Kvalitetsredovisning för
Vittra Sollentuna
Läsåret 2015-2016
Kvalitetsredovisning 2015/2016
Här kan du ta del av en
sammanfattning av vårt arbete
läsåret 2015/2016.
Bild rektor
Här finns våra resultat från året och
analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också
se vad vi tar sikte på inför 2016/2017
eftersom analyserna från det här året
mynnar ut i vår plan inför nästa år.
Välkommen,
Petra Lökkeberg
Tf Rektor, Vittra Sollentuna
Fakta om Vittra Sollentuna
Vittra Sollentuna startade1996. I vår verksamhet har vi grundskola från förskoleklass till årskurs 9. Vi
har i år haft 265 elever på skolan.
Vittra Sollentuna är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som idag driver 26 föroch grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia.
Vittras koncept
Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra
rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi
hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete
med våra barn och elever.
I stammen finns vår styrning. Här har vi våra
kärnvärden vilka ligger till grund för vårt
förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör.
Högre upp i stammen finns de nationella
styrdokumenten, med lagar, förordningar och
riktlinjer.
Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever
upp till de höga krav vi ställer på oss själva.
Alla dessa delar utgör tillsammans vårt
Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra
skolor och förskolor.
Vision
Ett starkt civilt samhälle med medvetna och
ansvarstagande medborgare som gör självständiga val.
Idé
Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och
lärande.
Drivkraft
Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar – det är
den bästa grunden för ett livslångt lärande.
Våra kärnvärden
Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas
ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma
miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt
vi gör.
Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror
på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra
elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att
vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel.
Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor.
Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna
att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss.
Styrdokument
Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och
fritidshemmets verksamhet.
Vår pedagogiska plattform
Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga
och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna
styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla
medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns
när vi utför våra uppdrag.
Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra
basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och
systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande
för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och
Vittras lärmiljö.
Vittrakultur
Individuell
utveckling
Samtida
undervisning
Vittras lärmiljö
Vittrakultur
I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är
genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och
elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara
ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma
metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och
daglig samling.
Individuell utveckling
Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en
plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån;
kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på
kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en
inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov.
Samtida undervisning
Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat
lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet,
vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare
kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra.
Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt.
Vittras lärmiljö
Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas
till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och
var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas
kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen
utomhus och har exempelvis ”ute-matematik”.
Systematiskt kvalitetsarbete
Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt
utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för
våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till
exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela
barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår.
Krav enligt skollag och läroplan
Enligt Skollagen 4 kap. 3 §
ska varje huvudman inom
skolväsendet på
huvudmannanivå
systematiskt och
kontinuerligt planera, följa
upp och utveckla
utbildningen. (2010:800)
Förskolechefen ansvarar för
att systematiskt och
kontinuerligt planera, följa
upp, utvärdera och utveckla
verksamheten. (Lpfö -98)
Rektorn ansvarar för att
skolans resultat följs upp och
utvärderas i förhållande till de
nationella målen och
kunskapskraven. (Lgr -11)
Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av rektor. Tillsammans
med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras
vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet.
Kvalitetsmått
När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter:
Funktionell kvalitet – i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna.
Upplevd kvalitet – hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten.
Fokusområden 2015/2016
I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden:
§ Stärka och tydliggöra Vittrakulturen
§ Kommunikation i relation
§ Attraktiv arbetsplats
§ Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse
§ Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete
§ Ansvarsfullt affärsmannaskap
Vittra Sollentuna grundskola
Personalen på skolan
Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster
Antal lärare med lärarlegitimation
Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster
Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster
Antal förstelärare
Arbetslag
Miniorerna
Juniorerna
Seniorerna
Antal elever
99
64
105
10,35
8,85
6
3
2
Åldrar
6-9
10-12
13-15
Skolan har ett ledningslag bestående av Tf. rektor Petra Lökkeberg samt biträdande rektor och
arbetslagsledare för seniorlaget Annalinn Borneskog, arbetslagsledare för miniorerna Marie Sten,
skolans administratör Fredrica Lundborg och skolans specialpedagog Anna Guldevall Lavö deltog i
ledningslaget fram till april då hon gick på föräldraledighet. Fram till och med februari var Fredrik
Boström rektor på Vittra Sollentuna.
Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska Simin Rodechi.Ghods, kurator Nathalie
Ringwall, skolpsykolog Annika Ehnsjö, skolläkare Stefan Holmstedt , socialpedagog Tove Öh samt
specialpedagog Anna Lavö och skolans rektor.
Den fysiska arbetsmiljön är viktig för oss i Vittra. Våra lokaler är öppna, ljusa och lärmiljön genomtänkt.
Syftet med en öppen planlösning är att den ska skapa översyn och ge en möjlighet för eleverna att
hela tiden ha kontakt med sina ämnespedagoger. En annan grundtanke inom Vittra är att eleverna ska
kunna välja att röra sig mellan olika rum och ämnen utifrån behov i sitt lärande. En gemensam stor
sal/studiehall finns för samtal, arbete i grupp eller individuella studier och möjliggör
ämnesövergripande arbeten. Under året har skolans bibliotek flyttats ut till den stora salen/studiehallen
och utökats med nya böcker.
Hela skolbyggnaden är omgärdad av en skolgård. Här finns fotbollsplan, basketplan och uppmålade
planer för rörelselekar. Terrängen runt skolhuset är kuperad och eleverna, framför
allt de yngre i
Miniorerna, nyttjar den till olika lekar. De äldre eleverna är ofta på fotbolls- och basketplanen. Skolan
har även en fotbollsplanen med anlagt konstgräs och den används mycket flitigt.
