Kvalitetsredovisning för Vittra Västra hamnen Läsåret 2015-2016 Kvalitetsredovisning 2015/2016 Vi har under läsåret arbetat med att utveckla studiero och förbättra undervisningen samt att utveckla ledarskapet i klassrummet. Välkommen att ta del av summeringen av vårt verksamhetsår 2015-2016! Här finns våra resultat från året och analyser vi gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna från det här året mynnar ut i vår plan inför nästa år. Välkommen, Jonas Rying Rektor, Vittra Västra hamnen Fakta om Vittra Västra hamnen Vittra Västra Hamnen startade 2002. Vi har tillstånd att bedriva verksamhet för barn och elever från 616 år. Detta läsår har vi haft den stora glädjen att få ansvara för 33 barn i förskoleklass och 180 elever i grundskolan. Vittra Västra hamnen är en grundskola belägen nära grönområden och vattnet vid Öresund. Skolan ligger i Västra hamnen i Malmö kommun som har cirka 320 000 invånare. Vi har barn från alla Malmös stadsdelar samt en del kranskommuner vilket innebär att vi har barn med olika socioekonomiska förutsättningar. Vittra Västra Hamnen är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som i dag driver 26 för- och grundskolor runt om i Sverige. Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia, Sveriges största koncern för utbildning och lärande. Vittras koncept Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete med våra barn och elever. I stammen finns vår styrning. Här har vi våra kärnvärden vilka ligger till grund för vårt förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör. Högre upp i stammen finns de nationella styrdokumenten, med lagar, förordningar och riktlinjer. Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever upp till de höga krav vi ställer på oss själva. Alla dessa delar utgör tillsammans vårt Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra skolor och förskolor. Vision Ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. Idé Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Drivkraft Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar – det är den bästa grunden för ett livslångt lärande. Våra kärnvärden Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt vi gör. Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel. Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor. Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss. Styrdokument Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och fritidshemmets verksamhet. Vår pedagogiska plattform Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns när vi utför våra uppdrag. Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och Vittras lärmiljö. Vittrakultur Individuell utveckling Samtida undervisning Vittras lärmiljö Vittrakultur I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och daglig samling. Individuell utveckling Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån; kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov. Samtida undervisning Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet, vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra. Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt. Vittras lärmiljö Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen utomhus och har exempelvis ”ute-matematik”. Systematiskt kvalitetsarbete Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår. Krav enligt skollag och läroplan Enligt Skollagen 4 kap. 3 § ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. (2010:800) Förskolechefen ansvarar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. (Lpfö -98) Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. (Lgr -11) Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av rektor. Tillsammans med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet. Kvalitetsmått När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter: Funktionell kvalitet – i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna. Upplevd kvalitet – hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten. Fokusområden 2015/2016 I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden: Stärka och tydliggöra Vittrakulturen Kommunikation i relation Attraktiv arbetsplats Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete Ansvarsfullt affärsmannaskap Vittra Västra hamnen grundskola Personalen på skolan Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster Antal lärare med lärarlegitimation Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster Antal förstelärare Arbetslag Förskoleklass (och fritids) Minior/junior Senior Antal elever 33 69 111 12,4 11 0 13,6 2 Åldrar Åk 0 Åk 1-5 Åk 6-9 Rektor är Jonas Rying, nytillträdd sedan augusti 2016. Jonas påbörjade rektorsprogrammet våren 2014 med planerad examen 2017. Han har en gymnasielärarexamen sedan 2003. Skolan har ett ledningslag bestående av rektor, biträdande rektor, tre arbetslagsledare samt administratör. Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska på 50 procents tjänst, kurator på 30 procent, skolpsykolog på 20 procent, skolläkare på 10 procent, specialpedagog på 100 procent, samt skolans biträdande rektor och rektor. Skolan var under året organiserad i arbetslag enligt följande: Ett arbetslag för pedagoger med tillhörighet åk 1-5 med en arbetslagsledare. Antal elever 69, antal medarbetare 13. Förskoleklassen (och fritidsverksamheten) har under våren haft en egen arbetslagsledare. Antal elever: 33, antal medarbetare: 5. Ett arbetslag för pedagoger med tillhörighet år 6-9 med en arbetslagsledare. Antal elever: 111, antal medarbetare: 11. Arbetslagen har mötestid en gång i veckan à två timmar. En av timmarna är med inriktning elevhälsa, där lagen arbetar med framför allt förebyggande och främjande faktorer samt planering och anpassning av undervisning med uppföljning. Den andra delen av arbetslagsmötet har handlat om nuläge och praktiska frågor men även strategi och planering framåt. Övrigt Skolans lokaler är från början kontorslokaler som anpassats till funktionella och ändamålsenliga undervisningslokaler. Lokalerna är fördelade i tre plan. Plan ett och två är undervisningslokaler som består av sju rum och en stor öppen sal som kallas studiehall. Varje studiehall är utrustad med ett mindre pentry med tillgång till vatten och förvaring. Det finns fyra toaletter på vardera plan. Plan tre består i huvudsak av matsal, aula och ett mottagningskök samt två toaletter. Skolan ligger i ett expanderande bostadsområde med stora grönområden alldeles intill. Området ligger en bit utanför stadskärnan och har närhet till affärer, restauranger och kollektivtrafik. Vi har goda kommunikationer till de flesta stationer belägna i staden, vi har närhet till hav och strand samt till en idrotts- och badanläggning. Kockum fritid ligger cirka 500 meter från skolan. Inför läsåret 15/16 byggdes hem- och konsumentkunskapsmoduler och underhåll av golv och målningar av väggar utfördes. Under nästa läsår förbättras musik- och slöjdsalarna. Utemiljön gör det möjligt att vistas och undervisa utomhus. Området är begränsat och avskärmat och det är enkelt och säkert att röra sig med elever utanför skolans område. Vårt kvalitetsarbete i grundskolan Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp kunskapsresultat och värdegrundsresultat. Uppföljning av kunskapsresultat Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen, höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs individuella utvecklingsplan. Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9. Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument, till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex. möjligheten till studiero och trygghet. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan. Uppföljning av den upplevda kvaliteten Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Svarsfrekvens från eleverna var 86 procent i oktober 2015 och 88 procent i februari 2016. Svarsfrekvens från föräldrarna var 44 procent i oktober 2015 och 68 procent i februari 2016. Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen grundskola 2015/2016 En stimulerande lärmiljö med välfungerande och kvalitativ undervisning. Styrda raster i den mån att vi har rastvakter med en aktiv vuxennärvaro som visar och hjälper elever in i aktiviteter och öppnar för interaktion mellan elever. Studiero samt ordning och reda. Respekt mellan elever. Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Vittra Västra hamnen har under läsårets gång arbetat med en handlingsplan för att få upp kvalitén i verksamheten. Det har inneburit följande: Verksamhetsutvecklare inom Vittra har auskulterat och observerat pedagogers undervisning. Förstelärare har auskulterat och observerat pedagogers undervisning. Skolpsykolog har handlett arbetslag i pedagogiska diskussioner samt arbetat med i specifika elevärenden. Central specialpedagog från Vittra har handlett arbetslagen i pedagogiska diskussioner samt arbetat med elevhälsan i specifika elevärenden. Organisationspsykolog har handlett ledningslaget för att sätta upp strategiska mål på kort och lång sikt. I takt med ett förstärkt ledarskap har studieron och ordningen ökat. Vi har arbetat med styrda rastvaktsaktiviteter och kombinerat med en ökad vuxennärvaro har detta lett till större respekt mellan elever. Gemensamma likabehandlingsteman för alla elever på skolan varje vecka Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat Inom varje arbetslag utvärderar vi kontinuerligt under året vårt värdegrundsarbete som en del av vårt