UTBILDNINGSNÄMNDEN
ÖRBYSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR 000-35/2012
SID 1 (13)
2012-10-30
Handläggare: Lennart Östlund
Telefon: 08-505 45 820
Arbetsplan
Inledning
Örbyskolan är centralt placerad i Örby, mestadels omgiven av äldre
villabebyggelse. Eleverna presterar överlag goda studieresultat och invånarna i
området har som helhet goda socioekonomiska resurser. Skolan har verksamhet i
nio byggnader som kringgärdar skolgården. Två av husen som är byggda i början
av 1900-talet är kulturminnesmärkta.
I Örbyskolan bedrivs undervisning för 525 elever från förskoleklass till årskurs 6.
Fritidshem finns för elever i förskoleklass till och med årskurs 3 och vi har en
fritidsklubb, som är en öppen verksamhet, för elever i årskurs 4-6.
Andelen elever som deltar i modersmålsundervisning är c:a 17 % fördelat på 26
språk. De största språkgrupperna har vi i engelska, mandarin, spanska, arabiska,
ryska och tigrinja.
Örbyskolan tillhör område två, som tillsammans med de övriga kommunala
grundskolorna i stadsdelarna Enskede-Årsta-Vantör och Östermalm, leds av
grundskolechef Carina Hallqvist.
Det systematiska kvalitetsarbetet beträffande elevresultat sker genom att vi följer
skolans screeningsplan som innehåller test för varje årskurs i svenska och
matematik. Vid utvärdering av verksamhetens måluppfyllelse används dessutom
nationella prov, stadens brukarundersökningar samt i förekommande fall
inspektörsrapporter och egna enkäter.
Skolans personal har getts tillfälle att yttra sig över innehållet i rapporten så även
Örbyskolans föräldraförening och representanterna i skolans elevråd.
Åtgärder för utveckling
Utveckla skolans kvalitetsarbete.
Skapa en organisation med strukturmedveten personal.
Implementering av Lgr 11.
Utveckla kompetensen i att använda IT-verktygen.
Fortsatt organisering enligt ämnesbehörighet.
Stödet till elever i behov av särskilt stöd.
Vidareutveckla samverkan mellan skola och fritidshem.
Utveckla mellanstadieklubbens verksamhet.
SID 2 (13)
Mål/Åtaganden
Normer och värden
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Årsmål Period
Ogiltig frånvaro i grundskolan
0,3 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner
mig trygg i skolan
92 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan
arbeta i lugn och ro på lektionerna
78 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta
i lugn och ro på lektionerna.
55 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig
trygg i skolan
88 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna
75 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan,
95 %
2013
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att aktivt arbeta för att motverka alla former av mobbning,
kränkande behandling och diskriminering samt även i övrigt skapa en
god och jämställd arbetsmiljö för skolans elever.
Förväntat resultat
Vi förväntar oss att Örbyskolan fortsatt ska vara en skola där elever i hög grad
upplever trygghet och trivsel och att vi, genom att aktualisera skolans
jämställdhetsplan, blir en mer jämställd skola.
Arbetssätt
Skolan har ett Likabehandlingsteam (LBT), som träffas varje månad och vid
behov, för utvärdering och planering. Hela skolan representeras I
Likabehandlingsteamet genom olika personalkategorier. Skolans
likabehandlingsplan utvärderas och nya mål för arbetet sätts upp. Mentorerna i
respektive klass tar upp ordningsregler och Likabehandlingsplanen under de
SID 3 (13)
introduktionsdagar som inleder höstterminen. Vid höstens föräldramöte informeras
föräldrar om skolans arbetssätt och de rutiner för att förhindra mobbning,
kränkande behandling och diskriminering som beskrivs i likabehandlingsplanen.
Skolan samarbetar med Friends. Två kompisstödjare utses i varje klass och
representanter för likabehandlingsteamet har regelbundna möten med dem.
Mentorerna ingriper så fort information om eventuell mobbning mottas och
berörda föräldrar kontaktas. Samma arbetssätt används även för enstaka fall av
kränkande behandling eller diskriminering av elev. Om behov finns, sker en
anmälan till LBT som tar sig an ärendet och samtidigt anmäler det till
Elevhälsoteamet.