Vårt kvalitetsarbete i grundskolan
Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd
kvalitet.
Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp
kunskapsresultat och värdegrundsresultat.
Uppföljning av kunskapsresultat
Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen,
höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle
sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken
grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån
slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs
kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer
utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs
individuella utvecklingsplan.
Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en
sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i
årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och
korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9.
Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis
genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument,
till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna
granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på
elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en
indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex.
möjligheten till studiero och trygghet.
Upplevd kvalitet
Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan.
Uppföljning av den upplevda kvaliteten
Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga
föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att
ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där
de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta.
Svarsfrekvens från eleverna var 96 procent i oktober 2015 och 83 procent i februari 2016.
Svarsfrekvens från föräldrarna var 50 procent i oktober 2015 och 56 procent i februari 2016.
Kvalitetsmål för Vittra Sollentuna grundskola 2015/2016
Prioriterade mål 2015-2016
•
Eleverna på Vittra Sollentuna ska ges goda förutsättningar att lyckas i sin kunskapsinhämtning
och nå höga resultat. (LGR -11 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar
och inflytande, 2.7 Bedömning och betyg samt 2.25-28 Kunskap, valfrihet och trygghet).
Fokusområden: Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete, lärarskicklighet för ökad
måluppfyllelse, att stärka och tydliggöra Vittrakulturen och kommunikation i relation)
•
Som medarbetare på Vittra Sollentuna, ska du känna att du utvecklas i din profession, trivs
med dina kollegor och kan rekommendera din arbetsplats (LGR -11 2.1 Normer och värden.
Fokusområden: Attraktiv arbetsplats och lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse)
•
Som elev och förälder på Vittra Sollentuna ska du känna att du/dina barn får rätt utmaningar,
känner dig trygg och kan rekommendera skolan. (LGR -11 2.1 Normer och värden, 2.3
Elevernas ansvar och inflytande samt 2.25-28 Kunskap, valfrihet och trygghet.
Fokusområden: Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete, lärarskicklighet för ökad
måluppfyllelse och kommunikation i relation)
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
•
•
•
•
•
•
Genomfört diagnoser i SV/SVA (läsförståelse ligger till grund för övriga ämnen, t.ex. NO/SO)
och MA. Satsat på ämnet SVA.
Skolan har satsat på att ha en tydlig och gemensam lektionsstruktur
IKT används i högre utsträckning och vi använder tekniken för att bättre kunna individualisera
och utmana.
Kvalificerade samtal och Läslyftet används för att öka kompetensen bland medarbetarna
Våra kommunikationskanaler är tydliga och når alla på ett bättre sätt. Tydligare veckobrev,
rektorsbrev och övrig information
Vi har genomfört kulturbyggande aktiviteter för att stärka professionen och sammanhållningen.
Resultat, analys och planerade insatser
Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat
Varje arbetslag utvärderar kontinuerligt sitt arbete utifrån läroplanens olika delar.
Normer och värden
Vittra Sollentuna har fokuserat mycket på normer och värden för att skapa ett respektfullt klimat där
alla kommer till sin rätt. Varje morgon startas med en samling där man har möjlighet att fokusera på
värderingsfrågor. Samlingarna består bl.a. av reflektioner, samtal och övningar.
Under året har vi haft en socialpedagog anställd för att kunna arbeta med de sociala relationerna
utanför klassrummet. Socialpedagogen är en trygghet och står mycket för att det finns vuxennärvaro.
Hen blir en anknytningsperson som inte är kravställande när det gäller skolarbetet. Det har varit ett
lyckosamt arbete. Det märks genom att det är lugnare i stora salen och att vi uppmärksammat att
många elever söker upp socialpedagogen.
Vi också haft riktade insatser avseende normer och värden i vissa årskurser, som årskurs 3, 5 och 8.
Det har bestått av samtal, värderingsövningar. Skolan har under året haft pedagogiska projekt som
behandlar skolans förhållningssätt och ordningsregler. Eleverna reflekterar och gestaltar vikten av en
god kultur på skolan.
Elevernas ansvar och inflytande
Skolan har ett fungerande elevråd där eleverna har ett bra inflyttande. Varje klass har ett klassråd och
sedan har skolan ett gemensamt elevråd där representanterna lyfter sina tankar från klassen. Ett
exempel på att skolan använder elevrådet är att vi byter matleverantör till hösten och då har
representanter från elevrådet fått följa med och proväta för att vi sedan tog ett beslut om byte.
Eleverna planerar och utvärderar i sina Vittraböcker, fysiska och digitala och då reflekterar och
därmed påverkar eleverna sin egen undervisning.
Skola och hem
Under året har skolan blivit bättre på återkoppling avseende kunskapsuppföljningen då alla pedagoger
fyller i Schoolsoft (digital portal) på ett gemensamt och överenskommet sätt. Det gör att eleverna och
vårdnadshavare har haft bättre insyn i sina elevers kunskapsinhämtning. Detta arbete kommer
fortsätta under kommande läsår.
Skolan har en gemensam veckobrevsmall och skriver veckobrev som mailas och läggs upp på
Schoolsoft varje vecka.
Skolan bjuder in till föräldramöten, föräldramingel, föräldradialog och andra aktiviteter. Idag ser vi att vi
har få vårdnadshavare som närvarar vid dessa möten och på miniorerna gjordes en enkät för att fånga
hur skolan kan möta upp för att skapa mer delaktighet. Vi fick större framgång när vi bjöd in till
frukostmingel och drop-in då det är ett enkelt sätt för föräldrarna att samverka samtidigt som eleverna
kunde vara delaktiga.
