EUROPAPARLAMENTET
1999
2004
Plenarhandling
SLUTLIG VERSION
A5-0264/2002
15 juli 2002
BETÄNKANDE
om betydelsen av och dynamiken i teater och annan scenkonst i ett
utvidgat Europa
(2001/2199(INI))
Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott
Föredragande: Geneviève Fraisse
RR\474431SV.doc
SV
PE 312.505
SV
PE 312.505
SV
2/16
RR\474431SV.doc
INNEHÅLL
Sida
PROTOKOLLSIDA ................................................................................................................... 4
FÖRSLAG TILL RESOLUTION .............................................................................................. 5
MOTIVERING......................................................... ...............................................................13
RR\474431SV.doc
3/16
PE 312.505
SV
PROTOKOLLSIDA
Vid plenarsammanträdet den 13 december 2001 tillkännagav talmannen att utskottet för
kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott i enlighet med artikel 163 i
arbetsordningen hade beviljats tillstånd att utarbeta ett initiativbetänkande om betydelsen av
och dynamiken i teater och annan scenkonst i ett utvidgat Europa.
Vid utskottssammanträdet den 15 oktober 2001 hade utskottet för kultur, ungdomsfrågor,
utbildning, medier och idrott utsett Geneviève Fraisse till föredragande.
Vid utskottssammanträdena den 17-18 juni och 10-11 juli 2002 behandlade utskottet förslaget
till betänkande.
Vid det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet förslaget till resolution med 17 röster
för, 8 röster mot och 1 nedlagd röst.
Följande var närvarande vid omröstningen: Mario Mauro (vice ordförande och ordförande för
sammanträdet), Geneviève Fraisse (föredragande), Ole Andreasen (suppleant för Marieke
Sanders-ten Holte), Pedro Aparicio Sánchez, Per-Arne Arvidsson (suppleant för Christopher
J.P. Beazley), Juan José Bayona de Perogordo (suppleant för Francis Decourrière), Giuseppe
Brienza (suppleant för Vasco Graça Moura), Chantal Cauquil (suppleant för Feleknas Uca i
enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Alain Esclopé (suppleant för Florence Kuntz),
Francesco Fiori (suppleant för Theresa Zabell i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen),
Janelly Fourtou (suppleant för Pietro-Paolo Mennea), Vitaliano Gemelli (suppleant för Michl
Ebner i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Lissy Gröner, Cristina Gutiérrez
Cortines (suppleant för Domenico Mennitti), Ruth Hieronymi, Ulpu Iivari, Renzo Imbeni,
Giorgio Lisi (suppleant för Sabine Zissener i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen),
Lucio Manisco, Maria Martens, Christa Prets, Juan Ojeda Sanz, Herman Schmid (suppleant
för Alexandros Alavanos i enlighet med artikel 153.2 i arbetsordningen), Doris Pack, Roy
Perry, Kathleen Van Brempt (suppleant för Barbara O'Toole) och Gianni Vattimo.
Betänkandet ingavs den 15 juli 2002.
Fristen för att inge ändringsförslag till detta betänkande kommer att anges i förslaget till
föredragningslista för den sammanträdesperiod vid vilken betänkandet skall behandlas.
PE 312.505
SV
4/16
RR\474431SV.doc
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
Europaparlamentets resolution om betydelsen av och dynamiken i teater och annan
scenkonst i ett utvidgat Europa (2001/2199(INI))
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artiklarna 1 och 6 i EU-fördraget samt artiklarna 3, 5 och 151 i
EG-fördraget,
– med beaktande av artiklarna 13 och 22 i Europeiska unionens stadga om de
grundläggande rättigheterna,
–
med beaktande av kulturministrarnas resolution från rådsmötet den 7 juni 1991 om
teaterns utveckling i Europa1,
–
med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 1991 om främjande av teater och
musik i Europeiska unionen2,
–
med beaktande av sin resolution av den 11 mars 1992 om konstnärernas situation i
Europeiska gemenskapen3,
–
med beaktande av Europeiska kommissionens första rapport om beaktandet av de
kulturella aspekterna i Europeiska gemenskapens verksamhet4,
–
med beaktande av kulturministrarnas resolution från rådsmötet av den 17 maj 1993 om
främjande av översättning av samtida dramatik5,
–
med beaktande av rådets resolution av den 4 april 1995 om samarbetet med de associerade
länderna i Central- och Östeuropa på kulturområdet6,
–
med beaktande av högnivågruppens rapport om fri rörlighet för personer som lades fram
den 18 mars 1997,
–
med beaktande av resolutionen om Europeiska kommissionens första rapport om
beaktandet av de kulturella aspekterna i Europeiska gemenskapens verksamhet7,
–
med beaktande av resolutionen av den 9 mars 1999 om konstnärernas situation och roll i
Europeiska unionen8,
–
med beaktande av rådets resolution av den 17 december 1999 om främjandet av fri
1
EGT C 188, 18.7.1991, s. 3.
