Handläggare - Högalidsskolan

UTBILDNINGSNÄMNDEN
HÖGALIDSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR
SID 1 (10)
2012-09-23
Handläggare: Mattias Boström
Telefon:
Kvalitetsredovisning
Inledning
Högalidsskolan är en gammal skola från 1921 som ligger tryggt förlagd på höjden
vid Folkskolegatan på västra Södermalm. Vi är en välfungerande organisation som
ständigt arbetar för att bli bättre och öka vårt eget lärande varje dag. Våra styrkor
är kontinuitet, från förskoleklass till åk 9, en kompetent och erfaren personal som
arbetar med lust och stort engagemang, vi har en stabil pedagogisk grund, trygga
elever och goda elevresultat, aktiva och engagerade föräldrar. Vår skolgård är
skyddad och våra lokaler är ändamålsenliga. Vår strävan är att höja den tekniska
nivån i våra undervisningslokaler för att öka elevernas måluppfyllelse. Vårt arbete
mot kränkande behandling präglas av lyhördhet, kompetens och systematik. Vi har
ett väl fungerande arbete med barn i behov av särskilt stöd som präglas av hög
kompetens, tydlig struktur och hög systematik. Hos oss ska alla barn och
ungdomar lyckas. Vi är mycket stolta över vår rådsverksamhet där elever på ett
naturligt sätt blir delaktiga och känner ansvar för skolans utveckling, mer
information om våra 8 råd finns på vår hemsida.
Åtgärder för utveckling från föregående
kvalitetsredovisning
Vi behöver utveckla vårt kvalitetsarbete bland annat med tydliga utvärderingsbara
mål, uppföljning och självkritiska utvärderingar och analyser.
Elevernas kunskaper om mål och bedömningskriterier varierar mycket men ligger
generellt på en låg nivå. Vi har arbetat med detta under året men kunskaperna hos
eleverna ligger fortfarande på en för låg nivå. Vi behöver mer konsekvent och
tydligt informera eleverna om detta. Mål och bedömningsfrågor behöver vi
kontinuerligt diskutera med elever i alla åldrar på skolan.
Vi behöver utveckla de skriftliga omdömena som inte är så tydliga i delen kring
vad eleverna behöver vidareutveckla. Utvecklingssamtalen och den
framåtsyftande delen i processen med de individuella utvecklingsplanerna håller
också ojämn standard och behöver utvecklas.
Brukarundersökningen visar tydligt att det är viktigt att arbeta med studieron i
många klasser.
Vi behöver tillsammans med eleverna aktualisera och förankra skolans
gemensamma värdegrund. Vi måste samtidigt bygga upp ett gemensamt
förhållningssätt för hur vi bemöter våra elever.
SID 2 (10)
Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling saknar konkreta årsmål
utifrån vår kartläggning och våra rutiner och vårt främjande arbete bör förtydligas.
Fritidshemmens kvalitetsarbete med planering, uppföljning, utvärdering, analys
och förbättringsåtgärder bör utvecklas med fokus på uppdraget och vad
fritidshemmen kan bidra med för barnets lärande och utveckling.
Mål/Åtaganden
Normer och värden
Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
Vi har under året sett över organisationen på skolan kring arbetet mot kränkande
behandling. Detta har resulterat i en ny organisation som ser lika ut i skolans alla
delar. Vi har nu en trygghetsgrupp för varje stadie bestående av personal,
arbetsprocessen har strukturerats och effektiviserats genom tätare uppföljningar
och undersökningar. Det råd som arbetar med frågor kring att motverka
kränkningar har fått ett nytt uppdrag och arbetar nu bara förebyggande. Vi har
reviderat skolans otrygga platser och ändrat i rastvärdsrutiner för att de otrygga
platserna skall bli trygga.
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
2,5 %
1,5 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
97 %
100 % 2012
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
86 %
90 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna.
36 %
70 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda
med - Jag känner mig trygg i skolan
84 %
100 % 2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
59 %
90 %
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan,
91 %
100 % 2012
2012
SID 3 (10)
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna
63 %
80 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag känner mig trygg i skolan
93 %
100 % 2012
ÅTAGANDE:
I fritidshemsverksamheten åtar vi oss att skapa en trygg positiv miljö.
Arbetssätt
Personalen är goda förebilder för barnen och vi skapar trygghet och ett positivt
klimat genom att vara närvarande och lyhörda. Vi arbetar aktivt med ökad
självkänsla så att barnen vågar ta egna initiativ i t ex leken. Vi ger barnen verktyg
och handleder. Vi utgår från var barnet befinner sig och redan kan.
