder.
Vi kommer att behöva hitta ett bra testmaterial i matematik så att vi kan följa
elevernas resultat på samma sätt så som i svenska.
Resultat
Nationella prov (stadens snitt inom parentes):
Andel godkända i samtliga delprov
matematik:
3: sv 75% (76%), ma 67%
(76%)
år 6: sv 93% (78%), ma 100% (78%), en 86%
(85%)
Antal elever som uppnådde LUS-resultaten:
år 3: 57% (74%)
år 6: 50% (63%)
år
SID 8 (11)
Vi har arbetat målmedvetet med läsning. Förskoleklasserna och årskurs ett har
arbetat med Bornholmsmodellen. Sva-elever har fått undervisning av sva-utbildad
lärare.
Klasslärare och speciallärare¨har gjort olika tester på alla elever för att följa deras
läs och skrivutvecklig och för att vi ska kunna sätta in tidiga åtgärder. Följande
tester har gjorts: DLS - läsförståelse, läshastighet, stavning, ordkunskap, lika ljud,
H4-provet (läshastighet), Fonologiska tester, LUS, i årsk 1 testas alla elever enskilt
i bokstavskännedom i läsning och matematik av specialläraren.
Vi har under året arbetat med de nya kursplanerna och lokal pedagogisk planering
LPP. Vi har även arbetat med åtgärdsprogram och pedagogisk kartläggning , haft
fortbildning och handledning. Vi har utarbetat en ny arbetsgång för elever i behov
av särkilt stöd.
Bedömning och analys
För de årsmål som vi satte för natinella provresultat i år 6 blev utfallet bättre än vi
förväntat oss. Vi ligger nu över Stockholms stads snitt i alla tre ämnena, ma,sv och
en.
På NP i åk 3 har måluppfyllelsen sjunkit i både svenska och matematik trots ett
målmedvetet arbete för att höja resultaten såsom t ex läsning varje dag, både högoch tystläsning , läsprojektet-Hela Skolan Läser, kontinuerlig specialundervisning
i ma och sv, temadagar i läs och skriv, fonologisk träning m.m. Vi har följt varje
enskild elevs resultat under året, klass resultat och hela skolans resultat. I analysen
av årets resultat är det viktigt att hitta balansen mellan hur mycket tid vi lägger på
att kartlägga och diagnostisera varje elevs resultat och aktivt specialpedagogiskt
arbete enskilt och i klass.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
93 %
70 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen Fklass är nöjda med – Jag och mitt barn vet vad mitt barn
behöver för att lära och utvecklas
94 %
70 %
2012
SID 9 (11)
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i
fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över
fritidshemmets aktiviteter
46 %
55 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2
är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver
för att lära och utvecklas
73 %
60 %
2012
Bedömning och analys
Resultaten från elevernas utvärdering visar en höjning i alla årskurser detta år, i
förskoleklass och år 5 ligger resultaten högt över förvänade mål.
Västertorpsskolans elever känner väl till målen i alla skolämnen. I förskoleklass
har man samlat målen i en folder som alla vårdnadshavare får. Där beskrivs också
hur de arbetar. Pedagogerna, lokalerna och ett tydligt uppdrag ger möjlighet att
arbeta individuellt med eleverna. De har utvecklingssamtal varje termin som
bygger på barnets upplevelse av skolan.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Samverkan
Förväntat resultat
Bra samarbete mellan skola, förskola, socialtjänst och polis
Arbetssätt
Vi har gjort en samverkansöverenskommelse mellan skola, förskola, socialtjänst
och polis
Uppföljning
Vi träffas en gång per år och utvärderar
Resultat
NÄMNDMÅL:
2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
SID 10 (11)
Samverkan
Förväntat resultat
Samarbete med andra aktörer utanför skolan
Större samarbete med föräldrarna till våra elever
Arbetssätt
Samarbeta med föreningar, klubbar, förskolor, föräldrar, andra skolor, närmaste
högstadium
exmpelvis genom Idrottslyftet, schackklubbar,förskolor inbjuds att sjunga med
oss, studiebesök på museer, teaterbesök,
besöka simhallen
Vi gör en handlingsplan för hur vi ska nå våra föräldrar på bästa sätt.
Uppföljning
Hur samarbetet med föräldrar har fungerat följer vi upp i samband med
brukarundersökningen
Utveckling
Vi ska vara en välkänd och uppskattad skola
Resultat
Under året har vi samarbetat med många olika idrottsföreningar genom det sk
idrottslyftet. Målet har varit att våra barn ska få röra på sig så ofta som möjligt och
förhoppningsvis hitta sin ”favorit” så att hon/han kan börja träna i klubben på
fritiden. Under året har eleverna under lekfyllda former, fått pröva fotboll,
bangolf, orientering, judo, basket, friidrott, dans och capoeira.
Föräldrar bjuds in till föräldraråd två ggr/termin i syfte att utbyta information och
synpunkter så att verksamheten kan utvecklas.
Bedömning och analys
Samarbetet med idrottslyftet är ett uppskattat och värdefullt samarbete för våra
elever som vi kommer att fortsätta med. Vi vet att fler elever har börjat träna i
klubbar som samarbetat med oss via idrottslyftet.
Vi har bjudit in femåringarna som går i områdets förskolor till skolan för att
sjunga tillsammans inför sexårsstarten kommande höst.
Skolans elevhälsoteam har under läsåret träffat socialförvaltningen regelbundet i
enskilda elevärenden.
Föräldrar bjuds in till föräldraråd två ggr/termin i syfte att utbyta information och
synpunkter så att verksamheten kan utvecklas. Denna mötesform har varit mycket
uppskattad och är något vi kommer fortsätta med.
SID 11 (11)
Vi har fått egna " kvarterspoliser" som är knutna till vår skola. Detta samarbete ser
vi positivt på.
Övrig uppföljning
Sammanfattande analys
Vi har gjort stora framsteg när det gäller våra elevers kunskapsresultat. Vi har
fått bättre resultat än förväntat i svenska, matematik och engelska och vi ligger
över snittet för Stockholms stad på nationella prov i år 6. Bornholmsmodellen är
ett arbetsredskap som vi ska intensifiera i F-klasserna och årskurs:1or.
I våra enkäter ser vi att våra elever trivs på vår skola. Vi kommer att fortsätta att
arbeta med vår värdegrund STARE och att utveckla Likabehandlingsplanen.
Vi behöver utveckla det specialpedagogiska arbetet på skolan för att ge alla elever
bästa förutsättningar att nå kunskapsmålen i skolan. Balansen mellan
specialundervisning enskilt och i grupp, samt i coaching av pedagoger i
klassrumssituationen ska utvärderas och justeras för att ge mesta möjliga utdelning
till alla elever i behov.
Prioriterade åtgärder för utveckling
Vi kommer att arbeta med:
- att befästa vår värdegrund STARE, samarbete- trygghet- arbetsglädje- respektempati
- att öka våra elevers måluppfyllelse i alla ämnen
- att utveckla och finna formerna i arbetet med åtgärdsprogram
- att hitta utveckla och hitta formerna för ett reellt samarbete mellan olika
personalgrupper inom skolan. Målet är att hela skoldagen hänger ihop för
eleverna.
Kvalitetsredovisning upprättad av
Bilagor