Övergång och samverkan
Skolan har en rutin för inskolning av nya elever och överlämning av elever inom enheten samt de som
börjar utifrån och likaså om det är elever som byter till annan skola. Detta arbete kommer vi att
fortsätta att utveckla då det är av största vikt att eleverna får möjlighet att komma till sin rätt från första
start på Vittra Sollentuna.
Skolan och omvärlden
Skolan arbetar i samtiden och sträva ständigt mot att plocka in omvärlden. Skolan åker på utflykter
utifrån vilka teman de arbetar med.
Skolan har haft samarbete med Indra- tjejjour med fokus på normer, genus och
självkänsla/självförtroende för de äldre eleverna. I samma syfte har skolan haft samarbete med
föreningen Frisk och Fri. Vi ser detta som ett långsiktigt arbete då vi märker att eleverna mår bra att få
möjlighet till individuella samtal och coachning om som stärker självkänslan.
Bedömning och betyg
Skolan har ett tydligt årshjul som visar på när vi gör avstämningar vilket sker vid fyra tillfällen under
året. Under året har skolan arbetat med sambedömning i såväl enstaka ämnen utifrån att behörighet ej
är uppfylld men också över skolorna då vi har samlat flera skolor för sambedömning. Våra
ämnespedagoger som har genomfört nationella prov har under våren deltagit i
sambedömningssmöten med ämnespedagoger från andra Vittraskolor, allt för att säkerställa ett
rättssäkert bedömningsförfarande. Vi har vid föräldramöten och via veckobrev informerat våra elever
och deras föräldrar om när och hur vi gör bedömningar. I seniorlaget bjöd vi in till ämnesmingel för att
kunna möta upp ev. frågor.
Vi ser att skolan har utvecklat systematiken avseende bedömning och betyg. I samband med att en
pedagog slutade i seniorlaget ser vi att det har uppstått glapp med underlag och bedömning och detta
är något vi ser över framåt. Skolan kommer att arbeta vidare med rutinerna och säkerställande av
betyg och bedömning.
I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet,
arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken ”Studiemiljö”. Så här blev
resultatet hos elever respektive föräldrar:
Studiemiljö – elever
Studiemiljö – föräldrar
Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera
om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken
”Undervisning”. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar:
Undervisning – elever
Undervisning – föräldrar
Jämförelse elever – föräldrar – lärare
Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete.
Kvalitetsmål:
Eleverna på Vittra Sollentuna ska ges goda förutsättningar att lyckas i sin kunskapsinhämtning och nå
höga resultat. (LGR -11 2.1 Normer och värden, 2.2 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande,
2.7 Bedömning och betyg samt 2.25-28 Kunskap, valfrihet och trygghet. Fokusområden: Medvetet och
systematiskt elevhälsoarbete, lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse, att stärka och tydliggöra
Vittrakulturen och kommunikation i relation)
Vi ser att eleverna upplever att de kan påverka sin undervisning vilket är bra, skolan har arbetat
tydligare med Schoolsoft och återkoppling till elever och vårdnadshavare. I seniorerna har lärarna lagt
upp uppgifter kopplade till matriserna vilket gjorde att återkoppling har skett kontinuerligt under året.
Dessutom sker läxhjälpen för hela skolan, den har pågått under året och har varit ett bra stöd för att
återkoppla formativt ytterligare, bidragit till ökade kunskaper stärkt självförtroende hos eleverna. Den
har gett elever, lärare och föräldrar trygghet och vi kommer att fortsätta med läxhjälp.
Ett glädjande resultat är att eleverna och deras vårdnadshavare upplever att de får bättre information
om hur det går för eleverna i skolan. Vår övertygelse är att det tydliga arbetet med matriserna och
återkopplingen till elev och vårdnadshavare i Schoolsoft är en framgångsfaktor.
Upplevelsen av områdena trygghet, respekt och arbetsro skiljer sig kraftigt mellan föräldrar/elev och
lärare. Lärare har ur vuxenperspektiv ett annat sätt att se på trygghet – det negativa språkbruk vi
jobbar hårt för att få bort är ur vuxenperspektivet en faktor som bidrar till otrygghet. Eleverna däremot
resonerar att detta är på skämt, även om de ofta uttrycker att det sårar dem. Sammantaget handlar
tryggheten och respekten till viss del om barnperspektiv/vuxenperspektiv. Till hösten kommer skolan
att skapa en trygghetsgrupp för att arbeta för än mer respektfullt bemötande och främst att inget barn
ska känna sig utsatt under sin skolgång.
Eleverna i seniorerna uttrycker att de inte har någonstans att vara och då ”hänger” de i stora salen. Till
hösten satsar vi på att göra i ordning ett uppehållsrum för att gå eleverna till mötes och på så sätt
skapa en mer harmonisk atmosfär.
Studieron är en utmaning vilket både elever, vårdnadshavare och lärare har signalerat i enkäten. Vi
ser också att det kan påverka negativt studiemotivationen för en del elever. Därför har vi under våren
fokuserat på att styra vår socialpedagog till den stora salen. Detta har fallit väl ut, då socialpedagogen
har hunnit fånga oroliga elever innan en situation hinner utvecklas till en konflikt. Vi behöver till nästa
läsår se över rastvaktschemat samt fortsätta arbeta nära våra vårdnadshavare. Effekten av vår
intensifierade arbete med vårdnadshavarna ledde i slutet av vårterminen till en lugnare atmosfär och
högre studiemotivation hos flertalet elever.