Ett förebyggande arbete kring arbetsmiljö sker på klassråden där frågor om
arbetsro, trygghet och trivsel i klassen behandlas.
Personalen på våra fritidshem och i skolan är rastvärdar enligt ett strukturerat
schema, där alla har anvisade platser för att kunna ha översikt över de områden där
eleverna befinner sig. Genom enkäter har vi identifierat de platser där våra elever
känner sig mindre trygga och önskar högre närvaro av vuxna. Många elever i åk 6
verkar som "Örbyänglar" ute på skolgården. Örbyänglar ökar tryggheten på
skolans första rast genom sin roll som elevvärdar.
Fritidshemmen och förskoleklasserna har en betydelsefull roll genom att direkt
och kontinuerligt behandla värdegrundsfrågor och de ingriper omedelbart om
elever skulle utsättas för kränkande behandling.
Ett normkritiskt förhållningssätt ska prägla vårt tänkande och handlande på
Örbyskolan. Alla anställda ska ges ökad insikt och kunskap om betydelse av
jämställdhet och mångfald genom kompetensutveckling och
värdegrundsdiskussioner. Vi ska aktualisera innehållet i vår Jämställdhets- och
Mångfaldsplan liksom diskussionen om hur vi ska omsätta intentionerna integrerat
i den dagliga verksamheten. Tid måste anslås för detta ändamål.
Eleverna ska få stöd i sin utveckling av ett normkritiskt tänkande genom ett
arbetssätt som utmanar invanda tankemönster.
Samverkansgruppen träffas regelbundet. Alla olyckor och tillbud rapporteras för
att identifiera risker i arbetsmiljön och för att besluta om insatser om ifall det finns
behov av sådana.
Resursanvändning
Genom vårt likabehandlingsteams förändrade arbetssätt används resurserna på ett
mer effektivt och ändamålsenligt sätt.
Uppföljning
Likabehandlingsplanen och det övergripande arbetet mot mobbning, kränkande
behandling och diskriminering utvärderas årligen av likabehandlingsteamet och
nya mål sätts upp. Arbetsmiljöplanen utvärderas av samverkansgruppen.
SID 4 (13)
Uppföljning av varje ärende sker i likabehandlingsteamet. Eleverna får en gång
per läsår fylla i en enkät som speglar situationen i skolan. Resultatet av enkäten,
liksom övriga utvärderingar av vårt arbete mot mobbning, kränkande behandling
och diskriminering, visar om ytterligare insatser behöver göras såväl på individsom klassnivå.
Utveckling
Vi avser att fortsätta utveckla arbetet för att förbättra elevernas arbetsmiljö och
jämställdhet.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min
skola (åk 5)
82 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år
6
92 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i
år 6
90 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i
årskurs 3
90 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år
6
94 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i
årskurs 3
93 %
2013
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
92 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
74 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns skola (F-klass)
93 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns skola (åk 2)
90 %
2013
SID 5 (13)
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att ständigt utveckla verksamheten och att skapa
förutsättningar för att alla elever ska nå så långt som möjligt.
Förväntat resultat
Genom att sätta fokus på att alla elever ska utmanas utifrån sin nivå förväntar vi
oss att eleverna ska nå högre måluppfyllelse.
Arbetssätt
När vi planerar och genomför vår undervisning beaktar vi att eleverna är olika som
individer och har olika förutsättningar och sätt att lära sig. Särskild hänsyn tas till
elever med speciella behov men vi har även att se till att de elever som hunnit
långt i sin kunskapsutveckling möts av utmaningar. Detta gäller ända från
förskoleklass till årskurs 6.
För att våra elever ska kunna utvecklas optimalt samarbetar personal från olika
verksamheter runt eleverna. Skola och fritidshem arbetar i klassamverkan
där elever som har behov av särskilt stöd ägnas speciell uppmärksamhet. Vi har ett
välfungerande elevhälsoteam med bland annat två välutbildade specialpedagoger
som är en resurs för såväl arbetslag som enskilda elever. I detta team finns även
tillgång till medicinsk och psykologisk kompetens. I skolans lärstudio samlar vi
alla specialpedagogiska resurser. Tanken är att detta ska medföra ett så effektivt
resursutnyttjande som möjligt. Eleverna tillbringar efter behov längre eller kortare
tid i lärstudion. Gruppen är inte statisk utan vi arbetar inkluderande så att eleverna,
när det är möjligt arbetar i den klass de tillhör.
