Kvalitetsredovisning Vittra Västra Hamnen 2015/2016

Kvalitetsredovisning för
Vittra Västra hamnen
Läsåret 2015-2016
Kvalitetsredovisning 2015/2016
Vi har under läsåret arbetat med
att utveckla studiero och förbättra
undervisningen samt att utveckla
ledarskapet i klassrummet.
Välkommen att ta del av
summeringen av vårt verksamhetsår
2015-2016!
Här finns våra resultat från året och analyser vi
gjort utifrån dem. Du kan också se vad vi tar
sikte på inför 2016/2017 eftersom analyserna
från det här året mynnar ut i vår plan inför
nästa år.
Välkommen,
Jonas Rying
Rektor, Vittra Västra hamnen
Fakta om Vittra Västra hamnen
Vittra Västra Hamnen startade 2002. Vi har tillstånd att bedriva verksamhet för barn och elever från 616 år. Detta läsår har vi haft den stora glädjen att få ansvara för 33 barn i förskoleklass och 180
elever i grundskolan.
Vittra Västra hamnen är en grundskola belägen nära grönområden och vattnet vid Öresund. Skolan
ligger i Västra hamnen i Malmö kommun som har cirka 320 000 invånare. Vi har barn från alla
Malmös stadsdelar samt en del kranskommuner vilket innebär att vi har barn med olika socioekonomiska förutsättningar.
Vittra Västra Hamnen är en del av Vittraskolorna AB som funnits sedan 1993 och som i dag driver 26
för- och grundskolor runt om i Sverige.
Vittra är sedan 2008 en del av AcadeMedia, Sveriges största koncern för utbildning och lärande.
Vittras koncept
Vårt koncept kan liknas vid ett träd. I våra
rötter har vi vår vision, idé och drivkraft där vi
hämtar kraft och riktning för vårt dagliga arbete
med våra barn och elever.
I stammen finns vår styrning. Här har vi våra
kärnvärden vilka ligger till grund för vårt
förhållningssätt och som genomsyrar allt vi gör.
Högre upp i stammen finns de nationella
styrdokumenten, med lagar, förordningar och
riktlinjer.
Vår pedagogiska plattform tydliggör hur vi lever
upp till de höga krav vi ställer på oss själva.
Alla dessa delar utgör tillsammans vårt
Vittrakoncept som är gemensamt för alla våra
skolor och förskolor.
Vision
Ett starkt civilt samhälle med medvetna och
ansvarstagande medborgare som gör självständiga val.
Idé
Att bidra till ökade livschanser genom utbildning och
lärande.
Drivkraft
Vi tror på kraften i glada och nyfikna ungar – det är
den bästa grunden för ett livslångt lärande.
Våra kärnvärden
Ansvarstagande: På individnivå innebär det att vi aktivt arbetar med att utveckla barnens och elevernas
ansvarstagande. Kollektivt innebär det att alla på skolan tar ansvar för vårt uppdrag och att den gemensamma
miljön är utvecklande, tillåtande och trygg. Det innebär också att vi har en medvetenhet och en långsiktighet i allt
vi gör.
Inkluderande: Vårt förhållningssätt och vår miljö är inkluderande och vi ser till alla människors lika värde. Vi tror
på att alla föds med en inneboende nyfikenhet och lust att lära. Det innebär att vi har höga förväntningar på våra
elever och deras utveckling och att vi möter alla våra barn och elever på ett respektfullt sätt. Det betyder också att
vi tränar våra barn och elever i att utveckla sitt sociala samspel.
Tydliga: Vi är tydliga i vårt agerande i vardagen och i vår kommunikation med barn, elever, föräldrar och kollegor.
Vi har en tydlig kultur och struktur som hjälper våra barn och elever att känna sig trygga, utvecklas och eleverna
att nå höga kunskapsmål. Det är tydligt vad Vittra står för och vad man kan förvänta sig av oss.
Styrdokument
Grunden för kvalitet i våra verksamheter är de lagar och förordningar som styr förskolans, grundskolans och
fritidshemmets verksamhet.
Vår pedagogiska plattform
Vi bidrar till vår vision genom en utbildning där varje barn och elev får utveckla kunskaper och sin sociala förmåga
och förståelse för hur man lär sig bäst. Till vår hjälp har vi vår pedagogiska plattform. Den är vårt egna
styrdokument och förtydligar vad vi står för och hur vi arbetar. Den pedagogiska plattformen bidrar till att alla
medarbetare vet vad som förväntas, vilka mandat som ges samt vilka möjligheter och förutsättningar som finns
när vi utför våra uppdrag.
Den pedagogiska plattformen består av sju olika områden, verktyg, där den yttre cirkeln utgörs av våra
basverktyg. Basverktygen är grundläggande för varje skolverksamhet; organisation, kommunikation och
systematiskt kvalitetsarbete. Denna bas måste vara på plats för att vi ska kunna utveckla det som är utmärkande
för en Vittraskola/förskola, våra fyra spetsverktyg; Vittrakultur, Individuell utveckling, Samtida undervisning och
Vittras lärmiljö.
Vittrakultur
Individuell
utveckling
Samtida
undervisning
Vittras lärmiljö
Vittrakultur
I vårt arbete med kulturen utgår vi ifrån våra tre kärnvärden; inkluderande, tydliga och ansvarstagande. Det är
genom att vara inkluderande, tydliga och ansvarstagande som vi bygger en stark gemenskap där våra barn och
elever kan känna trygghet och lust att lära. Arbetet med att bygga och upprätthålla en god kultur behöver vara
ständigt pågående, prioriteras, planeras omsorgsfullt och följas upp. I Vittra har vi därför också gemensamma
metoder och aktiviteter som stödjer den processen i form av förhållningssätt, ordningsregler, Uppstartsperiod och
daglig samling.
Individuell utveckling
Vi vet att människor är olika, har olika förutsättningar och lär sig på olika sätt. Därför har alla våra förskolor en
plan för utveckling och lärande, därför har varje elev hos oss en individuell utvecklingsplan med mål utifrån;
kunskap, lära att lära och personlig utveckling. Den individuella utvecklingsplanen speglar vår helhetssyn på
kunskap och individ. Det är sedan lärarnas och pedagogernas uppgift att utgå från varje barn/elev och planera en
inkluderande undervisning utifrån deras erfarenheter, förkunskaper och behov.
Samtida undervisning
Vi bedriver en sammanhangsstyrd undervisning som är relevant och meningsfull. Genom ett erfarenhetsbaserat
lärande och att eftersträva ämnesintegration uppmuntrar vi till perspektivskiften och bejakar barnens nyfikenhet,
vilket ger djupare kunskaper. I vår undervisning utgår vi ifrån barnens/elevernas intressen och tidigare
kunskaper. Att vara samtida innebär att vi alltid strävar efter att utvecklas och att våga förändra för att förbättra.
Därför vilar vår undervisning på såväl forskning som beprövat arbetssätt.
Vittras lärmiljö
Våra lärmiljöer är genomtänkta, funktionella och flexibla, utgår från barnens och elevernas behov och anpassas
till olika lärsituationer. Vi tror på en miljö där material är tillgängligt för barn och elever, miljön är ljus och luftig och
var sak är på sin plats. Undervisningen i skolan sker i huvudsak i klassrum, men för att stimulera elevernas
kreativitet nyttjar vi även andra delar av våra lokaler i undervisningen. Ibland förlägger vi delar av lektionen
utomhus och har exempelvis ”ute-matematik”.
Systematiskt kvalitetsarbete
Ett systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola handlar i grund och botten om att ständigt
utvärdera den egna verksamheten för att regelbundet förbättra och utveckla undervisningen av och för
våra barn och elever. Ett kontinuerligt förbättringsarbete kan genomföras i ett mindre format, till
exempel i ett kollegialt samtal kring en undervisningssituation eller för ett längre tidsspann och hela
