min hälsa
råd om vård från landstinget sörmland
•
nummer 3/2012
Tema
CANCER
emil vann kampen
Landstinget investerar miljarder
•
dags för vaccinering
3 Tema Cancer Cancer är inte en sjukdom utan olika sjukdomar som behöver
behandlas på olika sätt. I det här temanumret tar vi upp de vanligaste cancerformerna. Vi
berättar vad som händer om du skulle drabbas men också hur du kan minska riskerna för att få
olika former av cancer.
4 När Emil Nilsson var sex år fick han besked att han hade leukemi. Idag, fyra år senare, är
han en pigg och glad kille som just firat med en stor friskhetsfest.
6 Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen för kvinnor i Sverige. Läs vad som händer
från det att en knöl upptäcks till att den är färdigbehandlad.
8 Jan Cederhus har besegrat sin prostatacancer. Den upptäcktes vid en rutinmässig
hälsokontroll. Följ med på hans resa från beskedet fram till idag.
10 Tjocktarmscancer är en vanlig cancerform där det finns goda möjligheter att bli botad om
den upptäcks i god tid. Det är oftast äldre personer som får cancer i tjocktarmen.
16 Goda råd för att undvika cancer. Att motionera regelbundet och tänka på vad du äter är
två sätt att minska risken för cancer.
22 Lättläst information.
23 Hälsokrysset. En frågetävling.
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmlands informationsenhet i samverkan med landstingets
Läkemedelskommitté. Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Lena Bosdotter Rosten, Lars Steen,
Marie Portström och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB. Omslagsfoto: Alice Öberg.
Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping. E-post: [email protected],
fax: 0155-24 55 82, landstingetsormland.se. Min hälsa – råd om vård utkommer med tre nummer per år.
2
min hälsa 3/2012
Tema
CANCER
Detta nummer av Min Hälsa har tema cancer –
en sjukdom som väcker oro hos många. Cancer är
inte en sjukdom utan olika sjukdomar som behöver
behandlas på olika sätt. I dag insjuknar fler men fler blir
också botade. Avancerade behandlingsmetoder innebär
också att fler lever ett bra liv med sin cancersjukdom.
I det här numret tar vi upp de vanligaste cancerformerna. Vi berättar vad som händer om du skulle
drabbas men också hur du kan minska riskerna för att
få olika former av cancer. En cancerdiagnos innebär
oftast inte en dödsdom!
min hälsa 3/2012
3
Emil Nilsson går igenom sin sjukhuslåda tillsammans med mamma
Åsa. Att prata om cancern är ett viktigt sätt att bearbeta det som hänt.
Emils cancer drabbade
hela familjen
Den 21 februari 2009, när Emil fick diagnosen ALL, akut lymfatisk
leukemi förändrades livet för hela familjen Nilsson.
– Den sjuke får all uppmärksamhet men en långvarig, svår sjukdom
drabbar hela familjen, säger Emils mamma, Åsa Nilsson.
text kristina eder
4
foto alice öberg
min hälsa 3/2012
E
mil var 6 år och 3 månader
när han fick hög feber som
inte ville ge med sig.
– Det var fredagen den
13 februari 2009, en riktig
otursdag men det visste vi
inte då, säger mamma Åsa.
Hon minns exakt vad som
hände den där första veckan med sjukdomen.
Emil fick ett blåmärke, stort som en
femkrona, mellan skulderbladen och
febern pendlade kring 40 grader men som
mor till fyra grabbar var Åsa övertygad om
att febern skulle ge med sig.
Efter en vecka hade Emil 41,5 grader
och Åsa och storebror Viktor, 17, åkte
in till akuten med honom. När de blev
inlagda på barnkliniken började hon misstänka att något var allvarligt fel.
– Hjärnhinneinflammation var det värsta jag kunde tänka mig, att det kunde vara
cancer hade jag inte en tanke på.
Dagen efter fick de besked att läkarna
hade en stark misstanke att Emil fått leukemi. Emils pappa Magnus hade precis åkt
från Mälarsjukhuset för att ha lördagsmys
med syskonen.
– Jag förstod direkt när läkaren kom
in i rummet att det var något allvarligt,
jag var så ledsen men visste inte om jag
vågade visa det med Emil liggande svårt
sjuk i sängen. Men då klappade han mig
på armen och sa ”Mamma, jag är ju här”.
Kvällen som följde beskriver Åsa
som kaotisk. All rädsla och oro, alla frågor kring sjukdomen och behandlingen.
Hemma satt syskonen och googlade och
”fick upp en massa hemska saker”.
– Jag bara grät. Till slut sa Emil att jag
fick lova att inte gråta när jag svarade i
telefon.
På söndagen flyttades Emil till Aka-
demiska sjukhuset i Uppsala och livet förändrades för familjen Nilsson.
– När de sa att behandlingen skulle ta 2,5
år trodde jag inte det var sant, säger Åsa.
Från att ha varit en pigg och stark
min hälsa 3/2012
6-åring som älskade att spela fotboll,
handboll och köra cross, blev Emil en
tunn, svag kille som tappade håret och
satt i rullstol med en filt över benen och
tittade på när kompisarna lekte.
– Han hade precis börjat leva ute och
skulle börja skolan. Cancern har tagit år av
hans liv och påverkat alla i
familjen, säger Åsa.
Emil fick cellgifter
behov, säger Åsa och berättar att familjen
saknat en bra kuratorkontakt i Eskilstuna
men haft stor hjälp av en kurator i Uppsala. Hon fanns där när familjen mådde
dåligt och hon fick svara på frågor som var
för svåra att ställa till mamma och pappa.
Kuratorn hjälpte också till med praktiska
»Vi har hela tiden försökt leva
som vanligt men vi visste inte om
Emil skulle överleva, allt kretsade
kring honom och då är det lätt att
glömma bort alla andras behov. «
som slet hårt på kroppen.
Han vårdades omväxlande
hemma och på sjukhus.
Perioder då han mådde
bättre följdes av tuffare
tider. Under 18 månader
turades Åsa och Magnus
om att vara hos sin son,
dygnet runt.
– Som tyngst var det när han fick svamp
i lungorna, då trodde jag vi skulle mista
dig, säger Åsa och ler mot Emil som sitter
i soffan med den stora lådan med föremål
från tiden på sjukhus.
– Så här gör man, säger Emil och visar
sprutan som användes när han sondmatades.
Att ta fram sakerna är ett sätt att bear-
beta det som hänt. Själv skrev Åsa dagbok
under en del av sjukdomstiden men den
orkar hon inte läsa än.
– Men jag kan prata om det och jag tror
det är viktigt att släppa fram alla känslor.
När Emils cancer bröt ut tänkte Åsa och
Magnus fortsätta arbeta.
– Men vi förstod ganska snart att det
inte skulle gå och valde att vara hemma
tillsammans. Det fanns tre till som också
behövde sin mamma och pappa.
Syskonen var 12, 15 och 17 när Emil
blev sjuk. Den trygga vardagslunken i radhuset i Slagsta, Eskilstuna förvandlades
över en natt till otrygghet.
– Vi har hela tiden försökt leva som
vanligt men vi visste inte om Emil skulle
överleva, allt kretsade kring honom och
då är det lätt att glömma bort alla andras
saker som att fylla i papper till försäkringskassa och försäkringsbolag.