Vi använder olika metoder regelbundet för att följa upp elevernas utveckling. Vi
kartlägger eleverna, enligt ett särskilt screeningschema, för att så tidigt som
möjligt identifiera eventuella behov av stöd. Om en elev riskerar att inte nå målen
i läroplan och kursplaner och behöver extra stöd, upprättas ett åtgärdsprogram.
Varje termin i god tid före utvecklingssamtalet dokumenterar vi elevernas resultat i
alla ämnen på Stockholms Skolwebb, som är vårt verktyg för kommunikation och
samarbete med elever och vårdnadshavare. Under utvecklingssamtalet upprättas
sedan en individuell utvecklingsplan (IUP) tillsammans med elev och
vårdnadshavare som sedan finns tillgänglig för alla parter på Skolwebben. Vi
upplever att de skriftliga omdömena tillsammans med den individuella
utvecklingsplanen är ett utmärkt verktyg för att synliggöra elevernas
kunskapsutveckling. I vissa klasser pågår ett spännande arbete med elevledda
utvecklingssamtal där eleven i större omfattning äger samtalet om sitt lärande.
Vi anser att goda ämneskunskaper hos lärare har stor betydelse för att kunna ge en
undervisning som gör att alla elever ska kunna nå så långt som möjligt. Därför
arbetar vi i högre grad än tidigare med ämneslärarsystem. I alla ämnen förs en
utvecklande dialog som leds av en ämnesansvarig lärare som är utsedd av
gruppen.
SID 6 (13)
Vi gör pedagogiska planeringar utifrån Skolverkets anvisningar. Där synliggörs
målen för eleverna, arbetssättet som leder mot målen och hur
kunskapsbedömningen kommer att göras. Samtliga lärare har läst
skriften "Planering och genomförande av undervisningen " (Skolverkets Allmänna
Råd) och därefter i dialog behandlat gemensamma frågeställningar.
Vi betonar läsandet och skrivandet i undervisningen och har goda resultat när det
gäller elevernas läsutveckling både i årskurs 3 och i årskurs 6. Elevernas läslust
främjas av att vår skola har ett tätt samarbete med stadsbiblioteket som finns i en
av skolans byggnader. I förskoleklasserna finns egna mål i ämnet svenska och där
arbetar vi vidare med Bornholmsmetoden. Den muntliga framställningen glöms
inte heller bort. Det pågår just nu ett samarbete i ämnesgruppen i svenska för att
särskilt utveckla förmågan att formulera sig och kommunicera i tal hos eleverna i
olika årskurser.
Vi gjorde en stor matematiksatsning 2010-2011 och studerade i studiecirkelform
boken "Att förstå och använda tal", utgiven av NCM, Nationellt Centrum i
Matematik. Skolan har valt att satsa på gemensamt matematikläromedel som följer
intentionerna i den nya läroplanen och som används i de flesta klasserna. Genom
att det finns interaktiva skrivtavlor i alla klassrum kan vi använda matematikboken
interaktivt och även vid behov skapa eget material utifrån denna. Vi har även
tillgång till praktiskt material för laborativa inslag i undervisningen.
Förskoleklassen har egna mål att bedömas mot i ämnet matematik.
I årskurs 4-6 bedriver vi undervisningen i Elevens val samlat en vecka per termin.
Vi arbetar då tematiskt med olika ämnen. De praktisk-estetiska ämnena har stort
utrymme med dans, teater, bild, musikal och slöjd men vi kan även erbjuda
kärnämnen i programmet. Ibland samtidigt som när eleverna får spela teater på
engelska. Veckan med elevens val avslutas med uppvisningar och redovisningar av
det som gjorts i de olika grupperna.
