Lika rättigheter i förskolan - Diskrimineringsombudsmannen

Lika rättigheter i förskolan
– ett stöd i förskolans likabehandlingsarbete
Pe
da
go
gik
oc
hm
No
ate
rm
ria
kri
So
l
t
i
k
cia
Dis
lt k
kri
lim
mi
at
ne
rin
Stö
g
sgr
di
un
lär
Fö
de
op
rst
r
l
a
för är
n
en
all ka r
as es
lika pek
vä ten
rde
Fr
r?
rde
ä
åtg
h
oc
?
ål
öra
m
g
a
t
y
N
at
ar
er
t?
Kv
ärd
lta
g
u
t
s
hå
Re
oc
r
e
ats
te
ins
a
rbe
a
lt ig
ts
m
åre
Sa
a
r
r
Fö
era
Förebygg
Utgå från kartläggning
Forumulera tydliga mål
Bestäm åtgärder
Utse ansvariga
När ska det ske?
Hur ska åtgärderna utvärderas?
Uppt
äck r
isker
Kartl
äggn
ingsm
etod
Diskr
er
imin
e
rings
Traka
grun
sseri
der
er oc
h krä
nkan
Arbe
de b
tssät
ehan
t, rut
dling
iner
och r
egler
Anal
ysera
kuta
för a
rder ioner
t
Åtgä
situa
dling
ehan
de b
nkan
h krä
er oc
sseri
igt
d
i
t
Traka
äcka
än
Uppt
vudm
h hu
ef oc
olech
försk
mera
da
Infor
Utre
rda
Åtgä
tera
men
doku
och
upp
Följa
Förskolepersonal
Barn
Föräldrar
Kart
lägg
äm
ja
rd
vä
Ut
Hjulet för likabehandlingsarbetet
Till vänster finns ett ”hjul” (fortsättningsvis kallat hjulet) som visar de olika
stegen i likabehandlingsarbetet.
De olika stegen är:
•
•
•
•
•
Utvärdera
Främja
Kartlägg
Förebygg
Åtgärder för akuta situationer
Hjulet utgår från centrum, det vill säga förskolepersonal, barn och föräldrar. Hjulet
läses inifrån och ut. I kapitel 2: ”Likabehandlingsarbetet steg för steg” finns hjulet
även vid avsnitten nedan.
Utvärdera förra årets arbete
Utgå från förra året årets plan och utvärdera likabehandlingsarbetet, resultat, vad
som är kvar att göra och nya mål och åtgärder. Läs mer på sida 25.
Främja barns lika rättigheter och möjligheter
Nästa steg är att främja barns lika rättigheter och möjligheter. Främjande arbete
riktar sig till alla barn och bedrivs kontinuerligt. Det genomförs utan förekommande
anledning och är en del i det vardagliga arbetet. Pusselbitar är bland annat att
förstärka respekten för allas lika värde, göra främjande insatser som utgår från
diskrimineringsgrunderna, skapa ett gott socialt klimat fritt från kränkningar med
mera. För mer information se sida 27.
Kartlägga verksamheten
Nu är det dags att kartlägga verksamheten och upptäcka risker.
Läs mer om kartläggningsmetoder, arbetsätt och analys av resultatet på sida 37.
Förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
Det förebyggande arbetet utgår ifrån konkreta problem som har upptäckts vid
kartläggningen av situationen i förskolan. Utgå från kartläggningen i steget före, formulera
mål för verksamheten, bestäm åtgärder och vem som är ansvarig för att detta genomförs
och när. Läs mer på sida 43.
Åtgärda i akuta situationer
Detta handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller
kränkande behandling och rutinerna omkring. Se vidare på sida 47.
Lika rättigheter i förskolan
- ett stöd i förskolans likabehandlingsarbete
Alternativa format: Detta är en tillgänglig
pdf. En tryckt version av denna skrift
finns för beställning på DO:s webbplats:
www.do.se. Andra alternativa format,
exempelvis Daisy, lättläst eller
punktskrift, kan beställas utan kostnad.
Kontakta då DO på [email protected].
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
© DO
H4.2 2015 PDF
ISBN 978-91-980853-9-6
Innehåll
Hjulet för likabehandlingsarbetet�����������������������������������������������������������������3
Varför ska förskolan arbeta för likabehandling?����������������������������������������� 9
Alla barn har samma rättigheter�����������������������������������������������������������������������������������������9
En del av den ordinarie verksamheten�������������������������������������������������������������������������������9
Strukturerat, stegvis och ständigt pågående������������������������������������������������������������������� 10
Om Lika rättigheter i förskolan ����������������������������������������������������������������������������������������� 10
Kapitel 1: Viktiga principer för likabehandlingsarbete ������������������������������ 11
Likabehandling – en del av förskolans dagliga arbete������������������������������������������������������12
Systematiskt och målinriktat��������������������������������������������������������������������������������������������� 14
Planen – ett viktigt verktyg������������������������������������������������������������������������������������������������ 16
Främja, förebygga, åtgärda ������������������������������������������������������������������������������������������������18
Involvera alla som berörs����������������������������������������������������������������������������������������������������19
Kapitel 2: Likabehandlingsarbetet steg för steg�����������������������������������������23
Utvärdera förra årets arbete���������������������������������������������������������������������������������������������� 25
Främja barns lika rättigheter och möjligheter����������������������������������������������������������������� 27
Kartlägga verksamheten���������������������������������������������������������������������������������������������������� 37
Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling������������������������������43
Åtgärda i akuta situationer �����������������������������������������������������������������������������������������������47
Kapitel 3: Begrepp, regler och lagar������������������������������������������������������������ 51
Juridiska begrepp���������������������������������������������������������������������������������������������������������������� 52
Diskrimineringsgrunder����������������������������������������������������������������������������������������������������� 55
Lagar och regler������������������������������������������������������������������������������������������������������������������60
Verksamheter som ska bedriva ett målinriktat arbete och upprätta planer����������������� 62
Myndigheter �����������������������������������������������������������������������������������������������������������������������63
Varför ska förskolan arbeta för likabehandling?
Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för
att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Forskning har visat att
systematiskt arbete mot kränkningar har effekt.
Sveriges förskolor har ett viktigt uppdrag i att skapa bästa möjliga förutsättningar
för alla barns utveckling och lärande. Som anställd i förskolan är du med
om att förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och
för grundläggande demokratiska värderingar. Men förskolan återspeglar
inte bara samhällets värderingar utan är också med och formar dem.
Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt. Alla som
arbetar i förskolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete – i ord och handling –
driva denna utveckling framåt.
Alla barn har samma rättigheter
Likabehandlingsarbete handlar om att värna om barnens mänskliga rättigheter och
att implementera FN:s barnkonvention i förskolan. Barn har ett rättsskydd mot
diskriminering och trakasserier som är likvärdigt det som finns för förskolans anställda.
Rätten till likabehandling hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Alla
barn i förskolan har samma rättigheter – oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell
läggning eller ålder. Barnen har också rätt att vistas i förskolan utan att utsättas för
trakasserier eller kränkande behandling.
Enligt diskrimineringslagen och skollagen måste förskolan arbeta aktivt för att
förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Förskolan ska också aktivt främja barnens lika rättigheter och möjligheter –
även kallat likabehandlingsarbete.
En del av den ordinarie verksamheten
Likabehandlingsarbetet är inte ett separat projekt som kan avhandlas vid vissa
avgränsade aktiviteter. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten
– pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner,
planeringen och genomförandet av aktiviteter såsom föräldramöten med mera.
Naturligtvis är det även en del av förskolans ordinarie värdegrundsarbete. Det
handlar om att förskolan skapar bästa möjliga förutsättningar för att bedriva sin
verksamhet.
Alla som berörs av verksamheten ska ges möjlighet att delta aktivt i
likabehandlingsarbetet – all personal, barn och föräldrar. Att uppmuntra
delaktighet är också ett sätt att aktivt främja lika rättigheter och förebygga
diskriminering och kränkande behandling. När till exempel barnen får
vara delaktiga i att utforma förskolans aktiviteter och påverka sitt eget
handlingsutrymme ger det positiva effekter på barnens syn på förskolan.
Det gynnar det sociala klimatet.
Lika rättigheter i förskolan | 9 (66)
Strukturerat, stegvis och ständigt pågående
Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är systematiskt och målinriktat. Det är
en ständig pågående process för att utveckla förskolan och processen följer vissa
bestämda steg. Men varje förskola ska utgå från sin egen situation och utforma
insatser och åtgärder utifrån de behov som finns i den egna verksamheten.
Förskolan ska enligt diskrimineringslagen ha en likabehandlingsplan och enligt
skollagen ha en plan mot kränkande behandling. Men det går bra att sammanföra
dem till en enda plan mot diskriminering och kränkande behandling så länge de
uppfyller de krav som ställs i lagarna.
Planen ska upprättas årligen och är ett viktigt verktyg för att systematiskt
planera, dokumentera och utvärdera likabehandlingsarbetet. I samarbete med
Skolverket och Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen har DO tagit fram
ett webbverktyg som stöd för att utforma en sådan plan (www.planforskolan.se).
I webbverktyget ges även exempel på hur andra förskolor har arbetat samt länkar
till metodmaterial och mer information.
Om Lika rättigheter i förskolan
Den här skriften har fokus på likabehandlingsarbetet i sin helhet och tar till
exempel inte upp hur ni ska utforma förskolans plan. Arbetet med att ta fram
planen är visserligen en viktig del i att forma det konkreta likabehandlingsarbetet.
Men likabehandlingsarbetet är så mycket mer. Det handlar om hur förskolans
visioner, mål och åtgärder omsätts i ord och handling – varje dag.
DO vill visa hur förskolans anställda kan verka för att likabehandlingsarbetet
verkligen blir en integrerad del av hela verksamheten som involverar alla som
berörs av den. Skriften vänder sig till personal inom förskoleverksamhet, det vill
säga förskola och andra verksamheter av pedagogisk omsorg som till exempel
öppen förskola och familjedaghem. I denna skrift används förskolan som
samlingsbegrepp för dessa verksamheter. Det finns en särskild skrift för skola och
fritidshem som heter ”Lika rättigheter i skolan”.
Lika rättigheter i förskolans olika kapitel är:
• Viktiga principer för likabehandlingsarbetet (kapitel 1)
• Likabehandlingsarbetet steg för steg (kapitel 2)
• Begrepp, lagar och regler (kapitel 3)
Vad är det för skillnad på trakasserier och diskriminering?
Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och repressalier
är centrala begrepp i likabehandlingsarbetet och i de lagar som
reglerar arbetet, diskrimineringslagen och skollagen.
Om du känner dig osäker på begreppen kan det vara en bra idé att
läsa om dem först, se kapitel 3 på sida 51 och framåt.
Lika rättigheter i förskolan | 10 (66)
Kapitel 1:
Viktiga principer
för likabehandlingsarbete
De mest grundläggande förutsättningarna för
att likabehandlingsarbetet ska fungera är att
det bedrivs systematiskt, är förankrat i hela
verksamheten och att förskolans klimat och
kultur präglas av samarbete och engagemang.
Detta kapitel innehåller följande delar:
•
•
•
•
•
•
Likabehandling – en del av förskolans dagliga arbete
Ett normkritiskt förhållningssätt
Systematiskt och målinriktat
Planen – ett viktigt verktyg
Främja, förebygga, åtgärda
Involvera alla som berörs
Lika rättigheter i förskolan | 11 (66)
Likabehandling – en del av förskolans dagliga arbete
Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten och avspeglas i de
vardagliga rutinerna, planerade aktiviteter och personalens förhållningssätt.
Alla som berörs av verksamheten ska involveras i likabehandlingsarbetet.
Vilken förskola vill vi ha?
Likabehandlingsarbetet ska utgå från diskrimineringslagen, skollagen och
förskolans värdegrund. Värdegrunden i sin tur måste bottna i läroplanen. Dessa
bör ligga till grund för en vision om hur förskolans sociala klimat ska vara. Vilka
normer och värderingar står er förskola för? Hur vill ni som personal att det ska
märkas i den dagliga verksamheten?
Visionen markerar förskolans inställning och visar på det övergripande målet för
likabehandlingsarbetet.
Personalens praktik visar vägen
För att det ska bli något av likabehandlingsarbetet måste målen och visionerna
avspeglas i ord och handling. Personalen och ledningen spelar här en avgörande
roll. Ert agerande visar hur likabehandlingsarbetet genomförs i praktiken.
Varje individ har ett ansvar och en uppgift, men det behövs också stabil
organisation där personalen har möjlighet att utveckla en gemensam syn på
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Erfarenheten visar att det
är en viktig förutsättning för att kunna bedriva ett långsiktigt, kontinuerligt och
effektivt likabehandlingsarbete.
Ett normkritiskt förhållningssätt
Det går ofta att koppla uppkomsten av diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling till rådande normer, både i samhället i stort och i
verksamheten. Vilka normer råder i er förskola?
