Verksamhetsplan för Skarpatorpsskolan 2015

advertisement
UTBILDNINGSNÄMNDEN
SKARPATORPSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR XDNRX
SID 1 (14)
2015-01-15
Handläggare: Gunnar Jonsson
Telefon: 08 50817180
Verksamhetsplan för
Skarpatorpsskolan 2015
Inledning
Enheten består av två skolhus F-3 samt 4-9. Enheten har en särskild
undervisningsgrupp från åk 1-6. I enheten ingår även Albatrossen, en
grundsärskolegrupp för 15 elever.
Verksamhetens idé
En skola med fokus på:
· Lärande
· Kommunikation
· Samverkan
Enhetens övergripande verksamhetsidé är att utifrån en pedagogisk mångfald
tillförsäkra varje elev tillräckliga kunskaper och färdigheter för att klara vidare
gymnasiestudier och ha insikt i vuxenliv.
En satsning på det svenska språket anser enheten är nyckeln till en för eleven
gynnsam kunskaps- och social utveckling. Därför satsar båda skolorna på läsning
av skönlitteratur vilket befrämjar elevernas språkutveckling, empatiförmåga och
ett intresse för oliktänkande. Viktigt är också att eleverna lär sig behärska olika
genrer såsom fakta- och argumenterande texter.
Lärande: En viktig del i kunskapsinlärningen är att förstå vad som förväntas i de
olika kunskapskraven. Därför är det viktigt för oss att på ett tydligt och begripligt
sätt kommunicera mål och kunskapskrav, till såväl elever som föräldrar, genom
tydliga Lokala Pedagogiska Planeringar, LPP.
Det informella elevinflytandet är av största vikt vad gäller elevernas
påverkansmöjligheter på det egna lärandet och för ett utvecklande av olika
lärstrategier. Att få ta del av olika metoder för inlärning är en förutsättning för en
gynnsam utveckling av det egna lärandet. Här är elevens mentor/klasslärare en
oerhört viktig länk mellan ämneslärare och elev/förälder. För att eleverna ska ha
ett reellt inflytande på sitt eget lärande är de elevledda samtalen en utmärkt
arbetsform.
SID 2 (14)
För att eleverna ska få en helhet i sitt lärande arbetar vi ämnesövergripande. På så
sätt belyser vi ett område ur många olika aspekter.
En satsning på IT görs genom att utveckla olika arbetssätt med bärbara datorer och
Ipads för att öka elevernas måluppfyllelse.
Kommunikation: En viktig kunskap i framtiden är att kunna kommunicera med
andra. Här har skolan unika möjligheter att via gruppsamtal och redovisning i
grupp träna eleverna i samarbete, reflektion, respekt för andras åsikter samt att få
en inblick i grupprocesser. Detta utgör basen för vår värdegrund som ska
genomsyra elevens hela dag.
På våra redovisningskvällar får eleverna kommunicera sitt lärande med hjälp av
olika redovisningsformer.
En alltmer viktig kunskap är att muntligt framföra tankar och åsikter. Därför är
retorik ett naturligt inslag i elevernas lärande.
Samverkan: Samverkan mellan skola och hem utgör grunden för en elevs
lärande. Därför arbetar vi för att utveckla effektiva föräldrasamverkansformer,
som bygger på dialog. Våra återkommande redovisningskvällar har visat sig vara
en bra form för dialog med föräldrarna.
Att utveckla samverkansformer vid övergångar, för att ge eleven trygghet och
kontinuitet i sitt lärande, betonas liksom en god samverkan skola/fritidshem för att
skapa en helhet av dagen för eleven.
Att utveckla olika former av samverkan för att öka elevinflytandet är viktigt. Det
gäller såväl det formella som det informella inflytandet. Inom det formella
elevinflytandet organiserar sig eleverna i olika råd som behandlar för eleverna
viktiga frågor. För att öka det informella elevinflytandet pågår ett arbete för att öka
elevernas medvetenhet om sitt eget lärande och vilka tekniker som står till buds.
Grundsärskolan
Albatrossen, som är en skola för elever mottagna i Särskolan, ingår i enheten
Skarpatorpsskolan. De flesta av dessa elever har en diagnos inom autismspektrat
samt ytterligare funktionshinder som ADHD och epilepsi.
