Bilaga till regeringsbeslut
Ku1999/613/Sto
Reviderat
LOKALT UTVECKLINGSAVTAL
mellan
staten
och
Göteborgs kommun
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning
Definitioner
1. Omfattning
2. Mål
3. Stadens åtagande
4. Statens åtagande
5. Utvärdering och återrapportering
6. Revidering
7. Giltighetstid
8. Giltighet
BILAGOR
Bil. 1
Avgränsning av aktuella bostadsområden
Bil. 2
Bostadsområdena Bergsjön, Norra Biskopsgården,
Gårdsten och Hjällbo
Bil. 3
Ekonomiska prestationer
Bil. 4
Utvärdering
1 (10)
LOKALT UTVECKLINGSAVTAL
mellan
Staten
och
Göteborgs kommun (staden)
om insatser i vissa bostadsområden
Inledning
Staten och staden har den 2 februari 2001 träffat ett lokalt utvecklingsavtal om
insatser i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1997/98:165, bet. 1998/99 AU 2,
rskr. 1998/99:34) för att bryta den sociala, etniska och diskriminerande
segregationen, förbättra förutsättningarna för en långsiktigt hållbar tillväxt samt
verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor.
Parterna är ense om att ett framgångsrikt arbete i aktuellt bostadsområde förutsätter
- ett långsiktigt, målinriktat och processorienterat arbetssätt,
- ett reellt engagemang och delaktighet bland de boende och verksamma i de utvalda områdena,
- samförstånd om vikten av att åstadkomma ett bredast möjliga partnerskap och fördjupad samverkan mellan olika samhällsnivåer och samhällssektorer, samt
- en väl utvecklad helhetssyn.
2
Definitioner
Lokalt utvecklingsavtal: Överenskommelse mellan staten och en kommun om insatser i vissa bostadsområden.
Lokal åtgärdsplan: Långsiktig plan som skall visa vad som bör göras för att främja
en god utveckling i ett visst bostadsområde.
Finansieringsperiod: Den tidsperiod under vilken ekonomiska åtaganden skall fullgöras från statens och stadens sida.
1.
Omfattning
Detta avtal omfattar insatser i följande bostadsområden, vilkas exakta avgränsning
närmare anges i bilaga 1.
Bergsjön i Bergsjöns stadsdelsområde
Norra Biskopsgården i Biskopsgårdens stadsdelsområde
Gårdsten i Gunnareds stadsdelsområde
Hjällbo i Lärjedalens stadsdelsområde.
I bilaga 2 ges en allmän beskrivning av ovan nämnda bostadsområden.
2.
Mål
I linje med de övergripande mål för storstadspolitiken som riksdagen fastställt, har
nedan angivna kommunövergripande mål härletts från Göteborgs kommunfullmäktiges budgethandling för åren 2000, 2001, 2002 samt flerårsplaner för 2003 2004. Tillsammans skall de nationella och kommunövergripande målen vara
styrande för kommunens lokala utvecklingsarbete.
3
Inom ramen för de lokala åtgärdsplaner som tagits fram för respektive
bostadsområde har lokala mål utarbetats, vilka ansluter till de nationella och
kommunövergripande målen. De lokala målen ska vara utformade så att de
möjliggör och underlättar uppföljning och utvärdering såväl kvalitativt som
kvantitativt.
Övergripande mål för det lokala utvecklingsarbetet
Nationella mål
 Att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen som präglar
storstädernas mest utsatta områden.
Kommunala mål
Många av de utsatta stadsdelarna i Göteborg har hamnat i en negativ utvecklingsspiral. Trots en allt bättre ekonomi med sjunkande arbetslöshet minskar beroendet
av försörjningsstöd oroväckande långsamt i de utsatta stadsdelarna. Denna
utveckling måste vändas. All diskriminering måste motverkas och människors
attityder förändras för att främja etnisk och övrig mångfald i hela Göteborgssamhället. Goda förutsättningar ska skapas för den enskildes engagemang och
delaktighet i sitt boende och i närmiljöns utformning. Barn och ungdomar ska ges
möjligheter att utvecklas till självständiga individer och få en trygg uppväxt.
Människor ska ha möjlighet att leva ett hälsosamt liv.
Målområde: Sysselsättning, försörjningsstöd, vuxenutbildning
Nationella mål
 Sysselsättningsgraden bör höjas för både män och kvinnor
 Socialbidragsberoendet bör minskas.
 Utbildningsnivån i den vuxna befolkningen bör höjas: de som saknar utbildning
motsvarande svensk gymnasiekompetens bör erbjudas sådan.
4
Kommunala mål
De boendes vilja och förmåga till egen försörjning ska stärkas i de socialt utsatta
bostadsområdena. Det är en förutsättning för att vända utvecklingen. Att fler
invånare får ett arbete är den enskilt viktigaste faktorn för ett mer integrerat
Göteborg. För att nå dit behöver Göteborgssamhället samlas runt en övergripande
strategi för att möta utmaningarna på arbetsmarknaden. För att klara målsättningen
ska insatserna förskjutas från åtgärder till aktiv rekrytering och relevanta
utbildningar. De göteborgare som idag befinner sig långt från arbetslivet ska ges
möjlighet till fast förankring på arbetsmarknaden. Alla arbetsplatser måste också
göra ansträngningar så att arbetslivet präglas av samhällets mångfald.
Alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin
kompetens i syfte att främja personlig utveckling, jämställdhet, demokrati,
sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Förändringarna i samhället och framtida krav
på arbetsmarknaden gör att behovet av återkommande studier ökar. God
allmänbildning och rätt till utbildning skall vara en självklarhet. Det ska finnas goda
möjligheter för alla att börja om eller bygga vidare på sin utbildning.
Svenskundervisningen för vuxna invandrare skall anpassas till deltagarnas olika
behov och förutsättningar.
Målområde: Språkutveckling och skolresultat
Nationella mål
 Det svenska språkets ställning bör stärkas såväl bland barn och ungdom som
bland den vuxna befolkningen.
 Alla elever bör ges förutsättningar att nå målen i grundskolan: det är särskilt
viktigt att ingen elev lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper i svenska/
svenska som andra språk, engelska och matematik.
Kommunala mål
5
Förskolan utgör en möjlighet att utjämna de olikheter i förutsättningar som barn bär
med sig och är det första steget i ett livslångt lärande. Därför är det viktigt att det är
möjligt för alla barn att ta del av verksamheten. Under andra halvåret av 2001 har
Göteborgs stad infört den s k ”maxtaxan”. Målet är full behovstäckning och
erbjudande om plats inom fyra månader efter anmälan. Barn ske ges möjligheter att
tidigt utveckla sina kunskaper i svenska språket och få stöd i sitt modersmål.
Uppväxt- och studievillkoren för barn och ungdomar ska förbättras och utjämnas.
Elevernas kunskap och resultat är ett gemensamt ansvar för hela kommunens
skolorganisation För att fler elever ska klara sin grundläggande utbildning krävs att
samarbetet utvecklas mellan grund- och gymnasieskolan. Individuella åtgärdsplaner
ska i samverkan mellan skolformerna tas fram för varje berörd elev. Elever som inte
har godkända betyg i ett eller flera ämnen i grundskolan måste ges möjlighet att
kunna fullfölja sina studier på gymnasiet. Målet är att en större andel av
gymnasieeleverna skall gå ut gymnasiet med godkänt slutbetyg.
Målområde: Lokalt utvecklingsarbete - demokratisk delaktighet, trygghet och
trivsel samt förbättrad folkhälsa
Nationella mål
 Det demokratiska deltagandet och delaktigheten bör öka.
 Alla stadsdelar i storstäderna bör uppfattas som attraktiva och trygga av dess
invånare och utgöra hälsosamma och goda livsmiljöer.
 Folkhälsoläget, både i form av ohälsotal och självupplevd hälsa, bör förbättras.
6
Kommunala mål
I Göteborg ska medborgarnas engagemang vara en naturlig del av all kommunal
verksamhet. Förutsättningar ska skapas för ett aktivt medborgarskap. Former för
ökat inflytande och delaktighet ska bl a utvecklas i förskolan och skolan. Föräldrars
engagemang för sina barns utveckling ska tas till vara och elevdemokratin ska öka.
Vidare ska former för utveckling av boendes inflytande över bostad och dess
närmiljö fortsätta att utvecklas.
Göteborgs stad ska vara en öppen, säker och trygg stad och erbjuda en god stadsmiljö för alla göteborgare under alla tider på dygnet med säker trafik, trygga hem,
gator och torg.
Förutsättningarna för en samhällsutveckling som främjar människors möjligheter att
leva ett hälsosamt liv måste ständigt förbättras. Insatser för att skapa goda och
jämlika uppväxtvillkor för barn och ungdomar spelar en avgörande roll för ett
framgångsrikt hälsoarbete. Jämlikhet i hälsa ska eftersträvas - jämlika villkor
mellan befolkningsgrupper, mellan kvinnor och män samt mellan olika
boendemiljöer.
3.
Stadens åtagande
Göteborgs stad har allt sedan införandet av 21 stadsdelsnämnder 1990, en starkt
decentraliserad organisation. Till stadsdelsnämndernas uppgifter hör att, utifrån ett
lokalt helhetsperspektiv, verka för en positiv utveckling vad gäller det egna stadsdelsområdet, dess invånare och verksamheter.