Normer är informella regler, både medvetna och omedvetna, som finns överallt,
bland annat i förskolan. De varierar mellan samhällen och sammanhang och
påverkar vad som i en given situation uppfattas som ”normalt”. Vissa normer är
till hjälp och inkluderande, till exempel regeln att lyssna till ett barns berättelse
utan att avbryta, andra normer är begränsande och uteslutande. Detta är viktigt
att förstå för att kunna genomföra ett likabehandlingsarbete i förskolan. Det kan
till exempel handla om hur personers utsatthet påverkas av både normer kring
etnisk tillhörighet och kring kön. Andra starka normer rör familjekonstellationer
och högtider som är kopplade till religion.
En begränsande och uteslutande norm är tvåkönsnormen. Tvåkönsnormen
innebär tankesättet att det bara existerar två kön och att en persons könsidentitet
och könsuttryck bestäms av det biologiska könet. Normen säger även att kvinnor
och män har olika egenskaper och är varandras motsatser. Tvåkönsnormen kan
leda till att barn får olika förväntningar på sig och styrs in i flick- och pojkroller
genom vilka leksaker och aktiviteter de erbjuds och förväntas välja i förskolan.
Ett exempel är att sagoböcker handlar om en prins (i blå mantel) som räddar en
Lika rättigheter i förskolan | 12 (66)
prinsessa (i rosa klänning) och annat liknande. Normerna gör att barns utrymme
att uttrycka sin könsidentitet och könsuttryck begränsas. Barn lär snabbt att
förhålla sig till tvåkönsnormen. Detta kan bland annat ha till följd att barns
möjligheter att delta i spontana lekar på förskolan begränsas. Särskilt risk för det
finns i barngrupper där barnen oftast leker i flick- och pojkgrupper när det är så
kallad fri lek. Här följer ett exempel: Arvin vill vara med flickorna i prinsesslekar
och tar på sig en prinsessklänning han också. Flickorna säger att han inte får vara
med eftersom han är pojke och att pojkar inte kan vara prinsessor. Arvin blir
ledsen och går till personalen för att få hjälp. Då säger personalen åt honom att
vara med de andra pojkarna och leka istället. Han går dit, men pojkarna säger åt
honom att gå därifrån för att han har klänning. Personalen ser händelseförloppet
men gör ingenting. Läs mer om hur ni kan förebygga diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling på sida 43.
En annan begränsande och uteslutande norm är heteronormen. Utgångspunkten
är även här att det finns två kön och att dessa attraheras av varandra. Normen
utkristalliserar sig exempelvis genom att barn förväntas ha en mamma och
en pappa. Denna norm är väldigt stark och leder till att homo- och bisexuella
relationer förblir osynliga.
Att tillämpa ett normkritiskt perspektiv i likabehandlingsarbetet innebär att
fokusera på de normer och maktstrukturer som är knutna till kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder och hur de påverkar just den
aktuella verksamheten.
Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera
och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att synliggöra fördelar för
barn, föräldrar och personal som matchar normen och nackdelar för de som inte vill
eller kan leva upp till stereotypa och begränsande föreställningar och förväntningar.
I det här sammanhanget är det viktigt att personalen granskar sin egen position, det
vill säga vilka personliga erfarenheter de har av hur normer påverkar deras liv. Frågor
som personalen kan ställa sig är: Vilka normer i samhället drar jag fördelar av? Och
vilka normer begränsar och försvårar mitt liv?
Det är också viktigt att de anställda funderar över hur olika normer yttrar sig i
deras agerande och påverkar arbetet i verksamheten. All personal behöver få
kunskap och redskap för att göra normkritiska reflektioner för att kunna delta i
likabehandlingsarbetet. De behöver även få tid att diskutera normer och attityder hos
sig själva.
Normkritiskt arbete handlar alltså om att
• synliggöra normer
• ifrågasätta normer
• synliggöra privilegier
• granska sin egen position.
Lika rättigheter i förskolan | 13 (66)
Frågor att ställa sig
• Vilka normer kan vi identifiera i verksamheten?
• Finns det utrymme att påtala vilka normer som råder? Vilka skulle
reaktionerna bli?
• Vad händer om någon bryter mot rådande normer?
• Hur kan vi arbeta för att förändra begränsande normer?
Verktyg för samtal och reflektion
DO har tagit fram ett verktyg, Husmodellen, som kan användas för
samtal och kritiska reflektioner om hur normer präglar den egna
verksamheten. Materialet finns på www.do.se.
Systematiskt och målinriktat
Forskning har visat att likabehandlingsarbetet ger effekt – om det bedrivs
systematiskt, långsiktigt, kontinuerligt och målinriktat.
Förskolans vision visar på det övergripande, långsiktiga målet för likabehandlingsarbetet. Men förskolan ska också staka ut en väg för att nå dit. Det handlar om att
sätta konkreta mål som ska nås under det kommande arbetsåret. Förskolan ska
också besluta vilka åtgärder som behövs för att verksamheten ska lyckas nå målen.
Tydliga mål och konkreta åtgärder
Likabehandlingsarbetet utformas utifrån de behov som finns i den egna
verksamheten. Utgå från en kartläggning av nuläget i förskolan och en
utvärdering av tidigare års likabehandlingsarbete.
De mål som sätts för likabehandlingsarbetet ska vara så tydliga att de kan
följas upp och utvärderas. De ska också vara tidsbestämda.
Koppla målen till konkreta insatser och åtgärder. Tänk på att ta hänsyn till
de olika diskrimineringsgrunderna. Behövs till exempel särskilda åtgärder
för att barn upplever kränkningar som har samband med religion, kön eller
funktionsnedsättning?
Tänk också på att arbeta med alla aspekter av verksamheten som till exempel
barns lekar, planerade aktiviteter och dagliga rutiner. Alla aktiviteter i förskolan
är viktiga att syna.
Fördelning av roller och ansvar
Det är viktigt att alla vet vilken uppgift de har i förskolans likabehandlingsarbete.
Därför ska det vara tydligt vad var och en ska göra, vem som ansvarar för att de
olika målen nås samt vilket ansvar förskolans ledning och huvudmannen har.
Lika rättigheter i förskolan | 14 (66)
Kontinuitet och långsiktighet
Likabehandlingsarbete präglas av kontinuitet och långsiktighet – även om de
konkreta mål som sätts ska nås på kortare sikt. Det är ett ständigt pågående
utvecklingsarbete. Följ upp och utvärdera insatser och åtgärder. Använd
erfarenheterna från året som gått i nästa års likabehandlingsarbete.
Det finns en inarbetad struktur att följa
Det systematiska likabehandlingsarbetet följer vissa bestämda steg under året.
Samma steg återkommer sedan i nästa års arbete. Likabehandlingsarbetets process
kan beskrivas som ett kretslopp. Det finns alltså en inarbetad struktur att använda
som stöd när ni lägger upp arbetet. Likabehandlingsarbetets olika steg beskrivs i
nästa kapitel (se även hjulet för likabehandlingsarbetet på sida 3).
Exempel på mål och åtgärder för likabehandlingsarbetet
Mål
• Barnen ska ha kännedom om religionsfrihet och vad detta innebär samt känna
till olika religioner.
• Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan,
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena
eller andra religiösa åskådningen.
Insatser
• Vi uppmärksammar fester och traditioner som är knutna till de stora
världsreligionerna.
• I de fall där vi känner till att det finns familjer som praktiserar en religion,
konsulterar vi föräldrarna för att få råd om vilka fester och traditioner som är
lämpliga att uppmärksamma.
• Vi kommer också att presentera alternativa fester och seder utan anknytning
till religion, exempelvis namngivningsfest istället för kristet dop.
• Vi skapar en idépärm med praktiska tips på hur vi i barngrupperna kan
uppmärksamma olika religioners fester och traditioner. Pärmen kommer att
kompletteras kontinuerligt.
• Vi köper in en mångreligiös almanacka till varje arbetslag.
Uppföljning
På personaldagarna i augusti 2011 respektive januari 2012 presenterar arbetslagen
sina aktiviteter och erfarenheter från detta arbete.
Lika rättigheter i förskolan | 15 (66)
Planen – ett viktigt verktyg
Förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett viktigt
verktyg för att strukturera likabehandlingsarbetet. Arbetet med att utforma
planen är också ett sätt att förankra likabehandlingsarbetet – och att involvera
alla som berörs.
Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en
plan mot kränkande behandling enligt skollagen. Men det går bra att sammanföra
dem till en enda plan så länge de uppfyller de krav som ställs i lagarna.
Det viktiga är att planen fungerar som stöd när förskolan arbetar för att främja
barnens lika rättigheter och möjligheter och för att förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Planen ger struktur och kontinuitet åt arbetet. Den är en del av metoden, ett
viktigt verktyg för likabehandlingsarbetet. Personal, barn och föräldrar deltar
i utformningen av planen liksom i likabehandlingsarbetet i stort. Men det är
huvudmannen som är ansvarig för att det finns en aktuell plan.
En plan för varje förskola
Varje förskola ska årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande
behandling.
Huvudregeln är att det ska finnas en plan för varje enskild verksamhet. Det är inte
tillåtet att ha en gemensam plan för alla förskolor som bedrivs av en och samma
huvudman eller för förskolor som tillhör samma förskoleområde. Varje förskola
ska alltså ha en egen plan.
Tänk på att ta hänsyn till de olika behov som kan finnas inom förskolan, till
exempel vid kartläggningen av det sociala klimatet. Förekomsten av trakasserier,
kränkningar och diskriminering kan variera. Det är troligt att ettåringarnas vardag
skiljer sig från femåringarnas. Det kan därför behövas olika typer av åtgärder
för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling.
Viktigt att tänka på
• En plan för varje förskola
• Planen upprättas varje år
• Planen bygger på en kartläggning av verksamheten
• Barnen är delaktiga i att utforma planen
Lika rättigheter i förskolan | 16 (66)
Planen behöver innehålla
• utvärdering av fjolårets insatser
• slutsatserna från analysen av kartläggningen
• översikt av planerade insatser för att främja barns lika rättigheter och
möjligheter
• översikt av planerade åtgärder för att förebygga trakasserier och kränkande
behandling
• uppgifter om vilka som ansvar för planerade insatser och åtgärder
• information om när planerade insatser och åtgärder ska genomföras och hur de
ska följas upp
• beskrivning av hur barn medverkar i arbetet med planen och i det övriga
likabehandlingsarbetet
• rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda och dokumentera trakasserier eller
kränkande behandling bland barn
• rutiner för hur förskolan ska utreda, åtgärda, och dokumentera när anställda
utsätter barn för trakasserier eller kränkande behandling
• information om hur föräldrar ska göra för att anmäla diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling
• information om hur personalens respektive rektors anmälningsplikt ska
fullgöras.
Webbapplikation – planforskolan.se
Se DO:s webbverktyg för att utforma förskolans plan mot
diskriminering och kränkande behandling: www.planforskolan.se.
Verktyget är kostnadsfritt.
Lika rättigheter i förskolan | 17 (66)
Främja, förebygga, åtgärda
Målformuleringar är en bra start på likabehandlingsarbetet, men hur ska målen
nås? Likabehandlingsarbetets praktik bygger på en kombination av främjande
insatser och förebyggande och akuta åtgärder.
Likabehandlingsarbetet måste vara konkret för att fungera. Det räcker inte med
att i förskolans plan deklarera att ”inga kränkningar ska förekomma i förskolan”
eller att ”mångfaldsaspekten ska beaktas i hela verksamheten”. Ni behöver också
veta hur ni ska arbeta för att nå målen. Detta arbete kan vara av främjande,
förebyggande eller åtgärdande karaktär.
Skillnaden mellan främjande,
förebyggande och åtgärdande arbete
Främjande arbete
• handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för
likabehandling i verksamheten.
• utgår från förskolans uppdrag att arbeta för demokratiska värderingar och för
respekt för de mänskliga rättigheterna.
• riktas till alla barn och bedrivs kontinuerligt utan förekommande anledning.
Förebyggande arbete
• syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande
behandling som finns i er verksamhet.
• utgår ifrån konkreta risker och problem som har upptäckts vid kartläggningen
av situationen i förskolan.
Åtgärdande arbete
• handlar om att agera när ett barn kan ha utsatts för trakasserier eller
kränkande behandling.
• ska vara väl förberett. Det ska finnas rutiner för akuta åtgärder som är väl
kända i verksamheten. Anställda och föräldrar ska veta vad de ska göra när de
får kännedom om att ett barn kan vara utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling. Barnen ska lära sig att de kan vända sig till en vuxen när något har
hänt.
Lika rättigheter i förskolan | 18 (66)
Involvera alla som berörs
Alla som berörs av verksamheten ska kunna spela en aktiv roll i likabehandlingsarbetet. Det är en rättighet – och en möjlighet. Var och en bidrar med sin kunskap
utifrån sitt perspektiv.
Alla i verksamheten behöver vara insatta i likabehandlingsarbetet – veta vad
det går ut på och hur man själv kan vara delaktig. Använd redan etablerade
informationskanaler som veckobrev, webbplats, föräldramöten, personalmöten och
så vidare för att sprida information om likabehandlingsarbetet. Fundera också över
nya metoder och tillfällen. Det går att förankra arbetet i många olika sammanhang.