På miniorerna har skolan skapat anpassade och avskilda arbetsplatser för att skapa ytterligare
möjligheter till arbetsro. Detta har gett gott resultat då det skapar fler möjligheter till bra
kunskapsinhämtning.
För att förbättra miljön i matsalen har miniorerna förändrat strukturen så att förskoleklassen äter i
klassrummet och miniorerna börjar lunchen med 5 tysta minuter. Denna förändring har bidragit positivt
till elevernas matsituation. Dessutom har vi gjort förändringar i lärmiljön i klassrummen för att skapa
bättre lärmöjligheter och arbetsro för eleverna. Även detta arbete har fallit väl ut.
Vi ser att det är nödvändigt att arbeta vidare med studieron och ser att det är av stor vikt att alla elever
blir studiemotiverade. Inför detta läsår har vi tagit fram en tydlig plan, studieron är ett av skolans
fokusområden.
När nya elever börjat på skolan har lärarna tillsammans med specialpedagog gjort kartläggning i
svenska/SVA (läsförståelse ligger till grund för övriga ämnen, t.ex. NO/SO) och matematik. Detta har
gjort att lärarna har fått en bättre bild av elevens kunskapsnivå och behov och kunnat ge rätt
undervisning från början. Det visar sig också i svaret på enkäten att elev och vårdnadshavare anser
att lärarna informerar bättre om vad eleverna behöver.
Under året har lärarna haft en tydlig lektionsstruktur vilket skapat bättre enhetlighet och information om
vad eleven behöver kunna. Det har gett gott resultat och skolan kommer att arbeta vidare med den så
att alla lärare håller den, även de nyanställda.
Under året anställdes en IKT-pedagog i miniorerna(årskurs 1-3) och vi ser tydligt att arbetslusten har
ökat där, främst i årskurs 1 och 3. Det märks genom att eleverna gärna vill utmanas ytterligare.
Under året har skolan satsat på kvalificerade samtal för att öka kompetensen och samsynen bland
lärarna. En av Vittras verksamhetsutvecklare har under vårterminen haft uppdrag i seniorlaget för att
arbeta med relationsbyggande och helhetssyn i syfte att få alla elever känna att de kommer till sin rätt
och når goda resultat.
I miniorernas arbetslag har skolan haft tillgång till centralt anställda utvecklingslärare, detta för att
utveckla arbetslaget i undervisningsmetoder avseende matematik. Arbetet har fallit väl ut bland lärarna
som har utvecklat sin metodik och pedagogik. Miniorlaget har under läsåret genomgåt
kompetensutveckling inom läslyftet vilket har lett till att medarbetarna har blivit mer medvetna av valet
av texter, som etnicitet, maktstrukturer. Skolan har fortsatt stöd i höst från utvecklingslärarna kopplat
till miniorlaget och kommer att starta upp läsåret med läsa-/räknaplan med hjälp av utvecklingslärarna
i både svenska och matematik.
I resultatet ser vi ett glädjande siffror avseende förskoleklassen då vårdnadshavare upplever att
skolan förbereder eleverna för fortsatt skolgång. I förskoleklassen har mycket arbete lagts ned på att
få en välfungerande grupp då våra elever kommer från många olika förskolor, idag är det en mycket
fin och sammansvetsad grupp.
Kunskapsresultat
Sammanfattande översikt, kunskapsresultat 2015-2016
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9
Andel (%) behöriga till gymnasiet
Meritvärde år 9
Totalt
91,3%
47,62%
95%
95%
258
Flickor
90%
22,22%
90%
90%
261
Pojkar
92,31%
66,67%
100%
100%
256
2014
94%
100%
241
249
2015
75%
82%
241
248
2016
95%
95%
258
269
Resultat åk 9, över tid
Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid
Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid
Meritvärde, sett över tid – baserat på 16 st betyg
Meritvärde, sett över tid – baserat på 17 st betyg
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs
Ämne
Måluppfyllelse åk 3
Måluppfyllelse åk 6
Bild
100%
95%
Engelska
100%
80%
Hem- och konsumentkunskap
100%
Idrott
100%
85%
Matematik
91%
61%
Moderna språk
100%
Musik
100%
100%
NO
100%
Biologi
Ingår i NO
80%
Fysik
Ingår i NO
85%
Kemi
Ingår i NO
66%
SO
100%
Geografi
Ingår i SO
100%
Historia
Ingår i SO
95%
Religion
Ingår i SO
90%
Samhällskunskap
Ingår i SO
100%
Slöjd
100%
100%
Svenska
94%
100%
Svenska som andraspråk
100%
87%
Teknik
Ingår i NO
100%
Måluppfyllelse åk 9
100%
95%
100%
100%
95%
100%
100%
95%
95%
95%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
100%
Nationella prov årskurs 3
Svenska åk 3
Antal elever
Antal flickor
Antal pojkar
23
10
13
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
60%
80%
46%
Matematik åk 3
Antal elever
Antal flickor
Antal pojkar
23
10
13
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
21%
20%
23%
Korrelation nationella prov åk 6 och 9 och betyg
På Vittra Sollentuna har korrelationen varit god mellan Nationella prov och betyg. Det vi också ser är
att när skolan har erbjudit mer förberedelse och repetition har resultatet blivit något bättre än betyget
då betyget väver in helheten. Under året har skolan haft ett tydligt och systematiskt fokus på
uppföljning och mitterminsbedömningar för att hinna upptäcka vilka kunskaper och förmågor eleverna
behöver utveckla innan slutbetyget sätts. Det gör att resultaten har ökat under året på ett tydligt sätt,
främst för årskurs 9. Det skolan behöver förbättra till kommande läsår, utifrån elevernas återkoppling,
är provplaneringen så att det inte uppstår toppar för eleverna.
