Arbetsplan - Nybohovsskolan

UTBILDNINGSNÄMNDEN
NYBOHOVSSKOLAN
TJÄNSTEUTLÅTANDE
DNR XDNRX
SID 1 (12)
2012-10-30
Handläggare: Rita Hemmälin
Telefon: XTelefonX
Arbetsplan
Inledning
Nybohovsskolan är en kommunal grundskola och består av 6 klasser från
förskoleklass till och med årskurs 6, ett fritidshem och en fritidsklubb. Antalet
elever på skolan är 150.
Skolan har en rektor och tre arbetslagsledare. Skolan har två små
ledningsgrupper; en för pedagogisk utveckling och en för det interna löpande
arbetet. Skolan har två arbetslag; f-3 med fritidshem och årskurs 4-6 med
fritidsklubb. Ledningsgrupperna, liksom de två arbetslagen, träffas varje vecka
och diskuterar pedagogiska frågor och verksamhetens innehåll. Eftersom skolan
är liten blir beslutsvägarna korta och det är lätt att följa upp vad som behöver
åtgärdas / utvecklas.
Vi är en idrottsskola med utökat antal idrottslektioner. En gång i månaden har
hela skolan fysiska aktiviteter i åldersblandade grupper hel- eller halvdag. Från
och med årskurs fyra har alla klasser elever med fotbollsinriktning. Vi är
certifierade av Svenska Fotbollförbundet sedan 2010. Det innebär bl a att vi har
instruktörer med hög utbildning. Fotbollsinriktningen är populär och eleverna
tycker att de utvecklas mycket under åren här.
Vi har två konstgräsplaner i anslutning till skolan, tillgång till Liljeholmshallarna
och vår egen idrottssal.
Det finns rika möjligheter till lek och rörelse på rasterna. Skolan ligger i ett
parkområde med en konstgräsplan. Dessutom har vi en egen, mindre
konstgräsplan på skolans område. Klassrummen är förhållandevis små och
grupprum i direkt anslutning till dem saknas.
Flertalet av våra elever kommer inte från vårt upptagningsområde. Vår
fotbollsprofil gör att vi har elever från hela Storstockholm. I Liljeholmen byggs
mycket nya bostäder. På sikt hoppas vi bli självförsörjande vad gäller elever.
Skolans tre hörnstenar är kunskap, samverkan och idrott. Forskning visar att
träning av grov- och finmotorik stärker hjärnans förmåga att inhämta kunskap.
Vår målsättning är att erbjuda en verksamhet där alla barn känner lust att lära
och där alla ges förutsättningar att lyckas. Alla barn, oavsett ålder, ska ges
möjlighet att arbeta utifrån sina egna förutsättningar och lära sig ta ansvar för
sitt lärande. Arbetssättet är undersökande och elevaktivt. Vi arbetar i verkstäder
en gång/vecka, åldershomogent och åldersblandat. På det sättet utnyttjas
personalens ämneskompetens på bästa sätt. Lärarna har en tydlig roll som ledare.
SID 2 (12)
De strävar efter att ge eleverna inflytande över undervisningen, delaktighet i de
beslut som fattas och att ta ansvar för sitt lärande.
Trygghet, trivsel och arbetsro är viktiga byggstenar för all inlärning. Vår
värdegrund står alltid i centrum; "På Nybohovsskolan bemöter barn och vuxna
varandra med respekt och omtanke. Här uppskattas du för den du är".
Vi utvärderar regelbundet vår verksamhet och det pedagogiska arbetet diskuteras
kontinuerligt i arbetslag och i ledningsgrupp, på APT och i SVG.
Hela skolan har varit delaktig i framtagandet av arbetsplanen.
Åtgärder för utveckling
Det viktigaste läsåret 12/13 är att fortsätta implementeringen av läroplanen, LGR
11. Ledningsgruppen och lärarna kommer att träffas på pedagogiskt forum tre
timmar varannan vecka. Betyg och bedömning är det viktigaste inslaget. Från i
höst sätts för första gången på många år betyg i åk 6.
Under året fortsätter vi att satsa på läsförståelse. Läsåret startar med att alla elever
gör diagnostiskt prov. Efter det samlas alla lärare runt resultaten och hjälps åt med
vilka åtgärder som behöver sättas in på individ- och gruppnivå. Programmet
bygger på att föräldrar är involverade och väl insatta i vikten av god läsförmåga.
Skolan kommer särskilt att satsa på lässvaga elever; individuellt och i grupp.