Likabehandlingsarbetet förankras dock främst via delaktighet – genom att involvera
all personal, barnen och föräldrarna.
Se till att det finns tolk till de barn och föräldrar som behöver.
Barnens upplevelser – ett nödvändigt bidrag
Förskolornas likabehandlingsarbete är ett viktigt bidrag till arbetet med att förverkliga
Barnkonventionen. Enligt konventionens artikel 12 har barn rätt att uttrycka sina åsikter
i alla frågor som berör dem – och bli lyssnade till.
På en förskola kan det hända saker som personalen inte känner till. Barnen behöver
därför på olika sätt involveras i likabehandlingsarbetet. Därför är det viktigt att
personalen tar reda på barns upplevelser av diskriminering och kränkningar i vardagen.
Barnen kan också berätta vilka platser som upplevs som otrygga och farliga. Förskolan
behöver även uppmärksamma barnens upplevelser av diskriminering som beror på
missgynnande arbetssätt och liknande.
Det är nödvändigt att fånga in barnens kunskap och erfarenheter för att förskolan ska få
ett fungerande underlag för sitt likabehandlingsarbete. Det gäller att barnen medverkar
både i kartläggningen av nuläget och i utformningen av insatserna och åtgärderna. Se
också till att barnen senare görs delaktiga i genomförande, uppföljning och utvärdering.
Uppmuntra barnen att ge sina synpunkter
Det är viktigt att utveckla lämpliga arbetssätt för att ge barnen möjlighet att
medverka både i kartläggningen av nuläget och i utformningen av åtgärderna.
Hitta lämpliga metoder för att informera barnen om deras rättigheter och om
likabehandlingsarbetets syfte. Med tanke på barnens ålder är det viktigt att även
föräldrar involveras i förskolans likabehandlingsarbete.
Förskolan kan till exempel använda bilderböcker och annat material för att
ta upp olika teman som rör likabehandling. Med hjälp av dockor kan ni spela
upp olika dilemman som belyser orättvisor och som har samband med de olika
diskrimineringsgrunderna. Låt barnen ge förslag på hur problem kan lösas och
spela upp dem i ert dockspel.
Barnen kan också måla bilder som uppmärksammar olika teman från
likabehandlingsarbetet. Samla bilderna och arrangera en utställning till temat
likabehandling. Bjud föräldrarna på vernissage.
Lika rättigheter i förskolan | 19 (66)
Exempel på hur en förskola fångat in barnens upplevelser
På en förskola genomförde personalen barnintervjuer och fick på så sätt reda på
att några av de större pojkarna betedde sig som ”herrarna på täppan” när de var
ute på gården. De såg alltid till att komma först ut på gården för att få tag på de
finaste sparkcyklarna. Vare sig flickor eller yngre pojkar var välkomna att delta i
lekarna och förlöjligades ofta.
Tänk på att
• låta barnen medverka både i kartläggningen av nuläget och i utformningen och
genomförandet av såväl främjande som förebyggande aktiviteter.
• dokumentera barnens synpunkter och var tydlig med att deras åsikter väger tungt.
Barnen har rätt att delta i likabehandlingsarbetet
Planen för likabehandlingsarbetet ska upprättas, följas upp och ses över
under medverkan av barnen. Delaktigheten ska anpassas efter barnens
ålder och mognad. Det slås fast i Förordning (2006:1083) om barns
och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och
kränkande behandling.
Involvera föräldrarna
Det är viktigt att även involvera föräldrarna. Enligt skollagen ska föräldrar erbjudas
möjlighet till inflytande i förskolan.
Diskutera likabehandlingsarbetet på föräldramöten och i föräldraråd. Involvera
föräldrarna i kartläggningsarbetet genom till exempel enkätundersökningar.
Informera om kartläggningens resultat och planerade åtgärder avdelningsvis och
i föräldrarådet. Uppmuntra föräldrarna att komma med förslag och synpunkter i
förskolans likabehandlingsarbete.
Lika rättigheter i förskolan | 20 (66)
Likabehandlingsarbetet rör all personal
I och med att likabehandlingsarbetet ska genomsyra all ordinarie verksamhet
är det ett arbete som all personal i förskolan deltar i. Det rör förskollärare,
barnskötare, verksamhetsledning, vaktmästare, kökspersonal och andra som
arbetar i förskolan.
Huvudmannen kan bidra med resurser
Huvudmannen har det yttersta ansvaret för likabehandlingsarbetet och bör ha
utvecklade arbetssätt för att följa upp och kvalitetssäkra förskolornas arbete.
Huvudmannen ska försäkra sig om att förskolorna har nödvändiga resurser för
att kunna bedriva likabehandlingsarbetet, till exempel tillräckligt med tid och
kompetensförsörjning. Huvudmannen kan uppmärksamma och rikta särskilda
resurser till förskolor där det finns problem. På så sätt kan alltså huvudmannen
utgöra ett stöd för er i likabehandlingsarbetet.
Det finns inget färdigt program
Det finns inget färdigt paket av insatser och åtgärder för likabehandlingsarbetet
som passar alla förskolor.
För att lyckas i likabehandlingsarbetet krävs en kombination av insatser. De
ska utformas utifrån de behov varje enskild verksamhet har enligt den egna
kartläggningen av rådande situation.
Analysera resultaten från kartläggningen och utgå från detta när ni väljer vilka
insatser och åtgärder ni vill kombinera på er förskola. Fundera därför över vad som
ger bäst stöd i just ert likabehandlingsarbete.
Samma insats kan också ha olika effekt i olika sammanhang. Därför är det alltid
viktigt att utvärdera.
De mest grundläggande förutsättningarna för att likabehandlingsarbetet ska
fungera är som sagt att det bedrivs systematiskt, är förankrat hos all personal och
att förskolans klimat och kultur präglas av samarbete och engagemang.
Lika rättigheter i förskolan | 21 (66)
Kapitel 2:
Likabehandlingsarbetet
steg för steg
Likabehandlingsarbetet är en process som involverar
hela förskolan – all personal, barn och föräldrar,
förskolans ledning och huvudmän. Det rör allt ni gör
och allt ni säger i verksamheten.
Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är
systematiskt och målinriktat och följer vissa
bestämda steg som tas upp i detta kapitel:
•
•
•
•
Utvärdera föregående års arbete
Främja de positiva förutsättningarna
Kartlägga nuläget i förskolan
Förebygga diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling
• Åtgärda i akuta situationer
Lika rättigheter i förskolan | 23 (66)
Nya mål och åtgärder?
Kvar att göra?
Resultat?
Samtliga insatser och åtgärder
ja
Främ
Förskolepersonal
Elever
Föräldrar
Fö
reb
yg
g
Utg
åf
rån
Fo
ka
rum
rtl
äg
ule
gn
ra
ing
Be
tyd
stä
lig
m
am
åtg
ål
Uts
ärd
ea
er
n
sva
Nä
Hu
rig
rs
rs
ka
a
ka
de
åtg
t
ske
ärd
?
ern
au
tvä
rde
ras
?
gg
tlä
r
Ka
rial
mate
k och
gogi
Peda
kritik
Norm
at
lt klim
Socia
nder
sgru
ering
imin
Diskr
en
plan
i läro
Stöd
n
ekte
resp rde
vä
tärka
Förs llas lika
för a
Utvärdera
Åtgä
rde
r
situa för aku
ta
tio
ner
Traka
sseri
e
r
o
ch kr
änka
nd
e
b
ehan
U
p
dling
p
t
äcka
Infor
tidig
mer
t
a
f
ö
rskol
eche
fo
c
h
h
uvud
män
Utre
da
Åtgä
rda
Följa
upp
och d
o
k
u
men
tera
Förra årets arbete
r
ke
ris
er
k
c
tod
e
ptä
p
m
U
er
gs
g
nd
lin
nin
u
g
r
nd
g
g
a
s
ä
l
h
g
rt
be
rin
Ka
de
ine
n
ler
m
a
k
eg
kri
rän
hr
Dis
k
c
h
ro
oc
ine
er
t
i
r
u
t, r
sse
era
ka
sät
s
t
lys
Tra
e
a
b
n
A
Ar
Utvärdera förra årets arbete
Hur fungerade förra årets likabehandlingsarbete? Det är viktigt att ni
utvärderar tidigare insatser och åtgärder – det är en förutsättning för att kunna
arbeta systematiskt, kontinuerligt och vidareutvecklas. Erfarenheterna från
tidigare år lyfts in i nästa års likabehandlingsarbete.
Utvärdera föregående års likabehandlingsarbete genom att gå igenom samtliga
insatser och åtgärder:
• Genomfördes åtgärden?
• Om svaret är ja: Är ni nöjda med resultatet eller borde något ha gjorts
annorlunda?
• Om svaret är nej: Varför inte? Vad behöver förbättras? Hur?
Exempel från utvärderingsarbetet på en förskola
Insats
Arbetslaget genomförde en planerad studiecirkel om regnbågsfamiljer, det
vill säga barnfamiljer där en eller flera föräldrar är homo- eller bisexuella eller
transpersoner.
Utvärdering
Projektet bidrog till att personalen har fått ökad medvetenhet och kunskap om
heteronormativitet. På samtliga avdelningar har personalen sett över sitt arbete
med temat ”familj” så att olika familjekonstellationer tas upp på ett självklart sätt.
Vi har köpt in bilderböcker som handlar om regnbågsfamiljer. Vi har också ändrat
de ”familjeträd” som barnen använder för att presentera sina familjemedlemmar
så att materialet fungerar för olika familjekonstellationer.
Övrigt
Ett flertal åtgärder som vi hade skrivit in i fjolårets plan var inte tillräckligt
specificerade och saknade en tydlig målbeskrivning. Vi ska i fortsättningen
formulera tydliga mål och konkreta åtgärder så att de verkligen går att genomföra
och utvärdera.
Vid samtal och diskussioner på föräldramöten har det framkommit att vi behöver
förankra och förtydliga vårt likabehandlingsarbete bättre hos barn och föräldrar.
Lika rättigheter i förskolan | 25 (66)
Pedagogik och material
Normkritik
Socialt klimat
Diskrimineringsgrunder
Förskolepersonal
Elever
Föräldrar
Åt
gä
r
Tra
sit der f
ka
u
sse
ati ör a
rie
on ku
ro
er ta
ch
krä
nk
Up
an
ptä
de
cka
be
för
ha
tid
sko
nd
i
g
lec
t
lin
he
g
fo
Utr
ch
hu
ed
vu
a
Fö
dm
Å
tgä
lja
än
up
rda
po
ch
do
ku
me
nte
ra
Inf
orm
era
g
yg
b
e
r
Fö
lägg
Kart
Främja
Utvä
rder
a
Resu
ltat?
Sam
tliga
insat
ser o
ch åt
gärd
Förra
er
årets
arbe
te
göra
?
Kvar
att
Nya
mål
och
åtgä
rder?
Förstärka respekten
för allas lika värde
ker
ck ris
ä
t
p
Up
er
etod
ngsm
i
n
g
äg
Kartl
nder
sgru
g
n
i
r
e
ing
imin
andl
h
e
Diskr
b
e
kand
krän
h
c
o
gler
er
sseri
ch re
a
o
k
r
a
e
r
T
in
t, rut
tssät
e
b
r
A
ysera
Anal
Stöd i läroplanen
ing
gn
g
ä
l
rtl
må
ka
a
n
g
li
rå
åf
tyd
a
r
Utg
er
ule
ärd
m
g
t
u
å
r
a
Fo
m
rig
stä
e
va
B
s
n
?
?
ea
ske
ras
Uts
et
d
rde
ä
a
k
tv
rs
au
n
Nä
r
rde
tgä
å
ka
rs
Hu
Främja barns lika rättigheter och möjligheter
Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva
förutsättningarna för likabehandling och respekten för allas lika värde.
Hur kan förskolan på bästa sätt skapa en verksamhet där alla barn verkligen
har lika rättigheter och möjligheter i praktiken och inte bara i teorin?
Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för
demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Arbetet är alltså en del av
förskolans fortgående värdegrundsarbete och de främjande insatserna riktar sig
till alla barn. Det är viktigt att de olika diskrimineringsgrunderna lyfts fram och
behandlas.
Tänk på att det främjande arbetet
• ska bedrivas kontinuerligt, systematiskt och målinriktat, samt
• ska integreras i verksamheten och återspeglas i bland annat förhållningssätt,
fysisk miljö och pedagogiskt material.
Stöd i läroplanen
I läroplanen för förskolan beskrivs förskolans övergripande uppdrag för
värdegrundsarbetet.
I läroplanen står det bland annat:
• En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som
det svenska samhället vilar på.
• Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn till förskolan,
förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena
eller andra åskådningen.
• Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla
människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionsnedsättning.
• Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i
andra människors situation. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga
till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt
för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Arbetslaget ska
göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och
värderingar som styr deras synpunkter och handlande.
• Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga
och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle.
Förskolan ska sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur
och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
• Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och
barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.
Lika rättigheter i förskolan | 27 (66)
Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än
svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera
såväl på svenska som på sitt modersmål.
• Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar
som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om
vad som är ”kvinnligt” och ”manligt”. Förskolan ska motverka traditionella
könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma
möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar
utifrån stereotypa könsroller. Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar
får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten.
• Verksamheten ska anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller
varaktigt behöver mer stöd och stimulans än andra ska få detta stöd utformat
med hänsyn till egna behov och förutsättningar så att de utvecklas så långt som
möjligt.
Hur arbetar ni med dessa uppdrag i er förskola? Har ni utvecklat systematiska
arbetssätt? Det kan i så fall betraktas som exempel på främjande arbete.
Främjande insatser
Här följer en beskrivning av hur olika främjande insatser kan se ut.
Kompetensutveckling
Att främja lika rättigheter och möjligheter kan till en början handla om att skaffa
sig kunskaper kring varje specifik diskrimineringsgrund och andra faktorer som
kan leda till exempelvis kränkande behandling. Det är kunskap som behövs för
att lära sig förstå och se behovet av att främja och på vilket sätt det kan göras.
Det kan exempelvis vara normkritisk och genuspedagogisk kompetens, kunskap
om hur funktionsnedsättningar påverkar barns situation i förskolan och kunskap
om hur samhället och förskolan förmedlar normer kring sexuell läggning, etnisk
tillhörighet och religion.
Planera för kompetensutveckling. Både personal och barn behöver tillräckligt med
kunskap för att kunna delta aktivt i förskolans likabehandlingsarbete.
Nyckelpersoner med större ansvar i likabehandlingsarbetet bör få mer
långtgående utbildning. Det kan till exempel vara de som ingår i team med ansvar
att koordinera likabehandlingsarbetet i verksamheten och för arbetet med själva
planen.
Ta in hjälp utifrån om ni behöver.
Ta reda på vilket stöd förskolan kan få av huvudmannen när det gäller kompetensutvecklingen. Ett sätt kan vara att delta på utbildningar som genomförs av
DO och andra berörda skolmyndigheter som exempelvis Skolverket och
Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Lika rättigheter i förskolan | 28 (66)
Främja likabehandling av flickor och pojkar
Enligt läroplanerna har förskolan också i uppgift att arbeta med frågor som rör
genus och jämställdhet. Det är en del av förskolans likabehandlingsarbete. För
att lyckas med uppdraget behöver personalen ha genuskunskap och granska
sitt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Läs mer om ”Ett normkritiskt
förhållningssätt på sida 12.
Att främja barns lika rättigheter handlar bland annat om att ge flickor och pojkar
lika stort inflytande över verksamheten – och lika stort utrymme. I samlingarna
kan man till exempel genomföra talrundor, något som gynnar såväl tystlåtna
flickor som tystlåtna pojkar. Om ni planerar aktiviteter i könsuppdelade grupper
är det viktigt att ni i förväg noggrant tänker över mål och syfte. Diskutera också
konsekvenser. Finns det risk för att förstärka rådande könsnormer? Får alla barn
vad de behöver? Kan enskilda barn komma i kläm?
Det är viktigt att skapa förutsättningar för barn att utveckla sina förmågor och
intressen utan att begränsas av föreställningar om kön.
Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck
Även barn i yngre åldrar kan på olika sätt uppleva att deras könsidentitet inte
stämmer överens med de normer och förväntningar som är knutna till deras
biologiska kön. Den känslan kan finnas där redan innan barnet kan sätta ord
på det. Det är pedagogernas uppgift att ge det enskilda barnet möjlighet att
utveckla sin identitet och känna trygghet i den. Barns identitetsutveckling ska
inte begränsas på grund av samhälleliga normer och vuxnas förväntningar som
är knutna till kön. Det är viktigt att de samtal som barn erbjuds om kön samt
könsidentitet eller könsuttryck inte präglas av tvåkönsnormen (läs mer om
tvåkönsnormen under rubriken ”Ett normkritiskt förhållningssätt” på sida 12).
Här kan förskolan bidra till en viktig förändring.
Ta barns längtan och önskemål på allvar. Ett exempel är att på morgonen ber Kims
föräldrar om ett enskilt samtal med en pedagog och berättar att Kim tycker det
är fint att bära klänning. Till sin födelsedag önskade han sig en klänning, vilket
han också fick. Hemma är klänningen hans favoritplagg som han även vill bära på
förskolan – men han vågar inte eftersom han är rädd för att bli retad. Stötta och
bistå barn i deras identitetsskapande genom att de får uttrycka sin personlighet
utan att bli begräsande av rådande normer.
Var också beredd på att möta barn vars föräldrar är transpersoner. Transpersoner
är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot
tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män och
flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. Läs mer i kapitel 3 under
rubriken ”Könsidentitet eller könsuttryck” på sida 56.
Om ni planerar aktiviteter i flick- och pojkgrupper – tänk över syftet. Var
medveten om att det kan bidra till att upprätthålla och befästa tvåkönsnormen
och innebära en risk för att barn upplever arbetssättet som missgynnande och
kränkande. Se till att det finns könsneutrala toaletter så att barnen inte måste
välja mellan flick- och pojktoaletten.
Lika rättigheter i förskolan | 30 (66)
Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet
En främjande insats är att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor
och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om olika etniska
grupper. Personalen behöver tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt vid bland
annat planeringen av verksamheten och i bemötandet av enskilda barn. Hjälp barnen
att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet.
Förskolan kan främja likabehandling genom att ge personalen kompetensutveckling i
interkulturell pedagogik för att öka kunskapen om hur kulturell mångfald kan berika
barnens lärandemiljö.
Förskolan bör också uppmärksamma barns flerspråkighet på ett positivt sätt, till
exempel genom att ge utrymme och resurser till arbetet med att stödja utvecklingen
av barnens modersmål.
Arbeta aktivt för att utveckla barnens kunskap och respekt för olika kulturer och
värderingar.
Nationella minoriteter
I Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar erkända som
nationella minoriteter. Jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli är
nationella minoritetsspråk. I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har
ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det
allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla
och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och
användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. Förskolornas arbete är i
detta sammanhang av stor betydelse.
Exempel på främjande insatser är att granska pedagogiskt material utifrån ett
normkritiskt perspektiv. I många böcker beskrivs de olika nationella minoriteterna
ofta på ett generaliserande och klichéartat sätt som kan upplevas som kränkande. Det
är också viktigt att se till att barn som tillhör någon av de nationella minoriteterna får
kontinuerligt stöd i sitt modersmål hos kompetenta pedagoger.
I vissa geografiska områden, så kallade förvaltningsområden, har samer, tornedalingar
och sverigefinnar rätt att använda samiska, meänkieli respektive finska i kontakter
med myndigheter och att få viss samhällsservice på dessa minoritetsspråk. Barn som
är bosatta i kommuner som tillhör dessa förvaltningsområden och som har samiska,
meänkieli eller finska som modersmål har rätt till förskoleverksamhet där hela eller
delar av verksamheten bedrivs på dessa språk. Kommunerna är skyldiga att informera
föräldrarna om att de har denna rättighet och att ta reda på hur många som är
intresserade av sådan förskoleverksamhet för sina barn.
I dagsläget ingår 56 kommuner i de tre olika förvaltningsområdena för finska,
meänkieli och samiska. Ta reda på om din kommun är en av dem.
Lika rättigheter i förskolan | 31 (66)
Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning
Främjande arbete kan också vara att säkerställa att barn och anställda som praktiserar
olika religioner bemöts på lika villkor. Ge barnen kunskap om religionsfrihet och vad
det innebär, inklusive rätten att inte tro på någon gud.
Tänk på att olika personer med samma trosuppfattning kan ha olika behov och
önskemål. Ta reda på vad som gäller för de familjer som finns i er förskola.
Även här är det viktigt att personalen tillämpar ett normkritiskt förhållningssätt i sitt
arbete så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av
stereotypa föreställningar om människor som praktiserar en viss religion.
Personalen bör ha kunskap om när olika religiösa högtider firas i de religioner som
finns representerade bland barnen. Det kan vara bra att skaffa en multireligiös
almanacka för planering av till exempel föräldramöten. Det finns förskolor som valt
att lägga studiedagar under Ramadans slut för att ge muslimska elever möjlighet att
fira.
Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning
En främjande insats är att göra förskolemiljön tillgänglig för alla barn. Det handlar
inte bara om att ta bort fysiska hinder och att ha tillgängliga lokaler. Det handlar
också om att skapa pedagogisk tillgänglighet. Utforma verksamheten så att alla
barn kan delta i de olika aktiviteterna utifrån sina individuella förutsättningar och
sin funktionsförmåga.
Förskolan bör ha rutiner för hur man tar emot barn med funktionsnedsättningar.
Det kan handla om att etablera ett samarbete med handikapporganisationer
och landstingets barnhabilitering. Det kan också handla om att upprätta en
god kontakt med enskilda barns föräldrar. De har mycket kunskap som kan
vara värdefull i arbetet med att skapa en bra miljö för barnet. Det kan också
vara bra att diskutera med föräldrarna vad andra barn behöver veta om barnets
funktionsnedsättning och hur den informationen ska ges.
Arbetet mot stereotypa föreställningar och attityder om personer med
funktionsnedsättningar gynnar bland annat social tillgänglighet och ger större
möjligheter att inkludera barn med funktionsnedsättning i gemenskapen på
likvärdiga villkor. Det är viktigt att personalen fungerar som goda förebilder
genom sitt sätt att tala och att vara. I förskolan finns goda möjligheter att
arbeta med normer kring funktionsförmåga och påverka barnens syn på
funktionsnedsättning. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning
Förskolan kan främja barns lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning
genom att se till att frågor som rör homo-, bi- och heterosexualitet på ett likvärdigt
sätt blir behandlade och integrerade i verksamheten. Att synliggöra och bejaka
olika familjekonstellationer är en förutsättning för varje barn att kunna känna
stolthet över sin familj – och en förutsättning för att föräldrar ska kunna känna
tillit till förskolan. En konkret insats är att se till att förskolan har barnböcker om
regnbågsfamiljer.
Lika rättigheter i förskolan | 32 (66)
Personalen bör se över om verksamheten präglas av heteronormen, det vill säga
att utgångspunkten är att människor är heterosexuella. En främjande insats är till
exempel att inte spekulera i om Kajsa och Mustafa, tre år, fattat tycke för varandra
och är ett blivande par.
I samtal om familjen och hur barn blir till är det lätt att ha ”mamma och pappas
kärlek” som utgångspunkt – men så ser det ju inte ut för alla barn. Därför kan det
vara viktigt att förklara exempelvis insemination och adoption.
Se även till att arbetsmiljön för de anställda är sådan att heterosexualitet inte tas för
given.
I förskolans likabehandlingsarbete bör det finnas beredskap för att motverka
homofobi. Homofobi är en ideologi, en uppfattning eller en medveten värdering hos
en individ, en grupp eller ett samhälle som ger uttryck för en starkt negativ syn på
homosexualitet eller på homo- och bisexuella människor. En homofobisk hållning
strider mot principen om alla människors lika värde och allas lika rättigheter.
Främja likabehandling oavsett ålder
Förskolan kan arbeta främjande genom att skapa förutsättningar för barnen
att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa
förväntningar baserade på ålder. Finns det risk för att personalens förväntningar
kring barnens mognad och funktionsförmåga i en viss ålder styr planeringen på
bekostnad av barns individuella förutsättningar?
Tillsammans med barnen kan ni analysera och diskutera normer kring ålder.
Förekommer det att äldre barn på osakliga grunder ges förmåner som de yngre
inte får? Sker det kränkningar mellan barnen som bygger på ålder? Finns det
osynliga åldershierarkier? Hur uttrycker de sig i förskolans vardag? Och hur
upprätthålls dem av anställda och barn?
Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar
Barnens trivsel är en fråga som rör all personal och ni behöver ha en gemensam
syn på förskolans värdegrundsuppdrag, likabehandlingsarbete och arbetet mot
kränkningar.
Det är viktigt att ni anställda genom ert agerande och förhållningssätt är
förebilder för hur goda relationer kan skapas. Personalen bör till exempel
aldrig tala illa om andra anställda, barn eller föräldrar – i synnerhet inte inför
barnen. Det bör också finnas ett forum där personalgruppen kan diskutera sitt
förhållningssätt mot barn utifrån ett etiskt perspektiv.
En viktig främjande insats är också att träna barnens förmåga till empati och
respekt för allas lika värde och att ge barnen redskap för att lösa konflikter.
Samtala också om hur barnen kan agera för att vara en schysst kompis.
Barn och personal kan tillsammans diskutera olika situationer som kan uppfattas
som kränkande och vad barnen kan göra när de ser att en kamrat utsätts för
kränkningar. Det kan till exempel vara att barnen säger till någon i personalen.
