UTBILDNINGSNÄMNDEN
HÖGALIDSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR XDNRX
SID 1 (9)
2013-10-25
Handläggare: Emil Kilsäter
Telefon: XTelefonX
Arbetsplan
Inledning
Högalidsskolan är en kommunal grundskola belägen i Hornstull på östra
Södermalm. I skolan har c:a 660 elever i årskurserna F-9 sin arbetsplats. Till
skolan hör också två sk. CSI-grupper, SWEA och Söderklasserna. Dessa är
lokaliserade i närliggande bostadshus. Skolans huvudbyggnad är sedan
vårterminen under totalrenovering. Detta sker i etapper och kommer vara slutfört
under höstterminen 2015. Under renoveringstiden sker skolverksamheten i delar
av byggnaden som inte är under renovering förutom att två stycken F-klass samt
två stycken åk 1 är utlokaliserade till en paviljong på närliggande Långholmen.
Personalen på hela enheten består av totalt 110 personer. Personalen har hög grad
av formell behörighet, lärarkollegiet undervisar med några undantag endast i
ämnen de har stipulerade i sina lärarlegitimationer.
Skolledning består av rektor tillsammans med tre biträdande rektorer samt en
intendent.
I skolenheten finns tre fritidshemsavdelningar som är lokalintegrerade med
förskoleklass och lågstadiet. För mellanstadieeleverna finns fritidsklubben
"Emmesve" som skolan driver tillsammans med en föräldraförening.
Organisatoriskt är skolan indelad i arbetslag och arbetsenheter, där
fritidshemspersonal tillsammans med lärarna år F-3 bildar två lag. Åk 4-6 bildar
en arbetsenhet och består i sin tur av mindre arbetslag, indelade årkursvis. Samma
organisation gäller även för arbetsenhet 7-9. Utöver dessa arbetslag samverkar
lärarpersonalen i ämneslag. Speciallärarna bildar ett eget arbetslag. Skolans två
CSI-grupper utgör två separata arbetslag men samverkar också gemensamt.
Elevhälsovården är organiserat i ett lag som de biträdande rektorerna styr operativt
under rektors överinseende. I arbetet med elever med behov av särskilt stöd
arbetar vid med inkludering som övergripande pedagogisk idé. I detta arbete är ett
flexibelt och pragmatiskt förhålningssätt viktigt för framgång, bla. har vi skapat en
undervisningsstudio för elever med särskilda behov i åk 2-5 som har visat
sig framgångsrik under höstterminen.
En organisation för systematiskt kvalitetsarbete är i vadande. Ett system kommer
att sjösättas där arbets- och ämneslag vid läsårs- och/eller terminsstart planerar hur
de ska arbeta med våra åtagande i arbetsplanen och utvärderar vid läsårsoch/eller terminslut.
SID 2 (9)
Generellt befinner sig Högalidsskolan i en fas av konsolidering där struktur och
organisation ses över i en övergripande mening, bla. genomförs PRIO-projektet.
Skolans ekonomi är inte i balans, enhetens verksamhet går med ett underskott.
Högalidsskolans värdegrund och vision är att ha eleverna i centum - allt vi gör på
Högalidsskolan är för att eleverna ska lyckas i sitt skolarbete i en miljö där
studiero och respekt för samtliga råder. Innehållet i LGR 11 är centralt i allt och
ska genomsyra skolans arbete i samtliga verksamheter.
Skolledningen sammanställer kvalitetsredovisning och arbetsplan utifrån egen
utvärdering samt de utvärderingar som är genomförda i arbets- och ämneslag.
Analys är gjord av skolledningen. De förslag på förändringar och
uppmärksammade behov som framkommit från lagen och samverkansgruppen är
hanterade i den sammantagna analysen,
Åtgärder för utveckling
Högalidsskolans ekonomi är, som ovan konstaterat, inte i balans. Balans måste
uppnås under 2014. En positiv förbättring av skolans ekonomi från april till
augusti är tydlig vilket beror främst på förminskning i personalstaten. Sannolikt
kommer även årets sista kvartal visa på en ytterligare förbättring i positiv riktning,
detta beror också i första hand på personalminskning. Vidare har en översyn
gjorts mellan skolans budget och den parallella budget som är kopplat till skolans
renovering. Här upptäcktes konteringar som hamnat på fel ställe; kostnader som
belastade skolans budget i stället för renoveringsbudgeten, detta är nu justerat.