När det gäller årskurs 6 ser vi ett behov av att satsa på matematikundervisningen och NO till nästa år
då det är relativt låga resultat i både NP och i betygen. Vi kommer att ha en pedagog anställd via
Teach for Sweden och i vissa årskurser ge eleverna extra undervisning. Vi har en förstelärare i
matematik och NO vilket hjälper skolan att utveckla undervisningen.
Salsavärde
För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar
betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas
utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands
samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars
utbildningsnivå.
Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse
för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan.
2010
16
2011
5
2012
22
2013
22
2014
15
2015
17
Upplevd kvalitet
Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är.
Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad
förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola.
Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra.
Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan.
Upplevd kvalitet – elever
Upplevd kvalitet – föräldrar
Kvalitetsmål:
Som elev och förälder på Vittra Sollentuna ska du känna att du/dina barn får rätt utmaningar, känner
dig trygg och kan rekommendera skolan. (LGR -11 2.1 Normer och värden, 2.3 Elevernas ansvar och
inflytande samt 2.25-28 Kunskap, valfrihet och trygghet. Fokusområden: Medvetet och systematiskt
elevhälsoarbete, lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse och kommunikation i relation)
Avseende nöjd kundindex ser vi en ökning över tid på Vittra Sollentuna vilket är en positiv progression.
När det gäller eleverna har de ökat mycket avseende rekommendationsgraden vilket vi ser är ett
resultat av att många nya elever beskriver att de tycker att Vittra Sollentuna är bättre än tidigare skola.
En orsak till att skolans resultat över tid ökar är att skolan har blivit mycket tydligare och enhetligare i
sin kommunikation med vårdnadshavare. Veckobreven läggs på Schoolsoft och mailas till
vårdnadshavare. Rektor skriver ett brev i varje period för att hålla vårdnadshavare informerade om hur
skolans verksamhet i stort är och vilka åtgärder skolan vidtar.
Även om skolan över tid ökar är det fortfarande låga värden då NKI ligger under 60 och det är något vi
kommer att arbeta med för att öka ytterligare. Den viktigaste aspekten är att ha en kontinuitet och
stabilitet över tid och det ligger i vårt fokus. Det är då skönt att skolan inte har alltför stora förändringar
i lärarkåren till hösten och att det är stabila arbetslag.
Kvalitetsmål för Vittra Sollentuna grundskola 2016/2017
Funktionell kvalitet:
Att eleverna i årskurs 3, 6 och 9 når kunskapsresultaten och att alla elever i årskurs 9 får betyg,
Lgr 11 2.7 att eleverna utvecklar större ansvarstagande för sina studier, 2.2 Skolan ska ansvara för att
eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och
samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas
harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans
verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i
helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i
sina olika former
Framgångsrika och respektfulla relationer som skapar goda förutsättningar för lärandet Lgr 11,
2.1 att eleverna respekterar andra människors egenvärde, där läraren ska medverka till att utveckla
elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste
gruppen
2.3 att eleverna tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö där läraren ska förbereda
eleverna för delaktighet och medansvar och för de rättigheter och skyldigheter som präglar ett
demokratiskt samhälle
Upplevd kvalitet:
Öka NKI - genom en god, stabil och professionell verksamhet ska skolans elever och
vårdnadshavare arbetar gemensamt för att vårdnadshavare och elev ska bli nöjdare-
2.4 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa
möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Läraren ska samverka med
och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och
hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens
integritet.
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017
•
•
•
•
•
•
•
•
Tydliga planer för att öka arbetslust och närvaro inne i klassrummen
Fokusera på värdegrundsarbetet så att alla elever känner sig respekterade för den de är
Trygghetsgrupp där EHT, elevrepresentanter och ledning ingår
Gemensam lektionsstruktur på alla pass
Återgå till fysisk Vittrabok i alla årskurser, där eleverna planerar och reflekterar.
Ha ett tydligare rastvaktsschema för årskurs 4-9
Ansvarspedagoger och lärare ansvarar gemensamt för elevhälsokonferenser där
ansvarspedagogen alltid är den som har helhetsperspektivet.
Plan för samverkansaktiviteter med vårdnadshavare
Vittra Sollentuna fritidshem
Personalen på fritidshemmet
Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster
Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster
Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster
Fritidsgrupp
Fritids F-3
Fritidsklubben
Antal barn
100
31
3,5
0,1
0
Åldrar
6-9
10-12
Fritidshemmet var under året organiserat enligt följande:
Morgon: 06:30-8:30
Eftermiddag: 14:00-17:45
Fritidshemmets lokaler är gemensamma med skolan, men från och med denna vår finns det ett rum
som är vikt, organiserat och anpassat för fritidsverksamheten. Lokalerna är ljusa och rymliga.
Utemiljön består av en skolgård som innehåller fotbollsplan, basketplan och uppmålade planer för
rörelselekar samt klätterställning, gungor och räcken. Terrängen runt skolhuset är kuperad och
eleverna nyttjar den till olika lekar. Kvalitetsarbete i fritidshemmet
Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och
Upplevd kvalitet.
Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar
kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje
period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och
samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad
vi gör bra och vad vi behöver utveckla.
Upplevd kvalitet
Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje
år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla- och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla
Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att
det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om
åtgärder som vi ska vidta.
Kvalitetsmål för Vittra Sollentuna fritidshem 2015/2016
Prioriterade mål 2015/2016:
• Fritidshemmet ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt
vilja och lust att lära.
(Lgr-11 Kap. 2.1 och 2.2. Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse).