Lika rättigheter i förskolan | 33 (66)
Främjandearbetet handlar också om att stärka barnens förmåga att värna sin
kroppsliga integritet gentemot vuxna och andra barn och att stärka barnens
självkännedom genom åldersanpassad sexualkunskap. Personalen behöver därför
ha kunskap om små barns sexuella utveckling för att kunna bedöma vad som är
åldersadekvat beteende i barnens lekar och för att motverka sexuella trakasserier.
Verksamhetsplanering
Förskolan bör tillämpa ett likabehandlingsperspektiv även i samband med
verksamhetsplaneringen. Här kan det bli fråga om olika praktiska avväganden
utifrån diskrimineringsgrunderna.
Tänk till exempel på religiösa högtider för olika religioner som är representerade
i förskolan vid schemaläggning av föräldramöten, utvecklingssamtal och viktiga
aktiviteter.
Har barn med rörelsenedsättningar tillräckligt med tid för toalettbesök
och för att kunna förflytta sig mellan aktiviteterna utan att det blir på
bekostnad av samvaron med andra barn? Tänk på att barns välbefinnande och
prestationsförmåga kan påverkas både av funktionsnedsättningen i sig och av
eventuell medicinering. Vissa barn kan ha mer ork under förmiddagen, andra barn
kan behöva en lång startsträcka för att komma igång på morgonen.
Vilka faktorer styr sammansättningen vid aktiviteter i mindre grupper,
placeringen vid morgonsamlingen och vid lunchbordet? Placeras stillsamma
flickor mellan stökiga barn för att skapa lugn?
Pedagogik och material
Låt det synas i förskolans lokaler att ni arbetar aktivt för likabehandling och mot
diskriminering. Oavsett barngruppens sammansättning bör utrustning, leksaker
och annat material spegla människor med olika etniskt ursprung och religion,
olika intellektuell och fysisk förmåga, olika kön och människor som lever i olika
familjekonstellationer. Det gör det lättare för personalen att ta upp dessa frågor
på ett positivt sätt och gynnar på så sätt förskolans likabehandlingsarbete. Se över
lokaler och pedagogiskt material. Kanske finns det sådant som behöver sorteras
bort eller kompletteras.
Skaffa en multireligiös almanacka och stäm av med den innan till exempel datum
för föräldramöten och utvecklingssamtal bestäms.
Fundera också på om ni kan utveckla ert arbete med lek och musik.
Det kan vara praktiskt att skapa en idépärm med användbara tips som
kompletteras vartefter likabehandlingsarbetet utvecklas. Låt dock inte
likabehandling bli något som görs vid sidan av den ordinarie verksamheten.
Lika rättigheter i förskolan | 34 (66)
Frågor att ställa sig:
• Hur avspeglas förskolans likabehandlingsarbete i lokaler och utrustning? Vilka
affischer sitter uppe? Hur ser dockor och utklädningskläder ut?
• Kan visst material – böcker, affischer med mera – uppfattas som kränkande
utifrån kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder?
• Hur kvalitetsgranskar vi det pedagogiska material vi använder?
• Behandlas frågor som rör homo-, bi- och heterosexualitet på lika villkor?
Synliggörs till exempel olika familjekonstellationer på ett självklart sätt oavsett
föräldrarnas sexuella läggning?
• Hur arbetar vi med frågor som rör genus och jämställdhet? Belyser vi
olika teman utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv? Har barn lika
stort utrymme i verksamheten oavsett kön? Finns det könsmönster i hur
arbetsuppgifter fördelas? Vilka föreställningar förmedlar vi om hur flickor och
pojkar är och ska vara?
• Hur behandlas olika etniska grupper, kulturer och religioner i verksamheten?
Sker det på ett likvärdigt sätt? Finns det risk att ”svenska” traditioner och
kristendomen framställs som norm?
• Finns det rutiner och arbetssätt som är införda för att underlätta för barn med
funktionsnedsättning – men som samtidigt bidrar till ökat utanförskap?
Tänk på att
• se över pedagogiskt material utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.
• se till att barn deltar i granskningen av verksamheten.
• använd affischer, böcker och annat material som visar på mångfald och
möjligheter så att förskolan inte förmedlar en stereotyp och normgivande bild
av vissa grupper och osynliggör andra.
Lika rättigheter i förskolan | 35 (66)
Ny
am
ål
oc
hå
Kv
tgä
ar
rde
att
r?
gö
ra?
Re
su
lta
t?
Sa
mt
lig
ai
ns
ats
Fö
er
rra
oc
åre
hå
ts
tgä
arb
rde
ete
r
Ut
vä
rd
era
a
g
lin
för r
nd
er ne
ha
rd tio
be
gä ua
de
Åt sit
an
nk
än
krä
igt
dm
ch
tid
vu
ro
hu
ka
c
rie
ch
ptä
sse
fo
Up
ka
he
Tra
lec
sko
a
för
ed
Utr
era
a
ra
orm
nte
ärd
Inf
me
Åtg
ku
do
ch
po
up
lja
Fö
ta
ku
Upptäck risker
Kartläggningsmetoder
Diskrimineringsgrunder
Trakasserier och kränkande behandling
Arbetssätt, rutiner och regler
Analysera
Peda
gog
i
k
o
ch m
ateri
al
Norm
kritik
Socia
lt klim
at
Diskr
imi
n
e
r
i
ngsg
rund
er
S
t
ö
d
i läro
plan
en
Förs
tä
för rka res
a
l
l
a
s lika pekten
värd
e
Kartlägg
Främ
ja
bygg
Före
ing
äggn
kartl
från
Utgå
mål
dliga
ra ty
mule
Foru
er
tgärd
äm å
Best
ariga
ansv
Utse
?
t ske
ka de
ras?
När s
ärde
a utv
rdern
åtgä
ka
Hur s
Förskolepersonal
Elever
Föräldrar
Kartlägga verksamheten
Kartläggningen visar var och när det finns risk för diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling i er verksamhet. Den kunskapen ligger sedan till
grund för förskolans förebyggande åtgärder.
Tänk på att inte bara kartlägga förekomsten av trakasserier och kränkande
behandling. Det är också viktigt att se över organisationen på individ-, grupp- och
verksamhetsnivå. Förskolan kan oavsiktligt bidra till diskriminering genom
organisation, regler, gruppindelningar, schemaläggningar och andra inslag.
Rutiner och regler behöver därför granskas. Det kan också vara en god idé att
kartlägga kompetensen kring likabehandlingsfrågor hos personalen. Hur ser
behovet av fortbildning ut? Och vilken kunskap och medvetenhet har barnen om
likabehandling?
Kartläggningen ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning.
DO rekommenderar att ni även beaktar diskrimineringsgrunderna könsidentitet
eller könsuttryck samt ålder vid kartläggningen. Olika diskrimineringsgrunder
samverkar och kan förstärka barns utsatthet.
Tänk på att förekomsten av trakasserier, kränkningar och diskriminering kan
variera inom verksamheten. Det är till exempel troligt att ettåringarnas vardag
skiljer sig från femåringarnas. Därför är det viktigt att ni kartlägger och beskriver
de specifika behov som finns.
Både anställda och barn ska involveras i kartläggningsarbetet. DO rekommenderar
att även föräldrarna är delaktiga
Kartläggningsverktyg
DO har tagit fram ett konkret kartläggningsverktyg kallat
Husmodellen. Med hjälp av en modell av en förskola och dess
verksamhet kan personal och barn tillsammans identifiera problemoch riskområden utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Materialet
finns på www.do.se.
Kartläggningsmetoder
Det kan vara en bra idé att komplettera förskolans arbetsmiljö- och trivselarbete
med ett likabehandlingsperspektiv och med olika kartläggningsmetoder.
Nedan ges exempel på hur det kan göras. Tänk på att olika metoder kompletterar
varandra. Använd de metoder som passar för er förskola.
Planerade samtal
En del av kartläggningen kan utgöras av regelbundna planerade samtal med barn,
enskild eller i grupp. Syftet är att få information om stämningen i barngrupperna
och på förskolan och om händelser som av barnen upplevs som trakasserier och
kränkande behandling. Det är också viktigt att fånga upp barns upplevelse av
diskriminering, det vill säga om de känner sig orättvist behandlade i verksamheten
Lika rättigheter i förskolan | 37 (66)
och om det i så fall finns ett samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning,
funktionsnedsättning och ålder.
Samtalen behöver vara väl förberedda och strukturerade. För att garantera att
samtalen förs på ett likvärdigt sätt bör de utgå från en manual.
Enkäter
Med tanke på barnens ålder är det viktigt att även ge föräldrarna möjlighet
att delta i kartläggningen. En del förskolor har sedan tidigare föräldraenkäter
avseende föräldrarnas synpunkter på verksamhetens kvalitet och barns trivsel i
förskolan. Komplettera enkäterna med frågor som tar upp sexuella trakasserier
och trakasserier som har samband med de olika diskrimineringsgrunderna.
Enkäterna bör också innehålla frågor om diskriminering, till exempel om det
finns arbetssätt eller regler som upplevs som orättvisa och diskriminerande
utifrån de olika diskrimineringsgrunderna.
Enkätundersökningar kan också användas för att fånga in personalens bedömning
av situationen på förskolan och förskolans likabehandlingsarbete.
Incidentrapporter
Vilken typ av händelser, stämningar och förhållningssätt är det som en
incidentrapport ska fånga upp? Det kan handla om enstaka allvarligare händelser
som kräver mer ingripande åtgärder än ett samtal med de inblandade barnen
för att reda upp situationen. Generellt sett gäller det situationer där personalen
bestämmer sig för att ringa barnets föräldrar.
Det kan också handla om att personalen börjar se ett mönster i barns beteende,
exempelvis om ett visst barn återkommande och på olika sätt tar avstånd från
andra barn för att de har annan etnisk bakgrund än svensk. Barnet kanske inte vill
sitta bredvid vissa andra barn på samlingen eller retar någon för språket.
Det är lämpligt att ange i incidentrapporten om den rapporterade händelsen rör
en viss diskrimineringsgrund. Rapporterna kan ge vägledning i samband med
kartläggningen av de aktuella behoven. Gå igenom fjolårets dokumentation av
incidenter av trakasserier och kränkande behandling. Sammanställ statistiken och
analysera åtgärder och utfall.
Trygghetsvandringar
På en del förskolor genomförs trygghetsvandringar för att kartlägga förskolans
inom- och utomhusmiljö. Känns förskolan trygg och säker? Överallt? Tänk även på
situationer där kränkningar lätt uppstår. Koppla ett tydligt diskrimineringsperspektiv
till arbetet, till exempel genom att identifiera platser där trakasserier har förekommit.
Trygghetsvandringarna planeras ofta av skyddsombudet inom ramen för det
systematiska arbetsmiljöarbetet. Involvera gärna barn och föräldrar.
Exempel på kartläggning av nuläget på en förskola
Vi har genomfört samtal med enskilda barn från samtliga avdelningar i förskolan
Lika rättigheter i förskolan | 38 (66)
för att kartlägga förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling.
All personal har också diskuterat frågan på kompetensutvecklingsdagarna.
Resultat
• Vi har observerat att det mest är flickor som leker i dockrummet medan pojkar
leker i byggrummet. I intervjuerna uttrycker både flickor och pojkar att de
gärna skulle vara mer i båda utrymmena. Enskilda barn berättade att de inte får
delta i vissa lekar på grund av att de är flicka respektive pojke. Detta upplevdes
som mycket kränkande.
• Vi uppmärksammar inte hbt-familjer när vi arbetar med temat familj.
• Det förekommer att barn skrattar åt mammor som bär huvudduk.
• I barnintervjuerna fick vi reda på att några av de äldre pojkarna beter sig som
”herrar på täppan” när de är ute på gården. De ser till att komma först ut för att
få tag i de finaste sparkcyklarna. Flickor och yngre pojkar är inte välkomna att
delta i lekarna och de förlöjligas också av de äldre pojkarna.
Områden att se över för att identifiera
kränkande behandling och trakasserier
Här ges exempel på områden att se över när ni kartlägger förekomsten av
trakasserier och kränkande behandling. Kartläggningen visar på förskolans behov
av åtgärder för att minimera risken för trakasserier och kränkningar.
Social gemenskap
Är alla barn inkluderade i barngruppen eller finns det barn som står utanför?
Förekommer det att ett barn blir utfryst av andra barn? Finns det någon
hierarki vad gäller barns popularitet? Finns det i så fall samband med de olika
diskrimineringsgrunderna?
Förekommer det återkommande konflikter och bråk bland vissa barn? Finns det i
så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Har alla barn förtroende för förskolans personal? Vänder de sig spontant till de
vuxna för att få hjälp vid konflikter och bråk?
Förekommer det kränkningar som har samband med kön, könsidentitet eller
könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell
läggning, funktionsnedsättning eller ålder?
Gå igenom fjolårets incidentrapporter som rör kränkande behandling. Går det att
identifiera mönster, till exempel utifrån de olika diskrimineringsgrunderna?
Lika rättigheter i förskolan | 39 (66)
Språkbruk
Finns det en jargong bland barn, föräldrar eller anställda som kan upplevas som
nedsättande eller respektlös?