EGT C 305, 25.11.1991, s. 518.
3
EGT C 94, 13.4.1992, s. 213.
4
KOM(96) 160.
5
EGT C 160, 12.6.1993, s. 1.
6
EGT C 247, 23.9.1995, s. 2.
7
EGT C 55, 24.2.1997, s. 37.
8
EGT C 175, 21.6.1999, s. 42.
2
RR\474431SV.doc
5/16
PE 312.505
SV
rörlighet för personer som arbetar inom kultursektorn1,
–
med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut av den 14 februari 2000 om
upprättande av Kultur 2000-programmet2,
–
med beaktande av rådets resolution av den 23 juli 2001 om informations- och
erfarenhetsutbyte om yrkeskonstnärernas villkor i samband med EU:s utvidgning3,
–
med beaktande av resolutionen av den 5 september 2001 om kulturellt samarbete i
Europeiska unionen4,
–
med beaktande av slutsatserna från forumet för kulturellt samarbete i Europa som
Europeiska kommissionen anordnade i Bryssel den 21 och 22 november 2001,
–
med beaktande av rådets resolution av den 21 januari 2002 om kulturens plats i
utvecklingen av Europeiska unionen5,
–
med beaktande av resolutionen av den 28 februari 2002 om genomförandet av
Kultur 2000-programmet6,
–
med beaktande av kommissionens studie av rörligheten och den fria rörligheten för
personer och produktioner inom kultursektorn,
–
med beaktande av artikel 163 i arbetsordningen,
–
med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,
medier och idrott (A5-0264/2002), och av följande skäl:
A. Begreppet scenkonst omfattar teater, dans, opera, musik, cirkus, gatukonst och andra
uppträdanden, marionetteater samt alla gränsöverskridande konstformer. Teatern som
föddes i Europa framstår som den europeiska scenkonstens främsta uttryck.
B. Teatern och demokratin är oupplösligt knutna till varandra sedan början av deras
respektive historia. Teaterverksamhet och scenkonst som uttrycksform alltid har varit en
spegel av samhället, ett offentligt rum både för öppenhet och motstånd.
C. Denna sektor är, till skillnad från den audiovisuella sektorn, begränsad både i tid och rum.
D. Det är i första hand medlemsstaterna som ansvarar för kultursektorns situation i Europa,
och deras kulturpolitik prioriterar nationell spridning snarare än europeiskt utbyte.
1
EGT C 8, 12.1. 2000, s. 3.
EGT L 63, 10.3.2000, s. 1.
3
EGT C 213, 31.7.2001, s. 9.
4
EGT C 72 E, 21.3.2002.
5
EGT C 32, 5.2.2002, s. 2.
6
Texter antagna vid sammanträdet, P5_TAPROV(2002)0088.
2
PE 312.505
SV
6/16
RR\474431SV.doc
E. Medlemsstaterna kunde hädanefter föra en kulturpolitik som syftar till att låta teatern
återfår sin plats hos den stora allmänheten, framför allt genom att ge spridning åt de
mästerverk inom teaterkonsten som utgör världens och Europas kulturarv.
F. Teaterns och scenkonstens dynamik bör inte i huvudsak vara beroende av samhällets stöd.
Staten samt de kommunala myndigheterna bör spela en dominerande roll när det gäller att
stödja konstnärligt skapande samt fri rörlighet för konstnärer och konstnärliga verk,
framför allt genom att stimulera till finansiering från olika källor.
G. Mecenatskap och sponsring spelar en viktig roll för det konstnärliga skapandet och dess
uttrycksformer. Denna verksamhet bör uppmuntras och utvecklas genom partnerskap
mellan institutioner, kulturföreningar och privata företag.
H. För att teatern skall återfå sin plats hos allmänheten kunde principen om "tillgång och
efterfrågan" tillämpas. Genom att skapa större efterfrågan kunde man göra ”allmänheten”
till en viktig inkomstkälla.