• Vi ska utveckla och förbättra kommunikationen mellan personalen i fritidsgruppen, på hela
enheten och med vårdnadshavare.
(Lgr-11 2.4 Skola och hem samt 2.5 Övergång och samverkan. Fokusområde: Kommunikation
i relation.) • Vi ska utarbeta en tydlig handlingsplan för fritidshemmet som innehåller en ansvarsfördelning
och en struktur för aktiviteter och kommunikation i syfte att utveckla fritidsverksamheten och
den röda tråden mellan skola och fritidshem.
(Lgr-11 2.5 Övergång och samverkan. Fokusområde: Stärka Vittrakulturen och Ökad
lärarskicklighet.)
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
§
§
§
§
§
§
§
§
Tillsatt en samordnare som håller fritidshemmet enligt plan och med fokus
Tydligare kommunikationskanaler med ett veckobrev från fritidshemmet
Vi gör mer saker tillsammans både i professionen som utanför arbetet
Tydligare veckoplaneringar med en aktivitetstavla
Kommunicerat via facebook för att nå ut internt och externt
Har förbättrat kvalitén i aktiviteterna skolan erbjuder så att samverkan med skola tydliggörs
samt lagt på ett tydligare perspektiv runt elever i behov av särskilt stöd
Förbättrat arbetet med att bemöta föräldrar vid hämtning och lämning för att skapa trygghet
och professionalism.
Utvecklat en meningsfull struktur och kultur för barnen på fritidshemmet
Resultat, analys och planerade insatser
Funktionell kvalitet
Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden.
Normer och värden
Då vi har samma lärare som arbetar såväl dagtid i skolan som under eftermiddagen på fritidshemmet,
finns samma normer och värderingar under elevernas hela skoldag. Detta har möjliggjort en tydlighet
som vi ser som mycket positiv och resultatet är att vår fritidsverksamhet präglats av trygghet och
ömsesidig respekt.
På fritidshemmet har skolan satsat mycket på värdegrundsarbetet då det blir av största vikt när det
inte är uppstyrda scheman. Detta har bland annat gjorts genom ett projekt om vänskap som mynnat ut
i ett drop in-fika på Barnens dag. Detta var mycket uppskattat av vårdnadshavare, elever och
pedagoger.
Fritidshemmet har också haft samlingar och pass där man har reflekterat över betydelsen av ordet
värdegrund, min roll i gruppen. Diskrimineringslagen har man arbetat med utifrån fritidselevernas
mognad.
Elevernas ansvar och inflytande
Som komplement till skolans elevråd, har fritidshemmet fritidsråd 1 gång i månaden. Där har eleverna
goda möjligheter att tycka till och påverka fritidshemmets verksamhet. Exempel är att de har påverkat
skolgårdens utformning och miljö. Skolan byggde en fotbollsplan med konstgräs. Via fritidsrådet
planeras månadskalas och aktiviteter. På fritidsrådet kan barnen påverka vilka aktiviteter
fritidshemmet ska erbjuda och planera, därefter finns det möjlighet för eleverna att välja aktivitet.
Skola och hem
Skolan har en gemensam veckobrevsmall och fritidshemmet skickar varje fredag ut veckobrev till
föräldrarna via e-post, dessa läggs också ut på SchoolSoft. Individuell information lämnas vid
hämtning och lämning.
Fritidsverksamheten har också bjudit in vårdnadshavare på Drop-in, vilket var en populär aktivitet.
Framgångsfaktorerna för föräldrasamverkansformer är att lägga aktiviteter i samband med hämtning
och lämning då fler föräldrar har möjlighet att delta samtidigt som aktiviteterna kan involvera både
elever och föräldrar.
Övergång och samverkan
Fritidspersonalen deltar i gemensamma skolmöten som skolan med start våren 2016 lagt utanför
elevtid för att alla pedagoger ska kunna delta och skapa goda samverkansformer. Fritidssamordnaren
deltar på vissa UF-dagar för att gå helhetsperspektivet. Fritidshemmet har haft ett par planeringsdagar
där arbetslagsledare för miniorerna deltar och håller i för att hålla den röda tråden. Som exempel har
fritidshemmet och grundskolan haft ett gemensamt värdegrundsarbete som handlar om bland annat
vänskap och respekt. Varje fredag har fritids ett möte där miniorernas arbetslagsledare deltar. Vi ser
att vi vill utveckla detta ytterligare för att skapa goda förutsättningar för ett helhetstänk som vi vet
gynnar eleverna.
De nya fritidsbarnen fångar vi upp extra så att de får en tydlig övergång till verksamheten. Skolan har
en rutin för inskolning av nya elever och överlämning av elever inom enheten samt de som börjar
utifrån och likaså om det är elever som byter till annan skola.
Skolan och omvärlden
Fritidshemmet åker på olika utflykter utifrån olika traditioner, temaarbeten och utifrån vissa
internationella dagar. Detta fokuseras speciellt på loven då barnen är på fritidshemmet hela dagar.
Utflykter till närområdet har som exempel varit walking the park – för att lyfta nyttan av promenaden.
Andra exempel på utflykter är Armémuseét, livrustkammaren och Gunnes gård (Vikingagård). Att åka
iväg är mycket uppskattat bland fritidsbarnen.
Upplevd kvalitet föräldrar
Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar är med fritidshemmets verksamhet.
Analys:
Under året har mycket insatser lagts på helhetsgreppet på fritidshemmet. I januari anställdes en ny samordnare
som tog greppet om att utveckla och sýstematisera verksamheten. Då gjordes en tydlig handlingsplan för
fritidsverksamheten som sedan kontinuerligt har följts upp. Det märks tydligt på fritidshemmet att verksamheten
styrdes upp under våren då eleverna vill vara där, de har aktiviteter att göra och vårdnadshavare uttrycker att
fritidshemmet har blivit mycket bättre. Till hösten vill vi ta det till en djupare nivå.