Under läsåret 12/13 deltar alla skolor i Hägersten/liljeholmen i ett projekt "Lärare
utvecklar lärare". Ambitionen är att få igång ett samarbete skolorna emellan där
lärare möter lärare och via inspiratören på varje skola ger idéer till andra.
Under hösten hoppas vi på Nybohov kunna starta en "Lesson study" i matematik.
Vi kommer att påbörja ett systematiskt utvecklingsarbete i ämnet matematik.
Vårt mål är att all undervisande personal ska ha gått NTA-utbildning. Ytterligare
tre personal går utbildningen i höst.
Vi satte lå 11/12 fem mål för personales interna förhållningssätt, fem mål för hur
eleverna ska förhålla sig och fem personliga mål för personalen i hur de vill
utveckla sin del av verksamheten. Dokumenten utgör en bas för läsårets arbete och
kommer att kontinuerligt följas upp.
Nämnden ska ta nya riktlinjer för fritidshemmen under hösten. Riktlinjerna ska
under läsåret implementeras i verksamheten.
Skolan ska investera i fler activeboards, lärarna kommer att få en bärbar dator eller
Ipad för sitt arbete.
Skolan har sökt medel för en satsning på Ipads till alla elever på skolan.
Mål/Åtaganden
SID 3 (12)
Normer och värden
NÄMNDMÅL:
2.2.3 Samtliga elever i stadens kommunala skolor möter dagligen en
god fysisk och psykosocial arbetsmiljö
Indikator
Ogiltig frånvaro i grundskolan
Årsmål Period
0%
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag känner
mig trygg i skolan
100 % 2013
Andel elever som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med - Jag kan
arbeta i lugn och ro på lektionerna
90 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag kan arbeta
i lugn och ro på lektionerna.
80 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag känner mig
trygg i skolan
90 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag kan arbeta i
lugn och ro på lektionerna
70 %
2013
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag känner mig
trygg i skolan,
100 % 2013
ÅTAGANDE:
Det ska vara lugn och ro i klassrummen
Förväntat resultat
Eleverna vet målen för lektionen
Läraren har en genomtänkt pedagogisk plan med varje lektion
Eleverna har inflytande över sitt lärande
Samtal pågår i normalt röstläge eller tystare
Eleverna räcker upp handen när de vill tala
Eleverna kommer i tid till lektionerna
Lärarna kommer i tid till lektionerna
Arbetssätt
Varje elev har en egen individuell utvecklingsplan
Läraren går igenom målen för lektionen innan man startar
Kort utvärdering på klassrådet varje vecka om målet lugn och ro uppnåtts
SID 4 (12)
Uppföljning
Återkommande punkt på klassrådet "Har det rått arbetsro enligt kriterierna?"
Utvärdering i klasserna varje termin
Brukarundersökning varje år
ÅTAGANDE:
Lokalerna är inbjudande och välskötta
Förväntat resultat
I klassrum, gemensamma utrymmen och korridorer är det ordning och reda
Det finns inget klotter på skolans väggar, bänkar eller bord
Väskor förvaras i klassrum eller på anvisad plats
Kläder är upphängda och skor står i skoställ
Det finns pappershanddukar och tvål i anslutning till toaletterna
Matsalsplatsen är avtorkad och stolen inskjuten innan man lämnar matsalen
Trasiga saker anmäls och lagas
Saker som ligger på golven i klassens ansvarsområde plockas upp innan dagen är
slut
Innan man lämnar fritidshemmet plockar man undan det man använt
Arbetssätt
Varje klass ansvarar för sitt klassrum, sin toalett och sin del av korridoren
Det finns torkvärdar i matsalen
Klassläraren har ett övergripande ansvar för miljön inom sin klass område
Fritidshemmets personal har ett övergripande ansvar för miljön på fritidshemmet
När klotter upptäcks tas det omedelbart bort
Om något är trasigt eller saknas, lägger man en lapp till vaktmästaren
Uppföljning
Stående punkt på klassrådet
"Ordning och reda" finns som en punkt på fritidshemmets stormöte
Vaktmästaren kontrollerar dagligen att det finns handdukar och tvål
Vaktmästaren går syn en gång/vecka och kontrollerar att lampor mm fungerar
Utvärdering vid terminsslut på arbetslagsmöte och elevråd
Skyddsrond en gång/år
ÅTAGANDE:
Utemiljö och korridorer ska vara trygga och säkra
Förväntat resultat
Ingen elev blir utsatt för trakasserier eller kränkningar utan att det upptäcks