I. De europeiska programmens andel av finansieringen av scenkonst har ökat till
cirka 40 procent för Kalejdoskop och till 30 procent för de två första åren av Kultur 2000.
Denna betydande andel bör motsvaras av en genomtänkt politik för att undanröja hinder
och bistå samarbetsprojekt.
J. Det saknas jämförande statistik om teaterns och scenkonstens situation i Europa, i
synnerhet om konstnärers rörlighet, spridning av konstnärliga verk och publiksiffror.
K. Datoriseringen kommer att skapa ökade möjligheter för kulturen i form av nya
arbetstillfällen och rörlighet för kulturarbetare, såsom framgått av studien ”Exploitation
and development of the job potential in the cultural sector in the age of digitalisation”, en
studie som utförts på uppdrag av Europeiska kommissionens generaldirektorat för
sysselsättning och socialpolitik.
L. Skådespelares och andra scenkonstnärers arbete är ofta osäkert och vanskligt, och många
teatrar och ensembler har en bräcklig ekonomi.
M. Scenkonst är enskilda individers uttryck. Varje projekt leder till möten och gemenskap
mellan konstnärerna och detta originella produktionssätt hindrar varje form av politisk
styrning.
N. Skådespelare har alltid rest omkring i Europa. Det naturliga området för produktion och
spridning av scenkonst är även i fortsättningen Europa och de flesta artister önskar se sin
karriär i detta perspektiv.
O. Bristande samordning av de olika social- och skattelagstiftningarna är ett hinder för
skådespelares och andra scenkonstnärers rörlighet. Skillnaderna i beskattningen av
inkomster och mervärdeskatt mellan medlemsstaterna kan ibland utgöra en direkt
och/eller indirekt diskriminering.
P. Teatern är till sitt väsen ett uttryck för de olika europeiska språkens rikedom. Spridningen
RR\474431SV.doc
7/16
PE 312.505
SV
av verk på originalspråken är en nödvändighet och en förebild för språklig och kulturell
mångfald.
Q. Översättningar av samtida dramatik är en förutsättning för texters, författares och
regissörers rörlighet.
R. Festivaler och turnéer spelar en viktig roll när det gäller att sprida kunskap om, främja och
föra ut författare, konstnärer och verk på teaterns, koreografins, operans och cirkusens
område.
S. Bristen på yrkesmässigt erkännande av konstnärliga examensbevis mellan
medlemsstaterna utgör ett reellt hinder.
T. Upptäckten av scenkonsten vid mycket unga år bidrar till individens utveckling och
öppenhet för kulturell mångfald.
U. Forskning och teknisk utveckling i fråga om belysning, ljud, visuell framtoning, akustik
och maskineri kan ha stor betydelse för skapandet och spridningen av konstnärliga verk
och bidra till en interdisciplinär utveckling av scenkonsten.
V. Den nyskapande idén med ”kulturområden” gör det möjligt för konstnärskollektiv att ta
upp förbisedda konstnärliga verk och för ny publik att upptäcka levande teater.
W. Öst och väst har ett gemensamt förflutet och en gemensam framtid. I fråga om kultur och
konstnärliga uttryck handlar det snarare om återförening än om utvidgning. Den starka
traditionen på teaterns, koreografins, cirkusens och musikens områden i Central- och
Östeuropa, som lever vidare genom en utbildning av hög kvalitet och arvet från ett starkt
nät av kulturinstitutioner, ger denna sektor möjlighet att omdefiniera sin verksamhet.
X. Det ökade samarbetet med länderna i Central- och Östeuropa när det gäller teater och
scenkonst kan bidra till att utvidgningen lyckas och till att medborgarna skall stödja det
europeiska projektet. Den relevanta ramen för det europeiska området för scenkonst är det
utvidgade Europa som omfattar medlemsstaterna, kandidatländerna och tredje länder ända
till Ryssland.
Y. Scenkonsten är viktig för den mellanfolkliga dialogen. Kulturen måste få ingå som ett led
i utvecklingspolitiken och i partnerskapet med Medelhavsländerna.