systematiska kvalitetsarbete. Under ledning av rektor utförs arbetet av medarbetare samt elever och deras vårdnadshavare. Här följer en sammanfattning för hela grundskolan avseende självskattningsarbetet. Normer och värden Skolan har en uppstartsperiod under de första fyra veckorna på läsåret där pedagoger och elever arbetar med värdegrundsarbetet för att sätta kulturen och gemenskapen på skolan. För andra året i rad har vi arbetat med gemensamma likabehandlingsteman för alla elever på skolan varje vecka. Vittra Västra hamnen har även två likabehandlingsgrupper, en med pedagoger och en likabehandlingsgrupp för elever och vuxna. En av våra pedagoger har under läsåret hållit i föreläsning och workshop i ämnet normkritik för pedagogerna. Klassråd och elevråd hanterar även frågor med syfte att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och eget personligt ansvar. Elevernas ansvar och inflytande På skolan finns ett elevråd med elevrådsrepresentanter från varje klass. Klassrepresentanter väljs av sin klass. Elevrådet träffar rektor/biträdande rektor och diskuterar skolfrågor tre gånger per termin. Två gånger per termin träffas även matrådet för att diskutera matfrågor. Innan elevråd och matråd hålls klassråd för att representanterna ska kunna ta med sig hela klassens synpunkter. Vi har en likabehandlingsgrupp med pedagoger och elever som träffas och diskuterar Planen mot kränkande behandling och diskriminering. När det gäller elevernas ansvar för sitt eget lärande så får de tydlig återkoppling om var de befinner sig och vart de ska. Utvärdering av pass samt egna insatser med analys av självskattning sker kontinuerligt i Vittraboken. Under IUP-samtalen sätter eleven mål själv, tillsammans med pedagoger och vårdnadshavare och kan på det sättet påverka sitt lärande. Skola och hem Vårdnadshavare informeras fortlöpande på Schoolsoft om sitt/sina barns skolgång, planering, kunskapsutveckling och resultat. Varje vecka skickar ansvarspedagogen ut ett brev till vårdnadshavare med information om hur veckan har varit och vad som kommer nästa vecka. Vårdnadshavare bjuds in till föräldramöte 1 gång per termin för att diskutera skolfrågor och träffa pedagogerna. 1 gång per termin håller ansvarspedagogerna också IUP-samtal med elever och vårdnadshavare. Vi har ett föräldraråd som träffas 3 gånger per termin tillsammans med rektor/biträdande rektor och diskuterar frågor som rör skolan. I år har mycket fokus legat på skolans handlingsplan under mötena med föräldrarådet. Varje år har vi en kulturafton. Då tar elever och vårdnadshavare med sig mat från sitt hemland. Maten avsmakas sedan av alla. I år var det även musik- och idrottsuppträdande samt en föreläsning av en elev om rymden. Vi har även haft drop in-vernissage under våren där några klasser har fått möjlighet att visa upp vad de gjort för sina föräldrar. Övergång och samverkan Samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem är en naturlig del eftersom verksamheterna ligger nära varandra och personalen är densamma. Vittra Västra hamnen har samarbete med förskolor och gymnasiala utbildningar i Malmö stad. Särskilt uppmärksammas elever i behov av särskilt stöd och personligt överlämnande till gymnasiet sker med föräldrars medgivande när elever fått sitt slutgiltiga besked om antagning. Vi har haft mer samverkan över stadierna under våren. Våra förstelärare på seniorplan har auskulterat hos pedagoger på miniorplan. Vår NT-utvecklare på seniorplan har gett tips och idéer till pedagogerna i förskoleklassen om hur teknik och NO-ämnena bättre kan inkluderas. Läslyftet har också gett pedagoger en möjlighet att samverka mellan stadierna. Skolan och omvärlden Vi har haft besök av olika föreläsare under läsåret. Elever från Thorén Business School och S:t Pauli har hållit föreläsningar om psykisk ohälsa samt hur det är att vara tjej på ett teknikprogram, som en del i vårt samarbete med de gymnasiala utbildningarna. Vi har även samverkan med Latinskolans musikprogram, vilket innebär sång och musik samt kulturell upplevelse. Skolan har haft besök av United sisters som pratade med elever på högstadiet. Ung fritid Västra hamnen har varit på besök och informerat om den nybyggda fritidsgården i området dit alla våra elever är välkomna. Innan jul gick en grupp elever från skolan tillsammans med vår musikpedagog Luciatåg på två vårdhem i närområdet. Vi har samverkan med arbetslivet i form av praoperioder som finns utlagda under högstadietiden. Och eleverna har haft samtal med studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledaren har även varit till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser. Bedömning och betyg På hösten och våren görs mitterminsavstämningar i Schoolsoft där elevernas kunskapsnivåer stäms av och eventuella betygsvarningar redovisas i Schoolsoft. Vårdnadshavare kontaktas av ansvarspedagog för att informera om den aktuella situationen. Lärarna gör kontinuerliga bedömningar i Schoolsoft och pratar med eleverna om deras kunskapsutveckling. I miniorlaget används även individuella samtal med självbedömning inom matematiken. I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet, arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken ”Studiemiljö”. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Studiemiljö – elever Studiemiljö – föräldrar Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken ”Undervisning”. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar: Undervisning – elever Undervisning – föräldrar Jämförelse elever – föräldrar – lärare Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete. Resultaten för våra elever och föräldrar har gått ner något från föregående år. Men våra elever känner sig fortsatt trygga i skolan. Legitimationskrav och omsättning av personal har i en övergångsperiod påverkat den upplevda kvaliteten negativt. På grund av detta upprättades en riktad handlingsplan. Vi har jobbat intensivt med våra prioriterade mål och vår handlingsplan under vårterminen. Detta har framförallt inneburit en förstärkning av ledarskapet i klassrummet, vilket i sin tur lett till en ökad nöjdhet hos våra medarbetare och vi ser en ökad nöjdhet hos vårdnadshavare och elever. I jämförelsen ovan kan vi se att pedagogerna upplever att den nuvarande verksamheten är av högre kvalitet än vad elever och vårdnadshavare ser. Denna diskrepans beror med största sannolikhet på en fördröjning av de pågående insatser som skett under årets gång. Vi behöver hitta sätt att synliggöra våra insatser och bygga kontinuitet. Vi kan se att elever, föräldrar och lärare är eniga i att arbetsro och trivsel behöver förbättras. Föräldrar och elever anser även att respekten mellan elever behöver öka. Vi ser även att vi inte når fram i vår kommunikation, därför kommer vi under uppstartsperioden att gå igenom resultaten för våra elever och föräldrar, ta fram nya prioriterade mål och presentera våra planerade insatser inför det nya läsåret. Kunskapsresultat Sammanfattande översikt, kunskapsresultat 2015-2016 Totalt 75% 90,9% 92,3% 92,3% 246,8 Flickor 72% 85,7% 92,9% 92,9% 253 Pojkar 77% 93,3% 91,7% 91,7% 239,6 2014 64,7% 82% 230 236,1 2015 61% 78% 214 219 2016 92% 92% 246,8 256,9 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6 Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9 Andel (%) behöriga till gymnasiet Meritvärde år 9 Resultat åk 9, över tid Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid Meritvärde, sett över tid – baserat på 16 st betyg Meritvärde, sett över tid – baserat på 17 st betyg Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs Ämne Måluppfyllelse åk 3 Måluppfyllelse åk 6 Bild 100 100 Engelska 95 100 Hem- och konsumentkunskap 100 Idrott 95 100 Matematik 75 95 Moderna språk 100 Musik NO Biologi Fysik Kemi SO Geografi Historia Religion Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik 100 100 Ingår i NO Ingår i NO Ingår i NO 100 Ingår i SO Ingår i SO Ingår i SO Ingår i SO 100 100 Ingår i NO 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 95 Måluppfyllelse åk 9 100 92 100 92 92 100 100 92 92 92 92 96 96 92 100 92 100 Nationella prov årskurs 3 Svenska åk 3 Antal elever Antal flickor Antal pojkar 19 7 12 Andel (%) som nådde alla mål Andel (%) som nådde alla mål Andel (%) som nådde alla mål 74 71 75 Matematik åk 3 Antal elever Antal flickor Antal pojkar 19 7 12 Andel (%) som nådde alla mål Andel (%) som nådde alla mål Andel (%) som nådde alla mål 58 71,5 50 Korrelation nationella prov åk 6 och 9 och betyg Åk 6 I engelskan har 93,8% fått samma ämnesbetyg som resultat på nationella provet. I matematik har 31,8% av eleverna fått ett högre betyg. För några av eleverna skiljer det bara enstaka poäng från att komma upp en ny betygsgräns på NP och därefter har eleverna klarat av andra bedömningsuppgifter på ett bättre sätt och därmed visat att de kan. I svenskan har 52,6% högre ämnesbetyg än provbetyg. Här har det handlat om enstaka delar i nationella proven där elever fått ett sämre resultat vilket dragit ner provbetyget. Dock har eleverna kunnat visa prov på dessa färdigheter under terminen och har därmed kunnat få ett högre betyg. År 9 I ämnet svenska har 33% av de elever som gjorde nationella proven ett högre slutbetyg än provbetyg. Även här har det handlat om enstaka delar i nationella proven där elever fått ett sämre resultat vilket dragit ner provbetyget. Dock har eleverna kunnat visa prov på dessa färdigheter under terminen och har därmed kunnat få ett högre betyg. I matematiken har 28% av eleverna kunnat visa med hjälp av andra bedömningsuppgifter att de klarar gränserna för ett högre betyg. Även här har flera av eleverna varit en eller två poäng från en nivågräns. Även i NO-ämnet har elever varit mycket nära en nivågräns och kunnat visa med hjälp av andra uppgifter att de ska ha ett högre betyg. 