Sofiebergs skola och fritids

LIKABEHANDLINGSPLAN
Trollbäckens skolor & förskolor
Sofiebergs förskola, skola och fritidshem
2011 - 2012
Datum för upprättande: 2011-07-20
Innehållsförteckning
Sofiebergs förskola, skola och fritidshem
Till dig som elev __________________________________________________________ 3
Till dig som är förälder ____________________________________________________ 3
Likabehandlingsplanens syfte _____________________________________________ 3
Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen______ __________ 4
Definition på kränkande behandling enligt skollagen ________________________ 5
Enhetens vision/långsiktiga mål _______________________________________5
Information och delaktighet _______________________________________________ 6
Främjande arbete för likabehandling _______________________________________ 7
Kartläggningsmetoder ____________________________________________________ 9
Analys av kartläggningen ________________________________________________ 10
Förebyggande arbete för att motverka diskriminering,
trakasserier & kränkande behandling ______________________________________ 10
Åtgärdsplan _____________________________________________________________ 12
Utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan ____________________________ 13
Bilagor
Handlingsplaner
Lagtext
Lagtext
2
Till dig som elev
Skolan ska vara fri från kränkningar och diskriminering. Det finns skrivet i skollagen och
diskrimineringslagen.
I barnkonventionen (BK) står det att alla barn har samma rättigheter och lika värde –
barnets bästa ska alltid komma i första rummet.
Skolan som du går i har en skyldighet att arbeta för att uppnå detta. Om du känner dig
utsatt för mobbing, diskriminering, kränkande behandling, hot eller våld ska du kontakta
en vuxen som du känner förtroende för. Det gäller också dig som känner någon som blir
utsatt.
Till dig som är förälder
Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling
eller diskriminering – kontakta ditt barns mentor, rektor eller annan utsedd person enligt
bifogad kontaktlista (bilaga uppdateras!)
Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling ber vi dig göra
klart för ditt barn att det inte är ett acceptabelt beteende och att du själv tar avstånd från
beteendet. Vi hoppas också att du meddelar ditt barns mentor om misstankarna.
Likabehandlingsplanens syfte
Planens syfte är att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling i förskoleverksamhet och skola.
Förskolan och skolan ska arbeta för alla människors lika värde. Likabehandlingsplanen
ska bland annat utgå från diskrimineringslagen (2008:567) och kapitel 14a i skollagen
(1985:1100).
Likabehandlingsplanen ska skapa en trygghet och tydlighet för barn, elever, föräldrar
och personal så att man tydligt kan se och agera efter lagarnas intentioner. Det ska
finnas en aktuell likabehandlingsplan i varje enskild verksamhet, det vill säga att det ska
finnas en för varje förskola och skola.
3
Definitioner på diskriminering enligt diskrimineringslagen
Direkt diskriminering
Att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan i jämförbar situation
om det finns koppling till någon av de sju diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse/regel/förfaringssätt som
verkar neutral men som missgynnar personer som faller under någon av de sju
diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier (en form av kränkande behandling)
Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna.
Sexuella trakasserier
Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet.
Instruktioner om att diskriminera
En order eller instruktion om att diskriminera någon på ett sätt som avses i punkt 1 – 4
och som lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som
lämnar ordern eller instruktionen eller som lovat fullgöra ett uppdrag åt denne.
De sju diskrimineringsgrunderna
1. kön – kvinna eller man eller den som ska ändra/har ändrat könstillhörighet,
2. könsöverskridande identitet eller genom uttryck visa sig tillhöra ett annat kön,
3. etnisk tillhörighet – nationellt/etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande,
4. religion eller trosuppfattning,
5. funktionshinder,
6. sexuell läggning – homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning,
7. ålder.
I skolan är det huvudman eller personalen som kan göra sig skyldig till
diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i lagens mening.
4
Definition på kränkande behandling enligt skollagen
Ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett
barns eller elevs värdighet. Mobbning är ett exempel.
Kränkningar kan vara:
1. Fysiska – till exempel slag eller knuffar
2. Verbala – till exempel hot eller bli kallad för könsord
3. Psykosociala – till exempel att utsättas för utfrysning eller ryktesspridning
4. Text- eller bildburna – till exempel via sms eller via Internet eller genom klotter
Den som upplever sig ha blivit kränkt måste tas på allvar!
Både förskolepersonal/skolpersonal och barn/elever kan göra sig skyldiga till
kränkande behandling/trakasserier.
Enhetens vision/långsiktiga mål
 Att alla barn, elever och personal ska gå till sin arbetsplats i vår enhet utan att
känna rädsla för att bli utsatta för kränkande behandling, diskriminering eller
mobbning.
 Att alla barn, elever och personal arbetar aktivt med förebyggande verksamhet för
att hindra uppkomsten av mobbning, diskriminering eller annan kränkande
behandling och vidtar åtgärder direkt om detta skulle uppstå.
 Att alla barn, elever ska ges möjlighet till utveckling och behandlas med samma
respekt oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.
5
Information och delaktighet
Elevrådet har likabehandlingsplanen som en stående punkt på dagordningen.
Föräldrar har blivit informerade vid flera tillfällen, på enhetens hemsida, vid föräldramöten och genom
föräldrarådet om innehållet. Likabehandlingsplanen i sin helhet finns vid vårt ”besöksbord” på
expeditionen. Personalen är numer väl förtrogna med dess innehåll och planen används regelbundet.
På första gemensamma föräldramötet informerar klassläraren/avdelningsansvariga om
likabehandlingsplanen och hur arbetet på förskolorna och skolorna bedrivs.
Föräldrarådet informeras kontinuerligt om läget på förskolan, fritidshemmet och skolan samt delger oss
sina synpunkter.
Information om planen i Sofiebergs förskola
När?
Hur?