STÖD TILL SCENKONSTEN
1. Europaparlamentet anser att utvecklingen av ett europeiskt område för scenkonst
förutsätter följande specifika målsättningar:
a) Stöd till skådespelares och andra scenkonstnärers rörlighet genom information och
kompletterande tekniskt och ekonomiskt bistånd.
b) Åtgärder för att främja distribution av föreställningar genom stöd till översättningar,
undertextning av teaterpjäser och europeiska festivaler.
c) Främjande av informationskampanjer för att göra allmänheten mer medveten om
PE 312.505
SV
8/16
RR\474431SV.doc
scenkonsten.
d) Inrättande av en grund- och vidareutbildning för skådespelare, tekniker och
scenkonstnärer för att ge dem möjlighet att dra nytta av den europeiska dimensionen
av deras verksamhet.
2. Europaparlamentet anser att det inom ramen för Kultur 2000 och/eller genom särskilda
pilotprojekt kunde vara önskvärt med ”samarbetsplattformar” bestående av erkänt
yrkesfolk inom den berörda konstnärliga sektorn för att utveckla skådespelares och andra
scenkonstnärers rörlighet, spridning av verk och vidareutbildning.
3. Europaparlamentet önskar att det vid utvärderingen och översynen av
Kultur 2000-programmet skall göras en bättre fördelning av budgetanslagen till olika mål,
så det går att avsätta en särskild årsbudget för scenkonst, visuell och plastisk konst,
kulturarv, översättning och läsning.
4. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och budgetmyndigheten att inrätta en
mekanism för finansiering av det arbete som utförs av europeiska kulturorganisationer och
härigenom se till att det råder balans mellan de olika formerna för scenkonst.
5. Europaparlamentet begär att man inom ramen för det europeiska statistiska systemet
studerar teaterns och scenkonstens situation, publiksiffrorna, artisternas rörlighet,
spridningen av föreställningar i ett utvidgat Europa och uppmanar kommissionen att
främja Eurostats insamling av statistik på kulturområdet.
6. Europaparlamentet uppmanar de offentliga nationella myndigheterna att på lämpligt sätt
förstärka sin politik till stöd för scenkonst, kulturevenemang och experimentverksamhet
samt att främja amatörverksamheten och alla publikkategoriers tillgång till denna
konstnärliga sektor.
7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa en minimal mervärdesskatt när
det gäller kulturell egendom (enligt vad som avses i det sjätte direktivet om
mervärdeskatt) för att därigenom främja lokala och europeiska kulturyttringar.
8. Europaparlamentet understryker att mecenatskap och sponsring spelar en viktig roll för
det konstnärliga skapandet och dess uttrycksformer och uppmanar än en gång
medlemsstaterna att ge skatteförmåner åt dem som ägnar sig åt mecenatskap.
9. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att markera det europeiska sambandet i sin
kulturpolitik genom en bättre sammanflätning av produktion, mottagande och spridning av
europeiska, nationella och icke-nationella verk.
10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att påminna den offentliga televisionen om
dess kulturella uppdrag att främja spridning av teaterkonst och ge information om kultur
också på bästa tittartid, ett uppdrag som kommer att bli särskilt viktigt i samband med
lanseringen av digital markbunden television.
11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja teater och all scenkonst som ett
medel för social integrering, framför allt i missgynnade områden.
RR\474431SV.doc
9/16
PE 312.505
SV
SKÅDESPELARES OCH ANDRA SCENKONSTNÄRERS RÖRLIGHET
12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla rörligheten för skådespelare,
kulturarbetare och administratörer genom att skapa särskilda mekanismer för
samfinansiering för att finansiera resor i produktions- eller studiesyfte och uppmanar
kommissionen att stödja sådant samarbete.
13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna och stärka skådespelares och
alla scenkonstnärers status, framför allt när det gäller cirkus- och gatutartister.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med respekt för subsidiaritetsprincipen
och mot bakgrund av nyligen gjorda analyser överväga en samordning av den sociala och
skattemässiga lagstiftning som är tillämplig för skådespelare och andra scenkonstnärer
samt att utarbeta en vitbok.
15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att upphäva den dubbla
beskattning som sker genom ursprungsstatens och mottagarstatens uttag, att avskaffa all
skattemässig diskriminering för icke-nationella skådespelare och andra scenkonstnärer
och att vidta skattemässiga åtgärder för att uppmuntra artisters och kulturarbetares
rörlighet.