Släkt, vänner och bekanta har reagerat
olika. En del har funnits där, andra har
dragit sig undan.
– Det kan vara svårt att veta vad man
ska säga och hur man kan hjälpa till. Men
man ska inte be dem som drabbats av
sjukdom att höra av sig för det orkar man
inte. Men en klapp eller kram kan betyda
mycket eller hjälp med vardagsbestyr som
dammsugning och tvätt.
Den 6 september blev Emil friskförklarad
och firade med att bjuda in till fest. Men
han längtar till augusti nästa år då ska Port
a cathen, en dosa inopererad under huden
som en kateter kan anslutas till, tas bort.
Sen finns inget kvar av sjukdomen, förutom några ärr.
– Då är jag en vanlig skolpojke, säger
Emil.
Han har fått gå om en årskurs och familjen börjar steg för steg bygga upp en ny
vardag.
– Magnus och jag har ofta frågat oss
vad vi gjort för fel.Varför skulle just Emil
drabbas? Han som var friskast av alla syskon. Idag vet vi att vi inte kunnat förebygga cancern, det är som en olyckshändelse, något som kan drabba alla. «
5
Undersöker dina bröst regelbundet och kontakta Bröstcentrum om du känner en knöl eller andra
obehag från brösten. Knölar och andra symtom från brösten behöver inte vara cancer, det finns flera
helt ofarliga sjukdomar.
text Monica Tonhammar Bröstsjuksköterska, Bröstcentrum, Onkologkliniken/Cancercentrum Sörmland, Mälarsjukhuset
illustrationer daniel dePierre
2. Besök på Bröstcentrum,
One stop clinic eller annan
vårdgivare till exempel
vårdcentralen.
1. Misstanke.
3. Utredning med
trippeldiagnostik,
klinisk undersökning,
mammografi/ultraljud
och punktion.
Alla knölar är
A
ll bröstsjukvård i Sörmland
är centraliserad till Bröstcentrum vid Mälarsjukhuset. Hit
kan du ringa om du känner en
knöl eller har andra besvär från dina bröst.
Du kan också komma hit på remiss från
läkare eller för hälsokontroll/screening
med mammografi som alla kvinnor mellan
40-74 år kallas till.
Hälsokontrollerna är till för att upptäcka bröstcancer tidigt innan du själv har
känt något obehag.
På Bröstcentrum arbetar ett team med
mammografiläkare, bröstkirurg, patolog,
onkolog och bröstsjuksköterska. Bröstsymtom utreds med klinisk undersökning,
mammografi/ultraljud, cellprov eller
6
vävnadsprov. Undersökningarna var för
sig har begränsningar men tillsammans ger
de korrekt diagnos i 95 procent av fallen.
Varje vecka diskuterar teamet nya fall
och sammanfattar de undersökningsresultat som ligger till grund för en rekommendation om fortsatt behandling/omhändertagande.
När man får diagnosen bröstcancer
ges beskedet av läkare tillsammans med
bröstsjuksköterska. De informerar om
operationsplaneringen, svarar på frågor
och läkaren gör en undersökning. Den
muntliga informationen kompletteras
med skriftlig information att ta med sig
hem.
Vid besöket ges också ett datum för
operation.
Cancerbesked väcker många frågor,
funderingar och oro. I den skriftliga
informationen finns telefonnummer till
bröstsjuksköterska.Till henne är du alltid
välkommen att höra av dig.
Du kommer till sjukhuset samma dag
som du opereras. Det vanliga är att du
stannar kvar en natt på sjukhuset eller på
patienthotellet Althea.Vid hemgång får du
information om vad du ska tänka på efter
operationen.
Återbesök sker cirka 3-4 veckor efter
operationen. Anledningen till att du får
vänta några veckor är att alla mikroskomin hälsa 3/2012
5. Operation.
4. Läkarbesök till bröstkirurg
och bröstsjuksköterska för
diagnosbesked och planering
av operation.
6. Återbesök på Bröstcentrum
3-4 veckor efter operation för
att träffa både bröstkirurg och
onkolog som informerar
om kommande behandling.
7. Strålning är en av
behandlingsformerna och
efter avslutad behandling
sker uppföljning enligt
överenskommelse med
onkologläkare.
inte cancer
piska undersökningar av tumören, som
ligger till grund för efterbehandlingen,
ska vara klara.
Vid återbesöket träffar du vanligen
kirurg som tittar på operationssåret.
Därefter träffar du läkaren som planerar
efterbehandlingen.
Nästan alla bröstcancerpatienter får
någon typ av efterbehandling. Efterbehandlingen ska minska risken för återfall.
Den skräddarsys för varje patient och därför varierar behandlingstiden.
Planen för uppföljning görs tillsammans med onkologläkare. Även den
skräddarsys och kan bestå av läkarbesök,
telefontid med läkare eller bröstsjuksköterska. «
min hälsa 3/2012
Fakta om bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor i Sverige. Cirka 7 000
kvinnor om året får diagnosen. Cirka 60 procent är över 60 år vid diagnostillfället.
Även män kan få bröstcancer men det är ovanligt, cirka 30 män fick diagnosen 2010.
I Sörmland diagnostiserades 261 personer med bröstcancer 2011, av dem var 2 män.
5-10 procent av alla bröstcancerfall beror på ärftliga faktorer.
Det finns ingen tydlig orsak till varför man drabbas men långvarigt användande av
hormonpreparat i klimakteriet och att vi föder färre barn och allt senare kan öka
risken. Även övervikt och alkohol kan vara faktorer som påverkar.
Det är viktigt att poängtera att man aldrig i det enskilda fallet kan säga varför man
drabbats.
Behandlingsresultaten är goda, relativ 5-årsöverlevnad är nästan 90 procent och
relativ 10-årsöverlevnad är 80 procent.
Du kan kontakta Bröstcentrum på telefon 016-10 48 10.
7
Jan kämpade ner
Han var 60 år och hade inga som
helst symtom.
– Jag behövde inte ens gå upp på
natten och kissa. Ändå hade jag
prostatacancer.
Idag är Jan Cederhus 68 år och
friskförklarad sedan länge.
J
text Ulf Bertilsson
foto Lasse Skog
an Cederhus och hans hustru
Maj-Britt bor i en central lägenhet i Strängnäs. Högt i tak, ljust
och fräscht, stor balkong, vacker
utsikt.
– Här är det lätt att trivas och må bra,
säger Jan.
Han har en klar och tydlig stämma. Om
man varit överstelöjtnant på P 10 mumlar
man inte, eller flackar med blicken, bara
för att man blivit pensionär.
– Nej, ränderna går väl aldrig ur, skrattar han.
Men även om Jan Cederhus och hans
fru tycks vara lyckligt lottade, har de haft
en besvärlig resa tillsammans. En resa som
började för åtta år sedan med en rutinmässig hälsokontroll.
I den ingick ett PSA-test, ett blodprov
som kan avslöja prostatacancer i ett tidigt
skede. Jan hade ett förhöjd värde och ett
nytt prov togs, med samma resultat.
– Jobbigt! Men jag blev lite lugnare när
jag fick veta att värdet inte var så alarmerande högt att det indikerade att en eventuell cancer hade spritt sig till andra organ.
När han kom hem satte han sig vid
datorn och läste allt han kom över om
prostatacancer, Sveriges vanligaste cancerform.