barn- och elevgrupper som till exempel en period, en termin eller ett läsår.
Krav enligt skollag och läroplan
Enligt Skollagen 4 kap. 3 §
ska varje huvudman inom
skolväsendet på
huvudmannanivå
systematiskt och
kontinuerligt planera, följa
upp och utveckla
utbildningen. (2010:800)
Förskolechefen ansvarar för
att systematiskt och
kontinuerligt planera, följa
upp, utvärdera och utveckla
verksamheten. (Lpfö -98)
Rektorn ansvarar för att
skolans resultat följs upp och
utvärderas i förhållande till de
nationella målen och
kunskapskraven. (Lgr -11)
Många är delaktiga i vårt arbete med att säkerställa hög kvalitet. Arbetet leds av rektor. Tillsammans
med medarbetarna gör vi ständiga analyser och planerar för nästa steg. Våra elever och deras
vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet.
Kvalitetsmått
När vi arbetar med kvalitet gör vi det utifrån två aspekter:
Funktionell kvalitet – i vilken mån vi når målen för utbildningen/verksamheten utifrån läroplanerna.
Upplevd kvalitet – hur nöjda våra föräldrar och elever är med verksamheten.
Fokusområden 2015/2016
I Vittra har vi under läsåret 2015/2016 haft sex gemensamma fokusområden:
 Stärka och tydliggöra Vittrakulturen
 Kommunikation i relation
 Attraktiv arbetsplats
 Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse
 Medvetet och systematiskt elevhälsoarbete
 Ansvarsfullt affärsmannaskap
Vittra Västra hamnen grundskola
Personalen på skolan
Antal lärare med behörighetsgivande examen, omräknat till heltidstjänster
Antal lärare med lärarlegitimation
Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster
Antal övrig personal, omräknat till heltidstjänster
Antal förstelärare
Arbetslag
Förskoleklass (och fritids)
Minior/junior
Senior
Antal elever
33
69
111
12,4
11
0
13,6
2
Åldrar
Åk 0
Åk 1-5
Åk 6-9
Rektor är Jonas Rying, nytillträdd sedan augusti 2016. Jonas påbörjade rektorsprogrammet våren
2014 med planerad examen 2017. Han har en gymnasielärarexamen sedan 2003.
Skolan har ett ledningslag bestående av rektor, biträdande rektor, tre arbetslagsledare samt
administratör.
Skolan har ett elevhälsoteam bestående av skolsköterska på 50 procents tjänst, kurator på 30
procent, skolpsykolog på 20 procent, skolläkare på 10 procent, specialpedagog på 100 procent, samt
skolans biträdande rektor och rektor.
Skolan var under året organiserad i arbetslag enligt följande: Ett arbetslag för pedagoger med
tillhörighet åk 1-5 med en arbetslagsledare. Antal elever 69, antal medarbetare 13. Förskoleklassen
(och fritidsverksamheten) har under våren haft en egen arbetslagsledare. Antal elever: 33, antal
medarbetare: 5.
Ett arbetslag för pedagoger med tillhörighet år 6-9 med en arbetslagsledare. Antal
elever: 111, antal medarbetare: 11.
Arbetslagen har mötestid en gång i veckan à två timmar. En av timmarna är med inriktning elevhälsa,
där lagen arbetar med framför allt förebyggande och främjande faktorer samt planering och
anpassning av undervisning med uppföljning. Den andra delen av arbetslagsmötet har handlat om
nuläge och praktiska frågor men även strategi och planering framåt.
Övrigt
Skolans lokaler är från början kontorslokaler som anpassats till funktionella och ändamålsenliga
undervisningslokaler. Lokalerna är fördelade i tre plan. Plan ett och två är undervisningslokaler som
består av sju rum och en stor öppen sal som kallas studiehall. Varje studiehall är utrustad med ett
mindre pentry med tillgång till vatten och förvaring. Det finns fyra toaletter på vardera plan. Plan tre
består i huvudsak av matsal, aula och ett mottagningskök samt två toaletter. Skolan ligger i ett
expanderande bostadsområde med stora grönområden alldeles intill. Området ligger en bit utanför
stadskärnan och har närhet till affärer, restauranger och kollektivtrafik. Vi har goda kommunikationer
till de flesta stationer belägna i staden, vi har närhet till hav och strand samt till en idrotts- och
badanläggning. Kockum fritid ligger cirka 500 meter från skolan.
Inför läsåret 15/16 byggdes hem- och konsumentkunskapsmoduler och underhåll av golv och
målningar av väggar utfördes. Under nästa läsår förbättras musik- och slöjdsalarna.
Utemiljön gör det
möjligt att vistas och undervisa utomhus. Området är begränsat och avskärmat och det är enkelt och
säkert att röra sig med elever utanför skolans område.
Vårt kvalitetsarbete i grundskolan
Vi utvärderar kvaliteten i skolan utifrån våra två kvalitetsaspekter Funktionell kvalitet och Upplevd
kvalitet.
Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi följer upp
kunskapsresultat och värdegrundsresultat.
Uppföljning av kunskapsresultat
Kunskapsuppdraget följer vi i Vittra upp gemensamt fyra gånger under läsåret; mitten av höstterminen,
höstterminens slut, mitten av vårterminen samt vid slutet av läsåret. Vid varje uppföljningstillfälle
sammanställer vi resultat för årskurs 3, 6 och 9 totalt för skolan samt på ämnesnivå. Vi tittar på i vilken
grad vi når kravnivån för godtagbara kunskaper. Den informationen analyseras och utifrån
slutsatserna planerar vi för vidare insatser. Vid läsårets slut dokumenteras varje elevs
kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Tillsammans med tillhörande framåtsyftande kommentarer
utgör de det skriftliga omdömet. Det skriftliga omdömet används som underlag för varje elevs
individuella utvecklingsplan.
Efter läsårets slut gör vi en större sammanställning av skolans kunskapsresultat. Den innehåller en
sammanställning av andelen som nått kravnivån för godkända kunskaper i årskurs 1-5 och av betyg i
årskurs 6-9. Vi sammanställer då också resultaten från de nationella proven i årskurs 3, 6 och 9 och
korrelationen mellan resultaten i nationella prov och betyg följs upp för årskurs 6 och 9.
Uppföljning av värdegrundsresultat Vi arbetar systematiskt med att granska oss själva exempelvis
genom interna granskningar av våra verksamheter. Då granskar vi kvaliteten i lagstadgade dokument,
till exempel skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid dessa interna
granskningar intervjuar vi elever och lärare på skolan för att få en förståelse för t.ex. kvaliteten på
elevernas inflytande och värdegrundsuppdraget i stort. De kvalitetsundersökningar vi gör ger oss en
indikation på hur elever och föräldrar upplever undervisningskvaliteten och kvaliteten i lärmiljön, t.ex.
möjligheten till studiero och trygghet.
Upplevd kvalitet
Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad elever och föräldrar är nöjda med skolan.
Uppföljning av den upplevda kvaliteten
Varje år genomför vi två enkätundersökningar. De riktar sig till elever i årskurs 4-9 och till samtliga
föräldrar och vårdnadshavare som har sina barn i våra skolor. Kvalitetsundersökningarna syftar till att
ge oss en bild av hur elever och föräldrar upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där
de inte är nöjda analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta.
Svarsfrekvens från eleverna var 86 procent i oktober 2015 och 88 procent i februari 2016.
Svarsfrekvens från föräldrarna var 44 procent i oktober 2015 och 68 procent i februari 2016.
Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen grundskola
2015/2016