Föräldramöte i
början av
höstterminen
Föräldraråds möte
i början av
höstterminen
Samling sista
veckan i augusti
Skriftligt och muntligt
avdelningsansvariga
Samtal om
Likabehandlingsplanen Rektor, bitr. rektor
Samtal med barn 4 – 5
år under samlingen
Information om planen i Sofiebergs skola
När?
Hur?
Föräldramöte i
början av
höstterminen
Föräldraråds möte
i början av
höstterminen
Första veckan på
höstterminen
Ansvar för
information
Skriftligt och muntligt
avdelningsansvariga
Ansvar för
information
klasslärare
Samtal om
Rektor, bitr. rektor
Likabehandlingsplanen
Presentation av
klasslärare
Likabehandlingsplanen
i klassrummet.
Likabehandlingsplanen
ställs på besöksbordet
utanför expeditionen.
6
Information om planen i Sofiebergs fritidshem
När?
Hur?
Ansvar för
information
Föräldramöte i
Skriftligt och muntligt
Ansvarig på
början av
fritidshemmet
höstterminen
Föräldraråds möte Samtal om
Rektor, bitr. rektor
i början av
Likabehandlingsplanen
höstterminen
Första veckan på
Presentation av
Pedagogerna på
höstterminen
Likabehandlingsplanen fritidshemmet
i fritidsrådet.
Likabehandlingsplanen
ställs på besöksbordet
utanför expeditionen.
Främjande arbete för likabehandling
Vi arbetar med livskunskap och EQ (emotionell intelligens) på hela enheten. Då har eleverna möjlighet att
ta upp aktuella situationer. Under dessa lektioner arbetar man med värderings- och samarbetsövningar för
att stärka jaget, hitta alternativa lösningar vid konflikter och att våga säga nej.
I förskolan arbetar man med empati och jag- stärkande övningar.
Sofiebergs förskola
Diskrimineringsgrund
Kön/könsöverskridande
identitet/sexuell läggning1
Etnisk tillhörighet/
Religion/trosuppfattning2
Funktionshinder (fysiska eller
psykiska)
Aktivitet
Förskolan har litteratur som visar olika slags
familjebildningar.
Förskolans litteratur och sånger tar upp olika
kulturer.
Kost anpassad efter intolerans/allergi ska vara
så lika övrigas kost som möjligt.
7
Sofiebergs skola
Diskrimineringsgrund
Kön/könsöverskridande
identitet/sexuell läggning3
Etnisk tillhörighet/
Religion/trosuppfattning4
Funktionshinder (fysiska eller
psykiska)
Sofiebergs fritidshem
Diskrimineringsgrund
Kön/könsöverskridande
identitet/sexuell läggning
Etnisk tillhörighet/
Religion/trosuppfattning5
Funktionshinder (fysiska eller
psykiska)
Aktivitet
Åldersanpassad sexualkunskap, livskunskap,
Relationsvecka på höstterminen.
Litteratur och diskussioner kring olika kulturer och
religionsuppfattningar. Vetskap om andra
människors högtider.
Allergianpassad inredning. Lektionspass med korta
pauser emellan.
Aktivitet
Åldersanpassad sexualkunskap, livskunskap,
Relationsvecka på höstterminen.
Litteratur och diskussioner kring olika kulturer och
religionsuppfattningar. Vetskap om andra människors
högtider.
Allergianpassad inredning.
Tre diskrimineringsgrunder har sammanfogats till ett område.
Två diskrimineringsgrunder har sammanfogats till en.
2
8
3
Tre diskrimineringsgrunder har sammanfogats till ett område.
Två diskrimineringsgrunder har sammanfogats till en.
6
Två diskrimineringsgrunder har sammanfogats till en.
4
Kartläggningsmetoder
Sofiebergs förskola
-
barnobservationer
barnintervjuer
samlingar
föräldramöten
brukarenkät
utvecklingssamtal med barn och förälder
samtal med föräldrarådet
Sofiebergs skola
-
elevenkäter
klassråd
elevråd
föräldramöten
brukarenkät
utvecklingssamtal med barn och förälder
diskussioner i arbetslagen, Elevvårdsteam och trygghetsråd
samtal med föräldrarådet
Sofiebergs fritidshem
-
elevenkäter
fritidsråd
föräldramöten
brukarenkät
diskussioner i arbetslagen, Elevvårdsteam och trygghetsråd
samtal med föräldrarådet
9
Analys av kartläggningen
Sofiebergs förskola
- Barn som inte vill hålla alla i handen
- Barn som inte svarar på kompisars tilltal
- Knuffar och sparkar i lek
- Barn som inte får vara med
Sofiebergs skola
- Hårda ord och könsord
- Utagerande barn
- Ta ansvar för sina handlingar
Sofiebergs fritidshem
- Hårda ord och könsord
- Utagerande barn
- Ta ansvar för sina handlingar
- Barn som känner sig utanför och utsatta av andra barn
Förebyggande arbete för att motverka diskriminering, trakasserier & kränkande
behandling
Sofiebergsförskola
Riskfaktor enligt
kartläggning
Det förekommer
viss utanförskap i
barngrupperna.
Vad gör vi?
När gör vi det?
Vem ser till att det
sker?
Pedagogerna
observerar barns
lek för att kunna
hjälpa barn som
hamnar utanför.
Tema om
kamratskap, samtal
med föräldrar.
Kontinuerligt så
länge problemen
kvarstår.
Uppföljning vid
varje
arbetslagsmöte.
Avdelningsansvarig
förskollärare på
varje avdelning
10
Sofiebergs skola
Riskfaktor enligt
kartläggning
Elever använder
ovårdat språk,
könsord vilket
föranleder ett hårt
klimat på skolan.
Vad gör vi?
När gör vi det?