Uppföljning
Utvärdering av verksamheten görs varje läsår av både barn och föräldrar.
Resultat
Våra värden har ökat något från förra året men vi är inte nöjda. Tyvärr är
svarsfrekvensen låg och endast 53% har svarat på undersökningen. Den låga
svarsfrekvensen måste undersökas ytterligare.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att arbeta för att eleverna har en god arbetsmiljö, både
fysisk och psykosocial
Förväntat resultat
100 % nöjda elever i skolundersökningen.
Arbetssätt
Genom fysiska skyddsronder och psykosociala enkäter kartlägga vad skolan
behöver utveckla. Och att därefter planera och genomföra behövliga aktiviteter.
Att arbeta efter vår likabehandlingsplan och att utvärdera och revidera vid behov.
Resultat
Vi har höjt tryggheten på skolan under detta år både genom att organisera så att
fler vuxna finns på fler platser i skolan och en ny start för elevkafeteria för de
äldre eleverna. Vi har också haft en organisation för att tala med eleverna om hur
vi ska vara mot varandra och hur vi vill ha det på skolan. Vi har blivit snabbare på
att sätta in insatser tidigt när vi fått kännedom om att något inte fungerar.
SID 4 (10)
Bedömning och analys
Vi måste använda våra råd mycket mer än vad vi gjort detta år för detta arbete.
Mycket tid har under detta år gått till att arbete med den kommande renoveringen
och konsekvenserna av att vara kvar på skolan då den renoveras. Under det
kommande året startar vi ett arbete med skolans värdegrund som startar i
personalgruppen men kommer att omfatta eleverna i ett lite senare skede. Vi tror
att detta kommer innebära att fler elever mår bättre samt känner att detta är deras
skola så som de vill att den ska vara. Vår målsättning är att få resultaten för
"rekommendera min skola" att öka, vi ser det som den starkaste indikatorn för att
eleverna trivs vad gäller alla aspekter av trivsel.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella
programmen
99 %
100 %
2012
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid
vårterminens slut.
86 %
100 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 5)
69 %
85 %
2012
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera min skola (åk 8)
70 %
70 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i engelska i år 6
96 %
98 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i år 6
83 %
98 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i matematik i årskurs 3
80 %
95 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i år 6
87 %
98 %
2012
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella
provet i svenska i årskurs 3
86 %
100 %
2012
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
73 %
100 %
2012
SID 5 (10)
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som uppnått kravnivån i det nationella provet
i engelska i år 9
96 %
100 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i matematik i år 9
85 %
100 %
2012
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella
provet i svenska i år 9
99 %
100 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
76 %
75 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (F-klass)
92 %
95 %
2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser
- Jag kan rekommendera mitt barns skola (åk 2)
76 %
80 %
2012
239 Poäng
250
Poäng
2012
Meritvärde i årskurs 9
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att alla elever ska få det stöd de behöver för att nå målen.
Förväntat resultat
Minst godkända resultat i alla ämnen för alla elever.
Arbetssätt
Detta sker genom att vi i god tid ger erforderliga insatser till dem som riskerar att
inte nå målen.
Uppföljning
En gång per månad sker en genomgång av samtliga elever i arbetslaget.
Elevhälsoteamet har möte varje vecka där teamet planerar åtgärder för enskilda
elever.
Resultat
Vi ökar våra resultat för det genomsnittliga meritvärdet för år 9. Vi är inte nöjda
med att andelen elever med godkända resultat i alla ämnen sjunkit från 93% till
86%. Trots det så hade 99% behörighet till gymnasiet. Vi har ökat alla våra
resultat på de nationella proven men ser att resultaten ökar med stigande elevålder.