– Tack och lov insåg jag att sjukvården
blivit väldigt bra på att spåra och bota cancer i prostatan, särkilt om den upptäcks
tidigt. Och att det inte behöver betyda att
man dör eller blir impotent.
Jan fick en remiss till urologen på
Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Där gjordes
8
Ett cancerbesked behöver inte betyda det värsta.
Det är Jan Cederhus ett levande bevis för.
min hälsa 3/2012
prostatacancern
en biopsi, ett antal vävnadsprover togs i
prostatan med hjälp av ett instrument som
fördes upp i ändtarmen.
Ett par veckor senare fick han ett nytt
negativt besked. Två av proverna visade
cancerogena celler, men, det rörde sig inte
om någon aggressiv cancer som spritt sig
utanför prostatakörteln.
Jan är lugn av sig och far sällan iväg
känslomässigt. Men när det handlar om att
ta emot cancerbesked är det ändå lätt hänt
att rädslan far iväg med tankarna.
– Därför hade jag alltid min fru med
mig under resonemangen med läkarna.
Det är lättare att reda ut saker och ting
om man får hjälp med att ställa de rätta
frågorna, säger han.
Jans fall fördes över till onkologen
där han ställdes inför en knivig valsituation:
• Avstå från behandling – med täta kontroller.Tidig prostatacancer växer oftast långsamt. Hos de flesta äldre hinner därför inte
cancertumören bli allvarlig innan de avlider av någon annan orsak. För dessa män är
det en stor fördel att slippa de biverkningar
som olika behandlingar kan innebära.
• Hormonbehandling – med täta kontroller. PSA-värdet brukar gå ner. Metoden
används ofta på män som inte klarar en
operation på grund av sjukdom, och som
inte vill strålbehandlas.
• Operation. Prostatan och de båda
sädesblåsorna opereras bort med titthålskirurgi, oftast med försämrad erektionsförmåga och urinläckage som biverkning.
• Strålbehandling. För de flesta män
med tidig prostatacancer ger den lika goda
möjligheter till bot som en operation. En
risk är att även friska celler kan skadas.
Inom något år efter strålbehandlingen får
dessutom upp emot hälften av patienterna
potensproblem.
Jan och Maj-Britt
min hälsa 3/2012
vände och vred på
alternativen, till slut valde han att strålbehandlas.
– Jag vågade inte vänta och tyckte det
var positivt att strålbehandlingen gav
större chans till bibehållen erektion än
efter en operation.
Innan strålbehandlingen genomgick
han en hormonbehandling. Det kvinnliga
könshormonet östrogen minskar prostatacancerns spridningsrisk.
Strålningen inleddes på Radiumhemmet i Stockholm där han ryggmärgsbedövad och nedsövd genomgick en så kallad
brachyterapi, strålkällan placeras inne i
organet. En fördel med den metoden är
att stråldosen blir hög i tumören, men låg
i omgivande vävnad, vilket minskar risken
för biverkningar.
sedan med
en extern strålbehandling på Mälarsjukhuset. Jan åkte buss mellan Strängnäs och
Eskilstuna, fem dagar i veckan, under fem
veckor, för att under en kvart per gång få
sin prostata behandlad med utifrån riktad
joniserande strålning.
– En mycket påfrestande period.
Behandlingarna och resorna tröttade,
jag blev dessutom dålig i magen och fick
emellanåt blod i urinen.
Han lyckades kämpa sig igenom den
långa behandlingsperioden med i stort sett
bibehållet humör.
– Maj-Britts helhjärtade stöd betydde
väldigt, väldigt mycket!
Behandlingen fortsatte
Idag, många år senare, kan han konstatera att det var värt att kämpa och att åka
i skytteltrafik till Eskilstuna. Han är friskförklarad med försumbara värden, men
går på årliga kontroller på sin vårdcentral
för att ha koll på att läget är stabilt.
– Jag är imponerad av sjukvården som
fick mig frisk igen. Och väldigt tacksam
för att jag har fått behålla hälsan, och min
erektion.
Jan Cederhus är sedan några år tillbaka
ordförande i Näckrosbröderna, den sörmländska patientföreningen mot prostatacancer.
– Vi män pratar inte så gärna om våra
privata problem, speciellt inte om det rör
erektion, sexliv och liknande. I Näckrosbröderna kan man prata med andra drabbade, då brukar det gå lättare att öppna
sitt hjärta. «
Fakta prostatacancer
Prostatan är en valnötsstor körtel under mannens urinblåsa, den producerar
ett sekret som ingår i sädesvätskan.
En förstorad prostata kan ge problem
med vattenkastningen men är oftast
godartad, men ibland orsakas problemen av en cancertumör.
Prostatacancer är Sveriges vanligaste
cancerform med runt 10 000 diagnoser per år. Sjukdomen drabbar framför
allt äldre män – hälften är över 70 år.
Den relativa femårsöverlevnaden vid
prostatacancer är nästan 80 procent.
Fakta Näckrosbröderna
Prostataföreningen i Sörmland, Näckrosbröderna, har drygt 200 medlemmar. Föreningen får ett årligt bidrag
från Landstinget, finansierar i övrigt sin
verksamhet via medlemsavgifter.
Näckrosbröderna ordnar föreläsningar
för medlemmar och andra intresserade
och har kontaktpersoner som stöttar
de drabbade och deras anhöriga. Näckrosbröderna distribuerar informationsmaterial om prostatacancer
och stödjer cancerforskningen. Läs mer på www.nackrosbroderna.se
9
Cancer i tjocktarmen eller ändtarmen, är en vanlig cancerform
där det finns goda möjligheter att
bli botad om cancern upptäcks i
rimligt god tid. Sök därför sjukvård
om du har symtom som kan bero
på colorektal cancer.
text George Dafnis Med dr, överläkare
Sektionschef colorektalkirurgi
Kliniken för kirurgi och urologi
Mälarsjukhuset, Eskilstuna
10
C
olorektal cancer är efter
bröstcancer hos kvinnor
och prostatacancer hos
män den vanligaste cancerformen. I Sörmland
diagnosticerades 171
patienter med colorek-
tal cancer 2009.
Det senaste decenniet har antalet fall
ökat med 1,7 procent årligen. Hälften
av ökningen förklaras av att antalet äldre
ökar, av dem som får colorektal cancer är
75 procent över 65 år
Ungefär 90 procent av cancerfallen
uppstår utan känd orsak. Vid kroniska
tarmsjukdomar, ulcerös colit och Crohns
sjukdom, finns en ökad risk.
Kostfaktorer spelar roll. Rött kött och
fett anses öka risken. Även ärftlighet spelar roll. En kost med hög andel fibrer och
låg andel fett samt fysisk aktivitet minskar
risken.
min hälsa 3/2012
I tidigt skede saknas ofta symtom. När
symtomen kommer är de oftast beroende
på var i tarmen cancern finns.
Cancer i högra delen av tjocktarmen
visar sig vanligen genom trötthet beroende på blodbrist.Andra symtom kan vara
viktnedgång och nedsatt allmäntillstånd.
Cancer i vänstra delen av tjocktarmen
ger oftare diarré eller förstoppning samt
synligt blod och slem i avföringen.
Cancern i ändtarmen ger vanligen synligt blod och slem i avföringen och trängningar att tömma tarmen.