En stimulerande lärmiljö med välfungerande och kvalitativ undervisning.

Styrda raster i den mån att vi har rastvakter med en aktiv vuxennärvaro som visar och hjälper
elever in i aktiviteter och öppnar för interaktion mellan elever.

Studiero samt ordning och reda.

Respekt mellan elever.
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål
Vittra Västra hamnen har under läsårets gång arbetat med en handlingsplan för att få upp kvalitén i
verksamheten. Det har inneburit följande:








Verksamhetsutvecklare inom Vittra har auskulterat och observerat pedagogers undervisning.
Förstelärare har auskulterat och observerat pedagogers undervisning.
Skolpsykolog har handlett arbetslag i pedagogiska diskussioner samt arbetat med i specifika
elevärenden.
Central specialpedagog från Vittra har handlett arbetslagen i pedagogiska diskussioner samt
arbetat med elevhälsan i specifika elevärenden.
Organisationspsykolog har handlett ledningslaget för att sätta upp strategiska mål på kort och
lång sikt.
I takt med ett förstärkt ledarskap har studieron och ordningen ökat.
Vi har arbetat med styrda rastvaktsaktiviteter och kombinerat med en ökad vuxennärvaro har
detta lett till större respekt mellan elever.
Gemensamma likabehandlingsteman för alla elever på skolan varje vecka
Resultat, analys och planerade insatser
Funktionell kvalitet - Värdegrundsresultat
Inom varje arbetslag utvärderar vi kontinuerligt under året vårt värdegrundsarbete som en del av vårt
systematiska kvalitetsarbete. Under ledning av rektor utförs arbetet av medarbetare samt elever och
deras vårdnadshavare. Här följer en sammanfattning för hela grundskolan avseende
självskattningsarbetet.
Normer och värden
Skolan har en uppstartsperiod under de första fyra veckorna på läsåret där pedagoger och elever
arbetar med värdegrundsarbetet för att sätta kulturen och gemenskapen på skolan.
För andra året i rad har vi arbetat med gemensamma likabehandlingsteman för alla elever på skolan
varje vecka. Vittra Västra hamnen har även två likabehandlingsgrupper, en med pedagoger och en
likabehandlingsgrupp för elever och vuxna. En av våra pedagoger har under läsåret hållit i föreläsning
och workshop i ämnet normkritik för pedagogerna.
Klassråd och elevråd hanterar även frågor med syfte att utveckla elevernas känsla för samhörighet,
solidaritet och eget personligt ansvar.
Elevernas ansvar och inflytande
På skolan finns ett elevråd med elevrådsrepresentanter från varje klass. Klassrepresentanter väljs av
sin klass. Elevrådet träffar rektor/biträdande rektor och diskuterar skolfrågor tre gånger per termin.
Två gånger per termin träffas även matrådet för att diskutera matfrågor.
Innan elevråd och matråd hålls klassråd för att representanterna ska kunna ta med sig hela klassens
synpunkter.
Vi har en likabehandlingsgrupp med pedagoger och elever som träffas och diskuterar Planen mot
kränkande behandling och diskriminering.
När det gäller elevernas ansvar för sitt eget lärande så får de tydlig återkoppling om var de befinner
sig och vart de ska. Utvärdering av pass samt egna insatser med analys av självskattning sker
kontinuerligt i Vittraboken. Under IUP-samtalen sätter eleven mål själv, tillsammans med pedagoger
och vårdnadshavare och kan på det sättet påverka sitt lärande.
Skola och hem
Vårdnadshavare informeras fortlöpande på Schoolsoft om sitt/sina barns skolgång, planering,
kunskapsutveckling och resultat. Varje vecka skickar ansvarspedagogen ut ett brev till
vårdnadshavare med information om hur veckan har varit och vad som kommer nästa vecka.
Vårdnadshavare bjuds in till föräldramöte 1 gång per termin för att diskutera skolfrågor och träffa
pedagogerna. 1 gång per termin håller ansvarspedagogerna också IUP-samtal med elever och
vårdnadshavare.
Vi har ett föräldraråd som träffas 3 gånger per termin tillsammans med rektor/biträdande rektor och
diskuterar frågor som rör skolan. I år har mycket fokus legat på skolans handlingsplan under mötena
med föräldrarådet.
Varje år har vi en kulturafton. Då tar elever och vårdnadshavare med sig mat från sitt hemland. Maten
avsmakas sedan av alla. I år var det även musik- och idrottsuppträdande samt en föreläsning av en
elev om rymden.
Vi har även haft drop in-vernissage under våren där några klasser har fått möjlighet att visa upp vad
de gjort för sina föräldrar.
Övergång och samverkan
Samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem är en naturlig del eftersom verksamheterna
ligger nära varandra och personalen är densamma. Vittra Västra hamnen har samarbete med
förskolor och gymnasiala utbildningar i Malmö stad. Särskilt uppmärksammas elever i behov av
särskilt stöd och personligt överlämnande till gymnasiet sker med föräldrars medgivande när elever
fått sitt slutgiltiga besked om antagning.
Vi har haft mer samverkan över stadierna under våren. Våra förstelärare på seniorplan har auskulterat
hos pedagoger på miniorplan. Vår NT-utvecklare på seniorplan har gett tips och idéer till pedagogerna
i förskoleklassen om hur teknik och NO-ämnena bättre kan inkluderas. Läslyftet har också gett
pedagoger en möjlighet att samverka mellan stadierna.
Skolan och omvärlden
Vi har haft besök av olika föreläsare under läsåret. Elever från Thorén Business School och S:t Pauli
har hållit föreläsningar om psykisk ohälsa samt hur det är att vara tjej på ett teknikprogram, som en del
i vårt samarbete med de gymnasiala utbildningarna. Vi har även samverkan med Latinskolans