16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta en särskild instans som skall
handlägga alla formaliteter som krävs för anställning och användning av nationella och
icke-nationella artister och kulturarbetare.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga ut sin kulturportal med information
för yrkesfolk om strukturerna för hjälp till rörlighet, social- och skattelagstiftning,
administrativa formaliteter i medlemsstaterna och kandidatländerna, såsom det föreslagits
i studien ”Exploitation and development of the job potential in the cultural sector in the
age of digitalisation”, en studie som utförts på uppdrag från Europeiska kommissionens
generaldirektorat för sysselsättning och socialpolitik.
18. Europaparlamentet uppmanar yrkesorganisationer och fackliga organisationer inom
scenkonsten att gemensamt inom en europeisk federation skapa ett ”europeiskt pass” för
artister för att föra deras talan och tillvarata deras intressen.
19. Europaparlamentet uppmuntrar upphovsrättsorganisationerna att i högre grad samarbeta
för att säkerställa ersättning till de europeiska artister som verkar utanför sin
ursprungsstat.
SPRIDNING AV VERK OCH FÖRESTÄLLNINGAR
20. Europaparlamentet understryker betydelsen av ett särskilt stöd till översättning av verk
och texter för visning i textmaskiner vid föreställningar och uppmanar kommissionen att
ta hänsyn till detta.
21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja inrättandet av en plattform av
europeiska nät för översättare av samtida europeisk dramatik.
PE 312.505
SV
10/16
RR\474431SV.doc
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja uppbyggandet av en databas för
samtida dramatik, en samling av scenmusik och tonkonstverk (ljudupptagningar, noter)
samt en databas med teknisk information om teaterlokaler.
23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en harmonisering av de
juridiska och tekniska bestämmelserna för scenografiska anordningar och turnerande
enheter (cirkusar, tält, mobila teatrar), för att undanröja hindren för fri rörlighet i Europa
för företag inom scenkonsten.
24. Europaparlamentet uppmuntrar nationella och regionala scener samt festivaler att ge större
plats i sin programutformning åt icke-nationella europeiska författare och föreställningar.
25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bygga konstnärsbostäder för europeiska
författare och artister.
26. Europaparlamentet föreslår att kommissionen stöder ett europeiskt scenkonstpris, inom
ramen för anbudsinfordringarna till ”Kultur 2000” under 2003.
GRUND- OCH FORTBILDNING
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en nomenklatur över
scenkonstens yrken och en harmonisering av det gemensamma tekniska ordförrådet för
alla medlemsstater.
28. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att på den politiska dagordningen
föra upp medlemsstaternas erkännande av examensbevis på scenkonstens område.
29. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att upprätta europeiska
program för vidareutbildning av artister och teatertekniker och att offentliggöra den
vidareutbildning som anordnas i varje medlemsstat.
30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka det utrymme som förbehålls
utbildning av skådespelare och andra scenkonstnärer inom Erasmus-, Sokrates- och
Leonardo-programmen.
31. Europaparlamentet uppmuntrar konservatorier, utbildningsinstitut, skådespelare och andra
scenkonstnärer att utveckla cirkulerande utbildningar och praktikperioder hos olika
”konstnärliga skolor”.
32. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka undervisningen i främmande
språk i artistutbildningen för att förbereda studenterna för en framtida yrkesmässig
rörlighet.
33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa artistutbildning i skolan från
mycket låg ålder genom samarbete mellan lärare och artister.
UTVIDGAT KULTURELLT SAMARBETE
34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sitt kulturella samarbete med
RR\474431SV.doc
11/16
PE 312.505
SV
Central- och Östeuropas länder genom att upprätta en flerårig handlingsplan till förmån
för artisters rörlighet, spridning av produktioner, informationsutbyte, tekniskt och
logistiskt stöd för scenkonstnärer samt uppmanar kommissionen att stödja denna politik.
35. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, och särskilt kandidatländerna, att använda
en del av strukturfonderna till restaurering och renovering av teatrar, operor och liknande
lokaler.
36. Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen vid den sjätte
Europa-Medelhavskonferensen i Valencia i april 2002 om att inrätta en
Europa-Medelhavsstiftelse för dialogen mellan olika kulturer samt uppmanar
medlemsstaterna, kommissionen och partnerländerna i Medelhavsområdet att ägna
särskild uppmärksamhet åt kulturutbyte på scenkonstens område.
37. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förenkla möjligheterna för artister och
kulturarbetare att få visum och uppehållstillstånd.
38. Europaparlamentet uppmanar konventet att i den framtida europeiska konstitutionen
skriva in kulturell mångfald, stöd för konstnärligt skapande, konstnärlig frihet och alla
medborgares tillgång till kultur som grundläggande principer för Europeiska unionen.