Attityder och värderingar
Relationen och interaktionen mellan personalen och barnen spelar en central roll
för likabehandlingsarbetet i förskoleverksamheten. Det är i de vardagliga mötena
som värderingar och attityder förmedlas. Det är därför viktigt att reflektera över
vilka värderingar och föreställningar som finns hos personalen och i barngruppen
angående kön, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning. etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och
ålder. Förekommer det att ett barn blir kränkt eller orättvist behandlat av någon
anställd? Finns det i så fall samband med de olika diskrimineringsgrunderna?
Trygghet och vuxennärvaro
Är miljön trygg för alla barn i verksamheten? Vilka platser upplever barnen
som otrygga? Tänk på inne- och utemiljöns olika skrymslen. Finns anställda
närvarande när barnen har frilek? Är tillräckligt många vuxna ute på gården?
Rutiner för akuta åtgärder
Vet alla anställda hur de ska agera om de får kännedom om att barn blir
trakasserade eller utsätts för kränkande behandling av andra barn? Av någon
vuxen i förskolan? Har personalen en gemensam syn på vad som menas med
trakasserier och kränkande behandling? Och vad de vuxna ska reagera på?
Hur tycker barn, föräldrar och personal att skolans rutiner för ingripanden i akuta
situationer fungerar? Efterlevs rutinerna? Behöver de revideras?
Hur många av barnen vet vem de kan vända sig till om de själva eller kamrater
utsätts för kränkningar? Känner barnens föräldrar till förskolans policy om
trakasserier och kränkande behandling?
Områden att se över för att identifiera
diskriminerande arbetssätt, rutiner och regler
Arbetet med att förebygga diskriminering handlar till stor del om att kritiskt
granska de rutiner och bestämmelser som redan finns. Gå igenom alla rutiner och
bestämmelser i förskolan på såväl individ-, grupp- som verksamhetsnivå. Finns det
diskriminerande inslag?
Finns det arbetssätt och rutiner som barnen kan uppleva som missgynnande, orättvisa
eller kränkande? Finns det barn som upplever sig vara utsatta för missgynnande och
orättvis behandling av personal i förskolan? Om det är så, finns i så fall samband
med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning och ålder?
Här ges exempel på områden att se över i en kartläggning av förskolans arbetssätt,
rutiner och regler. Kartläggningen visar var det finns behov av åtgärder för att
undvika diskriminering i förskolan.
Lika rättigheter i förskolan | 40 (66)
Regler
Samverkar förskolans ordningsregler med förskolans likabehandlingsarbete?
Tillåter ordningsreglerna till exempel barnen att bära religiösa attribut som
huvudduk, kippa och turban inomhus?
Mat
Kan alla barn äta maten oavsett till exempel allergi eller religion?
Utflykter och aktiviteter
Kan alla barn delta i utflykter och aktiviteter oavsett till exempel religion eller
funktionsförmåga?
Marknadsföring och rekrytering
De flesta förskolor arbetar aktivt för att värva nya familjer. Hur marknadsför ni
er förskola och hur presenterar ni verksamheten utåt? Se till så att rekryteringsmaterial och webbplats i text och bild förmedlar förskolans värdegrund och
principer för likabehandlingsarbete. Är materialet tillgängligt för barn och
föräldrar med olika funktionsnedsättningar?
Intagning
Om verksamheten har antagningsförfarande, finns det till exempel ett eget
kösystem som inte är kopplat till kommunen? Se i så fall över rutiner och regler
så att barn inte riskerar att diskrimineras i samband med intagningen. Det kan till
exempel vara diskriminering om en flicka går före en pojke i kön till en förskola
med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan.
Introduktion och inskolning
Förskolans introduktion bör välkomna och inkludera alla barn och föräldrar
oavsett till exempel familjebildning, språkkunskaper och funktionsförmåga.
Inkludera samtliga vårdnadshavare i inskolningen samt andra personer som står
barnet nära om det efterfrågas.
Informera föräldrar om barnets möjlighet att få utveckla både det svenska språket
och sitt modersmål.
Informera också om förskolans likabehandlingsarbete.
Lika rättigheter i förskolan | 41 (66)
Pe
da
go
gik
oc
hm
No
ate
rm
ria
k
riti
So
l
k
c
ial
Dis
t
kri
klim
mi
at
ne
r
ing
Stö
s
di
gru
lär
nd
Fö
op
er
rst
lan
för är
en
all ka r
as es
lika pek
vä ten
rde
Fr
r?
rde
ä
åtg
ch
lo
å
ra?
gö
am
t
y
t
N
a
ar
er
t?
Kv
ärd
lta
g
u
t
s
å
Re
ch
ro
e
s
at
ete
ins
a
g
arb
li
s
t
t
m
åre
Sa
rra
ö
F
era
Förebygg
Utgå från kartläggning
Forumulera tydliga mål
Bestäm åtgärder
Utse ansvariga
När ska det ske?
Hur ska åtgärderna utvärderas?
Uppt
äck r
isker
Kartl
äggn
ingsm
etod
Diskr
er
imin
ering
Traka
s
g
rund
sseri
er
er oc
h krä
nkan
Arbe
de b
ehan
tssät
dling
t, rut
iner
och r
egler
Anal
ysera
kuta
för a
rder ioner
t
Åtgä
situa
dling
ehan
de b
nkan
h krä
er oc
sseri
igt
Traka
ka tid
c
ä
än
Uppt
vudm
h hu
ef oc
olech
försk
mera
da
Infor
Utre
rda
Åtgä
tera
men
doku
och
upp
Följa
Förskolepersonal
Elever
Föräldrar
Kart
lägg
äm
ja
rd
vä
Ut
Förebygga diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling
Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja de risker för diskriminering,
trakasserier eller kränkande behandling som finns i just er verksamhet. Därför
ska arbetet riktas in på de risk- och problemområden som identifierats i
kartläggningen.
Både diskrimineringslagen och skollagen kräver att förskolan sätter mål och vidtar
konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Planen för likabehandlingsarbetet ska tydligt visa vad som
ska göras, vem som ska göra det, när det ska vara klart och hur de olika åtgärderna
ska utvärderas.
Det förebyggande arbetet utvecklas ständigt. Varje år kartläggs nuläget i förskolan
och fjolårets insatser utvärderas. Analysen ligger sedan till grund för det förebyggande
arbetet under kommande år.
Tänk på att
• både barn och anställda ska delta i utformning, genomförande och uppföljning
av det förebyggande arbetet
• det förebyggande arbetet ska bedrivas kontinuerligt, systematiskt och
målinriktat
• det förebyggande arbetet ska integreras i verksamheten och återspeglas i bland
annat förhållningssätt och pedagogiskt material.
Exempel på förebyggande åtgärd
Vår kartläggning visar att det mest är flickor som leker i dockrummet medan
pojkar mest leker i byggrummet. I intervjuerna uttrycker både flickor och pojkar
att de gärna skulle vara mer i båda utrymmena. Enskilda barn berättade att de inte
får delta i vissa lekar på grund av att de är flicka respektive pojke. Detta upplevdes
som mycket kränkande.
Mål
Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön.
De ska kunna välja lekar utifrån sina intressen utan att begränsas av traditionella
könsmönster. Inget barn ska bli utsatt för kränkningar.
Åtgärder:
• Vi går aktivt in i situationer där flickor utesluter pojkar från sina aktiviteter
med hänvisning till att de är pojkar och i situationer där pojkar utesluter
flickor.
• Vi möblerar om på avdelningen så att det finns ”rum i rummen”. Vi flyttar
leksakerna från dockrummet och byggrummet till stora lekrummet. På så vis
ska det bli lättare för barnen att kombinera olika lekar.
Lika rättigheter i förskolan | 43 (66)
Utvärdering
Vi utvärderar genom kontinuerliga observationer av barnens fria lekar i stora
rummet två gånger/vecka. Resultaten från observationerna presenteras på
personaldagen i december.
Ansvariga:
• På varje avdelning utses två anställda som ansvarar för ommöbleringen.
Arbetet ska vara genomfört i början av september.
• Förskolechefen gör ett schema som ska användas vid observationerna.
• Varje arbetslag upprättar en tidsplan för sina observationer för perioden
september-november. Resultaten från observationerna presenteras på
personaldagen i december.
• Samtliga anställda medverkar aktivt i de övriga åtgärderna.
Exempel på viktiga inslag i det förebyggande arbetet
Det förebyggande arbetet liknar i mångt och mycket det främjande arbetet. Men
det finns en distinkt skillnad. Förebyggande åtgärder sätts in på förekommen
anledning, det vill säga för att kartläggningen visat på risker och problem i
verksamheten.
Här ges några exempel på viktiga inslag i det förebyggande arbetet. Exemplen är
inte tänkta att ge en heltäckande bild av förskolans förebyggande arbete utan är just
bara exempel på vad som kan ingå. Varje förskola utformar förebyggande åtgärder
utifrån sin egen kartläggning.
Regler och rutiner
En viktig del av det förebyggande arbetet är att se över arbetssätt, rutiner och regler.
Se till att det inte finns strukturer som bidrar till diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. Utgå från de risk- och problemområden som identifierats
i kartläggningen och i utvärderingen av förra årets likabehandlingsarbete.
Planera verksamheten så att alla kan delta oavsett till exempel kön, religion eller
funktionsförmåga.
Nolltolerans mot nedvärderande språkbruk
Det ska alltid finnas nolltolerans mot nedvärderande språkbruk och jargong. Om
kartläggningen visar att det ändå förekommer – tydliggör förskolans nolltolerans.
Markera att det inte är okej att använda skällsord. Ha tät kontakt med föräldrarna
när ett barn talar nedsättande i relation till exempelvis sexuell läggning, etnisk
tillhörighet eller funktionsnedsättning.
Diskutera även de anställdas sätt att utrycka sig och om det kan uppfattas som
kränkande. Resonera i personalgruppen och tillsammans med barnen kring hur
språkbruket och i synnerhet kränkande jargong är kopplade till rådande normer
och värderingar.
Lika rättigheter i förskolan | 44 (66)
Säkra förskolan
Säkra förskolan så att barnen kan känna sig trygga. Utgå ifrån de platser som
barnen pekat ut som otrygga i kartläggningen. Det kan dels handla om att
förändra den fysiska miljön och dels om att stärka vuxennärvaron.
Agera direkt när det uppstår bråk och situationer där kränkningar förekommer.
Små barn har begränsad förmåga att överblicka det som händer och inse
konsekvensen av det egna beteendet. De behöver därför ofta vuxnas stöd för att
reda ut situationen.
Temakvällar för föräldrar
Det kan vara lämpligt att genomföra en temakväll för föräldrar om kartläggningen
har visat att det förekommit incidenter som rör en särskild diskrimineringsgrund.
Det kan till exempel vara bra att arbeta avdelningsvis med teman som homo-, bioch heterosexualitet, främlingsfientlighet och jämställdhet.
Konflikthantering
Visar kartläggningen på svårigheter i att hantera konflikter? I så fall kan personal
och barn behöva stöd i att utveckla sin förmåga att hantera konflikter.
Om konflikterna verkar ha sin grund i en avsaknad av närhet och gemenskap så
kan relationsfrämjande insatser mellan barn, som en medveten strategi i olika
aktiviteter, förebygga konflikter.
Uppmuntra barnens delaktighet
Upplever barnen att likabehandlingsarbetet är något som inte angår dem?
Att uppmuntra delaktighet är också ett sätt att förebygga diskriminering och
kränkande behandling. När barnen får vara delaktiga i att utforma förskolans
aktiviteter och påverka sitt eget handlingsutrymme ger det positiva effekter på
barnens syn på förskolan. Det stärker det sociala klimatet.
Mål och delmål
Det är viktigt att akuta problem åtgärdas skyndsamt. Om kartläggningen visat att
barn far illa måste det åtgärdas omedelbart.
Men det kan också finnas problem som kräver ett mer långsiktigt utvecklingsarbete och många förebyggande åtgärder på olika plan. Då är det bra att
formulera både ett slutmål att nå längre fram i tiden och ett antal delmål med
åtgärder som ska genomföras under året.
Lika rättigheter i förskolan | 45 (66)
ial
ter
a
m
ch
o
k
gi
tik
go
kri
da
e
m
r
P
at
No
lim
er
k
t
nd
u
ial
r
c
g
So
gs
rin
n
e
ne
in
im
pla
r
o
k
r
ten
Dis
i lä
ek de
d
p
ö
St
res vär
ka lika
r
ä
rst as
Fö r all
fö
Up
ptä
Ka
c
k
r
t
ris
läg
ke
g
n
Dis
r
ing
Tra
kri
sm
ka
m
s
e
i
s
n
tod
e
e
r
rin
ier
er
gs
oc
A
g
h
r
r
be
u
k
nd
rän
tss
er
ka
ät
t
n
,
de
rut
be
ine
h
r
a
An
oc
nd
h
a
lin
lys
reg
g
era
ler
Trakasserier och kränkande behandling
Upptäcka tidigt
Informera förskolechef och huvudmän
Utreda
Åtgärda
Följa upp och dokumentera
tlägg
ning
Foru
mule
ra ty
dliga
mål
Best
äm å
tgärd
er
Utse
ansv
ariga
När s
ka de
t ske
Hur s
?
ka åt
gärd
erna
utvä
rdera
s?