Inga obehöriga uppehåller sig inom eller på skolans område
Lekredskap är hela och funktionella
Eleverna vistas inom skolans område
SID 5 (12)
Alla elever vet var skolans område slutar
Alla följer skolans regler
Arbetssätt
Om obehöriga uppehåller sig inom skolområdet är varje vuxen
som ser det ansvarig för att fråga i vilket syfte
Fritidshemmet undervisar de som behöver i konfliktlösningsmetoden "Stegvis"
Elever/personal/kamratstödjare kan muntligt/skriftligt
anmäla oro för elev/grupperingar till trygghets- och trivselteamet
Trygghets- och trivselsteamet träffas varannan vecka eller akut vid behov
Det finns 8 kamratstödjare (elever) som är de vuxnas extra ögon
Vaktmästaren ser regelbundet över att lekredskap är hela
Vi går igenom skolans regler med elever och föräldrar,
vid terminsstart och vid behov
Det finns alltid rastvakter ute och de bär självlysande västar
Resursanvändning
Elevhälsoteamet träffas var 14:e dag eller vid behov och scannar av läget på
skolan utifrån bl a trygghet och trivsel
Rektor träffar regelbundet kamratstödjarna
Rektor leder arbetet i trygghets-och trivselteamet
Alla på skolan har ansvar för arbetet med normer och värden
Uppföljning
Upptäcks mobbning, trakasserier, kränkningar ingriper
trygghets- och trivselteamet omedelbart, i enlighet med skolans
likabehandlingsplan
Skolans likabehandlingsplan utvärderas kontinuerligt
Skolans regler utvärderas vid läsårets slut
Kamratstödjarna träffas varannan vecka med sin handledare
SISAB ser över och reparerar regelbundet lekredskapen de ansvarar för
Skolledningen går tillsammans med vaktmästaren regelbundet
igenom om det finns brister i säkerheten
Återkommande punkt på klassrådet
Årlig enkät på våren
Skyddsrond en gång/år
Utveckling
Kunskap/Bedömning och betyg
NÄMNDMÅL:
SID 6 (12)
2.2.2 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ges
förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt utifrån
läroplansmålen
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen anser - Jag kan rekommendera min
skola (åk 5)
90 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i engelska i år
6
85 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i
år 6
85 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i matematik i
årskurs 3
70 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i år
6
83 %
2013
Andel elever som klarat samtliga delprov på det nationella provet i svenska i
årskurs 3
60 %
2013
Andel elever som läser med flyt i årskurs 3
62 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns fritidshem (åk 2)
90 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns skola (F-klass)
90 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen anser - Jag kan
rekommendera mitt barns skola (åk 2)
90 %
2013
ÅTAGANDE:
Eleverna ska bli goda läsare så att förutsättningarna att nå de
nationella målen ökar
Förväntat resultat
Eleverna når LUS-punkten skolan satt för årskursen
Under lå ska flertalet av de pojkar som ligger på LUS 17 nå 18a
Alla elever som behöver det har en handlingsplan/ett åtgärdsprogram i läsning
Varje klass har en handlingsplan utifrån elevernas resultat på DLS och LUS.
Arbetssätt
Mätning av läsförmåga genom diagnosmaterialet DLS vid terminens start för alla
elever
SID 7 (12)
handlingsplan i varje klass utifrån resultaten på DLS
Särskilt fokus på att höja pojkar läsförmåga över den kritiska LUSpunkten 17.
Vid behov upprättas en handlingsplan/ ett åtgärdsprogram för elevens
läsutveckling
Nivåanpassade läsgrupper i åk f-3
Högläsning
Gemensam bok i klassen från cirkulationsbiblioteket Biblioteksbesök
Bokprat/boktips
Läsläxor med frågor på texten
Tyst läsning
Återkommande kollegiesamtal på pedagogiskt forum om insatserna
Resursanvändning
Arbetslagen träffas var tredje vecka för att diskutera bedömning, resultat och
insatser som behövs
Specialläraren utarbetar tillsammans med klassläraren handlingsplaner för de
elever som riskerar att inte nå målen
Specialläraren handleder klasslärarna
Eelevhälsoteamet har regelbundna möten med fokus på de elever som riskerar att
inte nå målen
Pengar avsätts till inköp av nya böcker som särskilt vänder sig till pojkar som
ännu inte kommit över LUS 17.