Vid tjocktarmscancer är debutsymto-
met i 20-25 procent stopp i tarmen som
orsakar kräkningar, uppspänd buk och
upphörd förmåga att tömma tarmen. Då
krävs akut operation.
Diagnosen av cancer i tjocktarmen
ställs antingen med datortomografi,
skiktröntgen, av tjocktarmen eller med
coloskopi, ett instrument som förs in via
ändtarmen för undersökning av tjockeller ändtarmen.
När patienten kommer till kirurgmottagningen tas blodprover och ändtarmen
undersöks för att se om det finns en cancer
i ändtarmen. I så fall ordnas även med
magnetkameraundersökning. För att se
om det finns spridning av cancern till
lungor och lever beställs datortomografi
av bröstkorgen och buken där även tarmcancerns stadie kan bedömas.
behövs för att
fatta beslut om behandling bör vara klar
inom två veckor och beslut om hur den
fortsatta behandlingen ska läggas upp fattas varje vecka vid en MDT-konferens,
Multi Disciplinär Teamkonferens. Då träffas
colorektalkirurger (specialister på cancer
i tjocktarmen och ändtarmen), onkologer
(specialister på strålning och cytostatika),
röntgenläkare (med specialkunskap i magnetröntgenundersökningar), patologer
(specialister på att i mikroskop undersöka
de prover som är tagna från cancern) och
kontaktsjuksköterska (specialistutbildad
sjuksköterska för colorektala cancerpatienter som dels ser till att alla under-
All information som
min hälsa 3/2012
Colorektalkirurger, onkolog, röntgenläkare, patolog och kontaktsjuksköterska i diskussion.
sökningar är utförda i tid och är den som
patienten kan vända sig till med frågor).
Nu fattas beslut om eventuell behandling med strålning och/eller cytostatika
innan operation.Tiden för operation planeras och bokas. Kontaktsjuksköterskan
samordnar längs hela vårdkedjan.
Behandling som syftar till bot av cancer i tjocktarmen och ändtarmen innebär operation. Om cancern växer över
på något intilliggande organ måste även
detta avlägsnas.
cancerfallen har eller
får patienten spridning, metastaser, till
levern och ibland även till lungorna. Det
innebär naturligtvis att tillståndet är allvarligare. Ofta går det dock att bota även
dessa patienter.
Vid spridning till levern kan patienter
där botande kirurgi av levermetastaserna
är möjlig få en 5-årsöverlevnad på 30-40
procent. Motsvarande gäller vid begränsade metastaser i lungorna. Nästan lika
goda är resultaten vid samtidig lever- och
lungmetastasering.
I en del fall är tjocktarms- eller ändtarmscancern så långt gången att den inte
går att bota. Behandlingen kallas då för
palliativ och går ut på att lindra symtomen.
Den palliativa behandlingen ska anpassas
efter den enskilde patientens behov.
Noggrann uppföljning är viktigt
eftersom det finns goda möjligheter att
behandla återfall.
Utförligare information finns på landstingets hemsida: http://www.landstingetsormland.se/kirurgi_mse.
Gå till fliken Kliniken för kirurgi och urologi, under rubrik Aktuellt. «
I 25 procent av
Sverige i topp
Sverige ligger i topp när det gäller
resultat och därmed överlevnad vid
colorektal cancerkirurgi.
5-årsöverlevnaden i Sverige 2005-09
Tjocktarmscancer
60,9 % (63,5 %) för män
65,4 % (60,5 %) för kvinnor
Ändtarmscancer
60,6 % (62,2 %) för män
64,1 % (63,7 %) för kvinnor
Sörmlands siffror inom parantes.
11
Vaccin skyddar mot can
Forskning visar att infektion
med humant papillomvirus,
HPV, ligger bakom de flesta
fall av cellförändringar på livmoderhalsen. Idag vaccineras
alla flickor i 10-12 års ålder via
skolhälsovården mot de vanligaste typerna av detta virus
som ger cellförändringar och
kondylom. Vaccineringen beräknas minska antalet fall av
livmoderhalscancer med 70
procent i nästa generation.
text Margareta Pettersson
överläkare, kvinnokliniken i Nyköping
V
accinet är ett sätt att skydda
sig mot cellförändringar när
man byter partner eller har
olika sexuella relationer. I
Sörmland erbjuds flickor
från 18 års ålder vaccination och studier
visar att vaccinet kan ge ett aktivt antikroppsskydd även hos kvinnor upp i medelåldern.
Samtliga kvinnor i länet som är mellan
23 och 49 år kallas till gynekologisk cellprovskontroll vart tredje år, och kvinnor
mellan 50 och 60 år kallas vart femte år.
Sedan kontrollen infördes i mitten på
1960-talet har antalet fall av livmoderhalscancer i Sverige mer än halverats, från
omkring 1 000 fall till cirka 450 fall om
året.
Varje år får cirka 30 000 kvinnor
besked om att de har cellförändringar.
Cellförändringar innebär att cellerna avviker mer eller mindre starkt från det normala mönstret och cancer kan utvecklas
om förändringarna inte behandlas.
Forskning visar att rökande kvinnor
har en ökad risk för cellförändringar.
12
Cellprovet tas på livmodertappens yta och en liten bit in i livmoderhalskanalen.
Sannolikt beror riskökningen på att en
koncentration av ämnen från röken samlas
i sekret från livmoderhalsen och påverkar
cellerna. Det kan därför löna sig att sluta
röka, även för den som redan haft cellförändringar.
Cellprovskontroller och behandling av
cellförändringar kan förhindra att cancer
i livmoderhalsen uppkommer. Livmoderhalsen är den nedre delen av livmodern.
Livmoderhalsens yttersta del som mynnar
ut i slidan kallas livmodertapp. I livmodermin hälsa 3/2012
ncer i livmodern
att lösa celler
från livmoderhalsen samlas upp med en
liten träspatel eller borste och undersöks
i mikroskop för att se om de ser normala
ut. Ibland är provet svårbedömt och behöver tas om, exempelvis om det tagits i
samband med en infektion eller blödning.
De allra flesta prov är normala med det
finns cellprov som visar ett oklart resultat.
Det kan bero på en tillfällig infektion som
läker ut av sig själv. För säkerhets skull
behövs dock en ny provtagning om cirka
ett år.
Om cellprovet är normalt blir du kal�lad till en ny provtagning om tre eller
fem år, beroende på ålder. Handlar det
om ett oklart fynd kan ett nytt prov eller
en undersökning med kolposkop göras
hos en gynekolog inom några månader.
Kolposkop är en sorts mikroskop med
vars hjälp man kan granska livmodertappens yta i förstoring.
Ett cellprov innebär
halsen möts två vävnadstyper, körtelepitel
och skivepitel, i en ”övergångszon” där
cellförändringar oftast uppstår. Cellförändringar kan vara förstadier till cancer
på livmoderhalsen, men kan också vara
tecken på en tillfällig virusinfektion.
min hälsa 3/2012
Ibland tar gynekologen små vävnadsprover, biopsier. Provtagningen är oftast
smärtfri, men kan ibland ge några sekunders obehag eller smärta. Ibland görs
också en liten skrapning för att få celler
från underlivet och du kan behöva använda
binda under något dygn.Vävnadsmaterial
från biopsin och skrapningen undersöks
mikroskopiskt i laboratoriet.