musikprogram, vilket innebär sång och musik samt kulturell upplevelse.
Skolan har haft besök av United sisters som pratade med elever på högstadiet. Ung fritid Västra
hamnen har varit på besök och informerat om den nybyggda fritidsgården i området dit alla våra elever
är välkomna. Innan jul gick en grupp elever från skolan tillsammans med vår musikpedagog Luciatåg
på två vårdhem i närområdet.
Vi har samverkan med arbetslivet i form av praoperioder som finns utlagda under högstadietiden. Och
eleverna har haft samtal med studie- och yrkesvägledare. Studie- och yrkesvägledaren har även varit
till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.
Bedömning och betyg
På hösten och våren görs mitterminsavstämningar i Schoolsoft där elevernas kunskapsnivåer stäms
av och eventuella betygsvarningar redovisas i Schoolsoft. Vårdnadshavare kontaktas av
ansvarspedagog för att informera om den aktuella situationen. Lärarna gör kontinuerliga bedömningar
i Schoolsoft och pratar med eleverna om deras kunskapsutveckling.
I miniorlaget används även individuella samtal med självbedömning inom matematiken.
I kvalitetsundersökningen till elever och föräldrar finns ett avsnitt som handlar om respekt, trygghet,
arbetsro samt inflytande och påverkan. Detta frågeområde har rubriken ”Studiemiljö”. Så här blev
resultatet hos elever respektive föräldrar:
Studiemiljö – elever
Studiemiljö – föräldrar
Ett annat avsnitt i undersökningen handlar om lärarnas förmåga att skapa lust till lärande, informera
om krav och följa upp hur det går samt att hjälpa till i lärprocessen. Detta frågeområde har rubriken
”Undervisning”. Så här blev resultatet hos elever respektive föräldrar:
Undervisning – elever
Undervisning – föräldrar
Jämförelse elever – föräldrar – lärare
Jämförelse mellan elevernas, föräldrarnas och lärarnas bedömning av kvaliteten i skolans arbete.
Resultaten för våra elever och föräldrar har gått ner något från föregående år. Men våra elever känner
sig fortsatt trygga i skolan. Legitimationskrav och omsättning av personal har i en övergångsperiod
påverkat den upplevda kvaliteten negativt. På grund av detta upprättades en riktad handlingsplan. Vi
har jobbat intensivt med våra prioriterade mål och vår handlingsplan under vårterminen. Detta har
framförallt inneburit en förstärkning av ledarskapet i klassrummet, vilket i sin tur lett till en ökad nöjdhet
hos våra medarbetare och vi ser en ökad nöjdhet hos vårdnadshavare och elever.
I jämförelsen ovan kan vi se att pedagogerna upplever att den nuvarande verksamheten är av högre
kvalitet än vad elever och vårdnadshavare ser. Denna diskrepans beror med största sannolikhet på en
fördröjning av de pågående insatser som skett under årets gång. Vi behöver hitta sätt att synliggöra
våra insatser och bygga kontinuitet.
Vi kan se att elever, föräldrar och lärare är eniga i att arbetsro och trivsel behöver förbättras. Föräldrar
och elever anser även att respekten mellan elever behöver öka. Vi ser även att vi inte når fram i vår
kommunikation, därför kommer vi under uppstartsperioden att gå igenom resultaten för våra elever
och föräldrar, ta fram nya prioriterade mål och presentera våra planerade insatser inför det nya
läsåret.
Kunskapsresultat
Sammanfattande översikt, kunskapsresultat 2015-2016
Totalt
75%
90,9%
92,3%
92,3%
246,8
Flickor
72%
85,7%
92,9%
92,9%
253
Pojkar
77%
93,3%
91,7%
91,7%
239,6
2014
64,7%
82%
230
236,1
2015
61%
78%
214
219
2016
92%
92%
246,8
256,9
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 3
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 6
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav, år 9
Andel (%) behöriga till gymnasiet
Meritvärde år 9
Resultat åk 9, över tid
Andel (%) elever som nått alla kunskapskrav år 9, sett över tid
Andel (%) behöriga till gymnasiet, sett över tid
Meritvärde, sett över tid – baserat på 16 st betyg
Meritvärde, sett över tid – baserat på 17 st betyg
Andel (%) elever som nådde alla kunskapskrav per ämne och årskurs
Ämne
Måluppfyllelse åk 3
Måluppfyllelse åk 6
Bild
100
100
Engelska
95
100
Hem- och konsumentkunskap
100
Idrott
95
100
Matematik
75
95
Moderna språk
100
Musik
NO
Biologi
Fysik
Kemi
SO
Geografi
Historia
Religion
Samhällskunskap
Slöjd
Svenska
Svenska som andraspråk
Teknik
100
100
Ingår i NO
Ingår i NO
Ingår i NO
100
Ingår i SO
Ingår i SO
Ingår i SO
Ingår i SO
100
100
Ingår i NO
100
100
100
100
100
100
100
100
100
100
95
Måluppfyllelse åk 9
100
92
100
92
92
100
100
92
92
92
92
96
96
92
100
92
100
Nationella prov årskurs 3
Svenska åk 3
Antal elever
Antal flickor
Antal pojkar
19
7
12
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
74
71
75
Matematik åk 3
Antal elever
Antal flickor
Antal pojkar
19
7
12
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
Andel (%) som nådde alla mål
58
71,5
50
Korrelation nationella prov åk 6 och 9 och betyg
Åk 6
I engelskan har 93,8% fått samma ämnesbetyg som resultat på nationella provet. I matematik har
31,8% av eleverna fått ett högre betyg. För några av eleverna skiljer det bara enstaka poäng från att
komma upp en ny betygsgräns på NP och därefter har eleverna klarat av andra bedömningsuppgifter
på ett bättre sätt och därmed visat att de kan.
I svenskan har 52,6% högre ämnesbetyg än provbetyg. Här har det handlat om enstaka delar i
nationella proven där elever fått ett sämre resultat vilket dragit ner provbetyget. Dock har eleverna
kunnat visa prov på dessa färdigheter under terminen och har därmed kunnat få ett högre betyg.
År 9