Undervisningen i de naturorienterade ämnena, från förskoleklass till årskurs 6,
utgår till stor del från material som vi får från Naturvetenskap för alla (NTA). Till
detta material medföljer två dagars utbildning för den undervisande läraren.
Vi har inlett satsningen på att förnya läromedlen i de samhällsorienterade ämnen
som är anpassat till en undervisning i enlighet med intentionerna i den nya
läroplanen.
Resursanvändning
Genom att olika lärare och verksamheter samarbetar används våra resurser mer
effektivt.
SID 7 (13)
Uppföljning
Skolledningen finns med ute i verksamheten i utökad omfattning under det här
läsåret enligt vår plan med flera skolledningstimmar. Både det pedagogiska
ledarskapet samt lärarens förhållningssätt och förmåga att leda klassen är viktigt
för att eleverna ska nå så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar. Syftet med
skolledarbesöken är bland annat att följa upp det konkreta pedagogiska arbetet för
att få en bild av hur elever och lärare kommunicerar och samspelar med varandra.
Vi följer upp hur elever involveras i sitt lärande både i klassrummen och
fritidshemmen till exempel genom självbedömning och kamratbedömning. Att se
hur informations- och kommunikationstekniken (IKT) används i klassrummen för
att öka måluppfyllelsen är också viktigt. Dessa verksamhetsbesök fungerar som
underlag i medarbetarsamtal där läraren får fundera kring sin ledarförmåga samt
hur undervisningen är kopplad till styrdokumenten. På samma sätt följer vi upp
pedagogernas arbete med kärnförmågorna på fritidshemmen.
De skriftliga omdömen som upprättas inför utvecklingssamtalen har en formativ
funktion, de beskriver både vad eleven kan och vad som behöver utvecklas vidare.
Den individuella utvecklingsplanen (IUP) skrivs vid utvecklingssamtalet och följs
kontinuerligt upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammen följs ofta upp på kortare
intervaller. Vi kontrollerar noggrant i alla årskurser, bland annat genom att
använda olika kvalitativa bedömningsinstrument såsom LUS,
läsutvecklingsschema och nationella prov, att eleverna når målen i läroplan och
kursplaner. Måluppfyllelsen diskuteras på klass- och skolnivå och resultaten
analyseras för att förbättra verksamheten. Lärstudions verksamhet utvärderas
kontinuerligt.
Utveckling
Elevernas resultat förbättras.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag
behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
80 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med –
Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
80 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med
– det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
70 %
2013
SID 8 (13)
Indikator
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag
och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
Årsmål Period
85 %
2013
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att alla våra elever får ett reellt inflytande över, ansvar för
och förståelse av sitt eget lärande.
Förväntat resultat
Vi förväntar oss en ökad andel av eleverna upplever att de har ett inflytande över
och förståelse av sitt eget lärande samt att de i ökad utsträckning tar ansvar över
detta.
Arbetssätt
Våra elever ska känna till och förstå läroplanen med kursplanernas mål och
kriterier genom att dessa kommuniceras på ett konkret och begripligt sätt. För att
uppnå detta låter vi eleverna medverka arbetet med de pedagogiska planeringarna,
där målen för arbetsområdet liksom arbetssättet tydliggörs och där självbedömning
och kamratbedömning ingår. Detta gäller även verksamheterna i förskoleklass och
fritidshem.
Eleverna deltar varje termin i ett utvecklingssamtal, där den individuella
utvecklingsplanen (IUP) upprättas. Finns behov av ett åtgärdsprogram så är eleven
självklart aktiv i upprättandet av det. Eleverna övar upp sin förmåga att ta ett allt
större ansvar för det egna arbetet i klassen och på fritidshemmet. Under detta läsår
avser elevrådet att särskilt uppmärksamma elevernas möjlighet att påverka det
pedagogiska arbetet i klassrummet så att arbetssättet blir mer varierat.
Vi skall ha ett demokratiskt förhållningssätt i skolan. Klassråd genomförs
regelbundet. Varje klass utser en representant till skolans elevråd från och med
årskurs 1. Tydliga arbetsformer har utarbetats för elevrådets styrelse. De vuxna,
som stödjer elevrådets arbete, träffar styrelsen regelbundet. Fokusering sker på
arbete inom tre till fyra större områden, där eleverna skall ha ett reellt inflytande
och resultat av detta arbete kan påvisas.
