Fallrisk

Fallrisk
Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på?
Ulrika Tornberg, leg Apotekare
Ortopedavdelning 70D
Christina Mörk
Spec allmänmedicin och geriatrik
Informationsläkare Läkemedelsenheten
Mobila äldreakuten
Ortopedavdelning 70D
•
•
•
•
•
30 vårdplatser, > 100% beläggning
Främst akuta ortopediska skador
Många >75 år och multisjuka, många läkemedel
Ca 10 höftfrakturer/vecka
Utskrivningsfrekvens i snitt 3-8 patienter/dag
• Utökat team med apotekare
• Geriatriker fast konsult 2-3 dagar/vecka
Andel äldre (65+) av samtliga döda
till följd av olycksfall i Sverige
Fallolyckor
85%
Rök/eld
45%
Fotgängare
Personbil
35%
20%
Källa: Räddningsverket
Statistik om fallolyckor
 Samhällets kostnader för fallolyckor uppgick år 2013 till 24
miljarder kronor. För äldre ca 5 miljarder.
 Fallolyckor är den olyckstyp som leder till flest dödsfall, flest
antal inläggningar på sjukhus och flest antal besök på
akutmottagningar. (1 person var 5:e minut)
 ”Varje år skadas 70 000 människor så allvarligt i fallolyckor att
de måste läggas in på sjukhus. Över 1000 personer dör, en
siffra som har mer än fördubblats sedan år 2000.” (SoS 2016)
 Antalet dödliga fallolyckor förväntas öka dramatiskt de
närmaste decennierna när antalet äldre ökar. Redan 1 miljon.
Landstingets ledningskontor
statistik forts…
 En vanlig höftledsfraktur kan orsaka mycket lidande för
individen och kostar samhället cirka 400 000 kronor. (18.000
st /år enl SoS)
 I åldersgruppen 80 år eller äldre orsakas nio av tio skador av
ett fall. Den vanligaste fallolyckan är att man snubblar/snavar,
trampar fel, tappar balansen eller drabbas av yrsel.
 ”De största riskerna för personer att drabbas av vårdskador
inom den kommunala hälso- och sjukvården utgörs av
fallolyckor och läkemedel.” (SoS 2016)
 Upp till 30% av fall beror på läkemedelsbiverkan – högst
frekvens hos pat med demens på SÄBO (som går själva på
toa nattetid)
Landstingets ledningskontor
Varför ramlar man?
•
•
•
•
•
Yrsel – pga lågt blodtryck
Svimning – ev hjärtarytmi
Balansproblem / allmän svaghet – pga svaga
muskler, lågt blodsocker, infektion, nedsatt
reaktionsförmåga
Dålig syn / hörsel / känsel
Förvirring / nedsatt kognition / demens
Läkemedel kan påverka / försämra!
Landstingets ledningskontor
Konfusion – fallrisk!
Tänk på följande läkemedel:










Kortikosteroider
Opioider (och andra starka analgetika)
Neuroleptika
Förstämningsläkemedel
Urinvägsläkemedel (vätskedrivande, ev antibiotika)
Sederande (mot oro och sömnbesvär)
Inkontinensläkemedel
Ortostatism (blodtrycks- och hjärtläkemedel, vätskedrivande)
Neurologiläkemedel (mot Parkinson och epilepsi)
(NSAID)
Landstingets ledningskontor
Läkemedel som förknippas med ökad
fallrisk
Påverkan på CNS
 Sedation
 Kognitiva störningar – konfusion
Neuroleptika
 Muskelsvaghet
Bensodiazepiner (lugnande och sömn)
 Balansstörningar – nedsatt
reaktionsförmåga
Antidepressiva
Opioider
Antikolinergt verkande läkemedel (ex mot urinträngningar)
Påverkan på blodtryck och hjärta
Blodtrycksläkemedel inkl diuretika
Downton Index, riskindikatorer:
Läkemedel:
• Sedativa
• Diuretika
• Andra blodtrycksmedel
• Antiparkinson-lm
• Antidepressiva
(Saknas: starka analgetika,
neuroleptika o andra
antikolinerga lm, diabetes-lm)
Landstingets ledningskontor
• Tidigare kända fall
• Synnedsättning
• Hörselnedsättning
• Nedsatt sensomotorisk
extremitetsfunktion
• Kognitiv funktionsnedsättning
• Osäker gång
Kroppen blir förändrad
Nedsatt syn, hörsel, känsel
Förändrad kroppskonstitution
Ökad känslighet i CNS
Kognitiv svikt
Njurfunktionen↓
Minskad fysisk
aktivitet
Baroreflexens känslighet ↓
Kroniska sjukdomar
→→ Förändrad farmakokinetik
Absorption
Distribution
Metabolism
Elimination
Förändringar i njurarna
- betydelse för lm-beh
Njurfunktionen halveras