Uppföljning
Handlingsplanen utifrån klassens läsförståelsenivå följs upp på pedagogiskt
forum; utvärderas, analyseras och eventuella förändringar i metoder föreslås
LUS tre ggr/läsår; september, januari och maj
Efter varje LUSning följer diskussion, utvärdering och analys hur vi går vidare
Nationella prov i årskurs 3 och 6
Läslogg vid behov
Åtgärdsprogramsuppföljning
Arbetsmetoder för att öka läsförståelsen hos eleverna diskuteras frekvent på
pedogogiska forum-möten
Utveckling
Alla klasslärare använder sig av Barbro Westlunds metoder för ökad läsförståelse
ÅTAGANDE:
Eleverna ska känna glädje och nyfikenhet i skolarbetet
Förväntat resultat
Eleverna ska ges möjlighet att pröva olika arbetssätt
Det är ett tillåtande klassrumsklimat där man vågar och
inte är rädd att göra fel
SID 8 (12)
Eleverna tycker att lärarna har en tilltro till deras förmåga
Eleverna arbetar utifrån egna satta mål
Arbetssätt
Lärarna visar på och ger möjlighet att redovisa uppgifter på olika sätt när så är
möjligt
Lärarna uppmuntrar eleverna att pröva nya uttrycksmedel och arbetssätt
Lärarna fokuserar på elevernas positiva sidor
Resursanvändning
Vid de pedagogiska forum-träffarna diskuteras olika pedagogiska metoder
Uppföljning
Klassråd
Utvärdering varje termin
Brukarundersökning
Elevens ansvar och inflytande
NÄMNDMÅL:
2.2.4 Samtliga elever i stadens kommunala skolor ska ha ett reellt
inflytande över, ansvar för och förståelse för sitt eget lärande
Indikator
Årsmål Period
Andel elever som enligt skolundersökningen åk 5 är nöjda med Jag vet vad jag
behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena
90 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen F-klass är nöjda med –
Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
90 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen i fritidshem är nöjda med
– det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter
90 %
2013
Andel vårdnadshavare som enligt skolundersökningen åk 2 är nöjda med - Jag
och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas
90 %
2013
ÅTAGANDE:
Eleverna ska vara delaktiga i utformningen av skolans/fritidshemmets
verksamhet
Förväntat resultat
Skolan har fungerande stormöten, matråd, klassråd och elevråd
Eleverna är delaktiga i planering av undervisningen och fritidshemmets
verksamhet
SID 9 (12)
Arbetssätt
Stormöte med alla fritidshemsbarn var 4:e vecka indelat i arbetsgrupper med
gemensam dagordning
Förslagslåda på fritidshemmet ( barnen skriver sina synpunkter och idéer)
Klass/elev/matråden träffas regelbundet
Det utses ordförande och sekreterare på mötena
Mötena har en dagordning
Mötena protokollförs och anslås på anslagstavla
Resursanvändning
Personal på fritidshemmet håller i stormötena. Klassläraren i klassråd och en där
till utsedd lärare ansvarar för elevrådet.
Uppföljning
Protokoll från möten och råd följs upp på nästa möte/råd
Fritidshemmets personal går igenom förslagslådan inför stormötet
Uppföljning av vilka av elevernas förslag från elevrådet som genomförts sker
en gång per termin
Utvärdering sker genom enkäter och i de olika råden
Utveckling
Utifrån utvärderingens resultat diskuterar personalen hur delaktigheten kan öka
ÅTAGANDE:
Eleverna skall veta var de ligger kunskapsmässigt och socialt så att de
själva kan planera hur de ska uppnå skolans mål
Förväntat resultat
Alla elever har en IUP
Eleverna är väl förtrogna med IUP-arbetet
Skolans mål är tydliga för eleverna
Alla barn på enheten F-3 har sociala mål
Fritidshemmets mål är tydliga för eleverna
Arbetssätt
Det görs en noggrann genomgång av skolans mål och hur IUP används för
eleverna
Vid terminsstart får eleverna läsa igenom vad som bestämdes på föregående
utvecklingssamtal
IUP finns schemalagt en gång i veckan
IUP är ett vardagligt inslag
Fritidshemmet arbetar utifrån för eleverna kända sociala mål
Fritidshemspersonalen är om möjligt med vid utvecklingssamtal
SID 10 (12)
Resursanvändning
Specialläraren stöttar de elever, enskilt eller i liten grupp, som har svårigheter
Uppföljning
arbetslagsmöten/studiedagar
Utvecklingssamtal
Skriftliga omdömen
Brukarundersökning
Samverkan
NÄMNDMÅL:
2.2.5 a Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Vi har ett samarbete mellan förskolan Pytsen, förskoleklass, skola och
fritidshem
Förväntat resultat
Personalen har god kännedom om varandras verksamheter
Arbetssätt
Vi har en utarbetad plan för samverkan mellan förskola/skola i området. Planen
revideras varje år i oktober.