Ett externt analysarbete av Högalidsskolan ekonomi är också genomfört. För att
komma till rätta med det ekonomiska underskottet krävs att omfattningen av
personal ses över samt bättre kontroll över löpande kostnader och inköp. Även en
kostnadsmedvetenhet måste genomsyra organisationen, detta anbelangar främst
inte förbrukning utan snarare hur tid och resurser används. Ett mer flexibelt och
pragmatiskt förhållande till sitt uppdrag krävs, att få alla att "lyfta blicken" för att
ha möjlighet att hitta andra lösningar än de invanda, att lämna gamla rutiner och
strukturer bakom sig om de inte är bra och effektiva, att som rutin
problematisera vad man gör i förhållande till uppdrag och resultat. Här krävs att
skolledningen går i bräschen med att utmana och följa upp, ta varje tillfälle i akt i
varje situation där påverkan i positiv riktning kan ske.
Ett genomgripande arbete är påbörjat för att skapa en tydlig, synbar,
transparent och hållbar grundorganisation på Högalidsskolan. Arbetet är igång
med att skapa en sammanställning av nödvändig information för all personal, ett
sk. A-Ö. Också införande av årshjul är centralt för att underlätta arbetet. Att
tydliggöra kommunikationsvägar, syfte för sammanträde, ansvarsområden m.m. är
väsentligt. I detta arbete är PRIO-projektet en stor hjälp. Även dokumentation
generellt är ett utvecklingsområde. Dessutom måste ett systematiskt
kvalitetsarbete införas för att höja kvalité och resultat i skolans alla delar. Behovet
att på alla nivåer analysera planering, genomförande och resultat är en självklarhet
som måste mer genomgripande etableras här.
SID 3 (9)
Mål/Åtaganden
Normer och värden
NÄMNDMÅL:
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Ogiltig frånvaro i grundskolan
Årsmål Period
1%
2014
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner
mig trygg i skolan
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan
arbeta i lugn och ro på lektionerna
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta
i lugn och ro på lektionerna.
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig
trygg i skolan
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan,
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna
80 %
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan
100 % 2014
2014
ÅTAGANDE:
I fritidshemsverksamheten åtar vi oss att skapa en trygg positiv miljö.
Förväntat resultat
Öka upplevelsen att fritidshemsverksamheten är en positiv miljö där trygghet
råder i vilken eleverna utvecklas positivt.
Arbetssätt
Personalen är goda förebilder för barnen och vi skapar trygghet och ett positivt
klimat genom att vara närvarande och lyhörda. Vi arbetar aktivt med ökad
SID 4 (9)
självkänsla så att barnen vågar ta egna initiativ i t ex leken. Vi ger barnen verktyg
och handleder. Vi utgår från var barnet befinner sig och redan kan.
Resursanvändning
Inom ramen för arbetslaget ta vara på de sammantagna kompetenserna.
Uppföljning
Utvärdering av verksamheten sker av arbetslag samt av elever och föräldrar vid
slutet av vårterminen.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att arbeta för att eleverna har en god arbetsmiljö, både
fysisk och psykosocial
Förväntat resultat
100 % nöjda elever i skolundersökningen.
Arbetssätt
Genom fysiska skyddsronder och psykosociala enkäter kartlägga vad skolan
behöver utveckla. Och att därefter planera och genomföra behövliga aktiviteter.
Arbeta efter likabehandlingsplanen.
Resursanvändning
Rikta den positiva kraft som finns i elevgruppen genom närvarade och engagerade
pedagoger och anna personal på skolan. Tydligt uttala förväntningar på elever och
på personal vad som krävs för att uppnå en god arbetsplats.
Uppföljning
Skolledning tillsammans med samverkansgruppen utvärderar i slutet av läsåret
insatser samt planerar åtgätder. Detta genom enkät och intevjuer tillsammans med
samtal i elevråd och miljöråd.
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
2.2.1 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Årsmål Period
Andel elever i år 9 med behörighet till de nationella programmen
100 %
2014
Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen, vid vårterminens slut.