Även om fritidshermmet har satsat på en tydligare kommunikation är det något vi behöver utveckla ytterligare. Det
syns då medlet ligger på 6,4 i index och vi har fortfarande ett arbete framför oss för att öka kundnöjdheten
ytterligare. Det är av största vikt att alla vårdnadshavare känner sig trygga då de lämnar sitt barn på Vittra
Sollentuna. Fritidsledarna upplever att kommunikationen vid hämtning och lämning är har förbättrats under året.
Det fritids behöver arbeta vidare är vår kommunikation vid hämtning och lämning, främst med hur, vad, när och
vem som kommunicerar med vårdnadshavare för att det ska gynna barnet och bygga goda, förtroendefulla
relationer med vårdnadsharana i längden.
Fritidshemmet har arbetat för att öka den sociala samvaron och lusten att lära genom en tydlig planering för
veckorna som kommer. Detta kommuniceras i veckobrevet och fritids har fått positiv feedback av
vårdnadshavarna och eleverna. Det kommuniceras också på en aktivitetstavla för att eleverna lättare ska ha
möjlighet att i god tid göra sina val. Vi kommer dock att utveckla detta arbete genom att börja fritidsdagen med
samlingar för att på så sätt informera eleverna om vad som händer på eftermiddagen innan fritidspasset börjar.
När det gäller normer och värden har kvalitén på fritids ökat, eleverna upplevs tryggare och fritidsledarna tar tag i
eventuella situationer som uppstår omedelbart. Det som har upplevts otryggt har laget fokuserat på och vidtagit
åtgärder. Som exempel har det kommit fram att eleverna kännt sig otrygga på baksidan av huset och därför har vi
omfördelat hur skolgården används för att säkerställa god vuxennärvaro. Fritidspersonalen har fått föreläsning om
lågaffektivt bemötande vilket har lett till mer situationanpassat bemötande av pedagogerna. En ytterligare analys
är att genom att vi har styrt upp arbetspassen har vi skapat en lugnare arbetsmiljö och god förutsägbarhet för
elever och fritidspersonal.
Fritids har haft ett nära samarbete med EHT i vissa elevärenden för att skapa en röd tråd och samsyn kring dessa
barn, vilket fallit väl ut.
Kvalitetsmål för Vittra Sollentuna fritidshem 2016/2017
Funktionell kvalitet:
Framgångsrika och respektfulla relationer som skapar goda förutsättningar för lärandet Lgr 11,
2.1 att eleverna respekterar andra människors egenvärde, där läraren ska medverka till att utveckla
elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste
gruppen
Upplevd kvalitet:
Öka NKI - genom en god, stabil och professionell verksamhet ska skolans elever och
vårdnadshavare arbetar gemensamt för att vårdnadshavare och elev ska bli nöjdare2.4 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa
möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Läraren ska samverka med
och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och
hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens
integritet.
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017
•
•
•
•
•
•
Fokusera på värdegrundsarbetet så att alla elever känner sig respekterade för den de är
Trygghetsgrupp där EHT, elev och ledning ingår
Ansvarspedagoger och lärare ansvarar gemensamt för elevhälsokonferenser där
ansvarspedagogen alltid är den som har helhetsperspektivet. Fritidspersonal deltar eller ger
sin bild.
Starta fritidsdagen med en samling för att skapa mer information och påverkansmöjligheter till
eleverna
Fokus på att hela fritidslaget har en samsyn av Lgr 11 och det nya avsnittet i läroplanen
Ta fram en plan för samverkansaktiviteter med vårdnadshavare
Vittra Sollentuna Medarbetare
Tf. Rektor är Petra Lökkeberg, som har examen från Rektorsprogrammet vid Stockholms Universitet
2013. Hon har också 8 års erfarenhet av rektorsuppdraget i Vittra.
Skolan har ett ledningslag bestående av Tf. rektor Petra Lökkeberg samt biträdande rektor och
arbetslagsledare för seniorlaget Annalinn Borneskog, arbetslagsledare för miniorerna Marie Sten,
skolans administratör Fredrica Lundborg och skolans specialpedagog Anna Guldevall Lavö deltog i
ledningslaget fram till april då hon gick på föräldraledighet. Fram till och med februari var Fredrik
Boström rektor på Vittra Sollentuna
Totalt är vi 28 medarbetare på Vittra Sollentuna.
Kvalitetsmål för Vittra Sollentuna medarbetare
2015/2016
1. Som medarbetare på Vittra Sollentuna, ska du känna att du utvecklas i din profession, trivs med
dina medarbetare och kan rekommendera din arbetsplats (Ökad NMI)
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
§
§
§
§
§
§
§
-
§
För att möjliggöra att dela kunskaper med varandra och växa i vår profession har vi arbetat
med kvalificerade samtal och haft läslyftet.
En verksamhetsvecklare från huvudkontoret har kopplats på junior/seniorlaget för att coacha
och handleda laget till att ha samsyn och verktyg när de möts på tuffa situationer.
Pedagogiska relationen låg i fokus.
Vi har haft medarbetarsamtal med alla medarbetare under året vilket de var nöjda med enligt
medarbetarundersökningen.
För att stärka samarbetet mellan olika arbetslag har vi gjort gemensamma aktiviteter, haft
skolmöten där fritidshemmet ingår och haft samkväm.
Året avslutades med en gemensam konferens för alla lärare på konferensanläggning.