Skolan har heldagsomsorg för de som så önskar.
Slöjd- och idrottslektioner sker på Skarpatorpsskolan.
Verksamhetside´
Grundsärskolans övergripande verksamhetsidé är att utifrån en pedagogisk
mångfald och hög kompetens hos personalen tillförsäkra varje elev kunskaper och
färdigheter och en allsidig utveckling för att klara vidare gymnasiestudier och ett
bra vuxenliv utifrån vars och ens förutsättningar. Tonvikten ligger på att utveckla
elevens kommunikationsförmåga och främja det sociala samspelet både i skolan
och i den integrerade fritidshemsverksamheten.
Lärande/Kommunikation
- LPP utformas tillsammans i lärararbetslaget i olika arbetsområden
- LPP utformas individuellt för varje elev
- utveckla elevernas förmåga i vardagskunskap/NO/hemkunskap
och matematik/verklighetsuppfattning
SID 3 (14)
- arbeta språkutvecklande som ett verktyg i att utveckla elevernas
kommunikationsförmåga
Personalen lägger stor vikt vid att följa varje barns utveckling både när det gäller
kunskapsutveckling och det sociala samspelet.
Ett mycket nära samarbete med föräldrar är av största vikt för dessa elever för att
kommunicera alla framsteg såväl kunskapsmässiga som sociala.
En prioriterat är att tillförsäkra både elever och personal en trygg arbetsmiljö.
Samverkan
Alla föräldrar och elever ska uppleva att de fått information om mål och
kunskapskrav.
- LPP skrivs inför varje arbetsområde och i varje ämne som delges elev och
föräldrar
- vid utvecklingssamtalet diskuteras elevens resultat och utveckling.
Föräldrar ska känna stöd från skolan i kontakter med autismcenter, habilitering
och hälsa, korttidsboende, LSS, socialsekreterare m.m.
Då all personal samarbetar runt en elev blir resultaten mer framgångsrika och
resurserna används fullt ut.
Fritidshemmet/förskoleklass
Lärande
All verksamhet planeras utifrån Lgr 11 där skolan själv har tagit fram mål för
verksamheten. Fritidshemsverksamheten knyter an till de teman som årskursen
arbetar med under läsåret. Då leken är av central betydelse i fritidshem och
förskoleklassverksamheten får eleverna tid och utrymme för fantasi och kretivitet,
lärandet sker ur ett praktiskt och konkret perspektiv.
Kommunikation
Fritidshem och förskoleklassverksamheten strävar mot att varje barn utvecklar sin
sociala kompetens enligt skolans värdegrund. Eleven ska utveckla färdigheter för
att kunna fungera i grupp och med goda relationer till elever och vuxna. Detta gör
man genom att utveckla varje elevs språkliga förmåga, sin förmåga att
kommunicera med andra, sin förmåga att lyssna.
Samverkan
Förskoleklass samverkar med förskolan utifrån en framtagen plan i stadsdelen.
Den underlättar övergången mellan förskola och förskoleklass. Förskollärarna i
skolan och förskolan möts i pedagogiska frågor.
Fritidshemspersonalen samverkar med grundskollärarna utifrån en helhetssyn
kring elevens hela dag. I verksamhetsfrågor samverkar fritidshemspersonalen i
stadsdelens nätverk. Detta för att utveckla den egna skolans verksamhet. Vid
stadieövergång mellan årskurs 3 till 4 finns en tydlig plan framtagen på enheten
som underlättar övergången.
SID 4 (14)
Inkludering och specialpedagogik på Skarpatorpsskolan
Inkluderande arbetssätt
Det specialpedagogiska uppdraget är att i samverkan med skolans personal,
föräldrar och elever främja inkludering. Alla elever ska så långt som möjligt
inkluderas och erbjudas en lärmiljö som är anpassad för dem.
Elevhälsoteamet träffar varje arbetslag minst en gång per månad och tar upp elever
både från ett individ- respektive grupperspektiv, så att varje elev får ett lärande
utifrån sina förutsättningar i en inkluderande miljö.