Åtgärder för akuta
situationer
Utgå
från
kar
a
rder
Utvä
er?
tgärd
å
h
c
o
mål
Nya
öra?
att g
r
a
v
K
ltat?
Resu
rder
åtgä
h
c
o
r
satse
iga in
l
t
m
Sa
te
arbe
rets
å
a
r
För
Förskolepersonal
Elever
Föräldrar
Före
bygg
Ka
r
tlä
gg
a
mj
ä
r
F
Åtgärda i akuta situationer
Det är viktigt att anställda i verksamheten tar alla signaler om trakasserier och
kränkande behandling på allvar – och agerar snabbt. Kränkningar upphör inte
automatiskt utan brukar istället öka om de inte aktivt motverkas.
Förskolan måste agera vid misstanke om att ett barn far illa. Personalen måste
skyndsamt se till att förhindra fortsatta kränkningar. Därför behövs fungerande
rutiner för att hantera akuta situationer. All personal ska känna till rutinerna,
liksom även barn och vårdnadshavare.
Erfarenheten visar att arbetet mot trakasserier och kränkande behandling har bra
effekt när det åtgärdande arbetet bedrivs i kooperativa arbetslag som består av
både förskollärare och annan personal i verksamheten.
Se till att
• all personal vet hur de förväntas agera vid misstanke om att ett barn utsätts för
kränkningar av något slag.
• barnen vet vilka rättigheter de har och vem de ska vända sig till när de själva
eller någon kamrat upplever sig vara utsatt.
• vårdnadshavare också känner till vilka rättigheter deras barn har och hur de ska
gå till väga vid misstanke om att barnet utsatts för kränkningar av något slag.
• det finns riktlinjer för uppföljning, utvärdering och dokumentation i det
enskilda fallet.
• ha särskilda rutiner för att hantera kränkningar som utförs av anställda.
• utvärdera rutinerna kontinuerligt. Fungerar de på ett effektivt sätt för att få
stopp på kränkningar? Eller behöver de revideras?
Förskolan måste utreda vad som hänt
Skyldigheten att utreda gäller så fort det kommer till förskolans kännedom att
det kan förekomma kränkningar. Det gäller oavsett hur ni får informationen,
alltså inte bara när det drabbade barnet eller barnets vårdnadshavare tar kontakt.
Förskolan måste även agera när informationen kommer från andra barn, när
anmälan sker anonymt eller om någon av förskolans anställda bevittnar en
händelse som skulle kunna vara kränkande för ett barn.
Det är viktigt att barnet tas på allvar när det visar tecken på att det blivit utsatt
för trakasserier eller kränkande behandling i någon form.
En utredning bör allsidigt belysa vad som inträffat och analysera orsakerna till
händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och
det eller de som kan ha kränkt. Det behöver bland annat föras samtal med alla
inblandade barn. I vissa situationer kan det vara tillräckligt att ställa några frågor
och genom svaren få händelsen klarlagd och därigenom utagerad. I komplicerade
fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta
fler barn samt personal.
Lika rättigheter i förskolan | 47 (66)
Först när alla inblandade har fått möjlighet att yttra sig och ge sin bild av vad som
har hänt kan förskolan objektivt bedöma situationen och analysera orsakerna till
det inträffade och planera lämpliga stödåtgärder. Även det barn som har kränkt
kan vara i behov av särskilda stödinsatser.
Förskolan ska anmäla varje ärende vidare till huvudmannen. Vid allvarliga fall av
kränkningar behöver förskolan också överväga om det finns anledning till att göra
en anmälan socialtjänsten.
Förskolans insatser inom ramen för utredningen bör alltid dokumenteras.
Åtgärder för att förhindra
fortsatta kränkningar som utförs av barn
Om det visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste förskolan
förhindra att de fortsätter. De åtgärder som förskolan vidtar grundas på utredningen
i det enskilda fallet. Åtgärderna bör riktas till både det eller de barn som utövat
trakasserierna eller kränkningarna och det barn som blivit utsatt.
Tänkbara åtgärder kan vara återkommande samtal med barn och deras
vårdnadshavare samt samtal som leds av personal med kompetens för uppgiften.
Personalen kan också vara extra observant ute på gården och förskolan kan sätta in
assistent eller resursperson för de barn som kränker.
Det är också viktigt att reflektera över om det enskilda fallet är en del av ett större
mönster. Kränkningar uppstår sällan som enskilda företeelser, utan är ofta resultatet
av normskapande processer som pågår i verksamheten. Förskolan bör därför
överväga om man behöver förändra strukturer och förhållanden på grupp- och
verksamhetsnivå. Det kan till exempel handla om omorganisation av grupper eller
om ett anpassat värdegrundsarbete på gruppnivå.
Åtgärderna behöver följas upp och utvärderas så att ni kan säkerställa att
kränkningarna upphör och inte upprepas. Om det visar sig att åtgärderna varit
otillräckliga måste andra eller kompletterande insatser genomföras till dess att
situationen blir varaktigt löst.
Det är viktigt att dokumentera vidtagna åtgärder och uppföljning. Om förskolans
ansvarstagande i ett enskilt fall ifrågasätts är det bra att ha dokumenterat vad som
har hänt och vad förskolan har gjort.
Lika rättigheter i förskolan | 48 (66)
Åtgärder för att förhindra fortsatta
trakasserier som utförs av anställda
Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för de
anställda att utsätta ett barn för trakasserier eller kränkande behandling. Detta
gäller för alla tänkbara former av kränkningar.
Ett barn som blir kränkt av någon anställd är i en särskilt utsatt situation eftersom de
befinner sig i beroendeställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför
som mycket allvarliga. Det är viktigt att förskolan agerar skyndsamt när det finns
misstanke om att ett barn kan ha blivit kränkt av någon anställd. Förskolechefen eller
någon med motsvarande ledningsfunktion bör ansvara för en sådan utredning.
Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt
att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört
trakasserierna eller kränkningarna. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns
en rad arbetsrättliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som
misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling.
De åtgärder som kan bli aktuella är:
• Varning (enligt LAS 30§)
• Omplacering (enligt LAS 7§)
• Uppsägning (enligt LAS 7§)
• Avsked (enligt LAS 18§)
Innan någon av dessa arbetsrättsliga åtgärder kan vidtas ska den anställdes
eventuella fackliga organisation kontaktas. Arbetsgivare bör också erbjuda den
anställde stödsamtal.
Rutiner för att informera uppåt i organisationen
Enligt skollagen måste förskollärare och annan personal göra en anmälan till
förskolechefen så snart de fått kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt
för såväl trakasserier eller kränkande behandling.
Förskolechefen är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till
huvudmannen. Det gäller alla kränkningar eller misstänkta kränkningar.
Det är viktigt att verksamheten har fungerande rutiner för att rapportera till
huvudmannen så att huvudmannen kan vara informerad och följa och bedöma
utvecklingen i varje enskilt fall av trakasserier eller kränkande behandling.
Huvudmannen har det yttersta ansvaret för arbetet mot kränkningar i förskolan
och kan uppmärksamma och rikta resurser till förskolor där det finns problem. På
så sätt kan huvudmannen utgöra ett stöd i likabehandlingsarbetet.
Kapitel 3:
Begrepp, regler och lagar
Detta kapitel behandlar följande centrala juridiska
begrepp och diskrimineringsgrunder:
Juridiska begrepp
•
•
•
•
•
•
•
diskriminering
trakasserier
kränkande behandling
repressalier
främjande
förebyggande
plan
Diskrimineringsgrunder
•
•
•
•
•
•
•
kön
könsidentitet eller könsuttryck
etnisk tillhörighet
religion eller annan trosuppfattning
funktionsnedsättning
sexuell läggning
ålder
Kapitlet tar även upp lagar och regler, skolformer som
omfattas och myndigheter som har ansvaret för tillsyn
av bestämmelserna.
Lika rättigheter i förskolan | 51 (66)
Juridiska begrepp
Diskrimineringslagen och skollagen skyddar barn mot diskriminering,
trakasserier, kränkande behandling och repressalier. Nedan förklaras dessa
begrepp. Skyddet gäller både för barn som finns i verksamheten och för barn
som söker till verksamheten.
Diskriminering
Diskriminering i förskolan innebär att ett barn missgynnas av skäl som
har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet
eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning,
funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner.
Det betraktas även som diskriminering om barnet blir särbehandlat och
det exempelvis har samband med en anhörigs sexuella läggning eller
funktionsnedsättning.
Lagskyddet omfattar också diskriminering som har samband med felaktigt
förmodad kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form
av makt hos den som utför diskrimineringen. I förskolan är det huvudmannen
eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte
diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.
Direkt och indirekt diskriminering
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt
koppling till exempelvis barnets kön. Det kan vara när en pojke går före en flicka
i antagningskön till en förskola med motiveringen att det redan går så många
flickor på den aktuella förskolan.
Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som
kallas indirekt diskriminering. Förskolans regler och rutiner kan verka vara
neutrala, men i praktiken kanske de missgynnar ett barn på ett sätt som har
samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning samt ålder.
Om en förskola till exempel har som regel att alla barn tar av sig sina huvudbonad
inomhus kan det handla om indirekt diskriminering av barn som bär religiösa
attribut såsom huvudduk, kippa eller turban. Om alla barn serveras samma mat,
kan förskolan indirekt diskriminera de barn som av religiösa skäl eller på grund av
allergi behöver annan mat.
Bristande tillgänglighet
Med bristande tillgänglighet menas att ett barn som har en funktionsnedsättning
missgynnas genom att förskolan inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder
Lika rättigheter i förskolan | 52 (66)
för att barnet ska komma i en jämförbar situation med ett barn utan denna
funktionsnedsättning. Exempel på tillgänglighetsåtgärder kan vara att utjämna
trösklar och ta in anpassade läromedel. Vilka åtgärder som är skäliga avgörs genom
en helhetsbedömning i det enskilda fallet.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om
ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande
behandling kan vara
• fysiska (slag, knuffar)
• verbala (hot, svordomar, öknamn)
• psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när barnet kommer)
• texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier).
Ett barn kan bli utsatt för trakasserier och kränkande behandling av såväl personal
som av andra barn.
Barn som upplever sig vara trakasserade eller på annat sätt kränkta av personal
är särskilt utsatta eftersom de befinner sig i beroendeställning. Kränkningar
som begås av personal måste därför betraktas som mycket allvarliga. Både
diskrimineringslagen och skollagen innehåller ett absolut förbud för förskolans
anställda att utsätta barn för trakasserier och kränkande behandling.
Trakasserier
Trakasserier är uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har
samband med
• kön
• könsidentitet eller könsuttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder.
Det är trakasserier även när ett barn kränks och det har samband med till exempel
en anhörigs funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck eller ålder.
Det betraktas också som trakasserier vid kränkningar som har samband med
felaktigt förmodad etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, och så vidare.
Trakasserier är en form av diskriminering.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell art. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om ovälkomna beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller
Lika rättigheter i förskolan | 53 (66)
bilder som är sexuellt anspelande och upplevs som kränkande. Det kan också
handla om sexualiserat språkbruk.
Det kan vara svårt att identifiera sexuella trakasserier bland barn i förskoleåldern.
Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte
präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis i samband
med doktorslekar.
Kränkande behandling
Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som
inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel handla
om att retas, frysa ut någon eller förstöra en kamrats leksak. Anställda kan kränka
ett barn genom en handgriplig och hårdhänt tillsägelse.
Utrednings- och åtgärdsskyldighet
Förskolan har enligt lag skyldighet att agera så snart någon i personalen får
kännedom om att ett barn kan vara sig utsatt för trakasserier eller kränkande
behandling. Förskolan ska utreda vad som har hänt och vidta åtgärder för att
förhindra fortsatta kränkningar. Det måste ske skyndsamt.
Förskollärare eller annan personal som får kännedom om händelser som kan
vara trakasserier eller kränkande behandling ska anmäla det till förskolechefen.
Förskolechefen är i sin tur skyldig att informera huvudmannen.
Repressalier
Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan negativ behandling på
grund av att barnet eller förälder har anmält förskolan för diskriminering eller
berättat att det förekommer trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller
även när ett barn medverkar som till exempel vittne i en utredning som rör
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
Främjande
Förskolan har en skyldighet att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter
för barn oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionsnedsättning och sexuell läggning.
Förebyggande
Förskolan ska också arbeta förebyggande för att förhindra att barn utsätts för
trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling.
Plan
Förskolan ska varje år upprätta en plan med översikt över de åtgärder som
behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter och dels förebygga och
förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande behandling.