39. Europaparlamentet uppmanar konventet att inom ramen för sitt arbete inför
regeringskonferensen 2004 säkerställa att artikel 151 i fördraget skall tillämpas fullt ut och
uppmanar medlemsstaterna att tillämpa denna artikel i samband med deras politik för
kulturellt samarbete.
40. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet,
kommissionen samt till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och
parlament.
PE 312.505
SV
12/16
RR\474431SV.doc
MOTIVERING
Teatern är förebilden för samtliga sceniska konstarter, musik, dans och cirkus. Därför
framhålls teatern i detta betänkande som den mest europeiska formen av levande scenkonst.
Teatern föddes i det antika Grekland. Dess repertoar börjar med Aiskylos, Euripides och
Sofokles. Den spred sig under den klassiska tidsåldern till Europas alla hörn med Shakespeare
och Molière, därefter Tjechov och Strindberg, för att nämna några av de mest spelade
författarna. Teatern förkroppsligar därmed den språkliga mångfalden, från Grekland till
Förenade kungariket, från Frankrike till Sverige. När man ser tillbaka på teaterns ursprung
erinras man om den plats där den uppstod, på allmän plats och närmare bestämt i en
demokrati. Teatern är ett av uttrycken för det demokratiska livet. Därför bör
Europeiska unionen engagera sig för att stödja utvecklingen av en levande scenkonst, för den
språkliga mångfalden och för en utveckling av medborgarskapet. Detta har hittills gjorts på ett
empiriskt sätt, där musiken och operan blev de första konstformer som erkändes. De olika
sceniska konstformerna är inte en industri; de kräver ingen audiovisuell behandling. Det mål
som Europeiska unionen hittills har formulerat om kulturellt samarbete framstår som särskilt
tillämpligt för levande scenkonst. Artister är måna om sitt oberoende och sin egenart. De
knyter band sinsemellan, i samband med ett skapande, ett möte eller ett projekt. De begär att
få hjälp men de vill inte styras. Det kulturella samarbetet är en bild av detta dubbla behov:
man måste alltså bistå artisterna. Europeiska unionen kan göra detta på gemenskapsnivå och
på nationell nivå. Staterna bär ansvaret för att tillåta spridning av konstnärlig verksamhet för
att även andra skall bli delaktiga. Unionens ansvar är att göra denna spridning möjlig.
1) Den sceniska konstens särart
Konstarter som ingår i den europeiska identiteten
Teatern, operan och cirkusen föddes i sin moderna form på den europeiska kontinenten.
Teatern uppstod på 500-talet f.Kr. i Grekland. Operan föddes i Italien omkring 1600. Under
1600- och 1700-talen spelades den italienska repertoaren i Bukarest, Krakow, Prag,
Bratislava, Sankt Petersburg och Moskva. Den tyska repertoaren spelades i Budapest,
Ljubljana, Zagreb, Poznan och Riga, där Wagner en tid ledde Vitinghoff-teatern. Den
moderna cirkusen med rund manege föddes i England 1768. 1924 skapade den italienska
familjen Bogliono, som blev Bouglione, en ny cirkus. Dessa uppgifter tecknar bilden av ett
unikt och mångfacetterat Europa. 2000-talet är i färd med att återställa denna geografiska
kronologi tack vare språk- och översättningsverksamhet och tack vare resor och teknik.
En icke-industriell subventionerad sektor
Scenkonsten är en icke-kommersiell sektor där begreppet vinst är uteslutet. Finansieringen av
scenkonsten ombesörjs i huvudsak med offentliga medel, med undantag av cirkusen och
privatteatrarna. Scenkonsten är även fortsättningsvis en form av hantverk. Numera blandar
många föreställningar element från teatern, dansen, operan och cirkusen på ett
gränsöverskridande sätt. Dessa gränsöverskridande konstformer är öppna för ny teknik och
har sin plats på festivaler som utan åtskillnad välkomnar dans, teater eller olika former av
gatukonst.
RR\474431SV.doc
13/16
PE 312.505
SV
2) Lägesbeskrivning
Ett frågeformulär skickades till medlemsstaterna och kandidatländerna. Trots den stora
mängden svar gör bristen på nationell och europeisk statistik varje lägesbeskrivning för de
sceniska konstformerna vag.