Handlingsplaner
Som ett stöd i det inkluderande arbete, samt för att tydliggöra vilka åtgärder som
kan leda till ett framgångsrikt lärande för individ och grupp, har handlingsplaner
tagits fram. I handlingsplanerna finns generella anpassningar som t ex kan handla
om att göra undervisning tydligare med mål, en lektionsstruktur till elevaktiva
arbetssätt.
Lärgrupper – kollegialt lärande
Detta läsår finns ett speciellt fokus på dialog mellan lärare och specialpedagogisk
personal i lärgrupper. Lärgrupper träffas tre gånger per termin. Innehållet då är att
synliggöra generella anpassningar i klassrummet, dvs insatser och åtgärder från
handlingsplanerna, för att erbjuda en god lärmiljö för så många elever som
möjligt.
Elever i behov av särskilt stöd
Om en elev inte når målen trots generella anpassningar beskrivna i ett
åtgärdsprogram eller en handlingsplan kan särskilt stöd ges av
specialpedagog/speciallärare. Särskilt stöd kan ges under kortare och längre
perioder. I arbetet med åtgärdsprogram görs elever och vårdnadshavare delaktig i
beslut som tas.
Elev, som går i en mindre undervisningsgrupp eller en förberedelse klass, har en
egen handlingsplan, där det inkluderande arbetet beskrivs med målsättning att
kunna gå tillsammans med stor klass i så många ämnen som möjligt.
Specialpedagogiskt arbete
Förutom vad som beskrivit ovan, arbetar speciallärare och specialpedagoger för att
främja ett inkluderande klimat på skolan. Tillsammans med lärare kan anpassning
av läromedel/material för elev tas fram, tekniska hjälpmedel fördelas och
implementeras i undervisning.
Specialpedagoger medverkar vid pedagogiska utredningar och vid överlämningar
från logoped och andra utredande instanser.
Organisation/Volymbeskrivning
Åk F-3 239 elever.
Fritidshem 229 elever.
SID 5 (14)
Åk 4-9 223 elever.
Fritidsklubbsverksamheten 59 elever.
Det totala elevantalet uppgår till 462 elever och enheten har 80,3 årsarbetare.
4-9 delen har 34,5 anställda årsarbetare varav 23,8 lärare. F-3 delen har 45,8
årsarbetare varav 19,45 lärare.
Personalen arbetar i arbetslag, som bildar en enhet kring en grupp elever. F-3 har
årskursvisa arbetslag personal från fritidshem ingår. På 4-9 finns det 3 arbetslag
organiserade så att 4 + 9, 5 + 8 samt 6 + 9 arbetar tillsammans. Arbetslagen leds
av bitr.rektor. Varje arbetslag har en samordnare som leder arbetslagsmöten samt
är en kontakt till skolledningen. Det finns ämneslag som har möten regelbundet
under läsåret för att utveckla undervisningen inom respektive ämne.
Omvärldsanalys - möjligheter och risker
Enheten har goda förutsättningar att bli det naturliga valet när elever och föräldrar
ska välja skola. Skolorna har konkurrens från flera fristående skolor på
Skarpnäcksfältet. Det är viktigt att skolan har ett bra samarbete med förskolorna i
området. Ett prioriterat område för enheten är att utveckla formen för att nå
sexåringarnas föräldrar inför valet av förskoleklass. Vid övergången från åk 3 till
åk 4 behöver enheten ha fokus på att så många elever som möjligt väljer att
fortsätta sin skolgång på Skarpatorpsskolan. Planeringen inför ett nytt läsår
försvåras av att skolorna inte med säkerhet vet hur många elever som i slutändan
kommer vid höstterminens start. Detta påverkar skolornas organisation p.g.a. att
ekonomin blir osäker. Personalen på skolorna är väl medvetna om värdet av
marknadsföring. Under de senaste åren har det skett en förändring av
elevunderlaget med ett ökat antal elever med ett annat modersmål. Detta ger stora
möjligheter att lyfta fram mångfalden i våra skolor. Eleverna får på ett naturligt
sätt möta andra kulturer och traditioner. Det innebär också en utmaning för
personalen att utveckla olika arbetsätt och -metoder för att inspirera eleverna i
deras kunskapsutveckling. Lärarna i alla ämnen har breddat sin kompetens i
svenska som andra språk vilket ger alla elever bra förutsättningar att lyckas i sin
kunskapsutveckling.