Beskedet om att man har en cellförändring som skulle kunna vara ett förstadium till en allvarlig sjukdom kan väcka
oroliga frågor om framtiden och vad man
har att vänta sig. I själva verket innebär den
tidiga upptäckten att cancer inte behöver
utvecklas.
De flesta kvinnor blir av med sina cellförändringar när de behandlas. Behandlingen är dessutom relativt enkel och
skonsam och den ger inte några men för
framtiden. «
Cancersjukdomar
i underlivet
Förutom cellförändringar
som ibland kan leda till
cancer i livmodertappen
eller livmoderhalsen finns
ytterligare några former av cancer i underlivet.
I vulvaområdet kan cellförändringar ge upphov till en lokal cancer. Symptomen kan vara klåda,
smärta och ibland kanske en knöl.
Kan misstolkas som eksem eller
svamp. Det är ovanligt med cancer i detta område.
innebär cancer uppe i livmoderhålan. Denna
cancer uppstår oftast hos äldre
kvinnor och ger sig till känna i
form av en avvikande blödning,
oftast efter att mensen upphört.
Provtagning sker frikostigt vid
avvikande blödningsmönster
hos kvinnor över 45 års ålder.
Behandlingen är i första hand
operation.
Livmodercancer
Äggstockscancer är svår att
upptäcka. Den är vanligast i övre
medelåldern men enstaka fall
finns hos yngre kvinnor. Symptomen kan vara buksmärtor,
urinträngningar, tyngdkänsla,
svullnad i buken, oklara äggstockscystor, blodpropp, vätska i
lungsäcken. Behandlingen är operation och cellgiftsbehandling. «
13
uppskattad
vård i hemmet
Leif Hofwander får sin fot omlagd av sjuksköterskan AnnaLena
Axelsson som arbetar med ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet.
14
min hälsa 3/2012
Leif Hofwander fick ett tufft besked i somras – han har
spridd cancer.
– Jag tackade ja till vård hemma. Det är jag väldigt
text & foto karin reibring
glad för, säger han. L
eif Hofwander i Katrineholm är dagens första patient för
ASIH-sjuksköterskan AnnaLena Axelsson.
Oftast kommer en sjuksköterska, men även läkare liksom
en arbetsterapeut, som hjälper till att anpassa bostaden.
– Största problemet just nu är att jag inte kommer ut, säger Leif,
som har trappor upp till lägenheten.
Han har nyligen tvingats amputera ena benet och är därför rullstolsburen.ASIH sköter om ”hela Leif ”, inte bara cancern.AnnaLena
lägger om foten och smörjer in benet.
En stor del av tiden pratar man om hur Leif mår. Han och AnnaLena bokar in nästa besök tre dagar senare.
I Fågelöby någon mil utanför Katrineholm väntar Leif Larsson
och hans fru Gun. Leif har varit inskriven hos ASIH i nästan två år.
– Jag lever på övertid, säger Leif, som har prostatacancer med
spridning till skelettet. Efter strålbehandling erbjöds han vård i
hemmet. Det innebär att han bara behöver ta sig till sjukhus någon
gång i kvartalet.
Gun har lärt sig spola katetern – annars skulle ASIH komma varje
dag. Varje söndag brukar hon ringa ASIH och beställa saker som
behövs. Dagen därpå levereras det med sjuksköterskan.
Sjukgymnasten har visat Leif hur han ska träna, arbetsterapeuten
har skaffat hjälpmedel.
En svår sjukdom är påfrestande även för anhöriga. Gun träffar
regelbundet ASIHs kurator i hemmet.
För att ge sin fru avlastning har Leif vid några tillfällen vårdats
en vecka på sjukhem.
Det som betyder mest för honom är tryggheten med ASIH.
– Det går att ringa dygnet runt. Sedan dröjer det inte länge förrän
någon är här, säger han.
AnnaLena är Flen och makarna Gustav och
Britta Olai. Gustav har obotlig cancer.
– Onkologen i Eskilstuna remitterade mig till ASIH i februari.
Det är jag glad för. Jag har svårt att gå, så det är väldigt skönt att
slippa åka iväg för provtagning.
ASIH kommer i snitt en gång i veckan. Förutom sjuksköterska
kan det vara läkare, arbetsterapeut eller dietist. Extra glad är Gustav
över gå-stolen, som gör att han kan röra sig i lägenheten.
AnnaLena antecknar att Gustav behöver ett nytt recept.
– Hur går det med vikten? Hur är aptiten? Hur upplever du kortisontabletterna du började med förra veckan? undrar hon.
– Så här har dom inte tid att prata på sjukhuset, säger Britta.
– En fördel med ASIH-personalen är just att dom känns lugna
och inte stressade, menar Gustav. Mitt humör blir bättre varje gång
dom är här. När vi berättar om den här vården för goda vänner tror
dom inte det är sant! «
Nästa anhalt för
min hälsa 3/2012
ASIH ger trygghet
och livskvalitet
All långt gången cancer kan behandlas i
hemmet.
– Vårt mål är att ge patienterna så god
trygghet och livskvalitet som möjligt,
säger ASIH-sjuksköterskan AnnaLena
Axelsson.
text karin reibring
ASIH betyder Avancerad Sjukvård I Hemmet. Än så
länge vårdar ASIH framför allt patienter med cancerdiagnoser. Sjukdomen är i samtliga fall långt
framskriden och de medicinska behoven är stora.
Vanligast är att kirurgen eller onkologläkaren hör
sig för ifall patienten vill vårdas hemma och skriver
i så fall en remiss till ASIH.
– Om läget är stabilt kanske vi bara har telefonkontakt.Annars varierar antalet besök från varannan
vecka till flera gånger varje dag, berättar AnnaLena
Axelsson.ASIH ger enbart medicinsk vård. Praktisk
hjälp svarar hemtjänsten för.
bor tillsammans med
anhöriga, en del lever ensamma.
I AnnaLenas bil ligger en droppställning. En väska
innehåller material för provtagning, dropp, sprutor
och omläggning. Hon har även en ryggsäck med
läkemedel.
– Allt vi kan gör vi hemma. Men ibland måste
patienten åka till sjukhus, till exempel för röntgen.
Många av patienterna
Vid hembesöken pratar man mycket.
– Det får ta den tid det tar. Vi utvärderar hur
mediciner och hjälpmedel fungerar. Det kan finnas
frågor både kring själva behandlingen och funderingar kring döden. Anhöriga är ofta med i samtal
och beslut, men inte alltid.
Precis som sina kolleger har AnnaLena Axelsson
själv valt att söka sig till ASIH. Det gör att personalen
är mycket motiverad för sitt arbete. «
Fakta ASIH
ASIH står för Avancerad Sjukvård I Hemmet. ASIH
finns i hela Sörmland, men kan vara lite olika
utformad. Personalen utgår ifrån Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping samt Strängnäs.
15
Varför får
Genom att motionera och tänka på vad du äter kan du kan själv
påverka risken för att utveckla cancer. Positiva förändringar i livsstilen kan också minska risken för återinsjuknande efter en cancerbehandling.
text Pehr Lind verksamhetschef, docent Karolinska Institutet
E
n fråga som sjukvården ofta får är
om man själv kan påverka risken att
insjukna i cancer.