Utveckling av decentralisering, strukturer och offentlig finansiering
Politiken till stöd för de sceniska konstformerna fastställs i allmänhet av den nationella
regeringen. Vissa stater som Frankrike, Portugal och Sverige har en centraliserad utformning.
Tyskland, Österrike, Spanien, Nederländerna, Belgien och Förenade kungariket prioriterar en
regional uppläggning. I Central- och Östeuropa, särskilt i Bulgarien, Republiken Tjeckien och
Slovakien beslutades efter 1989 en partiell överföring av behörigheterna till de regionala
myndigheterna för att skapa större politisk och konstnärlig frihet. För övrigt sorterar
genomförandet av kulturella aktiviteter i allt större utsträckning under lokala myndigheter.
I Spanien och Portugal är teatern i stor utsträckning privat. I Central- och Östeuropa, där
teatern förr stod under statlig kontroll, börjar privata initiativ göra sig gällande. Cirkusarna,
med undantag av de nya cirkussällskapen som i få fall är permanenta, skiljer sig från detta
mönster eftersom de är privata företag, i många fall familjeföretag.
Staten finansierar generellt 50 procent av de offentliga utgifterna. I Slovenien, Österrike, den
flamländska gemenskapen i Belgien samt Island är staten den huvudsakliga
finansieringskällan. I Nederländerna är däremot mer än 60 procent av de offentliga bidragen
kommunala.
För de offentliga bidragen gäller mycket varierande kriterier. Kvalitet och förnyelse är
uppenbara mål, men andra prioriteringar förekommer, till exempel stöd till ung publik som i
Danmark, främjande av internationellt utbyte, renovering av teaterlokaler etc.
Europeiska unionens medlemsstater verkar vara mindre intresserade av behovet att sprida
levande scenkonst.
Stödet ojämnt fördelat på konstarter
I medlemsstaterna har budgetarna legat på samma nivå under det senaste decenniet.
Undantaget är Förenade kungariket som har omorienterat sin kulturpolitik, i synnerhet för
finansiering av teatern. Däremot har länderna i Central- och Östeuropa under tio år fått
vidkännas betydande budgetnedskärningar.
De offentliga subventionerna till de olika konstarterna inom scenkonsten uppvisar stora
skillnader. Teatern och dansen får en betydande andel. Barnteatern får stöd i länderna i norr,
medan marionetteatern fortfarande är viktig i öst. Operan subventioneras generöst men
tendensen går i riktning mot en minskning. Operan är dyr, har en begränsad publik och ett
kulturarv som inte verkar förnyas. Cirkusen får knappast något stöd trots ett ökat medvetande
om dess långa tradition och aktuella kreativa utveckling. Frankrike och Italien anslår särskilda
medel till detta.
PE 312.505
SV
14/16
RR\474431SV.doc
En otrygg och osäker anställning
Konstnärernas anställningsförhållanden är definitionsmässigt otrygga, även om vissa länder
som Tyskland har fasta ensembler. Konstnärerna och teknikerna har ofta återkommande
perioder av arbetslöshet mellan produktionerna. Vissa stater som Nederländerna, Sverige,
Slovenien, Island, Finland, Ungern, Estland och Österrike har skapat system som liknar
systemet med minimiinkomst. Illegal rekrytering är ett problem som kännetecknar
cirkusyrkena. När det gäller musiken utvecklas en viss social dumpning i öst.
3) Riktmärken för en politik
Europeiska unionens engagemang
I en resolution från ministerrådet 1991 tillerkändes den levande scenkonsten en roll i Europa.
Kalejdoskop-programmet (1996-1998), som avsåg scenisk konst, finansierade 399 projekt
(152 särskilt ägnade åt teater, dans och cirkus, motsvarande 42 procent av budgeten).
Kultur 2000-programmet stödde 80 projekt (av 405) som avsåg sceniska konstarter,
motsvarande 20 procent av den totala budgeten. Det är riktigt att de sceniska konstformerna
kommer att prioriteras under 2003. Det finns även en särskild budgetpost (A-3042) för
europeiska kulturorganisationer som Informal European Theatre Meeting,
Convention Théâtrale Européenne, Union des Théâtres de l’Europe eller European Opera
Center. Men obalansen mellan de anslag som tilldelas musiken och operan å ena sidan, och
teatern och dansen å den andra, är uppenbar.