Den stora satsningen på Ipads på de tidigare skolåren inspirerar till nya tankar och
arbetssätt för hela enheten.
Kvalitetsarbetet
Enheten har en årsagenda för det systematiska kvalitetsarbetet under läsåret.
Personalen har tillsammans arbetat fram Arbetsplanen som ligger till grund för
kvalitetsarbetet. Varje arbetslag tar dessutom fram hur de ska arbeta för att öka
måluppfyllelsen i sina arbetslagsdokument, som utvärderas vid läsårets slut.
Fritidshemmets personal tar fram en utvecklingsplan för fritidshemmet. Under
läsåret pågår uppföljningar och analyser i arbets- och ämneslag. Fortlöpande
mentor- klasslärarsamtal med eleverna för att följa upp elevens
SID 6 (14)
kunskapsutveckling utifrån målen. Under läsåret genomförs elev- föräldraenkäter
som tar upp trivsel och inflytande för skola och fritidshem. Skolledningen
genomför en pedagogisk revision med arbetslagen under v.44.
Arbetsplanearbetet
Skarpatorpsskolan har tillsammans tagit fram arbetsplanen som ligger till grund
för Kvalitetsredovisningen. Arbetslagen skriver i sina arbetslagsdokument hur de
kommer att arbeta för att nå målen i Arbetsplanen. De sätter också upp mål utifrån
Likabehandlingsplanen. Dokumentet följs upp under året och utvärderas i slutet av
läsåret. Inför ett nytt läsår tar arbetslaget fram lämpliga åtgärder för utveckling och
arbetsplanen revideras.
Åtgärder för utveckling
Öka trygghet/trivsel för eleverna genom att:
-
arbetslagen i sin arbetsplan tar fram åtgärder hur de ska arbeta för att nå
målen likabehandlingsplanen under skoltid samt fritidshemstid.
-
trivselgruppen är en referensgrupp till Elevrådet.
-
rastaktiviteter erbjuds där de vuxna har givna uppgifter.
-
skolans elevkamratstödjare bidrar till en ökad trygghet och trivsel.
-
ha värdegrundsfrågorna i fokus genom samtal och aktiviteter som belyser
ämnet.
Öka måluppfyllelsen och höja meritvärdet genom att utveckla
-
Lärmiljön i klassrummet.
-
lärande bedömning utifrån kursplanens förmågor.
-
lokala pedagogiska planeringar.
-
språkutvecklande arbete.
-
No-arbetet genom särskilda möten med en NT-handledare.
-
matematikundervisningen i ett F-9 perspektiv utifrån analys av de
nationella proven.
Öka elevens delaktighet i sitt eget lärande genom:
-
förberedelse och genomförande av elevledda samtal.
-
delaktighet i planeringen av ett tema.
-
mer inflytande och ansvar för redovisningsformer i LPP.
-
lärande bedömning där det ges tillfälle till reflektion.
Öka Fritidshemmets måluppfyllelse genom att:
SID 7 (14)
-
implementera skolverkets allmänna råd för fritidshem.
-
genomföra pedagogiska möten för fritidshemspersonalen.
-
utveckla elevernas delaktighet av aktiviteter i verksamheten
-
riktad fortbildning för fritidshemspersonalen
Minska den ogiltiga frånvaron genom att:
-
arbetslagen följer den arbetsgång som tagits fram gällande ogiltig/giltig
frånvaro.
-
rapportera i Skolwebben och ge föräldrar och elever information om den
inrapporterade frånvaron via sms.
-
skolan deltar i projektet Framtid Stockholm-ett projekt mellan skola och
socialtjänst i Skarpnäck för ”hemmasittare”
Mål/Åtaganden
Normer och värden
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
4%
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner
mig trygg i skolan
95 %
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan
arbeta i lugn och ro på lektionerna
75 %
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta
i lugn och ro på lektionerna.
75 %
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig
trygg i skolan
95 %
2014
SID 8 (14)
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna
75 %
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan,
95 %
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna
75 %
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan
95 %
2014
ÅTAGANDE:
Enheten åtar sig att utveckla arbetssätt som befrämjar ett hälsosamt
leverne.
Förväntat resultat
Att elevernas ogiltiga frånvaro och sena ankomster ska minska till 4,0 %.