100 %
2014
SID 5 (9)
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i
matematik i årskurs 3
100 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på delproven i det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3
100 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i matematik i
år 6
100 %
2014
Andel elever som uppnått godkänd nivå på det nationella provet i
svenska/svenska som andraspråk i årskurs 6
100 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i år 9
100 %
2014
Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska i år 9
100 %
2014
Meritvärde i årskurs 9
240
Poäng
2014
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att elever på Högalidsskolan ska få det stöd de behöver för
att nå målen i LGR11 samt lyckas i sitt skolarbete oavsätt ekonomisk,
kulturell eller etnisk bakgrund eller identitet och kön.
Förväntat resultat
Minst godkända resultat i samtliga ämnen för alla elever alla årskurser (för elever
åk 6-9 lägst betyg E).
Tydlig målsättning att uppsatt mål gällande sammanlagt meritvärde uppnås i åk 9.
Medvetenhet hos all personal att upptäcka och motverka all slags särbehandling av
elever utifrån bakgrund, kön och identitet - alla elever ska möjlighet att utvecklas
utifrån sin egen förmåga och möjlighet.
Arbetssätt
Detta sker genom att vi i god tid ger erforderliga insatser till de som riskerar att
inte nå målen. Genom stöd och utmaningar samt uppmuntran och förväntningar
når eleverna en positiv kunskapsutveckling.
Aktivt anlägga ett jämställdhetsperspektiv samt perspektiv kring bakgrund, kön
och identitet i planering, genomförande och uppföljnng av arbetsområden.
Under vårterminen kommer implementeringen av LGR11 att återupptas.
Resursanvändning
Genom att ta vara på den kompetens och de personella såväl som materiella
resurser som finns inom skolan. Detta sker genom en välimplementerad och
effektiv organisation som vilar på känd och tydlig struktur. Tydligt ledarskap är
här avgörande samt välkommuniserade förväntningar samt tydliga ramar för
SID 6 (9)
ansvar och resurser. Tillit är viktigt, men också uppföljning.
En insats för att betona de "mjuka" värdena i LGR11 är aktuell.
Uppföljning
Ansvarig lärare/pedagog följer kontinuerligt upp kunskapsutvecklingen för
respektive elev. Arbetslag och ämneslag planerar gemensamt undervisningen för
att på bästa vis ta vara på de kompetenser som finns. Elevhälsoteamet (EHT)
sammanträder varje vecka och följer där upp och planerar vidare för insatser som
krävs kring enskilda elever.
Inom ramen för den systematiska kvalietsuppföljningen kommer dessa frågor
finnas med.
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag
behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
100 % 2014
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 8 är nöjda med Jag vet vad jag
behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
90 %
2014
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med
– det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
80 %
2014
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag
och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
90 %
2014
ÅTAGANDE:
I fritidshemsverksamheten åtar vi oss att träna eleverna att aktivt välja
aktiviteter för sin utveckling och sitt lärande.
Förväntat resultat
Att eleverna individuellt kan göra aktiva val i förhållande till behov och mognad.
Arbetssätt
Barnen får använda sina egna erfarenheter och kunskaper i valet av aktivitet för
både utveckling och lärande. I en trygg miljö vågar barnen prova och även
misslyckas och prova igen.
Resursanvändning
Pedagogernas kompetens och kännedom om eleverna är central här.
SID 7 (9)
Uppföljning
Kontinuerligt följa upp och delge på utvecklingssamtal.
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att eleverna undervisas i demokrati och ges redskap för att
praktisera ett reellt inflytande över sin undervisning genom förståese
och ansvarstagande.
Förväntat resultat
Att eleverna praktiserar inflytande över sin undervisning genom demokratiska
principer i förhållande till sin ålder.
Arbetssätt
Konsekvent genomförande av system med klassråd och eleveråd baserat på
erhållna grundförutsättningar gällande kunskaper om inflytande och ansvar. Detta
samt att undervisande lärare metdoiskt ger eleverna inflytande i planering av
arbetsområden genom tex. samtal i förhållande till vilka möjligheter som finns i
respektive arbetsområde.
Resursanvändning
Lärarnas kompetens. I LGR11 är detta åtagande tydligt definerat. Även om
samtliga lärare förväntas arbeta med detta åttagande så faller ett särskilt ansvar på
lärare i framför allt svenska och samhällsorienterande ämnen vad gäller själva
utbildningsbiten även om detta är en självklarhet att arbeta med som
mentor/klassföreståndare. Sammanfattningsvis; detta åtagande ska genomsyra hela
organisationen.