I ämnet svenska har 33% av de elever som gjorde nationella proven ett högre slutbetyg än provbetyg.
Även här har det handlat om enstaka delar i nationella proven där elever fått ett sämre resultat vilket
dragit ner provbetyget. Dock har eleverna kunnat visa prov på dessa färdigheter under terminen och
har därmed kunnat få ett högre betyg. I matematiken har 28% av eleverna kunnat visa med hjälp av
andra bedömningsuppgifter att de klarar gränserna för ett högre betyg. Även här har flera av eleverna
varit en eller två poäng från en nivågräns. Även i NO-ämnet har elever varit mycket nära en nivågräns
och kunnat visa med hjälp av andra uppgifter att de ska ha ett högre betyg. 43,5% har fått ett högre
slutbetyg än provbetyg. Eleverna som fått ett högre betyg har gjort extraprov för att visa att de
uppfyller kraven för ett högre betyg.
I historia har 72% av eleverna fått ett högre slutbetyg än provbetyg. Nationella proven i historia hölls i
maj månad och eleverna har inte läst historia sedan början av höstterminen. Slutbetygen baserar sig
på betyg tidigare år, samt det arbete eleverna gjorde under slutet av vårterminen då många arbetade
med just ämnet historia och där kunde visa prov på de kunskaper som krävs för ett högre betyg.
Engelskan 16,6% högre, här har eleverna fått komplettera med uppgifter av liknande karaktär under
de sista veckorna för att nå det betyg som eleven visat gällande vissa förmågor.
I åk 6 och åk 9 klarar över 90% alla kunskapskrav och 92% är också behöriga till gymnasiet. I åk 9 når
två elever inte målen.
I åk 6 är det om två elever som inte når kraven i varsitt ämne med pågående insatser över tid räknar
med att dessa elever kommer att uppnå kunskapskraven. Eleverna i åk 6 har haft en extra resurs med
sig i ansvarsgruppen för att stötta upp och hjälpa till och det kommer att fortsätta med detta nästa år.
För eleverna i åk 3 är matematiken svårast, 75% av eleverna når kunskapskraven i matematik. Vi
kommer att jobba ännu mer med anpassat material, synliggjorda planeringar som eleverna kommer att
använda, begreppslistor, problemlösning och resonerande och kommunikativa former, individuella
samtal med självbedömning och formativ bedömning.
Nästa läsår kommer eleverna i åk 4-6 har mer matematik undervisning än tidigare år.
Salsavärde
För att få en nyanserad bild av olika skolors förutsättningar har Skolverket utvecklat SALSA Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala Sambands Analyser. Analysverktyget SALSA presenterar
betygsresultat i årskurs 9 efter att viss hänsyn tagits till ett antal bakgrundsfaktorer; föräldrarnas
utbildningsnivå, andel elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, andelen elever födda utomlands
samt fördelningen pojkar/flickor. Störst betydelse för resultaten i modellen har föräldrars
utbildningsnivå.
Syftet med SALSA är att synliggöra faktorer som inte skolan kan påverka men som kan ha betydelse
för betygsresultat. Det kan användas som underlag för diskussioner och analyser på skolan.
2010
10
2011
-4
2012
2
2013
-9
2014
-10
2015
-16
Upplevd kvalitet
Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda elever och föräldrar är.
Nöjd-kund-index (NKI) är en sammanvägning av frågor om hur nöjd man är med förskolan, i vilken grad
förskolan lever upp till de förväntningar man hade och hur nära förskolan är att vara en perfekt förskola.
Rekommendationsgraden beskriver i vilken grad man vill rekommendera förskolan till andra.
Trivselgraden beskriver i vilken grad föräldern upplever att barnet trivs i förskolan.
Upplevd kvalitet – elever
Upplevd kvalitet – föräldrar
NKI, rekommendationsgrad och trivselgrad har sjunkit hos både elever och föräldrar sen förra läsåret.
Anledningen till de lägre resultaten är legitimationskravet som har inneburit en omorganisation som i
sin tur har lett till en omsättning av pedagoger under höstterminen.
Under vårterminen gjorde vi en stor satsning på bland annat matematikpedagog, idrottspedagog, fler
resurspedagoger samt anställde en pedagog för att vara ansvarig för fritidshemmet och
förskoleklasserna för att öka kvaliteten på skolan. Detta har gett effekt och vi märker att många elever
och vårdnadshavare är mer nöjda och trivs bättre. Handlingsplanen som bland annat syftade till att
öka ledarskapet i klassrummet har också gett effekt.
För att öka nöjdheten och kvalitén kommer vi under nästa läsår fortsätta att ha fler resurspedagoger
kopplade till grupperna, en fortsatt satsning på matematiken i smågrupper samt auskultationer från
förstelärare. För att läsa om vidare insatser läs under rubriken planerade insatser.
Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen grundskola
2016/2017
Funktionell och upplevd kvalitet
 Ordning och reda. Under nästa läsår kommer vi att fortsätta arbeta med struktur, kontinuitet
och ordning och reda där våra pedagoger kommer att sätta upp gemensamma ramar för
skolans kulturarbete.
 Respekt mellan elever. Vår kvalitetsundersökning visar att elever och vårdnadshavare
fortfarande upplever att respekten mellan elever är låg, därför blir detta även ett prioriterat mål
till nästa läsår.
 Information mellan skola och hem. Vi har sett i jämförelseanalysen att diskrepansen är
alldeles för stor mellan vårdnadshavare, elever och pedagoger gällande den upplevda
kvaliteten. För att minska diskrepansen i dessa frågor kommer vi under nästa läsår satsa på
en tydligare och närmare kommunikation mellan skola, elever och hem.
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017