Vi arbetar
förebyggande med
att visa nolltolerans
och genom
diskussioner med
eleverna. Vi
använder oss av
Livskunskap,
värderingsövningar
relationsvecka och
tema vänskap
Diskuterar i början
på terminerna och
kontinuerligt under
läsåret.
Relationsveckan är
i början av
höstterminen och
temat baseras på
föregående års
likabehandlingsplan.
Tema vänskap är i
början av
vårterminen.
Sofiebergs fritidshem
Riskfaktor enligt
Vad gör vi?
kartläggning
Elever använder
Vi arbetar
ovårdat språk,
förebyggande med
könsord vilket
att visa nolltolerans
föranleder ett hårt
och genom
klimat på
diskussioner med
fritidshemmet.
eleverna. Vi
använder oss av
Livskunskap,
värderingsövningar
relationsvecka och
tema vänskap
När gör vi det?
Diskuterar i början
på terminerna och
kontinuerligt under
läsåret.
Relationsveckan är
i början av
höstterminen och
temat baseras på
föregående års
likabehandlingsplan.
Tema vänskap är i
början av
vårterminen.
Vem ser till att det
sker?
Klasslärare
Vem ser till att det
sker?
Pedagogerna på
fritidshemmet
11
Sofiebergs fritidshem
Riskfaktor enligt
Vad gör vi?
kartläggning
Barn som upplever Allvarsamtal i
utanförskap och
trygghetsgruppen
utsatthet av andra
med barn som
barn.
utsatt andra. Skarp
avståndsmarkering
av vuxna att detta
är oacceptabelt,
föräldrasamtal,
stöttning runt
barnet som har
blivit utsatt samt
den de som har
utsatt
När gör vi det?
Så fort vi
uppmärksammar att
det pågår.
Vem ser till att det
sker?
Pedagogerna på
fritidshemmet
12
Åtgärdsplan
Likabehandlingsplanen är en stående punkt på alla våra arbetsplatsträffar med personalen.
Den pedagogiska personalen har haft minst 8 kvällsmöten då olika verksamheter beslutat vad man ska
lyfta fram som utvecklingsområden. Det kan till exempel vara knuffar, sparkar, utfrysning, könsord med
mera. Personalen gör vid dessa möten en handlingsplan för tiden fram till nästa kvällsmöte. Då utvärderas
arbetet och man gör en ny plan eller fortsätter på den gamla. Vi uppmärksammar även aktuella
jämställdhets- och genusfrågor.
Sofiebergs förskola
Arbetsområde
Vad gör vi?
Barn som inte vill
hålla alla i
handen.
Barn som inte får
vara med i leken.
Sofiebergs skola
Arbetsområde
Elever använder
ovårdat språk,
könsord vilket
föranleder ett hårt
klimat på
fritidshemmet.
Tema om kamratskap och
samtal med föräldrar.
Kartläggning,
värderingsövningar,
vuxennärvaro i leken och
upprättande av
handlingsplan.
När gör vi
det?
Så länge
problemet
kvarstår
Så länge
problemet
kvarstår.
Vem ser till att det
sker?
Ansvarspedagogen.
Ansvarspedagogen
tillsammans med övrig
avdelningspersonal
Vad gör vi?
När gör vi det?
Vi arbetar
förebyggande med
att visa nolltolerans
och genom
diskussioner med
eleverna. Vi
använder oss av
Livskunskap,
värderingsövningar
relationsvecka och
tema vänskap
Diskuterar i början
på terminerna och
kontinuerligt under
läsåret.
Relationsveckan är
i början av
höstterminen och
temat baseras på
föregående års
likabehandlingsplan.
Tema vänskap är i
början av
vårterminen.
Vem ser till att det
sker?
Pedagogerna på
fritidshemmet
13
Sofiebergs skola
Arbetsområde
Vad gör vi?
När gör vi det?
Vem ser till att
det sker?
Utagerande barn.
Kartläggning, tät
dialog med föräldrar,
upprätta
handlingsplan,
samarbeta med
berörda lärare och
fritidshemspersonal,
enskilda samtal med
barnet.
Samtal med
barn och
föräldrar i
början veckovis
och sedan var
14:de dag så
länge som
problemet
kvarstår.
klasslärare.
Förtydliga innehållet i
likabehandligsplanen
för barnen så att de
ska se det som ett
levande dokument.
Diskutera på varje
klassråd. Prata om
innehållet i orden t.ex
vad betyder orden
snäll, rättvis och vad
betyder det att
behandla alla lika.
Klassråd,
elevråd,
livskunskap och
då behov
föreligger
Klasslärare,
ansvarig personal
för elevråd och
livskunskap.
Kunna stå för sina
handlingar, även om
man har gjort något
som är fel
Empatiövningar,
dilemmasagor,
diskussioner,
forumspel (där du går
in i annans roll)
Arbeta med Sambaord
kreativ, modig,
omtänksam, klok.
Ht
relationstema
kring
Sambaorden
med övningar
till varje ord
med
gemensamma
symboler för
varje ord.
Arbetslagsledarna
samt
fritidssamordnare.
14
Sofiebergs fritidshem
Arbetsområde
Vad gör vi?
Utagerande barn.
Kartläggning, tät dialog med
föräldrar, upprätta
handlingsplan, samarbeta
med berörd lärare, enskilda
samtal med barnet.
Barn som
Värderingsövningar,
upplever en
kompissamtal.
utsatthet av andra
barn.
Elever använder
ovårdat språk,
könsord vilket
föranleder ett
hårt klimat på
fritidshemmet.
Vi arbetar förebyggande med
att visa nolltolerans och
genom
diskussioner med eleverna.
Vi använder oss av
Livskunskap,
värderingsövningar
relationsvecka och tema
vänskap
När gör vi det?