Det finns ett stort mått av medbestämmande inom skolbarnsomsorgen där eleverna
kan välja mellan erbjudna aktiviteter som de själva ofta är med och föreslår.
Under läsåret kommer elevrepresentanter att vara med i ett Matråd och diskutera
frågor som har samband med situationen i matsalen och maten som serveras.
SID 9 (13)
Resursanvändning
Lärarna fortsätter att använda lektionstid för att ha en dialog med eleverna
angående mål som ska uppnås och på vilket sätt deras ansvar och inflytande ska
visa sig.
Uppföljning
Uppföljning sker genom dialog med eleverna i den dagliga verksamheten.
Eleverna tränas även att värdera sitt eget arbete vid slutet av genomförda
arbetsområden med hjälp av de pedagogiska planeringarna. Elevrådet utvärderar
sin verksamhet vid slutet av varje termin. Vi använder oss också av egna enkäter
och Stockholms stads brukarundersökning och får genom dessa reda på om de
individuella utvecklingsplanerna gett eleverna ett större inflytande över sitt
lärande och en större möjlighet att ta ansvar för detta.
Uppföljning av elevernas ansvar för sitt lärande sker kontinuerligt av
klassföreståndare, övriga lärare och fritidshemspersonal genom dialog med
eleverna. Eleverna har i ökad omfattning börjat ta ett större ansvar vid
utvecklingssamtalen och deltar aktivt när IUP och eventuellt åtgärdsprogram
upprättas. Deras synpunkter skall alltid beaktas och väga allt tyngre i takt med
stigande ålder.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att samarbeta med föräldrar, förskola, socialtjänst och
polis.
Förväntat resultat
Samarbetet med olika parter bidrar till en mer mångsidig bild av hur skolan roll
uppfattas och förståelse för verksamheter som vi samverkar med.
Arbetssätt
Vi vill att våra föräldrar skall delta aktivt i skolans arbete och alltid känna sig
välkomna till skolan. Föräldramöte äger rum minst en gång per termin.
Information lämnas, framför allt av klassföreståndare och fritidshemspersonal,
muntligt, men också exempelvis via regelbundna hembrev. Vi har just öppnat
skolwebben för föräldrar och avser att utveckla denna informationskanal under
läsåret. Skolan står i startgroparna för att få en hemsida utifrån stadens mall.
Skolledningen skriver brev till hemmen några gånger per läsår. Utvecklingssamtal
sker en gång per termin. Ett skriftligt omdöme över elevernas resultat sänds hem i
god tid före utvecklingssamtalet.
SID 10 (13)
Vi har ett bra samarbete med ÖFF, Örbyskolans föräldraförening. Rektor deltar
regelbundet i föräldraföreningens styrelsemöten, där föräldrarna genom dialog har
möjlighet att påverka skolans inriktning och verksamhet.
Samarbete sker med avlämnande förskolor för att göra skolstarten så smidig som
möjligt för våra nya förskoleklassbarn. Vi kommer att fortsätta kontakterna med
dessa genom regelbundna möten som har till uppgift att skapa ett nätverk med
kunskap om våra respektive verksamheter. Under dessa träffar har vi även en
pedagogisk dialog som behandlar elevernas kunskaper och sociala utveckling.
Möten sker också med socialtjänsten i Enskede-Årsta-Vantörs
stadsdelsförvaltning. Rektor deltar även i den lokala samverkansgruppen där polis,
skola och socialtjänst träffas.
Vi har en kontaktpolis som gör spontana besök på skolan.
Resursanvändning
Vi använder oss av de kunskaper som finns bland brukare och verksamheter vi
samarbetar för att skapa en högre måluppfyllelse.
Uppföljning
Vår personal är lyhörd för synpunkter från föräldrar och uppmuntrar sådana.
Föräldrarnas synpunkter kommuniceras vid behov till ledningsgruppen för vidare
dialog och eventuella åtgärder. Personalen är medveten om vikten av ett gott
samarbete med föräldrarna.