Lika rättigheter i förskolan | 54 (66)
Inget krav på uppsåt
Det finns inget krav på uppsåt. Det gäller både för diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Ett barn eller anställd behöver alltså inte ha haft någon elak avsikt för
att göra sig skyldig till kränkande behandling eller trakasserier. Det är
effekten som avgör. Däremot måste personen ha viss insikt i att det
egna uppträdandet kan upplevas som kränkande. Det kan vara svårt
att bedöma om ett barn har den insikten. Därför är det viktigt att
personalen är observant och beredd att ingripa i konkreta situationer
och att förskolan bedriver ett förebyggande arbete.
I förskolan råder
• absolut förbud för personal att kränka, trakassera och diskriminera barn.
• handlingsplikt – förskolan måste utreda och få stopp på trakasserier och kränkande behandling av barn.
• krav på insatser för att främja barnens lika rättigheter och möjligheter.
• krav på åtgärder för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Ett barn kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det
ska kallas diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med
någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i lag.
Diskrimineringsgrunderna är tydligt definierade i diskrimineringslagen och vilar
på FN-konventionen om de mänskliga rättigheterna och barnkonventionen samt
EG-direktiven. De diskrimineringsgrunder som skyddas i lag är
• kön
• könsidentitet eller könsuttryck
• etnisk tillhörighet
• religion eller annan trosuppfattning
• funktionsnedsättning
• sexuell läggning
• ålder.
Lika rättigheter i förskolan | 55 (66)
Förskolor är skyldiga att bedriva ett målinriktat arbete för att främja barnens lika
rättigheter och möjligheter och för att förebygga och förhindra trakasserier på alla
grunder utom könsidentitet eller könsuttryck och ålder. DO rekommenderar ändå
att ni arbetar främjande och förebyggande även när det gäller dessa grunder. Ett
förebyggande arbete minskar risken för diskriminering och trakasserier.
Här följer en genomgång av de lagskyddade diskrimineringsgrunderna.
De exempel som beskrivs är tänkta som pedagogiska exempel för likabehandlingsarbetet i förskolan. Det är inte säkert att DO skulle driva dessa fall till domstol.
Kön
Enligt diskrimineringslagen avser diskrimineringsgrunden kön att någon är flicka
eller pojke, kvinna eller man. Även transsexuella personer, alltså personer som
har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån
diskrimineringsgrunden kön.
Lagen skiljer på diskrimineringsgrunderna kön och könsidentitet eller
könsuttryck. Det finns flera skäl till det och dessa skäl framförs i propositionen
Ett starkare skydd mot diskriminering. Ett av skälen är att det är viktigt att
bedriva ett målinriktat arbete med sikte på flickors och pojkars situation och
villkor i utbildningsväsendet.
Det är inte förenligt med diskrimineringslagen att tillämpa positiv särbehandling
vid tillträde till verksamheter som omfattas av skollagen.
Exempel på diskriminering och trakasserier som har samband med kön
• En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det
redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. (diskriminering)
• När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han
vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med
små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande ”Då kanske vi ska kalla dig
för Petra så att de andra inte tror att du är Fatima”. Hon berättar för de andra
barnen om det och alla skrattar åt Peter. (trakasserier på grund av kön)
Könsidentitet eller könsuttryck
I diskrimineringslagen används begreppet ”könsöverskridande identitet eller
uttryck”. DO har istället valt att använda ”könsidentitet eller könsuttryck” eftersom
lagens begrepp signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Med könsidentitet eller könsuttryck menar DO en persons identitet eller uttryck
i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat liknande förhållande med
avseende på kön.
Alla människor har könsidentitet och könsuttryck. Skyddet blir extra viktigt för
personer med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden eller periodvis
skiljer sig från könsnormen.
Lika rättigheter i förskolan | 56 (66)
Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner är
ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt bryter mot
tvåkönsnormen och samhällets föreställningar om hur kvinnor och män och
flickor och pojkar förväntas vara, se ut och bete sig. De som omfattas av skyddet
kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar
könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig
bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning.
Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Observera att
transsexuella personer omfattas av diskrimineringsgrunden kön.
Exempel på diskriminering eller trakasserier
som har samband med könsidentitet eller könsuttryck
Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och
kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära
klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta
henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade
att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till
byxor och får svaret: ”Det får vara någon måtta med tramset.” Pappan blir också
uppmanad att i fortsättningen klä Erik i ”riktiga kläder” eftersom några barn har
börjat reta henne för att hon bär klänning. (diskriminering och trakasserier)
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller
annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet – eller flera etniska tillhörigheter. En
person som är född i Sverige kan definiera sig som både svensk och till exempel
rom, same eller kurd. Var och en har rätt att definiera sin egen etniska tillhörighet
utifrån sin personliga bakgrund.
Exempel på diskriminering eller trakasserier
som har samband med etnisk tillhörighet
• En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger
förtur åt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför
segregerad barngrupp. (diskriminering)
• En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I
barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. (trakasserier)
Lika rättigheter i förskolan | 57 (66)
Religion eller annan trosuppfattning
Religionsfriheten är skyddad i såväl internationella konventioner som i svensk
grundlag. Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet.
Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro.
Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i
eller har samband med en religiös åskådning, till exempel ateism. De anses ha ett
naturligt samband med eller vara jämförbara med religion.
Exempel på diskriminering eller trakasserier som
har samband med religion eller annan trosuppfattning
• Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans
dagbarnvårdare säger ”Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där
bibelfanatiker?” (trakasserier)
• Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes
mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En
av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. (trakasserier)
Funktionsnedsättning
Funktionsnedsättning beskriver en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller
intellektuell funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid
födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsnedsättning
beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan
varierar beroende på situationen och miljön.
Funktionshinder är hinder som en icke funktionell miljö medför för personer med
funktionsnedsättning. Funktionshinder kan till exempel skapas genom att lokaler,
aktiviteter eller pedagogiskt material är otillgängliga för barn med funktionsnedsättning.
I en otillgänglig miljö kan funktionsnedsättningen innebära stora begränsningar
av funktionsförmågan, i en tillgänglig miljö är det inte säkert att funktionsnedsättningen innebär någon begränsning alls.
Funktionsnedsättningar kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka
livet på olika sätt. Som funktionsnedsättning räknas både sådant som syns, som att
man använder rullstol, och sådant som inte märks lika lätt, som exempelvis allergi,
ADHD och dyslexi.
Exempel på diskriminering eller trakasserier
som har samband med funktionsnedsättning
• Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror.
Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska
börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och
personalen har därför kunskap om denna. (diskriminering)
Lika rättigheter i förskolan | 58 (66)
• David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och
har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom
”Snubbelfot”. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några
åtgärder. (trakasserier)
Sexuell läggning
Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.
Exempel på diskriminering eller trakasserier
som har samband med sexuell läggning
• Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några
av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror
för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en ”äcklig”
storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att
reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. (trakasserier)
• Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt
mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper
med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och
skriva dit ”den andra tantens” namn. (diskriminering)
Ålder
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen
kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av
diskriminering som har samband med ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan.
Förbudet är dock inte absolut utan det finns vissa undantag.
Det är tillåtet att särbehandla av skäl som har samband med ålder
• vid tillämpning av bestämmelser som tar hänsyn till ålder i förskolan. En sådan
bestämmelse kan finnas till exempel i skollagen eller i någon annan förordning.
• om det finns ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och
nödvändiga för att uppnå syftet.
Förbudet mot åldersdiskriminering innebär inte heller att det i förskolan är
förbjudet att dela in barnen i åldersgrupper eller på annat sätt beakta deras ålder.
Exempel på trakasserier som har samband med ålder
• Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i
förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom
ofta för det. (trakasserier)
• Agnes pappa är mycket äldre än de andra barnens pappor. Agnes blir sårad när
de andra barnen skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de
fortsätter i alla fall. (trakasserier)
Lika rättigheter i förskolan | 59 (66)
Lagar och regler
DO har tillsyn över diskrimineringslagen och Barn- och elevombudet vid
Skolinspektionen har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande
behandling.
Regelverk
• Diskrimineringslag (2008:567)
• Skollag (2010:800)
• Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer
mot diskriminering och kränkande behandling
• Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och
förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS
2012:10).
För att bedöma vad som kan krävas av en plan mot diskriminering och kränkande
behandling har DO använt sig av både lagtexterna, förordningen och följande
propositioner som ligger till grund för lagarna.
• Proposition 2005/06:38, Trygghet, respekt och ansvar – om förbud mot
diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever
• Proposition 2007/08:95, Ett starkare skydd mot diskriminering.
Lika rättigheter i förskolan | 60 (66)
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs 1989.
Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som respekterar barnen i
alla sammanhang. Konventionen ska också stärka barns roll både i familjen och
i samhället i stort. Kapitel 6 i skollagen, Åtgärder mot kränkande behandling,
grundar sig bland annat på barnkonventionens artikel 2, 3, 6, 12, 19 och 28. Dessa
artiklar är därmed särskilt relevanta för likabehandlingsarbetet.
Artikel 2: Alla barn har lika värde och lika rättigheter. Inget barn ska
diskrimineras. Det innebär bland annat att barn inte får diskrimineras på grund
av exempelvis härkomst, funktionsnedsättning eller religion. Vidare får barn inte
diskrimineras i förhållande till vuxna eller andra barn.
Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet, i alla situationer där
åtgärderna på något sätt påverkar barn. Det gäller till exempel barnets utbildning,
välfärd och hälsa.
Artikel 6: Handlar om att skapa en miljö för barnet som ger bästa tänkbara
möjligheter till överlevnad och utveckling.
Artikel 12: Handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som gäller
barnet.
Artikel 19: Alla barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld,
utnyttjande och vanvård när de är i föräldrarnas, andra vårdnadshavares eller
annan persons vård. Samhället ska ha olika sociala program för att ge barnet och
den som har hand om barnet stöd, liksom på andra sätt arbeta förebyggande.
Artikel 28: Alla länder som skrivit under barnkonventionen ska verka för ordning
i skolan, utan att kränka barn och elevers värdighet.
Utdrag ur lagar och regler
som är aktuella för likabehandlingsarbetet finner du på
www.planforskolan.se.
Lika rättigheter i förskolan | 61 (66)
Verksamheter som ska bedriva
ett målinriktat arbete och upprätta planer
Skolväsendet
• Förskola
• Förskoleklass
• Grundskola
• Grundsärskola
• Specialskola
• Sameskola
• Gymnasieskola
• Gymnasiesärskola
• Kommunal vuxenutbildning
• Särskild utbildning för vuxna
• Utbildning i svenska för invandrare
• Fritidshem
Annan pedagogisk verksamhet
• Öppen fritidsverksamhet
• Öppen förskola
• Pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem
Särskilda utbildningsformer
• Internationella skolor
• Utbildning vid särskilda ungdomshem
• Utbildning för intagna i kriminalvårdsanstalt
• Utbildning vid folkhögskola som motsvarar utbildning i svenska för invandrare
• Utbildning för barn och elever som vårdas på sjukhus eller annan motsvarande
institution
Lika rättigheter i förskolan | 62 (66)
Myndigheter
Lika rättigheter i förskolan och webbverktyget planforskolan.se har tagits fram
av Diskrimineringsombudsmannen i samråd med Skolverket och Barn- och
elevombudet vid Skolinspektionen.
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
DO arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter – oavsett kön,
könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Telefon: Texttelefon: E-post: Webb: 08-120 20 700
08-120 20 820
[email protected]
www.do.se
Barn- och elevombudet (BEO)
Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns
och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande
behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och
företräda barnet i domstol. BEO informerar också om kap 6 i skollagen om
kränkande behandling och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas.
Telefon: E-post: Webb: 08-586 080 00
[email protected]
www.skolinspektionen.se/beo
Skolinspektionen
Skolinspektionen har tillsynsansvar över förskola, skola, vuxenutbildning och
andra verksamhetsformer omfattas av skollagen Det betyder att myndigheten
kontrollerar att kommunen eller den fristående skolan följer de lagar och andra
bestämmelser som gäller för verksamheten. Målet är en god utbildning i en trygg
miljö.
Telefon: E-post: Webb: 08-586 080 00
[email protected]
www.skolinspektionen.se
Skolverket
Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete.
Syftet är att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Alla elever har
rätt till en likvärdig utbildning. Myndigheten riktar sig till skolors huvudmän,
skolchefer, skolledare och anställda inom förskola, skola, vuxenutbildning och
andra verksamhetsformer omfattas av skollagen.
Telefon: E-post: Webb: 08-527 332 00
[email protected] eller [email protected]
www.skolverket.se
Lika rättigheter i förskolan | 63 (66)
Diskrimineringsombudsmannen (DO)
arbetar för lika rättigheter och möjligheter
och mot diskriminering som har samband
med kön, könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionsnedsättning,
sexuell läggning och ålder.
DO
www.do.se
Box 3686
103 59 Stockholm
Besök Torsgatan 11
Tel vxl 08-120 20 700
ISBN 978-91-980853-9-6
facebook.se/Diskrimineringsombudsmannen