Arbetssätt
- Arbetslagen följer den arbetsgång som tagits fram gällande ogiltig/giltig
frånvaro.
- Rapportera i Skolwebben och ge föräldrar och elever information om den
inrapporterade frånvaron via sms.
- Skolan deltar i projekt Framtid Stockholm- ett projekt mellan skola och
socialtjänst i Skarpnäck
- Genom att med en medveten koststrategi befrämja elevhälsan.
- Genom samtal och kartläggning ta fram en hälsoprofil med elever i åk 4
och åk 8.
- Genomföra konditionstest på idrotten med uppföljande hälsosamtal.
- Ha återkommande aktiviteter som befrämjar elevens fysiska hälsa under läsåret.
Resursanvändning
All personal är delaktiga i att arbeta för elevernas hälsa. Dessutom är eleverna
aktiva i elevråd, elevskyddsombud, kamratstödjare och trivselgrupp. Enheten har
ett utmärkt läge för att förlägga undervisning ute i naturen.
Uppföljning
- Återkoppling från Elevhälsoteamen
- Uppföljning och återkoppling från skolmåltidspersonal, idrotts- och
hemkunskapslärare samt skolhälsovården.
- En gång/månad följs frånvaron upp av bitr. rektorer på enheten.
- Elevhälsoteamet kontrollerar elevernas frånvaro 1g/månad och kontaktar mentor
vid mer än 15 % frånvaro.
SID 9 (14)
ÅTAGANDE:
Enheten åtar sig att varje elev ska få förutsättningar att känna sig trygg
och trivas i sin arbetsmiljö.
Förväntat resultat
95 % av eleverna ska svara att de trivs och känner sig trygga i skolan via skolans
enkäter.
Arbetssätt
- Arbetslagen tar fram åtgärder för hur de ska arbeta för att nå målen i
Likabehandlingsplanen under skol- och fritidshemstid.
- Team mot kränkande handling träffas regelbundet.
- Ordningsregler arbetas fram och revideras tillsammans med elever, personal och
föräldrar.
- Alla klasser arbetar med samtal individuellt/i grupp som utgör ett jagstärkande
och socialt utvecklande arbete.
- Enhetens skolor har elevhälsoteam som träffas varje vecka.
- På skolornas olika råd tas arbetsmiljöfrågor upp såsom trivsel och arbetsro.
- Olika aktiviteter erbjuds eleverna under lunchrasten av personal.
- Minst en vuxen per klass finns alltid i de lokaler där eleverna äter sin skollunch.
- Genom att vidmakthålla traditioner skapar vi en sammanhållning.
- Enheten startar skolåret med fokus på trivsel- och lärandefrågor
- Elevrådet för åk F-3 är en referensgrupp för trygghet och trivsel. De arrangerar
"Skarpabylund","Vinterskulpturer" och Skarpaby Unga talanger.
- Kamratstödjare från åk 8-9 utbildas med uppdrag att komplettera personalen vid
raster och luncher.
- Trivselgruppen för åk 4-9 genomför olika aktiviteter för att främja en trygg och
trivsam miljö under året.
- Enheten har ett utvecklat faddersystem.
- Elevskyddsombud finns från åk 7-9.
Resursanvändning
All personal är delaktig i att förebygga så att eleverna känner sig trygga. Team mot
kränkande behandling har tät kontakt med arbetslagen och elevhälsoteamet. Alla
elever är med i gruppsamtal.
Uppföljning
- Kontinuerligt genomförs elevsamtal av mentor, klasslärare och
fritidshemspersonal.
- Utvecklingssamtal erbjuds minst en gång/termin.
- Klassråd och elevråd genomförs kontinuerligt under läsåret.
- Trivsel-/trygghetsenkäter genomförs en gång/läsår.
SID 10 (14)
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen
90 %
2014
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut.
90 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i
matematik i årskurs 3
85 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3
90 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i
år 6
90 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6
90 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9
95 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9
95 %
2014
Meritvärde i årskurs 9
205
Poäng
2014
ÅTAGANDE:
Enheten åtar sig att erbjuda en så god pedagogisk verksamhet så att
varje elev som går ut åk 9 ska ha kunskaper som gör denne behörig till
gymnasiets nationella program
Förväntat resultat
90 % av eleverna ska ha de kunskaper som krävs för att vara behöriga till
gymnasieskolan.