Samtal med barn
och föräldrar i
början veckovis och
sedan var 14:de
dag så länge som
problemet kvarstår.
Kontinuerligt på
fritidsråd.
Vem ser till
att det sker?
Pedagogerna
på
fritidshemmet
Pedagogerna
på
fritidshemmet
Diskuterar i början
Pedagogerna
på terminerna och
på
kontinuerligt under
fritidshemmet
läsåret.
Relationsveckan är
i början av
höstterminen och
temat baseras på
föregående års
likabehandlingsplan
Tema vänskap är i
början av
vårterminen.
15
Utvärdering av förra årets Likabehandlingsplan
Läsåret 2010-2011 Sofiebergs
förskola
Har samtliga
Ja
arbetsområden i
planen hunnits
med?
Har insatserna
Delvis
uppnått avsett
syfte?
Finns det
Ja
fortfarande
områden i planen
att arbeta med?
Är de områdena
Ja
medtagna i årets
plan?
Har
Ja
barnens/elevernas
delaktighet varit
tillräcklig?
Sofiebergs skola
& fritids
Delvis
Delvis
Ja
Ja
Ja
Sofiebergs skola och fritids:
Delvis: Vi upplever att det generellt har varit ett lugnt år och att våra insatser har gett ett
förbättrat resultat vad gäller hårda ord och kränkande behandling men ännu är inte nollvisionen nådd. Detta arbete är ett pågående arbete. Vi har sett ett positivt resultat efter
vårt arbete med de barn som har känt sig utsatta. Vid uppföljningen innan läsårets slut
fick de inblandade barnen svara på frågan om de upplevde någon förbättring på en
skala av 1-10 där 1 var jättedåligt och 10 jättebra blev svaret mellan 6-8 de trivs numera
och mår bra. Vår vision är att samtliga ska nå skala 10.
Datum: 2011-07-20
16
Metod för utvärdering:
Sofiebergs förskola:
-
barnobservationer
barnintervjuer
samlingar
brukarenkät
utvecklingssamtal med barn och förälder
samtal med föräldrarådet
Sofiebergs skola
-
elevenkäter
klassråd
elevråd
brukarenkät
utvecklingssamtal med barn och förälder
diskussioner i arbetslagen, Elevvårdsteam och trygghetsråd
samtal med föräldrarådet
Sofiebergs fritidshem
-
elevenkäter
fritidsråd
brukarenkät
diskussioner i arbetslagen, Elevvårdsteam och trygghetsråd
samtal med föräldrarådet
17
Bilagor
Bilaga 1: Lagtexter kring likabehandling.
Bilaga 2: Kontaktlista till stödgrupper
Bilaga 3: Kontaktlista till övriga hjälporganisationer (BRIS etc.)
Bilaga 4: Fornuddens trivselregler.
Bilaga 5: Jämställdhetsplan. Trollbäckens förskolor och skolor
Handlingsplan för genusarbete
Bilaga 6. Antimobbningsplan. Sofieberg
Bilaga 1
Diskrimineringslag (2008:567), hela lagtexten finns bl.a. på www.riksdagen.se
1 kap. Inledande bestämmelser
Lagens ändamål
1 § Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och
på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett
kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.
Lagens innehåll
2 § Lagens första kapitel innehåller definitioner och andra
inledande bestämmelser. I andra kapitlet finns bestämmelser om
förbud mot diskriminering och repressalier. I tredje kapitlet
finns bestämmelser om aktiva åtgärder. I fjärde kapitlet finns
bestämmelser om tillsyn. I femte kapitlet finns bestämmelser om
ersättning och ogiltighet. I sjätte kapitlet finns bestämmelser
om rättegången.
Lagen är tvingande
3 § Ett avtal som inskränker någons rättigheter eller
skyldigheter enligt denna lag är utan verkan i den delen.
18
Diskriminering
4 § I denna lag avses med diskriminering
1. direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att
behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller
skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet
har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
funktionshinder, sexuell läggning eller ålder,
2. indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom
tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett
förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att
särskilt missgynna personer med visst kön, viss
könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk
tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst
funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida
inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett
berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och
nödvändiga för att uppnå syftet,
3. trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet
och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön,
könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell
läggning eller ålder,
4. sexuella trakasserier: ett uppträdande av sexuell natur som
kränker någons värdighet,
5. instruktioner att diskriminera: order eller instruktioner
att diskriminera någon på ett sätt som avses i 1-4 och som
lämnas åt någon som står i lydnads- eller beroendeförhållande
till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som
gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag.
Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk
tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.
19
Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter – Barnkonventionen
(Barnkonventionen finns i sin helhet på www.bo.se )
Artikel 2
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion
de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett
barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion,
politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom,
handikapp, börd eller ställning i övrigt.
2. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att barnet
skyddas mot alla former av diskriminering eller bestraffning på grund av föräldrars,
vårdnadshavares eller familjemedlemmars ställning, verksamhet, uttryckta åsikter eller
tro.
Artikel 3
1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala
välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall
barnets bästa komma i främsta rummet.
Artikel 29
1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att
(b) utveckla respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna samt
för de principer som uppställts i Förenta nationernas stadga;
(c) utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk
och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för
kulturer som skiljer sig från barnets egen;
(d) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av förståelse, fred,
tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska, nationella och
religiösa grupper och personer som tillhör urbefolkningar;
20
Skollag (1985:1100) (nedanstående är utdrag ur lagtexten – fulltext finns bl.a. på
www.skolverket.se )
1 kap.
2 § Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med
grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar
inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde
och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som
verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886).
Utdrag ur 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet (Lpo 94)
”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg
om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i
skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande
behandling. Tendenser till annan kränkande behandling skall aktivt motverkas.
Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och
aktiva insatser.”
Utdrag ur 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98)
”Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra
människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens
välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskrimnreing på
grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning
eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till
att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och
respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt”.
21
Bilaga 2
Kontaktlista till stödgrupper i skolan
Krisgrupp: Fornudden
Krisgrupp: Sofieberg
Rektor Björn Åkerblom
Bost:
Arb: 5782 71 01
Rektor Björn Åkerblom
Bost:
Arb: 5782 71 01
Administratör Britt-Mari Jonsson
Bost: 742 82 17 Mob: 0708-229 795
Arb: 5782 78 00
Lärare Merete Bomark
Bost: 798 48 09 Mob: 0731-41 12 62
Arb: 5782 78 00
Bitr Judith Larson
Bost: 93 51 77 Mob:073-688 73 51
Arb:5782 73 51
Administratör Susanne Widén
Bost: 742 83 72 Mob: 073-721 33 28
Arb: 5782 73 50
Fritidspedagog Annika Almberg
Förskollärare Elisabeth Dahlström Roos Bost: 742 78 95 Mob 076-206 87 85
Bost: 712 91 33 Mob: 070-496 07 69
Arb: 5782 73 62
Land: 0490-722 45 Arb: 5782 78 13
Specialpedagog Ninnie Fransson
Förskolan Carina Olsson
Bost: 770 39 07 Mob: 073-985 29 17
Arb: 5782 73 50
Arb: 5782 78
Förskollärare Carina Sundqvist
Skolsköterska Lotta Ljungberg
Bost: 742 35 82 Mob: 0739-38 54 85
Bost: 798 89 98 Mob: 0708-13 65 68
Arb: 5782 73 66
Fornu: 5782 78 04, tis, ons
Hanv: 5782 73 05, mån, tor, fre
Skolsköterska Kristine Knutsson
Bost:97 35 67 Mob:0730-65 45 60
Skolpsykolog Christer Gulbrandsen
Arb: 5782 73 56
Bost: Mob: 070-488 95 64
Arb: 5782 95 64
Skolpsykolog Christer Gulbrandsen
Bost: Mob: 070-488 95 64
Arb: 5782 95 64
22
Bilaga 3
Kontaktlista till övriga hjälporganisationer
Viktiga telefonnummer
SOS
112
POSOM
5782 95 54
Mobil: 070-488 95 54
Psykologiska och sociala omhändertaganden vid krissituationer
Tyresö Kommun vxl
Förvaltningschef Barn o Utb
Verksamhetsstrateg
1 eller 08-5782 91 00
5782 91 78 Mobil: 070- 488 91 78
5782 90 59 Mobil: 070- 488 90 59
Tolkförmedlingen
Socialförvaltningen
Prima barn i Handen
BUP Akut, Saxgatan 10 i Sthlm
5782 91 70
5782 94 66
514 527 00
616 69 00
Vårdcentral, Trollbäcken
Vårdcentral, Bollmora
Folktandvården, Bollmora
Läkare Jourmottagning Handen
SÖS
Huddinge sjukhus
Astrid Lindgrens
St:Eriks ögonakut
718 71 20
718 72 00
712 03 50
606 12 55
616 10 00
585 800 00
517 701 02
672 30 00
Taxi
Brandkåren
Nacka Polisen
020-20 20 20
721 22 00
401 60 00
Trollbäckens kyrka
682 66 47
23
Bilaga 4.
Trivselregler Sofieberg
Vårt motto är den gyllene regeln:
Behandla andra som du själv vill bli behandlad
Dessa trivselregler vill barnen särskilt betona:

Alla ska få vara med och leka

Vi ska använda bra ord (vårdat språk)

Vi lyssnar på läraren när den pratar

Vi får äta frukt och grönsaker på rasten och vissa lektioner

Vi är lugna i matsalen

Vi följer schemat som gäller för fotbollsplanen

Vi ska behandla träden bra och inte bryta grenar.
24
Bilaga 5
Jämställdhetsplan
JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR
TROLLBÄCKENS
FÖRSKOLOR OCH SKOLOR
Ht 2009
♂♀
KÖN ÄR I SÄRKLASS DEN VIKTIGASTE EGENSKAPEN
NÄR DET GÄLLER ATT KATEGORISERA MÄNNISKOR!
25
Innehåll
sid. 19
Inledning………………………………………………………………….
20
Vad är jämställdhet?……………………
20
Styrdokumenten, vad säger lagen …………………………
21
Mål och syfte med vårt genusarbete…………………………………………. 23
Genomförande ………………………………………………………………… 24
Litteraturtips vuxna och barn ………………………………………………….. 25
Praktiska tips för jämställdhetspedagogik …………………………………… 27
Mallar till individuell planering för jämställdhet………………………………. 29
26
Inledning
Lika villkor för flickor och pojkar i förskolan/skolan är en självklarhet,
men inte en verklighet!
De traditionella könsrollerna formas tidigt, flickor och pojkar fostras till att vara och agera
så som det förväntas av dem. De vuxna och samhället i stort upprätthåller strukturer och
värderingar genom sina förväntningar och krav. I förskolan/skolan möter vi tidigt barnen
och har därför en aktiv roll i deras utveckling.
Pedagogerna är med och formar individer för livet och lägger grunden för deras framtid.
Pedagogernas skilda förväntningar på flickor respektive pojkar begränsar bägge könens
möjligheter att utveckla sin fulla potential, som individer. Det är därför viktigt att
pedagogerna ges möjlighet att upptäcka sina omedvetna förväntningar på flickor och
pojkar för att kunna förändra och bredda sitt synsätt och beteende.
Målet är att valmöjligheterna ska öka för både flickor och pojkar, vi ska lägga till och inte
ta bort.