Under läsår 16/17 kommer planerade insatser kopplas till vårt systematiska kvalitetsarbete
vilket innebär att våra gemensamma mål utvärderas varje period. Resultaten kopplas till
undervisningen, där vi kan omsätta känslan av vad respekt är: språkbruk, kroppsspråk,
inställning, tanke, handling. Arbetet kommer att bedrivas av vår likabehandlingsgrupp ut till
undervisningen och utvärderas och analyseras tillsammans med eleverna i samband med
utvärdering av pass och egen insats, i arbetet med att alla elever ska äga sin lärprocess.
Detta arbete kommer att kräva nära samarbete med hemmen, med löpande information kring
hur deras barn/eleverna upplever nuläget, i dialog med eleven.

I enhetlighet med arbetet kring normer och värden kommer vi att arbeta ännu mer tydligt kring
ramverk och regelverk, för elever, föräldrar/vårdnadshavare och pedagoger och övriga
medarbetare. Regler och förhållningssätt följs upp löpande med korta tidsintervall som är
bestämda på förhand. Vi kommer att ha utvärdering med elever, föräldrar och pedagoger i
mitten och i slutet av terminen, under både höst- och vårtermin.

Till läsåret 16/17 kommer vi satsa på att förtydliga ordningsregler och förhållningssätt både i
och utanför klassrummen. Dessa gemensamma regler ska både synliggöras visuellt och
värdemässigt bland våra gemensamma ytor.
Vittra Västra hamnen fritidshem
Vittra Västra hamnens fritidshem har daglig verksamhet för barn som går i förskoleklass samt
årskurserna 1-6. Under året har vi haft glädjen att ha ca 90 barn i fritidsverksamheten.
Personalen på fritidshemmet
Antal personer som arbetar på fritidshemmet, omräknat till heltidstjänster
Antal fritidspedagoger med examen, omräknat till heltidstjänster
Antal personal med övrig pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidstjänster
Fritidsgrupp
Fritids
Antal barn
90
3,1
0
0
Åldrar
F-6
Fritidshemmet var under året organiserat enligt följande:
Vittra Västra hamnen har en fritidsansvarig som haft fullt fokus på fritidshemmet under vårterminen.
Övrig personal arbetar som resurspedagoger och lärare under skoldagen och följer sedan med till
fritidsverksamheten på eftermiddagen.
Vi har samma pedagog som öppnar fritids varje dag för kontinuitet. Likadant har vi haft en pedagog
som stänger alla dagar.
Vi har arbetat på att utveckla kommunikationen mellan hem, skola och fritidshem då resultatet i Stora
kvalitén föregående år var lågt. Vi kan se att nöjdheten hos vårdnadshavare har ökat, men det finns
fortfarande utrymme för förbättringar.
De insatser som gjorts under året med extra personal, tydligare innehåll i verksamheten och ett aktivt
arbete för att få en ökad känsla av att vara en enhet börjar ge resultat. Vårdnadshavare och personal
uttrycker alla en större känsla av trygghet och struktur. Vi kommer fortsätta att arbeta med olika
åtgärder under nästa läsår för att än mer kunna fokusera på innehållet och syftet med fritidshemmet.
Fritidshemmets lokaler är desamma som skollokalerna. Verksamheten bedrivs i studiehallen och i
flera klassrum och grupprum. Vi har lagt in olika fasta, styrda aktiviteter i olika rum så som spel, "tyst
rum" och pingis.
Utomhusverksamheten består av olika valbara och frivilliga aktiviteter som olika bollsporter,
styrda lekar och fri lek. Vi har en skolgård som erbjuder varierad lek och olika sociala samspel men vi
använder även de grönområden vi har direkt utanför skolgården. Där finns också flera små
skogsdungar som ger möjligheter till olika typer av lek, experiment och upptäckarlusta. Vi har en liten
kanal som också ger fina möjligheter att följa livet i vatten och naturens växlingar på nära håll.
Kvalitetsarbete i fritidshemmet
Vi utvärderar kvaliteten i fritidshemmet utifrån våra två kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet
och Upplevd kvalitet.
Funktionell kvalitet
Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för utbildningen. Vi
utvecklar kvaliteten i vårt fritidshem genom att göra utvärderingar av verksamheten. Det sker
i slutet av varje period, alltså sex gånger under året. Utvärderingarna stödjer en medvetenhet
kring uppdraget och samtliga målområden i läroplanen blir utgångspunkt för analys.
Processen gör oss medvetna om vad vi gör bra och vad vi behöver utveckla.
Upplevd kvalitet
Upplevd kvalitet handlar om i vilken grad föräldrarna är nöjda med fritidshemmets
verksamhet. Varje år genomför vi två enkätundersökningar, Lilla och Stora Kvaliteten. De
riktar sig till föräldrar i alla Vittras skolor och syftar till att ge oss en bild av hur föräldrarna
upplever verksamheten. Om vi ser att det finns områden där föräldrarna inte är nöjda
analyserar vi vad det kan bero på och beslutar om åtgärder som vi ska vidta.
Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen fritidshem
2015/2016
Året 2015-2016 hade vi på Vittra Västra Hamnens fritidshem följande mål:

Fritidshemmet ska sträva efter öka känsla av struktur, ordning och reda. Fritidshemmet
genomför årsplanering, planering över studieperioder med koppling till skolans planering, mål
samt Lgr11. (Lgr11 kap 2.1 Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.)

Fritidshemmet ska sträva efter en god kommunikation mellan hem, fritidshem och skola.
Övergången mellan skola och fritidshem sker i samverkan mellan pedagoger och
fritidshemspersonal. Verksamheten på fritidshemmet har tydliga kopplingar till skoldagen och
vice versa. Barnen har känslan av en samlad skoldag med fritidshemmet inkluderat. (Lgr 11
Kap2.1 Fokusområde: Kommunikation i relation.)

Fritidshemmet samarbetar med elevhälsoteamet kring elever i behov av särskilt stöd.
Fritidshemspersonal deltar i uppföljningar angående elevers utveckling tillsammans med
EHT. (Lgr 11 Kap 2.5 Fokusområde: Lärarskicklighet för ökad måluppfyllelse.)
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål




Ökad personaltäthet på fritids för att öka ordning och reda.
En ansvarig för fritids som bara jobbar med fritids som kan göra planeringar
Samma person som stänger underlättar kommunikationen med föräldrarna.
Ansvarspedagoger följer med upp till mellanmål och är med en stund på fritids för att göra en
smidig övergång.
Resultat, analys och planerade insatser
Funktionell kvalitet
Vi följer systematiskt upp vårt arbete utifrån läroplanens olika områden.
Funktionell kvalitet handlar om i vilken mån vi når de nationella målen för verksamheten.
Medarbetarna på fritidshemmet gör under året kontinuerliga självskattningar av verksamhetens
kvalitet. Utifrån resultatet justeras verksamheten inför nästa period. Här följer en sammanfattning av
vår självskattning.
Normer och värden
Under läsåret 15/16 har vi fortsatt det gemensamma likabehandlingsarbetet som drevs redan under
föregående läsår. Vi har drivit gemensamt tema i alla undervisningsgrupper på skola och fritidshem.
Exempel på tema har varit antivåld, respekt, självkänsla och kamratskap.
Arbetet har fungerat bra och tack vare veckovisa mail med tydliga anvisningar till pedagogerna runt
vilket ämne som ska lyftas varje vecka har vi fått in likabehandlingsarbetet som en naturlig och
levande del av undervisningen. Vi plockar upp detta arbete på fritidsverksamheten och återkopplar
ofta till veckans fråga på våra nedvarvningsstunder på slutet av dagen på fritidshemmet.
Elevernas ansvar och inflytande
Ett fortsatt arbete har pågått med att få alla pedagoger ha ett gemensamt förhållningssätt där vi alla
utgår från att alla elever kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning men också för sin miljö.
De elever som behöver stöd i sin kunskapsutveckling kan få stöd på fritidshemmet i form av planerat
stöd och handledning av pedagog, men också på elevernas eget initiativ och genom att vi uppmuntrar
elever till att fundera själv runt om de har något som de kan behöva repetera eller öva.
Skola och hem
Vårdnadshavare informeras fortlöpande på Schoolsoft om sitt barns fritidstid, planering och social
utveckling. Vi använder oss av veckobrev från fritids där information om den löpande verksamheten
finns. Vi försöker synliggöra mer vad som händer genom olika sociala medier som Facebook där vi
lägger ut bilder och text från olika projekt vi gjort på fritidshemmet.
Vi har arbetat medvetet och aktivt med att få bättre och närmare kontakt med vårdnadshavare.
Övergång och samverkan
Vi har arbetat på att göra övergångarna och överlämningarna mellan skola till fritidshemmet tydligare.
Det ska vara tydligt och klart för eleverna när skolan slutar och fritidshemmet tar vid. I
överlämningarna från skola ligger ansvar på pedagogerna att informera fritidspersonal om vad som
hänt i stort under dagen, om det inträffat något som vårdnadshavare bör få kännedom om men ännu
inte fått, men också om det lärande som pågått under dagen så att fritidspersonalen kan ta vid och
hitta möjligheter för att låta det lärandet fortlöpa resten av dagen.
Skolan och omvärlden
Fritidshemmet har besökt olika kulturella inrättningar som teatrar, museum och bibliotek.
Upplevd kvalitet föräldrar
Enkätundersökningen ger oss information om hur nöjda föräldrar är med fritidshemmets verksamhet.
Andelen föräldrar som upplever att deras barn erbjuds meningsfulla aktiviteter på fritids har ökat något
sedan förra läsåret men fortfarande är det en stor del av föräldrarna som inte tycker att detta sker i
tillräcklig grad. Likadant har det skett en ökning av antalet föräldrar som är nöjda med
kommunikationen mellan fritidshemmet och hemmet, men fortfarande finns det stort utrymme för
förbättring.
Fritidshemmet har under vårterminen arbetat mycket med struktur, ramar och rutiner, men föräldrar
och elever upplever att vi fortfarande har arbete kvar här. Ibland har vi inte lyckats förmedla den
struktur och de ramar och rutiner som finns.
Fritidshemmet behöver nästa år mer gemensam mötestid för att kunna arbeta ihop personalen till en
välfungerande och samkörd, trygg enhet. Fortbildning och bättre samarbete med pedagogerna från
skolan är också en åtgärd som ökar kvaliteten på verksamheten.
Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen fritidshem
2016/2017

Fritidshemmet ska sträva efter en god kommunikation mellan hem, fritidshem och skola.
Övergången mellan skola och fritids sker i samverkan mellan pedagoger och fritidspersonal.
Verksamheten på fritids har tydliga kopplingar till skoldagen och vice versa. Barnen har
känslan av en samlad skoldag med fritids inkluderat.