Arbetssätt
F-9
- Enheten har inför läsåret 14/15 anställt 8 Förstelärare där alla ämnen är
representerade.
- All pedagogisk verksamhet ska bidra till elevens språk- läs- och skrivutveckling.
- Alla lärare i svenska utvecklar arbetsmetoder för ökad läsförståelse.
SID 11 (14)
- Svenska som andraspråksmetodik integreras i alla ämnen utifrån Stärk
språket/Stärk lärandet - Lyft språket/Lyft tanken.
- Ämneslärana fortbildas i Reading to Learn
- ”Läsgrupper” är schemalagt från förskoleklassen till åk 9. Förskoleklassen och
åk 1 lär sig att läsa genom att skriva på Ipads.
- Enheten arbetar för att utveckla matematikundervisningen i syfte att stärka
elevens matematiska medvetenhet och problemlösningsförmåga.
- Eleverna erbjuds läxhjälp.
- Undervisningen är till stor del ämnesövergripande för att eleven ska få en helhet
i sitt lärande.
- Fritidshemsverksamheten dokumenterar på grupp och individnivå den sociala
utvecklingen.
Elever i behov av särskilt stöd.
- Enhetens inriktning är ett inkluderande arbetssätt.
- Kartlägga elevens behov och sätta in adekvata insatser så tidigt som möjligt i
nära samarbete med föräldrar.
- Åtgärdsprogram upprättas vid särskilda insatser.
- Tydlig arbetsgång för elevhälsoärende.
- Elevhälsoteamet möts varje vecka.
- Vid behov remitteras ärenden vidare till BUP, Nuteamet och andra instanser som
har specialkompetens inom området ” Barn i behov av särskilt stöd”.
- Svenska som andraspråkslärare ger stöd för elever med annat modersmål.
- Nyanlända elever ges stöd i förberedelsegrupper.
- Personal erbjuds handledning individuellt eller i grupp.
- Fortlöpande kompetensutveckling för personal genomförs.
- Inför övergång till gymnasieskolan eller annan skolform samarbetar studieyrkesvägledaren med personal, elevens vårdnadshavare för att ge elever i behov
av särskilt stöd bästa möjliga förutsättningar till en bra övergång.
Resursanvändning
All pedagogisk personal arbetar för att alla elever ska nå så långt som möjligt i sin
kunskapsutveckling med hjälp av elevhälsoteam, specialpedagoger och svenska
som andraspråkslärare.
Uppföljning
- Enheten arbetar aktivt med läsutvecklingsschema från åk F-9 med tre mätningar
under läsåret.
- Nationella proven i åk 3, 6 och 9 följs upp och analyseras för att
förbättringsområden.
- Inför höstterminen analyseras betygen och mål sätts för läsåret.
- Elevens kunskapsutveckling följs upp en g/termin.
- Mentor/klasslärare har kontinuerliga samtal med eleven om elevens lärande.
- Elevens kunskapsutveckling följs upp vid utvecklingssamtal, minst en
gång/termin tillsammans med elev och föräldrar och individuella
SID 12 (14)
utvecklingsplaner upprättas.
- Uppföljning för elever med åtgärdsprogram sker i EHT och i arbetslagen.
- Elevens resultat och utveckling utifrån mål och kunskapskrav diskuteras på de
elevledda utvecklingssamtalen.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag
behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
90 %
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag
behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
95 %
2014
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med
– det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
75 %
2014
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag
och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
85 %
2014
ÅTAGANDE:
Enheten åtar sig att varje elev ges möjlighet att utveckla sitt eget
lärande genom ökad delaktighet inför och under utvecklingssamtalet,
delaktighet i planeringen av ett tema och val av redovisningsformer.
Förväntat resultat
Att elev och föräldrar ska vara nöjda med det elevledda samtalet som genomförs
tillsammans med lärare och fritidspersonal. Eleverna ska vara nöjda med sin
delaktighet i planering och val av redovisningsformer.
Arbetssätt
- Kommunicera mål och kunskapskrav så att eleven vet vad som förväntas.
- Arbetsområden utvärderas tillsammans med eleverna.