Förskolan Pytsen inryms i skolans lokaler vilket underlättar samverkan
I skolan samverkar förskoleklassen med årskurs 1-3
Utvecklingssamtalen tar upp både kunskaps- och sociala utvecklingen
Vi har Verkstadsarbete en gång per vecka där fritidshem och skola samverkar
Var fjärde vecka har hela skolan rörelse i åldersblandade grupper
Lästräning i läsgrupper där all personal har grupper
Arbetslag f-3 arbetar integrerat
Resursanvändning
Personalgrupperna har kontinuerligt gemensamma möten och studiedagar
Samutnyttjande av lokaler
Uppföljning
Utvärdering av övergången förskola-förskoleklass under hösten
Utvärdering av övergången förskoleklass/skola under hösten
Samverkan arbetslag f-3 utvärderas kontinuerligt
ÅTAGANDE:
SID 11 (12)
Vi informerar fortlöpande föräldrar om elevens skolsituation,
fritidshemssituation, trivsel och skolutveckling
Förväntat resultat
Föräldrarna är väl insatta i hur deras barn har det på skolan; både kunskapsmässigt
och socialt, såväl under skoltid som på fritidstid.
Arbetssätt
Föräldrarna får varje vecka hem en loggbok som ska signeras
I loggboken finns veckans arbete och kommentarer från elev och lärare
I loggboken finns kommentarer från fritidshemmets personal
Föräldrarna inbjuds till föräldramöte gemensamt för skola och fritidshem varje
termin
Vid behov kallar skolan/fritidshemmet till möte
Resursanvändning
Kommunikation via loggbok, mail och samtal
Uppföljning
Vid behov flera möten
Utvecklingssamtal
Brukarundersökning
NÄMNDMÅL:
2.2.5 b Samverkan med andra aktörer ska öka såväl inom närområdet
som internationellt
ÅTAGANDE:
Eleverna ska få kontakt med kultur- och föreningsliv
Förväntat resultat
Samverkan med kultur och föreningsliv ska göra att eleverna får använda och
utveckla fler sinnen och förmågor
Arbetssätt
Vi gör teater- konsert- och museibesök
Eleverna får på fritidstid genom idrottslyftet pröva olika idrotter som leds av
föreningar
Som elevens val kan eleverna välja drama/musik och sätta upp en pjäs
Alla klasser besöker regelbundet biblioteket
Resursanvändning
Medel avsätts varje år för besök på museum, teater och konsert
Skolan har fått medel från skapande skola
SID 12 (12)
Uppföljning
Uppföljning sker kontinuerligt i loggbok, vid samtal och på utvecklingssamtal
Utvärdering sker efter varje besök
Resursanvändning
Vi styr resurser till de elever som behöver extra stöd.
Medel avsätts till våra utvecklingsområden; matematik, svenska och NTA.
Medarbetarna delger varandra sin kompetensutveckling.
Vi utnyttjar våra kompetenser effektivt.
Vi följer upp vår ekonomi genom noggrann kontroll och uppföljning av utgifter,
genom att studera tertialrapporterna och genom att anpassa vår personalkostym till
elevunderlaget. Vi är beroende av sökande till skolan och antagning sker till
hösten, mitt i budgetåret. Därför är personalplaneringen under våren av största vikt
för att kunna hålla budget.
Vi utnyttjar våra lokaler effektivt.
Skolan har en dator / klass.
Vi arbetar ålderblandat i verkstäder under delar av veckan. Då undervisar lärarna
utifrån sin ämneskompetens. Vår skola är liten och vi har svårt att erbjuda
heltidstjänster i de estetiska ämnena. En av slöjdlärarna arbetar del av sin tjänst på
fritidshemmet. Idrottsläraren har specialidrottstimmar och del av sin tjänst på
fritidshemmet.
Övrigt
Arbetsplanen är upprättad av Rita Hemmälin, rektor för Nybohovsskolan.
Bilagor