Som ett led i att förebygga stress och ohälsa har vi lyssnat och sett över åtgärder framåt
För att stärka varje medarbetare i sin roll och sitt uppdrag har vi under året genomfört en rad
kompetensutvecklande insatser:
Nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning med
utgångspunkt i läroplanerna och Vittras pedagogiska plattform.
Skolans ledningslag har deltagit i Vittras interna utvecklingsdagar, kvalitetsforum.
En arbetslagsledare har deltagit vid Vittras interna ledarskapsutvecklingsprogram.
Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag, Vittradagen, i
år med fokus på lågaffektivt bemötande av barn och elever samt samtida undervisning.
Resultat, analys och planerade insatser
En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs
är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö,
medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av
respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI),
ledning, engagemang och attraktivitet.
Medarbetare i grundskola och fritidshem
Kvalitetsmål:
Som medarbetare på Vittra Sollentuna, ska du känna att du utvecklas i din profession, trivs med dina
medarbetare och kan rekommendera din arbetsplats (LGR -11 2.1 Normer och värden.
Fokusområden: Attraktiv arbetsplats och lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse)
Det som är tydligt är att över tid stärks skolans NMI vilket är en positiv utveckling. Dessvärre är det
fortfarande låga resultat. Ett bidragande faktor kan vara att skolan över tid haft ett antal rektorsbyte.
Detta år skedde ett rektorsbyte vilket påverkat personalgruppen. Nu till avslutningen skapades det ett
lugn och lärarna gick på ledighet med en positiv känsla inför hösten.
Det senaste 1 ½ åren har vi sett en kraftig minskning i omsättning av pedagoger vilket är ett gott
tecken. Vi satsar framåt på att bygga team och starka relationer med de kompetenta medarbetare vi
har på skolan. Det som också visar sig tydligt är att medarbetarna uppskattar varandra och det håller
på att byggas en god samverkanskultur i lagen och mellan lagen. Framåt ska vi fokusera på att stärka
teamen ytterligare genom bland annat ett projekt som riktar sig till hela personalgruppen på temat
hälsosam arbetsplats under ledning av en extern coach och rektor.
I vår analys ser vi att lärarna har haft utmaningar i arbetet med några elever som utgjort en rejäl
utmaning. Det har lett till en insats med fokus på ansvarsbiten och framgångsrika relationer. Vi
behöver fortsätta det påbörjade arbetet som genomfördas i våras med stöd av Vittras
verksamhetsutvecklare för att bygga vidare på den verktygslådan som lärarna ska använda sig av i
situationer där eleverna utmanar oss. Det är ett kompetent arbetslag som lyckas väl med
kunskapsuppdraget.
Vi har haft möten med fokus på rutiner och ansvarsområden, detta för att medarbetarna ska ha
trygghet och mandat i att fatta beslut när situationen så kräver. Lärarna har upplevt detta positivt varför
vi kommer att arbeta vidare med frågan om ansvar och befogenheter till nästkommande läsår.
Vi kan se att det har funnits brister i samarbetet över laggränserna. Detta gör att förståelsen för
varandra minskar. Sedan i januari har vi omarbetat konferensschemat för att möjliggöra
fritidshemmets deltagande vid skolmötena och därmed bygger en bättre helhetskänsla på enheten.
Likaså genomfördes gemensamma aktiviteter där all personal på skolan deltog. Framåt behöver vi
arbeta vidare för att skapa en stark ”vi-känsla” på hela enheten.
Under året har vi haft olika mötesforum i syfte att öka lärarskickligheten. Som exempel kvalificerade
samtal, läslyftet, möten med centralt anställda utvecklingslärare och verksamhetsutvecklare. På
fritidshemmets UF-dag hade vi föreläsning om lågaffektivt bemötande. Dessa olika forum har varit
lärande och utvecklande då lagen tillsammans har reflekterat och fått nya verktyg för undervisningen
och för relationsbyggande med eleverna. Vi kommer att fortsätta att ha olika forum för att utveckla
lärarskickligheten och framåt är planen att auskultera varandra i undervisningen, samt att biträdande
rektor har i sitt uppdrag att auskultera och leda det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Vi ser vikten av att vi under våren har satsat på medarbetarna genom gemensamma aktiviteter. I maj
hade skolan en gemensam kompetensdag med alla Vittraskolor och även den skapade en god ”vi”känsla. Vi ser att resultatet av att avsluta läsåret med att åka till kursgård med lärarna föll mycket bra
ut. Efter en orolig vår skapades det ett lugn, hopp och laddat arbetslag. Det som var styrkan förutom
att skolan var på annan ort var att vi tillsammans analyserade och tog fram utvecklingsområden. Allt
för att skolans lärare ska komma tillbaka med ett gemensamt ägarskap.
Kvalitetsmål för Vittra Sollentuna medarbetare
2016/2017
Öka NMI genom att du som medarbetare känner styrkan i att arbeta i ett välfungerande
team, med tydliga arbetsfördelningar och befogenheter. Du är stolt över att arbeta på
en lärande plats Lgr11 2.8 undervisningen och elevhälsans verksamhet utformas så att eleverna
får det särskilda stöd och den hjälp de behöver och samarbetsformer utvecklas mellan
förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande,
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017
•
•
•
•
Förflytta ansvar och ägarskap ut i verksamheten genom bland annat samarbeta och skapa
tydliga rutiner mellan pedagog och EHT
Ha teambuilding och enhetsspecifika aktiviteter för medarbetare
Genomföra auskultation för att utveckla det kollegiala lärandet
Ta fram rutiner, ordningsregler och ansvarsområden