43,5% har fått ett högre slutbetyg än provbetyg. Eleverna som fått ett högre betyg har gjort extraprov för att visa att de uppfyller kraven för ett högre betyg. I historia har 72% av eleverna fått ett högre slutbetyg än provbetyg. Nationella proven i historia hölls i maj månad och eleverna har inte läst historia sedan början av höstterminen. Slutbetygen baserar sig på betyg tidigare år, samt det arbete eleverna gjorde under slutet av vårterminen då många arbetade med just ämnet historia och där kunde visa prov på de kunskaper som krävs för ett högre betyg. Engelskan 16,6% högre, här har eleverna fått komplettera med uppgifter av liknande karaktär under de sista veckorna för att nå det betyg som eleven visat gällande vissa förmågor. I åk 6 och åk 9 klarar över 90% alla kunskapskrav och 92% är också behöriga till gymnasiet. I åk 9 når två elever inte målen. I åk 6 är det om två elever som inte når kraven i varsitt ämne med pågående insatser över tid räknar med att dessa elever kommer att uppnå kunskapskraven. Eleverna i åk 6 har haft en extra resurs med sig i ansvarsgruppen för att stötta upp och hjälpa till och det kommer att fortsätta med detta nästa år. För eleverna i åk 3 är matematiken svårast, 75% av eleverna når kunskapskraven i matematik. Vi kommer att jobba ännu mer med anpassat material, synliggjorda planeringar som eleverna kommer att använda, begreppslistor, problemlösning och resonerande och kommunikativa former, individuella samtal med självbedömning och formativ bedömning. Nästa läsår kommer eleverna i åk 4-6 har mer matematik undervisning än tidigare år. Salsavärde För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars utbildningsnivå. Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan. 2010 10 2011 -4 2012 2 2013 -9 2014 -10 2015 -16 Upplevd kvalitet Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är. Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola. Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra. Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan. Upplevd kvalitet – elever Upplevd kvalitet – föräldrar NKI, rekommendationsgrad och trivselgrad har sjunkit hos både elever och föräldrar sen förra läsåret. Anledningen till de lägre resultaten är legitimationskravet som har inneburit en omorganisation som i sin tur har lett till en omsättning av pedagoger under höstterminen. Under vårterminen gjorde vi en stor satsning på bland annat matematikpedagog, idrottspedagog, fler resurspedagoger samt anställde en pedagog för att vara ansvarig för fritidshemmet och förskoleklasserna för att öka kvaliteten på skolan. Detta har gett effekt och vi märker att många elever och vårdnadshavare är mer nöjda och trivs bättre. Handlingsplanen som bland annat syftade till att öka ledarskapet i klassrummet har också gett effekt. För att öka nöjdheten och kvalitén kommer vi under nästa läsår fortsätta att ha fler resurspedagoger kopplade till grupperna, en fortsatt satsning på matematiken i smågrupper samt auskultationer från förstelärare. För att läsa om vidare insatser läs under rubriken planerade insatser. Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen grundskola 2016/2017 Funktionell och upplevd kvalitet Ordning och reda. Under nästa läsår kommer vi att fortsätta arbeta med struktur, kontinuitet och ordning och reda där våra pedagoger kommer att sätta upp gemensamma ramar för skolans kulturarbete. Respekt mellan elever. Vår kvalitetsundersökning visar att elever och vårdnadshavare fortfarande upplever att respekten mellan elever är låg, därför blir detta även ett prioriterat mål till nästa läsår. Information mellan skola och hem. Vi har sett i jämförelseanalysen att diskrepansen är alldeles för stor mellan vårdnadshavare, elever och pedagoger gällande den upplevda kvaliteten. För att minska diskrepansen i dessa frågor kommer vi under nästa läsår satsa på en tydligare och närmare kommunikation mellan skola, elever och hem. Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Under läsår 16/17 kommer planerade insatser kopplas till vårt systematiska kvalitetsarbete vilket innebär att våra gemensamma mål utvärderas varje period. Resultaten kopplas till undervisningen, där vi kan omsätta känslan av vad respekt är: språkbruk, kroppsspråk, inställning, tanke, handling. Arbetet kommer att bedrivas av vår likabehandlingsgrupp ut till undervisningen och utvärderas och analyseras tillsammans med eleverna i samband med utvärdering av pass och egen insats, i arbetet med att alla elever ska äga sin lärprocess. Detta arbete kommer att kräva nära samarbete med hemmen, med löpande information kring hur deras barn/eleverna upplever nuläget, i dialog med eleven. I enhetlighet med arbetet kring normer och värden kommer vi att arbeta ännu mer tydligt kring ramverk och regelverk, för elever, föräldrar/vårdnadshavare och pedagoger och övriga medarbetare. Regler och förhållningssätt följs upp löpande med korta tidsintervall som är bestämda på förhand. Vi kommer att ha utvärdering med elever, föräldrar och pedagoger i mitten och i slutet av terminen, under både höst- och vårtermin. Till läsåret 16/17 kommer vi satsa på att förtydliga ordningsregler och förhållningssätt både i och utanför klassrummen. Dessa gemensamma regler ska både synliggöras visuellt och värdemässigt bland våra gemensamma ytor. Vittra Västra hamnen fritidshem Vittra Västra hamnens fritidshem har daglig verksamhet för barn som går i förskoleklass samt årskurserna 1-6. Under året har vi haft glädjen att ha ca 90 barn i fritidsverksamheten. Personalen på fritidshemmet Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster Fritidsgrupp Fritids Antal barn 90 3,1 0 0 Åldrar F-6 Fritidshemmet var under året organiserat enligt följande: Vittra Västra hamnen har en fritidsansvarig som haft fullt fokus på fritidshemmet under vårterminen. Övrig personal arbetar som resurspedagoger och lärare under skoldagen och följer sedan med till fritidsverksamheten på eftermiddagen. Vi har samma pedagog som öppnar fritids varje dag för kontinuitet. Likadant har vi haft en pedagog som stänger alla dagar. Vi har arbetat på att utveckla kommunikationen mellan hem, skola och fritidshem då resultatet i Stora kvalitén föregående år var lågt. Vi kan se att nöjdheten hos vårdnadshavare har ökat, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar. De insatser som gjorts under året med extra personal, tydligare innehåll i verksamheten och ett aktivt arbete för att få en ökad känsla av att vara en enhet börjar ge resultat. Vårdnadshavare och personal uttrycker alla en större känsla av trygghet och struktur. Vi kommer fortsätta att arbeta med olika åtgärder under nästa läsår för att än mer kunna fokusera på innehållet och syftet med fritidshemmet. Fritidshemmets lokaler är desamma som skollokalerna. Verksamheten bedrivs i studiehallen och i flera klassrum och grupprum. Vi har lagt in olika fasta, styrda aktiviteter i olika rum så som spel, "tyst rum" och pingis. Utomhusverksamheten består av olika valbara och frivilliga aktiviteter som olika bollsporter, styrda lekar och fri lek. Vi har en skolgård som erbjuder varierad lek och olika sociala samspel men vi använder även de grönområden vi har direkt utanför skolgården. Där finns också flera små skogsdungar som ger möjligheter till olika typer av lek, experiment och upptäckarlusta. Vi har en liten kanal som också ger fina möjligheter att följa livet i vatten och naturens växlingar på nära håll. Kvalitetsarbete i fritidshemmet Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet och Upplevd kvalitet. Funktionell kvalitet Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys. Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla. Upplevd kvalitet Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla och Stora Kvaliteten. De riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta. Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen fritidshem 2015/2016 Året 2015-2016 hade vi på Vittra Västra Hamnens fritidshem följande mål: Fritidshemmet ska sträva efter öka känsla av struktur, ordning och reda. Fritidshemmet genomför årsplanering, planering över studieperioder med koppling till skolans planering, mål samt Lgr11. (Lgr11 kap 2.1 Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Fritidshemmet ska sträva efter en god kommunikation mellan hem, fritidshem och skola. Övergången mellan skola och fritidshem sker i samverkan mellan pedagoger och fritidshemspersonal. Verksamheten på fritidshemmet har tydliga kopplingar till skoldagen och vice versa. Barnen har känslan av en samlad skoldag med fritidshemmet inkluderat. (Lgr 11 Kap2.1 Fokusområde: Kommunikation i relation.) Fritidshemmet samarbetar med elevhälsoteamet kring elever i behov av särskilt stöd. Fritidshemspersonal deltar i uppföljningar angående elevers utveckling tillsammans med EHT. (Lgr 11 Kap 2.5 Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.) Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål Ökad personaltäthet på fritids för att öka ordning och reda. En ansvarig för fritids som bara jobbar med fritids som kan göra planeringar Samma person som stänger underlättar kommunikationen med föräldrarna. Ansvarspedagoger följer med upp till mellanmål och är med en stund på fritids för att göra en smidig övergång. Resultat, analys och planerade insatser Funktionell kvalitet Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden. Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten. Medarbetarna på fritidshemmet gör under året kontinuerliga självskattningar av verksamhetens kvalitet. Utifrån resultatet justeras verksamheten inför nästa period. Här följer en sammanfattning av vår självskattning. Normer och värden Under läsåret 15/16 har vi fortsatt det gemensamma likabehandlingsarbetet som drevs redan under föregående läsår. Vi har drivit gemensamt tema i alla undervisningsgrupper på skola och fritidshem. Exempel på tema har varit antivåld, respekt, självkänsla och kamratskap. Arbetet har fungerat bra och tack vare veckovisa mail med tydliga anvisningar till pedagogerna runt vilket ämne som ska lyftas varje vecka har vi fått in likabehandlingsarbetet som en naturlig och levande del av undervisningen. Vi plockar upp detta arbete på fritidsverksamheten och återkopplar ofta till veckans fråga på våra nedvarvningsstunder på slutet av dagen på fritidshemmet. Elevernas ansvar och inflytande Ett fortsatt arbete har pågått med att få alla pedagoger ha ett gemensamt förhållningssätt där vi alla utgår från att alla elever kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning men också för sin miljö. De elever som behöver stöd i sin kunskapsutveckling kan få stöd på fritidshemmet i form av planerat stöd och handledning av pedagog, men också på elevernas eget initiativ och genom att vi uppmuntrar elever till att fundera själv runt om de har något som de kan behöva repetera eller öva. Skola och hem Vårdnadshavare informeras fortlöpande på Schoolsoft om sitt barns fritidstid, planering och social utveckling. Vi använder oss av veckobrev från fritids där information om den löpande verksamheten finns. Vi försöker synliggöra mer vad som händer genom olika sociala medier som Facebook där vi lägger ut bilder och text från olika projekt vi gjort på fritidshemmet. Vi har arbetat medvetet och aktivt med att få bättre och närmare kontakt med vårdnadshavare. Övergång och samverkan Vi har arbetat på att göra övergångarna och överlämningarna mellan skola till fritidshemmet tydligare. Det ska vara tydligt och klart för eleverna när skolan slutar och fritidshemmet tar vid. I överlämningarna från skola ligger ansvar på pedagogerna att informera fritidspersonal om vad som hänt i stort under dagen, om det inträffat något som vårdnadshavare bör få kännedom om men ännu inte fått, men också om det lärande som pågått under dagen så att fritidspersonalen kan ta vid och hitta möjligheter för att låta det lärandet fortlöpa resten av dagen. Skolan och omvärlden Fritidshemmet har besökt olika kulturella inrättningar som teatrar, museum och bibliotek. Upplevd kvalitet föräldrar Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar är med fritidshemmets verksamhet. Andelen föräldrar som upplever att deras barn erbjuds meningsfulla aktiviteter på fritids har ökat något sedan förra läsåret men fortfarande är det en stor del av föräldrarna som inte tycker att detta sker i tillräcklig grad. Likadant har det skett en ökning av antalet föräldrar som är nöjda med kommunikationen mellan fritidshemmet och hemmet, men fortfarande finns det stort utrymme för förbättring. Fritidshemmet har under vårterminen arbetat mycket med struktur, ramar och rutiner, men föräldrar och elever upplever att vi fortfarande har arbete kvar här. Ibland har vi inte lyckats förmedla den struktur och de ramar och rutiner som finns. Fritidshemmet behöver nästa år mer gemensam mötestid för att kunna arbeta ihop personalen till en välfungerande och samkörd, trygg enhet. Fortbildning och bättre samarbete med pedagogerna från skolan är också en åtgärd som ökar kvaliteten på verksamheten. Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen fritidshem 2016/2017 Fritidshemmet ska sträva efter en god kommunikation mellan hem, fritidshem och skola. Övergången mellan skola och fritids sker i samverkan mellan pedagoger och fritidspersonal. Verksamheten på fritids har tydliga kopplingar till skoldagen och vice versa. Barnen har känslan av en samlad skoldag med fritids inkluderat. Fritidshemmet ska sträva efter ökad känsla av struktur, ordning och reda. Fritidshemmet ska erbjuda fler planerade och meningsfulla aktiviteter som främjar barnens utveckling. Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Lokal pedagogisk planering även för fritidshemmet 2016/2017 Ansvarig för fritidshemmet tar fram en tydlig uppdragsbeskrivning över arbetsuppgifter och ansvarsområden och utarbetar en plan för hur arbetet ska följas upp och utvärderas. Tydliggöra verksamheten på fritidshemmet än mer. Tex genom att använda sig av aktivitetstavlor, Facebook, intranät och skärm. Planerade och meningsfulla aktiviteter för att få en lustfylld och lärorik fritidsverksamhet som i sin tur är nära kopplad till skolans verksamhet. Fritidsmöten där all personal som arbetar på fritids tillsammans utvecklar en verksamhet som är trygg, strukturerad och kreativ för alla. Samarbete med EHT kontinuerligt runt de elever som är i behov av särskilt stöd så de får det stöd som de har rätt till även på fritids. Starta ett fritidsråd med elever från de olika klasserna. Utveckla samarbetet ytterligare med vårdnadshavare genom fortsatt täta kontakter via dagliga möten, telefonsamtal eller mail. Vittra Västra hamnen Medarbetare Rektor är Julia Holm, som går på Rektorsprogrammet vid Umeå universitet sedan vårterminen 2016 med planerad examen i december 2019. Hon har också lärarexamen i religion och historia för senare åren i grundskolan samt gymnasiet från 2008. Ledningsgruppen på Vittra Västra hamnen består av rektor Julia Holm, biträdande rektor Alexander Magnusson, arbetslagsledare Mike Jackson, Alexander Wickström och Lotten Orest samt administratör Eja Bergman. Totalt är vi 31 medarbetare på Vittra Västra hamnen. Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen medarbetare 2015/2016 Ökat ledarskap i klassrummet Ökad nöjdhet hos medarbetarna Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål - För att möjliggöra att dela kunskaper med varandra och växa i vår profession har vi haft pedagogiska samtal under arbetslagsmötena. För att stärka varje medarbetare i sin roll och sitt uppdrag har vi under året genomfört en rad kompetensutvecklande insatser. 10 nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning med utgångspunkt i läroplanerna och Vittras pedagogiska plattform. Skolans ledningslag har deltagit i Vittras interna utvecklingsdagar, kvalitetsforum. Som ny arbetslagsledare har 1 deltagit vid Vittras interna ledarskapsutvecklingsprogram. Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag, Vittradagen, i år med fokus på lågaffektivt bemötande av barn och elever samt samtida undervisning. Verksamhetsutvecklare inom Vittra har auskulterat och observerat pedagogers undervisning. Förstelärare har auskulterat och observerat pedagogers undervisning. Skolpsykolog har handlett arbetslag i pedagogiska diskussioner samt arbetat med specifika elevärenden. Central specialpedagog från Vittra har handlett arbetslagen i pedagogiska diskussioner samt arbetat med elevhälsan i specifika elevärenden. Organisationspsykolog har handlett ledningslag för att sätta upp strategiska mål på kort och lång sikt. Resultat, analys och planerade insatser En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö, medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI), ledning, engagemang och attraktivitet. Medarbetare i grundskola och fritidshem Vårt nöjdmedarbetarindex har ökat från 67 till 73 och ledarindexet är fortsatt högt. Både engagemang och attraktivitet ligger antingen på samma som siffror som Vittra generellt eller högre. Vid genomgång av Stora kvalitén för medarbetare ser vi att har höga siffror. Pedagogerna trivs med sitt arbete och på sin arbetsplats. Vi tror att en viktig faktor till att medarbetarna trivs är kommunikation. För att skapa ännu bättre förutsättningar för våra pedagoger som i sin tur leder till en högre måluppfyllelse och trygghet har vi satt in fler resurspedagoger i de grupper där det funnits behov. För att kunna behålla denna nöjdhet behöver vi satsa på kontinuitet och kvalitet. Det innebär att de insatta åtgärder som gjorts under det gångna läsåret kommer att ligga kvar som grund för fortsatt arbete. Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen medarbetare 2016/2017 Fortsätta arbeta med att göra Vittra Västra hamnen till en attraktiv arbetsplats med ett fortsatt öppet klimat och god fysisk arbetsmiljö. Minska den arbetsrelaterade stress som en del pedagoger känner. Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017 Öka det kollegiala lärandet Fortsatta auskultationer Mer tid till arbetslagsmöten Med hjälp av en biträdande rektor finns mer tid för att leda det pedagogiska arbetet för rektorn Pedagogerna stöttar varandra och arbetar mer med samplanering. Vi har medarbetarsamtal och uppföljningssamtal för att fånga upp och följa upp varje medarbetares individuella utveckling och önskemål. För att den fysiska arbetsmiljön ska vara god kommer vi att rusta upp slöjdsalen, musiksalen, samt ha frostat glas i några av klassrummen på plan 2 för att minska störningsmoment i undervisningen.