Med ”stadens åtagande” i detta avtal följer en tydlig kommunintern ansvarsfördelning. Kommunstyrelsen har ett överordnat och samordnande ansvar, medan respektive berörd stadsdelsnämnd svarar för framtagande av den lokala analysen, lokala
mål och strategier för att nå målen. Kommunstyrelsen har ett överordnat ansvar för
7
utvärderingen av måluppfyllelsen. Stadsdelsnämnderna svarar för uppföljning,
självutvärdering och information kring lokala processer och insatser samt för att ett
reellt engagemang och delaktighet kommer till stånd bland invånarna i de berörda
bostadsområdena.
a) Samverkan
Staden åtar sig att verka för att samverkan mellan lokala statliga organ och kommunala organ skall komma till stånd samt att redovisa de särskilda samverkansöverenskommelser som ingås mellan berörda parter.
b) Måluppfyllelse och lokala åtgärdsplaner
Staden åtar sig att arbeta för att de nationella och kommunövergripande målen
enligt avsnitt 2 ovan, skall uppnås. Som ett led i arbetet har staden genom berörda
stadsdelsnämnder upprättat lokala åtgärdsplaner för respektive berört bostadsområde. Senast den 30 april 2002 ska reviderade lokala åtgärdsplaner ha upprättats
av berörda stadsdelsnämnder.
Inom ramen för åtgärdsplanerna har lokala mål utarbetats, vilka ansluter till de
nationella och kommunövergripande målen. De lokala målen ska vara utformade så
att de möjliggör och underlättar uppföljning och utvärdering såväl kvalitativt som
kvantitativt. De fristående utvärderarna bidrar till att de lokala målen utvecklas och
blir uppföljningsbara genom kontinuerlig återkoppling till berörda aktörer.
c) Förskoleutveckling
Staden åtar sig, beträffande förskoleverksamheten, att särskilt redovisa de insatser
som anges i de lokala åtgärdsplanerna.
8
d) Ekonomiska medprestationer
Staden åtar sig att redovisa en medprestation som är minst likvärdig den statliga
ekonomiska insatsen,
att vid resursfördelningen ta hänsyn till de ovan nämnda bostadsområdenas särskilda förutsättningar och
att inte minska pågående specialsatsningar eller särskilda projekt i de aktuella
bostadsområdena till förmån för nya insatser i avtalet.
Stadens åtagande, enligt vad som ovan sagts, görs i den utsträckning som anges i
bilaga 3.
e) Pågående utvecklingsarbete
Staden åtar sig att redovisa tänkbara framtida insatser, pågående utredningsarbete
och andra utvecklingsprocesser som kan komma att bilda grund för framtida revideringar av detta avtal.
f) Information
Staden åtar sig att löpande sprida erfarenheter och lämna information om arbetet
med att infria detta avtal.
4. Statens åtagande
a) Samverkan
Staten åtar sig att verka för att samverkan mellan lokala statliga organ och kommunala organ skall komma till stånd.
9
b) Ekonomiska insatser
Statens ekonomiska medprestation skall vara likvärdig stadens medprestation.
Denna medprestation redovisas närmare i bilaga 3.
c) Erfarenhetsspridning
Staten åtar sig att till stöd för de lokala utvecklingsprocesserna anordna informations- och erfarenhetsspridande aktiviteter under avtalsperioden.
5.
Utvärdering och återrapportering
Staden har åtagit sig att utvärdera den gemensamma satsningen i Göteborg enligt
detta avtal. I bilaga 4. beskrivs stadens uppföljnings- och utvärderingsarbete.
Staden åtar sig vidare att samverka med och lämna erforderliga uppgifter till Integrationsverket inom ramen för den nationella utvärdering som verket är huvudansvarig för enligt regeringens beslut den 22 april 1999 (dnr Ku1999/1420/IM,
Ku1999/45/IM).
Staden åtar sig att i oktober varje år, med början år 2001, tillställa regeringen en
rapport om hur åtgärdsplanerna har genomförts, vilka resultat som har uppnåtts
samt hur väl målen har uppfyllts.
6.
Revidering
Parterna skall halvårsvis överlägga om resultaten av gjorda insatser, behovet av att
revidera de lokala åtgärdsplanerna samt övriga frågor som kan uppkomma med
anledning av detta avtal. Sådana överläggningar skall äga rum i februari och augusti
varje år under den tid som avtalet gäller.
10
Revidering av avtalet skall ske minst en gång varje år i syfte att inom ramen för avtalet överenskomma dels om sådana förändringar i avtalet och avtalsbilagorna som
främjar utvecklingsarbetet, dels i förekommande fall om ny finansieringsperiod.
7.
Giltighetstid
Detta avtal gäller fr o m den 1 januari 2000 t o m. den 31 december 2004.
11
8.
Giltighet
Detta avtal förutsätter för sin giltighet
a)
att det, med beslut som sedermera vinner laga kraft, godkänts av kommunstyrelsen i Göteborgs kommun senast den xx, 2002,
b) att det godkänts av regeringen.
För det fall avtalet till följd av uteblivna godkännanden inte skulle bli giltigt, så
skall ingendera parten till följd därav bära något ansvar i förhållande till den andra
parten.
Detta avtal har upprättats i två (2) likalydande exemplar varav parterna tagit var sitt.
Göteborg den 2 februari 2001
Staten
Göteborgs stad
Mona Sahlin
Göran Johansson
Mona Sahlin
Göran Johansson