från 40 till 80 års ålder
⇒ Minskad utsöndring av
ex vissa hjärt-lm,
magsårs-lm, diabeteslm, antibiotika, NSAID
och morfin
=> risk för ökad effekt
och biverkningar
Åtg: justera dosen,
ev ktr koncentration
Landstingets ledningskontor
NSAID
kan vara skadligt för
njurar / hjärta-kärl / mage-tarm
och ev orsaka förvirring
Landstingets ledningskontor
Exempel på läkemedel som ansamlas
vid nedsatt njurfunktion
 Citodon (kodein)
 Morfin/Oxykodon
 Gabapentin
 ACE-hämmare och ARB
 Spironolakton
 Digoxin
 Metformin, SU-preparat o andra diab-lm
Landstingets ledningskontor
Sämre blodtrycksreglering
har betydelse för lm-beh
 Baroreflexen
(= blodtrycket ska stiga
när man reser sig)
=> Ökad känslighet för
blodtrycksmediciner,
hjärt-lm men även för
psykofarmaka och lm
mot Parkinsons sjd
=>Yrsel, fallrisk, förvirring
Landstingets ledningskontor
Ändrad kroppssammansättning
- betydelse för lm-beh
Ökad andel kroppsfett
pga minskad mängd
vatten och muskler
=> fettlösliga lm får
längre verkan
(ex Stesolid – bör
undvikas)
Åtgärd: minska doser /
öka dosintervallen
ex. ge 3 istället för 4 ggr
Landstingets ledningskontor
Hjärnan
 Minskad halt av
signalsubstanser
=> ”hjärnbrist”
 Ökad känslighet för
läkemedel (lugnande,
sömn-lm, antidepressiva
starka analgetika, +
andra; ex
inkontinensläkemedel)
 Försämrad syn och hörsel
Landstingets ledningskontor
• Ändrat sömnmönster –
mer uppsplittrat
Alternativa sömnmedel:
Lagom mätt, ”sängfösare”
aktiv dagtid (ute)
Bra träning och rätt kost gör gott för kropp
och knopp (Dagens Medicin 150312)
Landstingets ledningskontor
Rek läkemedel för de mest sköra äldre
•
•
•
•
•
Landstingets ledningskontor
Vad bör behandlas?
Icke farmakologisk
behandling
Vilka läkemedel bör
användas?
Vilka läkemedel
/kombinationer bör
undvikas eller särskilt
beaktas?
När/hur avsluta
läkemedelsbehandling?
Att fundera på kring läkemedel
efter fall
•
•
•
•
Ompröva indikation och väg nytta/risk
Kontrollera blodtryck inkl ortostatiskt prov
Sätta ut/minska dos
Fundera kring läkemedelshanteringen (krossa inte
depottabletter t ex)
•
Pressa inte de äldsta patienterna för hårt i
blodtryck och blodsocker
•
Mycket aktiv uppföljning för att kunna justera
igen framöver!
Läkemedelsgenomgång
Ny författning SoS sept 2012
 Alla över 75 år med fler än 5 läkemedel bör få en
läkemedelsgenomgång minst årligen
 Enkel - mellan läkare och patient
- vid varje läkarbesök, utskrivning från sjukhus,
inskrivning i hemsjukvård eller på särskilt boende
 Fördjupad - med hela vårdteamet (inkl apotekare)
Landstingets ledningskontor
Hämtas på
www.lul.se
Antidepressiva – fallrisk (SoS 2016)
 Var 4:e kvinna o var
5:e man över 85 år står
på behandling
 Högst risk för fallskada
 Än mer ökad risk om
även opiod, lugnande
/sömnmedel
 Tveksam effekt av beh
enl SBU-rapport 2015
Landstingets ledningskontor
Pat-fall Kerstin
Berättar för sin husläkare att hon ramlat flera gånger
sen förra besöket då hon sökte för svår klåda
Läkemedel:
 Alendronat
 Kalcipos D
 Levaxin
 Tolterodin
 Enalapril
 Laktulos
 Canoderm, Betnovat
 Atarax
Landstingets ledningskontor
Utbildningstips
http://vardgivare.skane.se/kompetensutveckling/utbildningskalender/e-learning/lakemedel-somokar-risken-for-fall/
Utb från Östersunds kommun som PDF o ppt
Förebygga fall och fallskador – sök på Google!
Material från SKL
TEAM – alla har ansvar – alla följer upp
Man kan inte göra allt på en gång –
förändringar i en omfattande
läkemedelsbehandling kräver långsiktigt
engagemang av alla runt patienten
och
patienten själv!
Läkemedel och fall
- stå pall trots piller Christina Mörk
specialist i allmänmedicin och geriatrik
Informationsläkare Läkemedelsenheten
Mobila äldreakuten
Pausgympa!
https://www.google.se/search?q=kreativt
+avbrott+i+arbetet&gws_rd=cr,ssl&ei=rT0V-uqB8SesAGMr46gCw