När barnen utformar sin personlighet ska vi tillföra fler färger på färgpaletten. Flickor och
pojkar ska erbjudas samma möjligheter till utveckling, social kompetens, glädje och
utmaning. Flickor och pojkar ska erbjudas en pedagogisk miljö där deras erfarenheter
breddas utan att hämmas av traditionella könsmönster. Miljön ska bidra till att ge flickor
och pojkar en positiv könsidentitet.
Tanken är att genusperspektivet ska ingå som en naturlig del i det vardagliga arbetet!
som styr Vad är jämställdhet?
♥ Jämställdhet är alla människors lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter
oavsett kön.
♥ Jämställdhet är en rättighets- och demokratifråga med hög prioritet i de lagar och
förordningar förskolan och skolan.
♥ Jämställdhet handlar inte om att tjejer ska bli killar och att killar ska bli tjejer,
eller att vi alla ska bli lika.
♥ Jämställdhet handlar om att bredda barn och vuxnas könsroller, vad som anses
kvinnligt och manlig, flickigt och pojkigt, och därmed öka både flickor, kvinnor,
pojkar och mäns handlingsutrymme.
www.jamstallt.se
27
Styrdokument för förskolan och skolans jämställdhetsarbete
Barnkonventionen
(Artikel 2)
1. Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras
jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag,
oavsett barnets eller deras föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk,
religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung,
egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt.
(Artikel 29)
1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att
a) utveckla barnets fulla möjligheter i fråga om personlighet, anlag och fysisk
och psykisk förmåga.
b) förbereda barnet för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle i en anda av
förståelse,
fred tolerans, jämlikhet mellan könen och vänskap mellan alla folk, etniska,
nationella och religiösa grupper och personer som till hör urbefolkningar
Skollagen
1 kap § 2 Allmänna föreskrifter
Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och
ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för
barn och ungdomar.
Särskilt ska den som verkar inom skolan
1. främja jämställdhet mellan könen samt
2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och
rasistiska beteenden.
Lpfö98 Läroplan för förskolan
1. Förskolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
/…/ En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som
vårt människovärde vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med
svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen.
/…/ Omsorg om och hänsyn till andra människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt
egna och andras rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten.
28
Saklighet och allsidighet
Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på
dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och
manligt. Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och
pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och
intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.
2. Mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar
– förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social eller etnisk
bakgrund
2.3 Barns inflytande
Riktlinjer
Arbetslaget skall
– verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i
verksamheten
Lpo94 Skolans läroplan
1. Skolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde,
jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de
värden som skolan skall gestalta och förmedla. /…/
Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom
kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
En likvärdig utbildning
/…/ Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter.
Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och
förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är
kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster.
Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga och intressen
oberoende av könstillhörighet.
2. Mål och riktlinjer
2.1 Normer och värden
Riktlinjer
Läraren skall
– uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för
att
förebygga och motverka alla former av kränkande behandlig
29
2.3 Elevernas ansvar och inflytande
Riktlinjer
Läraren skall /…/
– verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i
undervisningen,
2.6 Skolan och omvärlden
Riktlinjer
Alla som arbetar i skolan skall
– bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som
grundar sig på
kön eller kulturell bakgrund.
2.8 Rektors ansvar
”Rektor har ansvaret för skolans resultat och därvid, inom givna ramar, ett särskilt
ansvar för att /…/
– ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen.
Sådana kunskapsområden är exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor,
sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,
Diskrimineringslagen (2008:567)
Lagen ska främja barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering på
grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder (ålder – ej med här).
______________________________________________________________________
Flickor och pojkar skall erbjudas samma möjligheter till utveckling, social
kompetens, glädje och utmaning. Deras erfarenheter ska breddas utan att
hämmas av traditionella könsmönster.
Syfte
Handlingsplan är ett verktyg för hur jämställdhetsarbetet ska integreras i den ordinarie,
dagliga verksamheten. Den ska vara en hjälp att genussäkra vardagen. Med
genussäkra menar vi att vi kritiskt granskar hur tex läromedel köps in eller hur vi
möblerar i lokalerna eller hur de vuxna tilltalar pojkar och flickor. Valmöjligheterna ska
öka för både pojkar och flickor och vi ska lägga till och inte ta bort något. Vi ska alla
motverka könsstereotypa mönster
30
Mål






att alla som arbetar på vår enhet är väl förtrogna med de styrdokument som finns
och som specifikt styr vårt arbete med jämställdhet mellan flickor och pojkar i
förskola/skola
att vi kombinerar våra pedagogiska kunskaper med goda insikter i
genusvetenskap
att vi alla får en grundläggande förståelse för och insikt om hur genus skapas
att få syn på sitt eget förhållningssätt och hur detta påverkar barns/elevers
utveckling
att ”genussäkra” vardagen med en genusmedveten pedagogik
att all personal på enheten bidrar till att främja jämställdhet mellan könen
Genomförande
Kunskap:
Vi inhämtar kunskap genom gemensam litteraturläsning och annan
kompetensutveckling enligt enhetens planering.
Vardagen:
Alla som arbetar i på vår enhet ska närhelst ett barn uttrycker förgivet tagna tankar kring
kön skapa dialog kring detta med barnet.
Vi ska fråga, lyssna och bemöta barnet där det är.
Vi ska skapa dialog med barnen inte ge pekpinnar men inte heller låta stereotypa
uttalanden få bli oemotsagda. Dessa händelser dokumenteras för att användas som
underlag vid reflektion.
Vi ska vara uppmärksamma på hur vi styr barnens val i olika situationer, hur vi fördelar
taltid för flickor respektive pojkar och tänka jämställt vid temaarbete.