Fritidshemmet ska sträva efter ökad känsla av struktur, ordning och reda.

Fritidshemmet ska erbjuda fler planerade och meningsfulla aktiviteter som främjar barnens
utveckling.
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017

Lokal pedagogisk planering även för fritidshemmet 2016/2017

Ansvarig för fritidshemmet tar fram en tydlig uppdragsbeskrivning över arbetsuppgifter och
ansvarsområden och utarbetar en plan för hur arbetet ska följas upp och utvärderas.

Tydliggöra verksamheten på fritidshemmet än mer. Tex genom att använda sig av
aktivitetstavlor, Facebook, intranät och skärm.

Planerade och meningsfulla aktiviteter för att få en lustfylld och lärorik fritidsverksamhet som i
sin tur är nära kopplad till skolans verksamhet.

Fritidsmöten där all personal som arbetar på fritids tillsammans utvecklar en verksamhet som
är trygg, strukturerad och kreativ för alla.

Samarbete med EHT kontinuerligt runt de elever som är i behov av särskilt stöd så de får det
stöd som de har rätt till även på fritids.

Starta ett fritidsråd med elever från de olika klasserna.

Utveckla samarbetet ytterligare med vårdnadshavare genom fortsatt täta kontakter via dagliga
möten, telefonsamtal eller mail.
Vittra Västra hamnen Medarbetare
Rektor är Julia Holm, som går på Rektorsprogrammet vid Umeå universitet sedan vårterminen 2016
med planerad examen i december 2019. Hon har också lärarexamen i religion och historia för senare
åren i grundskolan samt gymnasiet från 2008.
Ledningsgruppen på Vittra Västra hamnen består av rektor Julia Holm, biträdande rektor Alexander
Magnusson, arbetslagsledare Mike Jackson, Alexander Wickström och Lotten Orest samt
administratör Eja Bergman.
Totalt är vi 31 medarbetare på Vittra Västra hamnen.
Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen medarbetare
2015/2016


Ökat ledarskap i klassrummet
Ökad nöjdhet hos medarbetarna
Insatser vi genomfört under året för att nå våra mål


-





För att möjliggöra att dela kunskaper med varandra och växa i vår profession har vi haft
pedagogiska samtal under arbetslagsmötena.
För att stärka varje medarbetare i sin roll och sitt uppdrag har vi under året genomfört en rad
kompetensutvecklande insatser.
10 nya medarbetare har under året deltagit i en introducerande internutbildning med
utgångspunkt i läroplanerna och Vittras pedagogiska plattform.
Skolans ledningslag har deltagit i Vittras interna utvecklingsdagar, kvalitetsforum.
Som ny arbetslagsledare har 1 deltagit vid Vittras interna ledarskapsutvecklingsprogram.
Samtliga medarbetare har deltagit vid Vittras årliga kompetensutvecklingsdag, Vittradagen, i
år med fokus på lågaffektivt bemötande av barn och elever samt samtida undervisning.
Verksamhetsutvecklare inom Vittra har auskulterat och observerat pedagogers undervisning.
Förstelärare har auskulterat och observerat pedagogers undervisning.
Skolpsykolog har handlett arbetslag i pedagogiska diskussioner samt arbetat med specifika
elevärenden.
Central specialpedagog från Vittra har handlett arbetslagen i pedagogiska diskussioner samt
arbetat med elevhälsan i specifika elevärenden.
Organisationspsykolog har handlett ledningslag för att sätta upp strategiska mål på kort och
lång sikt.
Resultat, analys och planerade insatser
En medarbetarundersökning genomförs varje år inom Vittra och AcadeMedia. Områden som kartläggs
är organisatorisk effektivitet, påverkansmöjligheter, mångfald och likabehandling, fysisk arbetsmiljö,
medarbetarsamtal, lönesättning och villkor, krav i arbetet samt arbetsrelaterad ohälsa. Medelvärdet av
respektive område har indexerats och sammanfattas i resultat gällande medarbetarnas nöjdhet (NMI),
ledning, engagemang och attraktivitet.
Medarbetare i grundskola och fritidshem
Vårt nöjdmedarbetarindex har ökat från 67 till 73 och ledarindexet är fortsatt högt. Både engagemang
och attraktivitet ligger antingen på samma som siffror som Vittra generellt eller högre. Vid genomgång
av Stora kvalitén för medarbetare ser vi att har höga siffror. Pedagogerna trivs med sitt arbete och på
sin arbetsplats. Vi tror att en viktig faktor till att medarbetarna trivs är kommunikation. För att skapa
ännu bättre förutsättningar för våra pedagoger som i sin tur leder till en högre måluppfyllelse och
trygghet har vi satt in fler resurspedagoger i de grupper där det funnits behov.
För att kunna behålla denna nöjdhet behöver vi satsa på kontinuitet och kvalitet. Det innebär att de
insatta åtgärder som gjorts under det gångna läsåret kommer att ligga kvar som grund för fortsatt
arbete.
Kvalitetsmål för Vittra Västra hamnen medarbetare
2016/2017


Fortsätta arbeta med att göra Vittra Västra hamnen till en attraktiv arbetsplats med ett
fortsatt öppet klimat och god fysisk arbetsmiljö.
Minska den arbetsrelaterade stress som en del pedagoger känner.
Sammanfattning av våra planerade insatser 2016/2017







Öka det kollegiala lärandet
Fortsatta auskultationer
Mer tid till arbetslagsmöten
Med hjälp av en biträdande rektor finns mer tid för att leda det pedagogiska arbetet för rektorn
Pedagogerna stöttar varandra och arbetar mer med samplanering.
Vi har medarbetarsamtal och uppföljningssamtal för att fånga upp och följa upp varje
medarbetares individuella utveckling och önskemål.
För att den fysiska arbetsmiljön ska vara god kommer vi att rusta upp slöjdsalen, musiksalen,
samt ha frostat glas i några av klassrummen på plan 2 för att minska störningsmoment i
undervisningen.