Flertalet tumörformer ökar i frekvens
med stigande ålder.Vi kan inte påverka att
vi blir äldre och medelåldern i befolkning
ökar i västvärlden, vilket innebär att antalet
svenskar som lever med en cancerdiagnos
2030 beräknas vara dubbelt så många som
2007. Detta blir en stor utmaning för vården.
Övervikt ökar risken för att utveckla
flera tumörformer, till exempel tarmcancer. Motion leder däremot till en minskad
risk för vissa cancertyper. Ett bra tips är
alltså att idrotta och hålla vikten också när
man kommer upp i åren.
Att förbjuda rökning skulle mycket
dramatiskt minska antalet nya cancerfall.
Rökning leder inte bara till en mycket
16
min hälsa 3/2012
vi cancer?
högre risk för lungcancer, utan ökar också
risken för många andra tumörformer. Att
undvika eller sluta att röka har alltså en
mycket stor positiv effekt på din hälsa!
Även om du rökt länge så visar studier
att risken för att utveckla cancer minskar
snabbt efter rökstopp.
En kost med lågt innehåll av animaliskt
fett men med mycket fibrer, frukt och
grönsaker minskar risken att insjukna i
cancer.
Stor konsumtion av alkohol ökar ris-
ken för bland annat levertumörer.
Många tumörformer har en koppling
till ärftlighet, till exempel bröstcancer.
Om det finns många cancerfall av samma
typ i din släkt och låg ålder när sjukdomen
upptäckts så ökar risken att du själv kan
bära anlagen för sjukdomen.
En ärftlighetsutredning kan då ge vägledning om du själv bör kolla dig regelbundet för att öka chansen till tidig upptäckt av sjukdomen.
om
sambandet mellan vissa virusinfektioner och cancer ökat, till
exempel, humant papillomvirus
och livmoderhalscancer. Det är
mycket glädjande att flickor
nu erbjuds möjligheten att
vaccinera sig mot denna
På senare år har kunskapen
virusform som ger ett bra skydd mot att
utveckla sjukdomen i vuxen ålder.
Kvinnor bör också uppmuntras att
komma till hälsoundersökning för denna
sjukdom och att delta i mammografikontroller för att tidigt upptäcka bröstcancer.
Vårt ökande solande har lett till att hudcancer är en av de tumörformer som ökar
snabbast. Sola därför med måtta, speciellt
om du åker på solsemester under vinterhalvåret!
om du kan påverka
risken för att utveckla cancer blir alltså ja.
Positiva förändringar i livsstilen, till
exempel kost, motion och rökstopp, kan
också minska risken för återinsjuknande
efter en cancerbehandling.
Rökning minskar även effekten av cytostatika och strålbehandling, varför vi alltid
rekommenderar rökstopp under vårdtiden
hos oss.
Mer information finns på 1177.se, tema
Cancer och på Cancerfondens hemsida
www.cancerfonden.se. «
Svaret på frågan
Ta det lugnt i solen så du
inte bränner dig! Var extra
försiktig om du åker på
solsemester på vintern.
min hälsa 3/2012
17
Landstinget har blivit miljöcertifierat
Landstinget Sörmland har sedan flera år tillbaka arbetat målmedvetet med att införa ett systematiskt och strukturerat miljöledningsarbete enligt den internationella standarden för miljöledning
ISO 14001. Nu är arbetet i hamn. Landstinget Sörmland är femte
landstinget i landet som har miljöcertifierat alla sina verksamheter.
text maria åkerblom
foto alice öberg
– Sedan vi beslutat att vi skulle vara bland
de miljöledande landstingen var nästa steg,
miljöcertifiering, självklart, säger landstingets folkhälso- och miljölandstingsråd
Ylva G Karlsson.
Det kanske kan verka som en självklarhet att värna om miljön. Men en miljöcertifiering handlar om att inte alltid utgå ifrån
att det är självklart. Du som sörmlänning
ska kunna känna dig trygg med att landstingets arbete främjar en utveckling som är
långsiktigt hållbar både ekologiskt, socialt
och ekonomiskt.
Ett miljöcertifikat visar att landstinget
uppfyller högt ställda krav och arbetar
aktivt med att minska miljöpåverkan.
– Miljöcertifikatet i sig är självklart inte
målet, men vi är väldigt glada och stolta
över miljöcertifieringen som inneburit
ett långsiktigt och målmedvetet arbete
där många medarbetare deltagit, säger
t.f. landstingsdirektör Helena Söderquist.
För att bli miljöcertifierad krävs ett
ledningssystem enlig den internationella
standarden för miljöledning ISO 14001.
Det måste finnas riktlinjer och rutiner
som beskriver hur organisationen arbetar
på kort och lång sikt för att minska miljöbelastningen.
Alla som arbetar i organisationen ska
ha kunskap om Landstinget Sörmlands
strategiska miljömål. Miljömålen finns i
det miljöprogram som landstingstyrelsen
antagit för perioden 2009-2013.
De är ett tjugotal olika mål som syftar till: ett effektivt miljöarbete, minskad
klimatpåverkan och en god hantering av
kemikalier och läkemedel.
stödja
landstingets miljöarbete och bidra till
kostnadseffektiviseringar. Ett exempel
är att landstinget från 2008 till 2011 har
minskat elenergiförbrukningen med cirka
5 procent och förbrukar nu 3 400 MWh
elenergi mindre. Det innebär en besparing
på cirka 3,4 miljoner kronor per år.
Det miljöcertifikat som Landstinget
Sörmland nu får gäller i tre år. Efter det
måste certifieringen förnyas. «
Miljöledningssystemet ska
Glada att arbetet gett resultat så att Landtinget Sörmland
blivit miljöcertifierat. Vid ceremonin deltog bland andra
Hans-Inge Almgren, BMG Trada certifiering, Helena Söderquist,
t.f. landstingsdirektör, Ylva G Karlsson, folkhälso- och miljölandstingsråd och miljöchef Johan Sundquist.
18
min hälsa 3/2012
Framtidens hälsooch sjukvård är här
Inriktningen för länets hälso- och sjukvård har
stakats ut. Målet är klart, Sörmland ska bli
Sveriges friskaste län år 2025 och miljardinvesteringar väntar nu de sörmländska sjukhusen.
text maria karlsson
foto lorant gotenmalm
Den politiska majoriteten och oppositionen satsar gemensamt på att Sörmland ska bli Sveriges friskaste län 2025. Från vänster: Maud Ekman
(V),Thomas af Bjur (FP), Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD), Mattias Claesson (C ), Åsa Kullgren (S), Magnus Leivik (M) och Ylva G Karlsson (MP).
– Det här är en historisk överenskommelse. Vi tar för första gången på 2000talet ett helhetsgrepp över hälso- och
sjukvård. Dessutom är det en bred överenskommelse mellan majoritet och opposition, säger Åsa Kullgren,(S), landstingsstyrelsens ordförande.
Förutom att Sörmland ska bli Sveri-
ges friskaste län slås det fast i inriktningsdokumentet att vården ska förändras och
bli personcentrerad. Patientens behov ska
sättas framför organisationen och det är
patientens samlade behov som ska styra
vårdens utformning. Det ska helt enkelt
bli enklare, lättare och smidigare att vara
patient samtidigt som varje person som
söker vård ska få mer att bestämma över.