SID 6 (10)
Bedömning och analys
Vi är inte nöjda med ett LUS resultat i år 3 med bara 73% som når LUS 15. Vi
måste styra om våra krafter mycket mer konsekvent och massivt till år två för att
få alla elever i år 2 att automatisera sin läsning innan de börjar år 3. Genom dessa
ansträngningar kommer vi dessutom åt att resultaten inte utvecklas som vi
förväntar oss i år 4-6. När vi får eleverna att nå längre i år 4-6 kommer resultaten
för år 7-9 bli mycket högre. Vi har förstärkt organisationen i de lägre åldrarna (16) med att lägga ämnesansvar och undervisning i flera klasser för lärarna. Detta
höjer kompetensen och med den också resultaten. Eftersom detta är en process så
tror vi att vi kan se de första resultaten av detta arbete vid nationella proven
kommande läsår och få ett kvitto om tre läsår då nuvarande elever i år 3 gör de
nationella proven i år 6. Omorganisationen för tidigare upptäckt och insatser för
elever som inte utvecklas som vi förväntar oss har tagit längre tid än vi
förutspådde. Vi snabbade på processerna under förra året men inte så mycket som
vi förväntade oss. Vi har gjort några justeringar och såg i slutet av året att
strukturen satt. Vi förväntar oss att uppnå förväntad effekt av detta arbete under
detta läsår. Vi har ett stort kompetensutvecklingsprojekt under kommande läsår
kring språkets betydelse i alla ämnen som vi genomför med stöd från
språkinstitutet.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Periodens utfall Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
86 %
100 % 2012
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda
med Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika
ämnena
68 %
100 % 2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen Fklass är nöjda med – Jag och mitt barn vet vad mitt barn
behöver för att lära och utvecklas
81 %
100 % 2012
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i
fritidshem är nöjda med – det inflytande mitt barn har över
fritidshemmets aktiviteter
57 %
70 %
2012
SID 7 (10)
Indikator
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2
är nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver
för att lära och utvecklas
Periodens utfall Årsmål Period
80 %
100 % 2012
ÅTAGANDE:
I fritidshemsverksamheten åtar vi oss att träna eleverna att aktivt välja
aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande.
Arbetssätt
Barnen får använda sina egna erfarenheter och kunskaper i valet av aktivitet för
både utveckling och lärande. I en trygg miljö vågar barnen prova och även
misslyckas och prova igen.
Resultat
Vi har god kvalitet i våra fritidshem. Vi har under året arbetat med att få större
jämvikt mellan fri lek och strukturerad verksamhet. Vi har kommit en lång bit med
det arbetet men behöver sätta en standard så att det känns i alla delar av
fritidsverksamheten att det är Högalidsskolans fritids. Vi behöver justera lite till i
balansen mellan fri lek och strukturerad verksamhet och samtidigt arbeta med
värdegrunden och verksamhetsidén.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att eleverna undervisas i demokrati och praktiserar
elevdemokrati och medinflytande
Förväntat resultat
Att eleverna tar större ansvar.
Arbetssätt
Vi har sedan flera år tillbaka rådsverksamhet i årskurs 6-9 för ökat elevinflytande.
Ca 35 % av eleverna är aktivt engagerade i våra sju olika råd. Sex av råden har
möte på schemalagd tid varannan vecka och antimobbningsrådet träffas varje
vecka. Däremellan har klasserna klassråd. Råden är arbetande med uppgift att
utveckla olika områden inom skolan. Till varje råd är två personal knutna.
Eleverna i årskurs 1-5 har klassråd och elevråd. Elevrådets representanter träffas
en gång varannan vecka.
Resultat
Elevinflytande och ansvarstagandet är stort på Högalidsskolan. Intresset för att
deltaga i rådsverksamheten är fortfarande mycket stort. Vi har fortfarande för lågt
resultat i år 8 om vad de behöver veta för att nå målen, i de andra åldrarna har
resultaten ökat något. Arbetet med Lgr11 har medfört att det talats mycket mer om
målen för undervisningen och lokala pedagogiska planeringar har gjort
SID 8 (10)
undervisningen mer överskådlig. Vi behöver undersöka detta område mer
tillsammans med eleverna för att ta reda på varför de är osäkra på vad de behöver
för att nå målen.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att våra elever ska ha större inflytande över sitt arbete
Förväntat resultat
Antal elever som i skolundersökningen svarar att de vet vad de behöver kunna för
att nå målen i de olika ämnena ökar till 100 %.
Arbetssätt
Vi startar arbetet med att alla elever formulerar mål för läsåret, alla på skolan
formulerar sina mål som de vill uppnå/sträva mot.
För elever som inte förväntas nå målen upprättas åtgärdsprogram. Vi utvärderar
och reviderar våra instrument i form av den individuella utvecklingsplanen,
riktade åtgärdsprogram samt uppföljningar av LUS och vid betygskonferenser.
Resultat
Vi behöver analysera detta mer noggrant. Vi upplever att vi utvecklat vårt arbete
för att ytterligare öka elevernas inflytande över sitt arbete. Vi ser dock inte
resultaten av detta arbete i undersökningen. Vi får se över detta och vidta adekvata
åtgärder.