- Samtal om lärandet med eleverna sker kontinuerligt i ämnet och vid mentors/klasslärarsamtal.
- Lärare/mentor förbereder utvecklingssamtalet tillsammans med eleven.
- Skriftliga omdömen ges i alla ämnen från åk 1-5 som skickas till
vårdnadshavaren inför utvecklingssamtalet.
- Utvecklingssamtalen sker i form av elevledda samtal
SID 13 (14)
- Gemensamt upprättande av IUP genomförs vid utvecklingssamtalet på
höstterminen.
Resursanvändning
Lärarna/fritidspersonal och eleverna använder mentorstid samt lektionstid till
förberedelse och reflektion inför det elevledda samtalet.
Uppföljning
- En årlig enkät.
- Ledningen följer upp hur ämneslärare och mentor har arbetat med åtagandet.
ÅTAGANDE:
Enheten åtar sig att underlätta övergångarna mellan förskola till
förskoleklass, åk 3 till åk 4 och åk 9 till gymnasiet.
Förväntat resultat
Föräldrarna till sexåringarna ska uppleva att de fått en bra information inför
förskoleklassen. Eleverna i åk 3 ska uppleva att det är tryggt att börja i åk 4 och
eleverna i åk 9 ska känna sig förberedda för att gå vidare till gymnasieskolan.
Arbetssätt
- Kontinuerligt revidera planer för övergångar.
- Skolan har ett nära samarbete med kommunala och fristående förskolor i
området och bjuder in förskolorna till olika aktiviteter för att de ska få kännedom
om skolans verksamhet.
- Skolan och förskolorna har pedagogiska träffar i och om varandras verksamheter.
- Skolan genomför informationsbesök på alla förskolorna för att möta samtliga
vårdnadshavare.
- Personal från enheten besöker förskolorna i tidigt skede.
- Handlingsplanen för stadieövergångar mellan åk 3 och 4 följs.
- Överlämningssamtal erbjuds de föräldrar och elever som önskar mer
information.
- Åk 9 har en arbetslivsvecka där eleverna tillsammans med studie- och
yrkesvägledare undersöker olika gymnasieskolor och utbildningsmöjligheter.
- Eleverna erbjuds tidigt samtal med studie-yrkesvägledare för att underlätta valet
till gymnasieskolan.
SID 14 (14)
Resursanvändning
All personal som arbetar nära eleverna är den främsta resursen för att eleverna ska
känna sig trygga i den nya verksamheten.
Uppföljning
- Revidera planerna varje år
Resursanvändning
Skarpatorpsskolan arbetar för att använda årets budget på ett så effektivt sätt som
möjligt till personal, material och lokaler. Skolan har behöriga lärare i alla ämnen
och avsätter medel till kontinuerlig fortbildning för all personal inom skola,
fritidshem och övrig personal. För att kunna ge eleverna bästa förutsättningar till
kunskap är samarbetet med föräldrarna verksamhetens främsta resurs.
Enheten har trådlöst nätverk och ett stort antal bärbara datorer till eleverna. Alla
lärare har en bärbar dator eller Ipad. De flesta undervisningssalar har projektor för
att inspirera lärare och elever att använda sig av IT. Under de senaste läsåren har
även satsningar gjorts när det gäller Ipads främst för de yngre eleverna.
Effektiv lokalanvändning genom att fritidshemsverksamheten är integrerad både
lokal- och verksamhetsmässigt.
Närheten till naturen används i undervisningen från förskoleklass till åk 9.
Övrigt
Enheten arbetar med Lärgrupper som är ett sätt att lyfta fram erfarenhetsutbyte.
Under läsåret 14/15 är temana ”Lärande bedömning” samt ”Generella
anpassningar”.
Inför läsårets start har skolan anställt 8 Förstelärare som representerar skolans alla
ämnesområden. Ledningsgruppen har kontinuerliga möten med dem för att följa
upp bl.a. behov av fortbildning och stöd för personalen.
Fritidhemspersonalen kommer under läsåret ha pedagogiska möten för att arbeta
med Fritidshemmets Utvecklingsplan.
Gunnar Jonsson, rektor
Tel. 08 508 15 619
e-post: [email protected]
Download
Random flashcards
Create flashcards