Uppföljning och utvärdering sker också med hjälp av Stockholms
brukarundersökningar, som genomförs av utrednings- och statistikkontoret, USK,
samt de egna årliga brukarenkäterna.
Utveckling
Vi kommer framför allt att utveckla vår kommunikation med vårdnadshavarna
genom att vi har öppnat Skolwebben för dem under detta läsår.
NÄMNDMÅL:
2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att öka samverkan med andra aktörer såväl inom
närområdet som internationellt.
Förväntat resultat
Ökad medvetenhet om förhållanden i omvärlden.
SID 11 (13)
Arbetssätt
Vi har sedan lång tid tillbaka haft samarbete med Stockholms Universitet och
Södertörns Högskola, genom att bereda plats för lärarstudenter i vår skola. Flera
av våra lärare är handledare för de blivande lärarna och några utbildar sig för
närvarande för att bli behöriga att ta emot studenter i framtiden.
Vi samarbetar med Kulturskolan som undervisar i elevens val i åk 4, 5 och 6.
Även körverksamhet där att hundratal av våra elever deltar genomförs i samarbete
med Kulturskolan. För eleverna i årskurs 3 och 4 kommer vi att inleda ett
samarbete där eleverna erbjuds att delta i undervisning med blåsinstrument.
Genom "Skapande skola" har vi haft möjlighet att anlita dramapedagoger och
författare. Stockholms kulturutbud tas tillvara och stadens museer besöks frekvent.
Vår skolledning tillhör ett nätverk som består av rektorer och biträdande rektorer
främst på söderort. Nätverket har under de senaste tre åren varit på besök både i
Barcelona, Trondheim och Köpenhamn. Avsikten har varit att dels studera
villkoren för rektorers arbete i andra länder, dels skolsystemet i stort. Under våren
kommer en ny studieresa att genomföras.
En av skolans lärare och hennes elever har en kontaktskola i Grekland.
Resursanvändning
Våra kontakter med andra aktörer i vår omvärld används som resurser i vår
undervisning.
Utveckling
Vi ser fram emot en allt större samverkan med externa parter i vår omvärld.
Resursanvändning
Vår bedömning är att skolans resurser används på ett ändamålsenligt sätt för att
uppnå goda resultat beträffande skolans uppdrag. Elevernas måluppfyllelse är god
både när det gäller kunskapsmålen och de sociala målen vilket indikerar att vi
använder tilldelade medel effektivt. Ökade lärarlöner och avsaknad av ekonomiskt
stöd för elever med särskilda behov till trots finns goda utsikter att vi balanserar
vår budget. Om så inte inte skulle bli fallet har vi en väl tilltagen reservfond till
vårt förfogande.
Övrigt
Örbyskolan liksom andra skolor är utsatt för ett starkt förändringstryck.
Omvärldsfaktorer som en ökad global rörlighet av befolkning och kapital,
accelererande teknikutveckling och ökade krav på att prestera konkurrenskraftiga
resultat gör att skolan idag står inför stora utmaningar. Vi utsätts i ökad
utsträckning för konkurrens från de delar av världen som utvecklas i snabb takt. Vi
SID 12 (13)
ska implementera en ny läroplan, arbeta efter en ny skollag och kraven på
ämnesbehörighet skärps. Detta gör att skolans personal, inom alla verksamheter,
måste vara beredd att ompröva, utveckla och förnya vårt sätt att tänka och arbeta.
Detta är Örbyskolans prioriterade åtgärder för utveckling under läsåret 2012/2013
Kvalitetsarbete
För att skolans elever fortsatt ska prestera goda resultat behöver vi utveckla vårt
kvalitetsarbete. Ansvaret för denna process ligger hos skolledning men ska
genomföras tillsammans med den personal som arbetar direkt med eleverna. För
att skapa tidsmässiga möjligheter för skolledarna att genomföra denna, den
viktigaste av uppgifter, har skolledning utökats så att den numera består av rektor
och två biträdande rektorer. Uppdraget att följa verksamheten och föra en dialog
om vilka effekter som valt arbetssätt genererar är tydliggjort. Vi ska även på ett
bättre sätt samla ihop och analysera uppkomna resultat samt, om behov finns, föra
en dialog om utveckling av arbetssätt.