Bedömning och analys
I skuggan av arbetet med Lgr11 kan de individuella utvecklingsplanerna ha blivit
lite marginaliserade. Ett omfattande användande av LPP:er och
bedömningsmatriser kan ha överskuggat de individuella målen och det generella
blivit ledande. Vi har ett stort arbete framför oss att få alla dessa olika delar att
bilda en enhet som varje enskild elev kan relatera till och se som sin plan för
området/året. Vi har satt igång en utvecklingsgrupp som ska titta på all
dokumentation för att göra den givande och skapa mervärde för elever, föräldrar
och lärare. Vi har stora förhoppningar på detta arbete. Vi måste ytterligare
förstärka vikten av att eleverna inför varje lektion behöver veta målet/målen med
lektionen, eleven behöver sätta sina egna mål i relation till lektionens mål och
eleven måste vet vad som ska bedömas samt hur det bedöms.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
SID 9 (10)
Vi åtar oss att utveckla samarbetet med socialtjänst, förskola, skola,
polis och föräldrar
Arbetssätt
Genom samarbete i det sk "Fisknätet" som består av skolan, fältare, närpolis,
kyrkan och parkleksföreståndare. Bl a genomförs en lägerdag för årskurs 7 vid
höstterminens start då klassen får jobba med värderings- och samarbetsövningar.
Vid behov samarbetar vi med övriga intressenter i syfte att hjälpa, stärka och stötta
enskilda elever.
Resultat
Arbetet i "Fisknätet" bidrar till snabba insatser och en hel del förebyggande arbete.
Det informella förhållningssättet i gruppen medför att viktig information når rätt
myndighet snabbt och att en förberedelse kan finnas hos respektive myndighet.
NÄMNDMÅL:
2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
Bedömning och analys
Vi har ökat och utvidgat vårt samarbete med Södermalmsskolan. Vi har genomfört
en pilot omgång med utbildning och genomförande av Instructional rounds.
Instructional rounds är en modell från Harvard för att analysera verksamheten
utifrån ett specifikt problem utan att missa viktiga aspekter av analysen. Den
bygger på observationer och en noggrann analysmodell av det som observerats.
Övrig uppföljning
Sammanfattande analys
Högalidsskolan är en skola med stort fokus på undervisning och elevernas
kunskapsresultat. Det vi bedömer saknas är en ordentlig systematik över skolan
kring utvärdering och uppföljning av resultaten. Det utförs redan på de enskilda
gruppernas prestationer i de olika ämnena men inte med ett större grepp kring ett
arbetslag, stadie eller på skolbas. Läsåret har inneburit stora omställningar för
verksamheten med flera byten i skolledningen. Eleverna på Högalidsskolan
lämnar oss med goda kunskaper och når även höga resultat på gymnasiet. Detta
beror på att det finns ett fokus på ämnena och ett genuint intresse hos personalen
kring deras ämnen men samtidigt ett driv att utveckla ämnets didaktik. Vi behöver
öppna upp ämnena mot varandra för att dra nytta av de lärdomar vi gör på olika
håll så att de kan befrukta större delar av verksamheten. Skolan behöver i samband
med detta hitta sin identitet, sin idé. Vad är Högalidsskolans idé, vad innebär det
att vara elev, personal och förälder på Högalidsskolan. Vår skola är gammal och
har under lång tid haft en personalstyrka som inte flyttat på sig. Det innebär att
mycket av regler och rutiner har traderats under lång tid och ursprunget till
SID 10 (10)
reglerna och rutinerna är för många oklart. Det behövs en nystart på
Högalidsskolan där nuvarande personal och elever sätter nya regler och rutiner
samt bygger upp en ny värdegrund. Högalidsskolan, ett modernt utbildningspalats
byggt på kunskap, tradition och innovation. Där varje elev är viktigast!
Prioriterade åtgärder för utveckling
Implementering av Lgr11 med betoning på vad som sker i klassrummet och
utveckla den pedagogiska planeringen.
Regler och rutiner kopplat till värdegrundsarbete och trygghetsarbete.
Utveckla mentorskapet genom att utveckla struktur och innehåll.
Språkutvecklande arbetssätt inom alla ämnen för att bland annat öka vår
kompetens inom svenska som andra språk.
Kvalitetsredovisning upprättad av
Mattias Boström
Rektor
Högalidsskolan
Bilagor