Möten:
På APT finns en stående genus-punkt. Vi ska där delge varandra observationer eller
situationer där vi skapat dialog. Förhållningssätt diskuteras kontinuerligt på övriga möten
för att medvetandegöra all personal och för att reflektion är viktigt för utveckling.
Genussäkring av verksamheten:
Vi granskar läromedel före inköp.
Vi arbetar också utifrån den Praktiska jämställdhetsplanen för att genussäkra område
efter område och i klasserna med utgångspunkt efter följande:






förskoleklass: leka parlekar, prata om flick- respektive pojklekar och leksaker.
år 1: undersöka kläder, flick- och pojkkläder, utseende, material, användning.
år 2: diskutera olika yrken, könsrelaterade, enkät ”Vilket yrke passar bäst?”
år 3: värderingsövningar i olika grupper
år 4: granska läromedel, bilder, texter
år 5: undersöka tidningar, reklam riktad mot olika kön
31
Utvärderingen: Ska ske terminsvis i arbetslaget och på enheten. Planen revideras varje
läsår.
Litteraturtips för barn:
För lite yngre barn:
Titta och peka – fordon och farkoster av Lotta Bergqvist m.fl.
Magic, Cilla och Baby – ramsor om tjejer, killar och grejer av Eva Lundgren
En liten skär och många små brokiga av Carin och Stina Wirsén
Vem är arg? av Stina Wirsén
Vem bestämmer? Av Stina Wirsén
Gå jobbet av Lena van Rooy
Har Loppan snopp av Thierry Lenain
Lilla H cyklar på av Ann Forslind
Modiga Molly av William Steig
Nej! sa lilla monster av Kalle Güettler
Stora Nej, lilla Nej av Gisela Braun
Fiat i simhallen av Iben Sandemose
Vad lilla Anna sparade på av Inger & Lasse Sandberg
Emmas verkstad av Gunilla Wolde
För lite äldre barn:
Här kommer Uppfinnar Johanna! av Ann-Christine Magnusson
Värsta prutten, Lolly! av Åsa Karsin
Vem är tjuven Mirjana? av Ana Udovice
Cirkus Bestivus av Andreas Palmaer
Händiga Hanna lagar bilen av Titti Knutsson och Lisen Adbåge
Händiga Hanna lagar pappa av Titti Knutsson och Lisen Adbåge
Sandalerna av Anna Hedvall
Vilda i Asien av Pamela von Sabljar
Jonathan & Kroppen av Karin Salmson
Snippor och Snoppar av Anna Kosztovics
Flickans lilla av Scultz och Sjöstrand
Pelle hjälper en riddare av Jan Lööf
Kaninen och Kusinen av Lilian Edvall och Sara Gimbergsson
Pite och Palt rymmer av Ann-Christine Magnusson och Paola Ciliberto
Böckerna om Castor av Lars Klinting
Kenta och barbisarna av Pija Lindenbaum
Lill-Zlatan och morbror raring av Pija Lindenbaum
När Åkes mamma glömde bort av Pija Lindenbaum
Gittan och Gråvargarna av Pija Lindenbaum
Sandvargen av Åsa Lind
Trollen på regnbågsbacken av Bodil Sjöström
Vilma och Mona spanar och smyger av Eva Lindström
Malins mamma gifter sig med Lisa av Annette Lundborg och Mimmi Tollerup-Grkovic
Så gör prinsessor av Per Gustavsson
32
Min syster är en ängel av Ulf Stark
Jag gör dig frisk, sa lilla Björn av Janosch
Sjörövar Rakel och kapten Snorfinger av Martin Widmark och Britt Sternehäll
Målarbok:
Jesper Walderstens målarbok, fantastiska fantasifulla bilder som vidgar vyerna
33
Praktiska tips för jämställdhetspedagogik
Rättvisa är att var och en får vad den behöver!
Kompensatorisk träning:
Beröm/uppmärksamhet –
♂ för hjälpsamhet, omtänksamhet, utseende
♀ för styrka, tuffhet, mod, klokhet
Mod –
♀ utmana fysiskt/motoriskt, höras, synas
♂ i samtal, visa känslor, skriva dikter etc.
Bygga och konstruera –
♀ testa och våga, prata om material, konstruktion, hållfasthet
♂ samtala om omsorgsfrågor, inredning, vem ska bo, hur har de det
Språk –
♀ argumentera, debattera
♂ skriva mycket och reflektera
Tävlingar –
♀ tävla, kämpa, svettas, skratta, ha ont
♂ samarbete
Närhet –
♂ massage, massageberättelser
Enskilt - par –
♀ arbetar själv
♂ arbetar i par
Ta plats –
♀ hoppa från höjd och skrika sitt namn
Omsorg –
♂ hjälpare i olika sammanhang
Att ge förebilder:
Observationer - be någon observera dina omedvetna handlingar/mönster
Taltid - fördela jämt utifrån antalet ♀ ♂
Beröm - beröm flickor och pojkar inför varandra
Prao/Yrken - ta reda på vad föräldrarna har för yrken och prata utifrån det, finns det
begränsningar för könen och varför i så fall? (diskutera)
Elevens val - hjälp till med gränsöverskridande val
Pedagogen - var gränsöverskridande och visa på otraditionella val
Sagor och berättelser - leta efter förebilder som bryter mot normen, tänk på huvudrollsinnehavaren
Pappornas roll - vänd er även till papporna i omsorgsfrågor
Utklädningskläder - kläder för både ♀ ♂ och för alla roller
Presenter - könsneutrala eller som utmanar bägge könen
Historiska förebilder - bakom uttryck människor, folk döljer sig ofta män, förmedla
både kvinnors och mäns historia
Förebilder inom forskning - det finns gott om ♀ förebilder
34
Delade grupper:
Datorn – schema så alla får till gång
Olika ämnen – ♀ ♂-grupper vid behov
Matbordet – separata bord för ♀ ♂
Lek – uppmana ♀ att leka längre bort, uppmana ♂ att leka nära, gör schema för
saker där könen har olika tillträde
Delvis fritt efter ”ELFTE STEGET” – Charlotta John & Pamela von Sabljar
Sammanställt av Lotta Strand
35
Bilaga 6
Sofiebergs skolas antimobbningsplan
Det är ett välkänt faktum att många barn i svenska skolor berörs av mobbning som
offer eller som mobbare. Även de barn som varken är offer eller mobbare berörs
indirekt genom sättet som vuxna hanterar mobbning.