Skapa en organisation med strukturmedveten personal
Vår avsikt är att i alla nedanstående avseenden skapa en strukturmedveten
organisation.
Ansvarsfördelningen ska vara tydlig inom ledningen och mellan ledningen och
medarbetarna.
All personal ska till fullo förstå graden av handlingsfrihet och den rådande
beslutsordningen.
Alla ska veta vilka värden och normer som gäller och vad som förväntas av dem.
Vi ska ha tydliga konferensrutiner beträffande syfte, vilka som ska delta,
beslutsmässighet och dokumentationskrav.
Vi ska se över informationsflödet och skapa funktionella kommunikationskanaler
internt och externt.
Detta arbete är påbörjat och kommer att fortsätta under hela läsåret för att därefter
följas upp för att utvecklas och hållas aktuellt.
Implementering av läroplanen
Vi fortsätter implementeringen av den nya läroplanen genom att avsätta
studiedagar och ämnesträffar för detta ändamål. Ansvariga för detta arbete är de
båda biträdande rektorerna tillsammans med de ämnesansvariga.
Utveckla kompetensen i att använda IT-verktygen
Skolans lärare har under det gångna året genomfört PIM-fortbildning (Praktiskt It
och Mediekunskap) och har genom detta skaffat en god grund i användandet av
IT-verktygen. Alla klassrum är utrustade med interaktiva skrivtavlor. Det finns en
stor efterfrågan på utbildning för att ta tillvara alla de fördelar som detta verktyg
kan ge i undervisningssituationen. Vi har inlett en kompetensutveckling
SID 13 (13)
beträffande användning av de interaktiva skrivtavlorna, som genom externt stöd
och genom skolans IT-pedagog, kommer att fortsätta under läsåret.
Organisering enligt ämnesbehörighet
Arbetet med att organisera undervisningen med hänsyn tagen till lärarnas
ämnesbehörighet är i princip genomfört för årskurs 4-6. Nu väntar, med en viss
försiktighet, motsvarande process i årskurserna 1-3.
Stödet till elever i behov av särskilt stöd
Vi fortsätter att utveckla skolans Lärstudio genom att skapa rutiner och arbetssätt
för att kunna ge bättre stöd både beträffande handledning och direkta insatser. Vi
måste kunna ge alla elever det stöd de behöver för att, utifrån sina förutsättningar,
nå så långt som möjligt i sina studier. Så snart vi har erforderliga resurser ska
personalgruppen kompletteras med spetskompetens i matematikämnet.
Personalen på fritidshemmen gör en stor insats beträffande stöd till elever i behov
av vuxenstöd. Vi bör under detta läsår se över behovet av en grundutbildning för
att ytterligare utveckla denna personalgrupps kompetens i ovanstående avseende.
Vidareutveckla samverkan mellan skola och fritidshem
Trots att samverkan mellan skola och fritidshem i de flesta avseenden är god finns
det ett behov av att ytterligare stärka detta samarbete. Vi kommer under detta läsår
att föra en dialog huruvida det kan vara fruktbart att genomföra ett organisatoriskt
samgående. Om vi ser fördelar för elevernas del kommer vi att sjösätta en sådan
organisation till nästa läsår.
Utveckla mellanstadieklubbens verksamhet
Dialogen angående hur Klubbens verksamhet ska utvecklas är påbörjad och
kommer att fortgå under hösten. Vi måste i ökad utsträckning kunna erbjuda
eleverna ett mer varierat innehåll och stärka Klubbens möjligheter att genomföra
sin del i att ge eleverna förutsättningar att uppnå läroplansmål.
Vi kunde när vi skrev kvalitetsredovisningen konstatera att skolan avancerat till
den högsta kategorin beträffande stadens verktyg för välskötthet. Det är vår avsikt
att göra vad som står i vår makt för att vi ska fortsätta att tillhöra denna exklusiva
skara. Genom detta kan vi närma oss vår vision att vara en skola vilken våra elever
och deras vårdnadshavare betraktar som en skola i världsklass.