Europeiska unionen finansierar också, genom strukturfonderna, projekt för utrustning och
renovering av teaterlokaler och Sokrates-, Leonardo- och Connect-programmen stöder
initiativ för utbildning och yrkesutbildning i scenkonst. För att kompensera bristen på statistik
på kulturområdet kan slutligen nämnas att tre arbetsgrupper om sysselsättning på
kulturområdet, deltagande i kulturella aktiviteter och utgifter för kultur bildades 2000 inom
Eurostat.
En dialog mellan arbetsmarknadens parter och mellan nätverken
Fédération Internationale des Musiciens (FIM), Fédération Internationale des Acteurs (FIA),
EURO-MEI har samlats i Alliance Européenne des Arts et du Spectacle (EAEA), som erkänts
av Europeiska fackliga samordningen (EFS). Denna allians deltar i kommittén för en
europeisk social dialog för att främja kultur som omfattar arbetsgivare och arbetstagare
tillsammans med kommissionens generaldirektorat för sysselsättning och socialpolitik. De
europeiska nätverken arbetar med utbyte av information och god praxis (Informal European
Theatre Meeting, Convention Théâtrale Européenne), med främjande av samproduktioner
(Theorem, l'Union des Théâtres de l’Europe) eller med utbildning (Fédération Européenne des
Ecoles de Cirque, Parts för dansen och Reseo för operan).
4) Utmaningarna
Artisternas rörlighet, översättning och spridning av verk
Produktioner inom dans, cirkus och opera, som är lätta att förstå för publiken oavsett
nationalitet, turnerar mer i Europa än teatern som ställs inför språkliga hinder. Textmaskiner
RR\474431SV.doc
15/16
PE 312.505
SV
och översättning har hittills varit oersättliga redskap. Det är nödvändigt med översättning av
samtida dramatik.
Scenkonstnärer har alla samma svårigheter att förflytta sig i Europa. Nyligen gjorda studier
bidrar till att man numera kan göra en klar och värdefull analys. Bristen på samordning på
gemenskapsnivå mellan konstnärernas olika status, system för socialt skydd, skattepolitiken å
ena sidan och de bilaterala avtalens olikheter å den andra förvärrar skådespelares och andra
scenkonstnärers socioekonomiska sårbarhet och utgör i högsta grad ett hinder för deras
rörlighet.
Ett europeiskt utbildningssystem
Undervisningen i scenkonst ligger ofta på universitetsnivå. I Central- och Östeuropa finns en
tradition av utbildning på gymnasienivå. Några privata system på uppdragsbasis kompenserar
bristerna. Det kan noteras att alldeles för få institutioner utbildar scentekniker (ljus, ljud,
dekor, kostym, administration etc.).
Utbildningen av cirkus- och gatuartister är mer empirisk. Efter 1970 har skolor startats i
Italien, Frankrike, Belgien, Tyskland, Förenade kungariket och Nederländerna. Den
ambulerande tillvaron, analfabetismen och rätten att delta i utbildning är fortfarande hinder.
De professionella dansarna, vilkas yrkesverksamma liv är mycket kort, ställs inför
omskolning. Några få blir koreografer eller lärare. Vidareutbildning är nödvändig för dem i
högre grad än för övriga yrkeskategorier inom den levande scenkonsten.
För en lyckad kulturell utvidgning
Före murens fall var teatern ett offentligt rum, en plats för motstånd och identitet. De
ansvariga för teatern och artisterna spelade en väsentlig roll i ”sammetsrevolutionen”. Med
yttrandefriheten och mediernas utveckling har teatern fått en ny plats, ofta vid sidan av de
gamla stora strukturerna. Återföreningen mellan öst och väst är en fråga om repertoar men
även om resor. Men utbytesverksamheten är begränsad och ojämn. Konstnärerna från öst
ställs inför administrativa och finansiella hinder, och artisterna från väst efterlyser utbildning
med kvalitet.
Gemenskapsprogrammen Phare och Tacis innefattar inga kulturella målsättningar men
Kultur 2000-programmet öppnas 2001 för kandidatländerna efter att med hjälp av
Theorem-programmet ha utvecklat ett reellt konstnärligt samarbete. Denna åtgärd som
omfattar flera festivaler och teatrar i öst samproducerar, inbjuder och skickar ut
föreställningar i Östeuropa. Detta informations-, kontakt-, kartläggnings- och stödarbete
hjälper till att skapa och sprida föreställningar.
PE 312.505
SV
16/16
RR\474431SV.doc