Länets tre sjukhus, inklusive det psyki-
atriska regionsjukhuset Karsudden, ska ses
som ett enda sjukhus och för att illustrera
det får de ett gemensamt namn, Sörm-
min hälsa 3/2012
lands sjukhus. Samtidigt ska samarbetet
mellan dem utvecklas.
hälso- och
sjukvård är en rad stora investeringar på
gång. Om- och tillbyggnader och andra
förändringar på mellan tre och fyra miljarder kronor väntar sjukhusen i länet.
På Sörmlands sjukhus Kullbergska sjukhuset ska 4 800 kvm av 40 år gamla lokaler
moderniseras. Bland annat ska entréhallen,
hudmottagningen och ambulanscentralen
byggas om.
På Sörmlands sjukhus Mälarsjukhuset
ska 20 000 kvm av 100 år gamla lokaler
rivas och 40 000 kvm nya lokaler byggs till.
I de nya lokalerna ska akutmottagningen
inklusive akut radiologi, operationsavdelning inklusive sterilcentral samt vårdavdelningar med 150 vårdplatser, enkelrum,
finnas.
På Sörmlands sjukhus Nyköpings Lasarett byggs en ny byggnad med akutmotI arbetet med framtidens
tagning och operationsavdelning. Det blir
också en ny länkbyggnad med ny huvudentré och nytt/ombyggt mottagningsplan.
Vad är det viktigaste med Framtidens hälso- och
sjukvård?
– Det är att vi tar ett helhetsgrepp över
hälso- och sjukvården och jobbar långsiktigt. Det leder till bättre livskvalitet för
sörmlänningarna och ger vården förutsättningar att arbeta utifrån vårt gemensamma mål, att bli Sveriges friskaste län
2025, säger Åsa Kullgren.
– Jag är mycket glad över inriktningen
mot en personcentrerad vård. Den
enskilde patienten ska i större utsträckning bli en fullvärdig partner. Alla beslut
om den enskilde ska fattas gemensamt av
patienten och vårdgivaren. Det låter kanske inte så omvälvande, men i praktiken
är det en stor förändring, säger Magnus
Leivik, gruppledare för moderaterna vid
landstinget och ledamot av styrgruppen. «
19
Kissa och kolla om du har klamydia
›› Nu kan du snabbt, enkelt och
gratis testa dig hemma och få
besked om du har klamydia.
Klamydia är enkelt att bota med
antibiotika, men det gäller att
infektionen upptäcks i tid.
– Många har klamydia utan
att veta om det. Obehandlad
klamydia kan leda till infektioner
som i värsta fall kan leda till svårigheter att bli gravid. Därför bör
den som har haft oskyddat sex
med ny partner eller flera partner under sista året gå och testa
sig, säger smittskyddsläkare
Christina Kallings Larsson.
Man behöver inte ens ta sig
till vården. Den som är över 15
år kan beställa hem ett kostnadsfritt klamydiatest via nätet
eller SMS. Testet görs med ett
urinprov som skickas för analys,
i ett frankerat kuvert. Analysen
görs med samma laboratorier
och testmetod som landstinget
vanligtvis använder. När provet är klart kan den som vill få
ett meddelande via SMS eller
e-post. Sedan loggar man in med
en kod och får besked om provresultatet.
Om resultatet visar på klamydia ska man söka till sin ung-
domsmottagning, Sesam eller
vårdcentral för behandling och
smittspårning och då ta med sin
kod. Behandling för klamydia är
kostnadsfri.
Hemtestet beställs enkelt via
www.klamydia.se eller sms:a
klamydia följt av mellanslag och
ditt personnummer till 72120.
Fakta klamydia
Klamydia är Sveriges vanligaste könssjukdom. De flesta som
smittas är mellan 15 och 29 år. Under 2011 testades 1 232
positiva för klamydia i Sörmland. Hittills i år 2012 har cirka 800
personer i Sörmland fått diagnosen. Trenden för hela riket är att
klamydia ökar något. Sörmland tillhör de län som ligger högt i
antalet klamydiafall.
Dags för vaccination mot säsongsinfluensa
›› För dig som fyllt 65 år, är gravid eller till-
hör en riskgrupp är det dags att vaccinera sig
mot den årliga säsongsinfluensan. Landstinget erbjuder kostnadsfri vaccination till
personer som riskerar att drabbas extra hårt
av influensan.
Följande grupper erbjuds influensavaccin
kostnadsfritt:
• Personer över 65 år
• Gravida som inte vaccinerades mot svinin-
20
fluensa under pandemin 2009/2010
• Personer med kraftig övervikt, BMI över 40
• Barn med flerfunktionshinder
• Personer med någon av följande kroniska
sjukdomar:
– kronisk hjärt- eller lungsjukdom, inklusive
astma
– svårinställd diabetes
– kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av
sjukdom eller medicinering
– kronisk lever- eller njursvikt
– neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen
Är du osäker på om du tillhör en riskgrupp, kontakta din vårdcentral eller behandlande läkare. Övriga patienter som vill ta
säsongsinfluensavaccination betalar för vaccinet och besöksavgift till läkare eller sjuksköterska. Tider för vaccination annonseras i
dagstidningar, finns på vårdcentralerna och
på landstingets webbplats.
min hälsa 3/2012
Högt och lågt när patienter betygsätter vården
›› Sörmländsk sjukvård får både
toppbetyg och låga resultat. Det
visar den nationella patientenkäten 2012, en undersökning där
patienter inom både somatisk
och psykiatrisk vård fått säga
sitt.
Bemötandet får bättre betyg
är rikssnittet, förtroendet för
vården är också högt medan
väntetiderna får kritik.
Resultaten visar att vården i
Sörmland till stora delar ligger
kring samma höga snitt som
övriga Sverige. Frågorna som
ställs handlar om bemötande,
delaktighet, information, tillgänglighet, förtroende, upplevd
nytta, helhetsintryck och om
man som patient skulle rekommendera den vårdavdelning eller
klinik man varit hos till andra.
Resultatet för bemötandet
i sjukhusens öppenvård, där
patienter inte stannar över natten, hamnar över rikssnittet och
är bäst i landet. För själva vården
sticker reumatologin ut med
bäst resultat jämfört med landets alla kliniker. Även cancervården lovordas av patienterna
med resultat över rikssnitt inom
alla områden.
Jämfört med 2010, då den
förra patientenkäten genomfördes, är förändringarna i resul-
taten generellt ganska små.
Verksamheter och områden
med låga resultat då får ungefär
samma resultat nu. Tillgängligheten, patientens uppfattning
om väntetiden, hamnar exempelvis långt under riksgenomsnittet. När det gäller specifika
vårdområden har ortopedin och
hudkliniken en del att jobba med
enligt patientundersökningen.
När det gäller den psykiatriska öppen- och slutenvården
hamnar Landstinget Sörmland
genomgående strax under rikssnitt. Utom för upplevd nytta
inom öppenvården där resultatet
är bättre än genomsnittet.
Min Hälsa
nominerad
för pris
›› Tidningen som du håller i din
Få en telefontid utan att ringa
›› Nu kan du boka telefontid hos
alla landstingsdrivna vårdcentraler i länet via webben. Du går in
på din vårdcentrals webbplats,
när det passar dig, och gör din
bokning för att bli uppringd.
Genom att boka tid på webben slipper du också knappval
och behöver inte lyssna igenom
olika alternativ.