Mobbning förekommer i skolorna och i närmiljön, såväl på landsbygden som i större
städer.
Mobbning sker till stor del när vuxna inte ser det. Det mobbade barnet har ofta svårt
att berätta vad det utsätts för.
Mobbning via nätet har på senare år utvecklat sig till ett allvarligt problem. Denna
mobbning är svår att komma åt eftersom det snabbt sprids ut på nätet och
”ångerknapp” saknas.
Vad är mobbning?
På Sofiebergs förskola och skola definierar vi mobbning så här:
- Mobbning är när en eller flera personer hittar ett offer som man
systematiskt trakasserar, fysiskt eller psykiskt under en längre tid.
- Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är ”jämstarka” utan
den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt.
Förebyggande arbete
I vår skola arbetar vi aktivt för att förebygga mobbning med bl.a.
- Fadderverksamhet, för att få de yngre barnen att känna en trygghet
med de
äldre och att öppna upp mellan åldersgränserna.
Livskunskap på schemat, för att förhindra mobbning, våld och
kamratförtryck. (där vi bl.a arbetar med värderingsövningar,
forumspel, drama, etiska samtal, kompissamtal, Charlie,
trygghetsövningar, samarbetsövningar i tjej- och killgrupper,
avslappning )
Effekten blir störst om man arbetar kontinuerligt under hela skoltiden,
precis som när man lär sig ett språk.
Forskning har visat att Livskunskap på schemat ökar arbetsglädjen hos
eleverna samt att konflikter och våld minskat.
-
-
Temadagar/projekt, för att få alla barn att lära känna och samarbeta
med varandra i olika grupper och konstellationer.
-
Medveten datoranvändning för att göra alla elever medvetna och
informerade om en god Internetanvändning.
-
Elevenkäter, för att kartlägga behoven på skolan. Barnen svarar på
frågor om hur de upplever situationen i skolan. Enkäterna följs upp
enskilt och/eller grupp.
36
Stoppa mobbning!
Mobbning går att åtgärda.
Att bli mobbad är att bli kränkt. Mobbningsoffret har ofta skam och skulkänslor och vill
absolut inte att man på skolan pratar öppet om mobbningen. Av det skälet arbetar
mobbningsgruppen snabbt och diskret, informerar endast de personer som är direkt
berörda och viktiga för mobbningsfallets lösning.
Metod för att stoppa uppdagad mobbning:
Två medlemmar ur antimobbningsgruppen tar snabbt an ett upptäckt mobbningsfall.
Information samlas omgående (dokumenteras)
- Vad har hänt?
- Vem eller vilka är inblandade?
Därefter följer samtal med mobbaren/mobbarna. Samtalen äger rum med ett barn i
taget. De vuxna klargör tydligt vad de känner till och att mobbningen måste upphöra.
Samtalet måste bygga på respekt för så väl mobbare som mobbad. Förslag till
positiva åtgärder tas tillvara. Inblandade vuxna beslutar i samråd hur och när
hemmen ska informeras vid möte eller per telefon (dokumenteras)
Åtgärdsprogrammet ligger till grund för uppföljning/utvärdering. (efter ca en vecka)
EVK sammankallas vid behov
Avslutade ärenden arkiveras hos rektor.
Sammanfattning:
- Utred händelsen omedelbart
- Kontakta vårdnadshavare
- Kontakta skolsköterska eller skolläkare vid behov
- Överväg anmälan till socialtjänst, Arbetsmiljöverket och polisen
- Bedöm insatser
- Upprätta åtgärdsprogram
- Dokumentera och registrera
- Utvärdera
- Bedöm nya insatser etc
För att undgå kritik från tillsynsmyndigheterna, Skolverket, JO och Arbetsmiljöverket
måste skolan kunna visa vilka åtgärder som vidtagits och att skolan aldrig upphört att
vidta ytterligare åtgärder om insatserna inte gett önskvärt resultat. Detsamma gäller
om skolorna skall kunna undvika skadestånd i framtiden.
Annat än mobbning
Mobbning är långt ifrån det vanligaste problemet vid våra skolor. Detta gäller också
Sofiebergs skola.
37
Tillfällig osämja, retande, elakheter och småbråk är mycket vanligare än mobbning.
Dessa problem har ingen gemensam benämning, varför de ofta rubriceras som
mobbning, något som kan försvåra mobbningsarbetet.
Därför börjar man nu ge dessa andra företeelser en ny samlande benämning,
nämligen trobbning. I de flesta skolor är trobbning mycket vanligare än mobbning.
Detta gäller även Sofiebergs skola.
Alla vuxnas ansvar
Alla vuxna på Sofiebergs förskola och skola har ett ansvar för att barnen ska kunna
känna sig trygga på skolan. Vi vuxna sätter gränser för vad som är rätt och fel. För
vad som är tillåtet och inte tillåtet.
Vi arbetar efter den ”Gyllene regeln”
Behandla andra som du själv vill bli behandlad
Antimobbningsgruppen läsåret 2010/2011
Annika Almberg
Ninnie Fransson
Kristine Knutsson
Carl Florin
fritidspedagog
specialpedagog
skolsköterska (vid behov)
lärare (föräldraledig Ht-10)
38