Uppföljning
Under klassråd utvärdera elevernas upplevelser samt att respektive ämneslärare i
samband med avslutande av arbetsområde gör detsamma. Rektor och biträdande
rektorer kommer under elevråden att också lyfta denna fråga vid terminssluten.
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.4 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att vidareutveckla samarbetet med socialtjänst, förskola,
skola, polis och föräldrar
SID 8 (9)
Förväntat resultat
Genom tät samverkan med andra instanser och verksksamheter i samhället
kommer vi ha större möjlighet att få samtliga elever att lyckas i skolan.
Arbetssätt
Genom samarbete i det sk "Fisknätet" som består av skola, fältassistenter, närpolis
(kontaktpolis), Högalidskyrkan och parkleksföreståndare. "Fisknätet"
sammanträder varannan vecka. Bl a genomförs ett inskolningsläger för årskurs 7
vid höstterminens start då klassen får jobba med värderings- och
samarbetsövningar, vilket följs upp i åk 8. Också undervisning och information i
klass görs av "Fisknätet" på både mellan- och högstadiet. Meverkan i
"Hornstullsgruppen - Lokala BRÅ"; detta är en lokal del av Brottsförebyggande
rådet där ett spektra av samhället träffas regelbundet för att hjälpas åt att skapa en
trygg miljö i närområdet. Rektor ingår i BRÅ Södermalms planeringsgrupp
tillsammans med centrala personer i Södermalms SDF olika enheter.
Vid behov kontakta socialtjänsten för att samverka kring elev.
Inför intag av sexåringar sammanträder ansvarig biträdande rektor tillsammans
med personal ur skolans elevhälsoteam med representanter för avlämnande
förskolor.
Kalla till föräldramöten en gång per termin och att ha löpande information till
hemmen från mentor. Ämneslärare kommunicerar utan dröjsmål vid behov till
föräldrahem.
Under vårterminen kommer ett nytt system för föräldramedverkan/samverkan att
sjösättas, detta samarbete benämns Föräldraforum.
Under vintern kommer rutin för skolans hemsida att ses över för att få hemsidan
mer aktivt än nu så att sidan utgör en aktuell kommunikationsyta med föräldrar
och andra.
Rektor skriver sk. "Rektorsbrev" minst tre gånger per termin, detta brev skickas
till samtliga hem via e-post samt pubiceras på hemsidan
Resursanvändning
Förvalta och kultivera de kontakter som finns upparbteat.
Uppföljning
Vid terminsslut sker uppföljning i skolans elevhälsoteam och ledningsgrupp i
dialogform. Avstämning vid läsårs slut i "Fisknätet".
Brukarenkäten.
NÄMNDMÅL:
2.2.4 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi åtar oss att samverka med aktörer i närområdet samt utveckla
internationella kontakter.
SID 9 (9)
Förväntat resultat
Att eleverna på Högalidsskolan ska förberedas inför framtiden och bla. få
förståelse för arbetslivet och de betingelse och krav som är förenade med
förvärvsarbete och arbetsmarknad.
Under året ha som mål att undersöka och förbereda möjligheterna att skapa
bestående långsiktiga internationella kontakter där våra elever kan erbjudas ett
viktigt inslag och perspektiv i undervisningen genom kommunikation och,
förhoppningsvis, fysisk kontakt genom resor.
Arbetssätt
PRAO för elever i åk 8. Arbeta med entreprenöriellt lärande.
Medverkan i nätverket "Skoldockning" (nätverk där skola, offentliga aktörer och
näringsliv möts kontinuerligt, nätverket "drivs" av Södermalms SDF).
Skapa arbetsgrupp för utarbeta en plan för internationella kontakter.
Resursanvändning
Utveckla de kontakter som finns i närområdet.
Se över vilka ramar, tidsram och ekonomisk ram, som är möjliga under nästa år.
Uppföljning
Skolledning tillsammans med skolans SYV ansvarar för att utvärdera detta
åtagande inom ramen för återkommande möten.
Resursanvändning
Se text under rubrikerna "Inledning" och "Åtgärder för utveckling".
Övrigt
Bilagor