Så här gör du: Skriv in ditt
födelsenummer, telefonnummer och ange i meddelandefältet vad du vill få hjälp med. Tryck
sedan på knappen skicka. När du
bekräftat att uppgifterna stämmer får du förslag på en tid då
du blir uppringd. Om tiden inte
passar utan du vill bli kontaktad
senare anger du det och får då
förslag på en annan tid.
hand, Landstinget Sörmlands
hushållstidning Min Hälsa, kan
vinna Svenska Publishingpriset.
I kamp med hundratals bidrag
tävlar nu tidningen med fem
andra om förstaplatsen.
Svenska publishingpriset har
delats ut sedan 1990 och är
en av Sveriges största grafiska
tävlingar. I år har landstingets
tidning Min Hälsa gått till final
i kategorin Medborgartidningar.
Juryn har bedömt hundratals
tävlingsbidrag och plockat fram
fem finalister. Det som bedömts
är bland annat design, textinnehåll, tryck och pappersval.
Vinnarna tillkännages under
Svenska Publishingdagen den 14
november på Stockholms universitet.
Henrik kan rädda liv
Kanotisten och OS-medaljören Henrik Nilsson kan symtomen på stroke. Kan
du? Var 17:e minut får någon i Sverige stroke, propp eller blödning i hjärnan.
Är du beredd om det händer någon nära dig?
Vårdråd
dygnet runt
min hälsa 3/2012
21
Varför får vi cancer?
Vården får ofta frågan om
människor
kan göra något själva
för att inte få cancer.
Svaret är ja.
Övervikt ger mer risk för
till exempel tarmcancer.
Motion ger mindre risk
för vissa typer av cancer.
Därför är det bra
att motionera
och hålla vikten nere.
Rökning ger mycket mer
risk för lungcancer
och också mer risk
för annan cancer.
Därför är det bra
att sluta röka
eller att aldrig börja.
Risken för tarmcancer
är mindre
om man äter lite fett
från djur,
men mycket fibrer, frukt
och grönsaker.
Prostatacancer
Prostatan är en körtel som
män har under urinblåsan.
Om prostatan växer kan
mannen få problem med
att kissa.
Oftast är det ofarligt,
men ibland växer
prostatan av cancer.
Prostatacancer är den
vanligaste cancern
i Sverige bland män.
Hälften av de män som
får prostatacancer
är över 70 år gamla.
Men prostatacancer går
att behandla.
Fyra av fem män
med prostatacancer
lever fem år efter att
de fått diagnosen.
Föreningen
Näckrosbröderna
är för personer i Sörmland
som har prostatacancer
och för deras anhöriga.
Du kan läsa mer på
föreningens webbplats,
www.nackrosbroderna.se
Risken för vissa typer av
cancer är större
om man dricker mycket
alkohol.
Om många släktingar haft
samma typ av cancer
ska du undersöka
om du själv har samma risk
att få sådan cancer.
Då vet du om du behöver
kontrollera dig extra ofta,
till exempel för bröstcancer.
Att sola för mycket kan ge
hudcancer.
Du kan läsa mer på
Cancerfondens webbplats,
www.cancerfonden.se
Bröstcancer
Bröstcancer är den
vanligaste cancern
hos kvinnor.
Därför kallar landstinget
alla kvinnor mellan
40 och 74 år
till mammografi,
en undersökning för att
hitta bröstcancer.
Kvinnor kan också
undersöka sina bröst
själva.
Bröstcentrum vid
Mälarsjukhuset
sköter all bröstsjukvård i
Sörmland.
Du kan ringa hit om du
känner en knöl i bröstet
eller har andra besvär.
Om du har bröstcancer
så ger Bröstcentrum dig
behandling.
Du kan ringa Bröstcentrum
på telefon 016 104810.
Cancer i tarmen
Cancer i tjocktarmen
eller ändtarmen
kallas för colorektal cancer.
Det är en vanlig cancer
som vården ofta kan bota
om vi upptäcker cancern
tidigt.
Symtom på cancer i
tarmen
kan till exempel vara
att du har blod och slem i
bajset,
att du har diarré eller
tvärtom har svårt att bajsa
eller att du kräks och inte
kan bajsa alls.
Vi i vården undersöker
tarmen noga
för att kontrollera om du
har cancer.
Sedan kan vi operera för
att ta bort cancern.
Du kan läsa mer på landstingets webbplats, www.landstingetsormland.se/kirurgi_mse
Klicka på länken Kirurgi och urologi och sedan på länken Aktuellt.
22
min hälsa 3/2012
Min rätta rad
1
Hälsokrysset
1.
Fråga 1
Fråga 6
3.
Hur många drabbas av prostatacancer
i Sverige varje år?
1. Cirka 5 000 stycken
X. Cirka 8 000 stycken
2. Cirka 10 000 stycken
Vad heter prostataföreningen i Sörmland?
1. Näckrosbröderna
X. Sörmlandsbröderna
2. Blå bandet
Fråga 2
Fråga 7
Vilken könssjukdom är den vanligaste
i Sverige?
1. Klamydia
X. Gonorré
2. Kondylom
Hur många landsting i Sverige är
miljöcertifierade?
1. 5 stycken
X. 10 stycken
2. 15 stycken
X
2
2.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
Fråga 3
Fråga 8
Vilken är den vanligaste cancersjukdomen
hos kvinnor?
1. Hjärntumör
X. Bröstcancer
2. Tjocktarmscancer
Vilka symptom är vanliga vid
tjocktarmscancer?
1. Bröstsmärtor
X. Huvudvärk
2. Blod och slem i avföringen
Fråga 4
Inriktningen för länets hälso- och
sjukvård har stakats ut. Målet är klart,
Sörmland ska bli Sveriges friskaste
län, men vilket år?
1. År 2020
X. År 2025
2. År 2030
Fråga 5
Hur stor är den relativa 5-års överlevnaden vid bröstcancer?
1. Nästan 60 procent
X. Nästan 70 procent
2. Nästan 90 procent
Fråga 9
Vilken är den vanligaste manliga
cancersjukdomen?
1. Bröstcancer
X. Prostatacancer
2. Tjocktarmscancer
Fem vinnare får presentkort i bokhandel. Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min Hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka in hela
talongen före den 31 januari 2013 till:
Min Hälsa, Informationsenheten
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Fråga 10
Mina uppgifter:
Cellprov kan visa cancer eller förstadier
till cancer från
1. Äggstockar
X. Urinröret
2. Livmoderhalsen
JAG HETER:
Lycka till!
Rätta raden i Hälsokrysset 2/12: X21 121 X12X
min hälsa 3/2012
10.
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
Vinnarna i Hälsokrysset 2/2012:
Anette Pettersson, Eskilstuna, Inger
Andersson, Eskilstuna, Gudrun Jarnfalk,
Nyköping, Christina Völeker, Strängnäs,
Elsie Adolfsson, Eskilstuna.
23
gruppförsändelse
Cancer
Ett ord. Tusen reaktioner.
För den som har cancer kan det
vara ett stöd att veta hur andra
i samma situation har reagerat. På
1177.se/cancer hittar du kvalitetssäkrad information om cancer och
intervjuer med människor som på
olika sätt har drabbats, som sjuk
eller närstående. Välkommen hit
för att ta del av information kring
en av våra vanligaste sjukdomar.
Besök 1177.se/cancer eller
ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.
