När det gäller självmord bland barn och unga anser vi att den

Fråga nummer 3:
Våra barns psykiska ohälsa – Barnombudsmannens rapport
I slutet av mars överlämnade Barnombudsmannen rapporten ”Bryt tystnaden – barn och
unga om samhällets stöd vid psykisk ohälsa” till regeringen.
Rapporten vittnar om att vart femte barn i Sverige mår dåligt psykiskt och inte får den
hjälp de behöver. När behandlingen väl sätts in sker den utifrån ett vuxenperspektiv.
Där kan vi även läsa att barn och unga spänns fast inom tvångsvården oftare än det
rapporteras. Många utsätts för behandlingar som i vissa fall är rena övergrepp.
BRY skickade ut en fråga till respektive riksdagsparti:
På vilket sätt tänker ert parti agera för att lösa detta problem?
Här nedan kan du läsa de olika svaren. Socialdemokraterna har fortfarande inte svarat, trots
påminnelse. Inom BRY saknar vi konkreta svar på HUR de tänker lösa problemen. Flera av
svaren är alltför svamlande och vaga. Det kanske är därför det fortfarande ser så illa ut för de
utsatta barnen? Ingen tar problemet på allvar och ingen vill satsa resurser på att finna nya
lösningar. Flera av svaren vittnar också om att man inte har djupare kännedom om själva
problematiken.
Barnombudsmannens rapport serverar inga nyheter. Detta har vi informerats om tidigare
från olika håll under flera års tid. Varför går ingen till botten med problemet? Varför mår så
många barn dåligt psykiskt? Och, om gamla metoder inte längre fungerar, vad kan vi göra
istället? Forskningen om hur man lindrar och botar psykisk ohälsa har gått framåt. Varför
inte prova nya metoder för att se hur de verkar?
Här finner du Barnombudsmannens rapport i sin helhet:
http://www.barnombudsmannen.se/Global/Publikationer/bryttystnaden_web%20slut.pdf
Nu till partiernas svar:
Socialdemokraterna:
Inget svar.
Moderaterna:
Barnombudsmannens rapport belyser flera problematiska områden där barn riskerar att inte
få den hjälp och det stöd de är i behov av. Det är mycket viktigt att ta dessa problem på
allvar och fortsätta kvalitetsarbetet inom detta område. Rapporten tar egentligen upp två
grundproblem, dels avsaknaden av en tillfredsställande behandling för barn med psykisk
ohälsa och dels myndigheters tvivelaktiga ingripanden och bristande dokumentering.
En central målsättning för regeringens politik för barn och unga är att ett barnperspektiv,
utifrån barnkonventionen, ska genomsyra alla åtgärder som rör barn. Det innebär t.ex. att
det ställs särskilda krav på Kriminalvården när det bl.a. gäller placering av unga och
förmågan att tillgodose unga personers behov. Barn och unga som har, eller riskerar att
utveckla, psykisk ohälsa är en högt prioriterad grupp för regeringen. Psykisk ohälsa kan i
många fall vara ett stort hinder i barns och ungas personliga utveckling och deras
möjligheter till etablering i samhället.
Ett av delmålen i regeringens PRIO-satsning för 2014 handlar just om att öka kunskapen om
att upptäcka, förebygga och effektivt behandla självskadande beteende i skolan, hälso- och
sjukvården och socialtjänsten. Vi anser därför att det är mycket viktigt att nogsamt följa
utvecklingen inom detta område och intensifiera regeringens PRIO-satsning.
Miljöpartiet
De problem som lyfts fram i rapporten om fastspänning och brist på rapportering är mycket
allvarlig och visar på barn och ungas särskilda utsatthet. Självklart måste tillsynsmyndigheter
utreda detta mycket noggrant och visa hur kontrollen ska se ut för att det ej ska ske.
Miljöpartiet vill också införa vad vi kallar en Lex Nora, en direkttillsyn på IVO som unga som
far illa inom psykiatrin kan vända sig till. Nora benämndes den flicka som fick förfärande
dåliga insatser genom psykiatri och socialtjänst och vars öden lyftes i radiodokumentären
”Den fastspända flickan” i P1 för något år sedan. Barn och unga som är intagna på låsta
enheter eller i övrigt kommer i kontakt med psykiatrin och som upplever sig illa behandlade
måste kunna höra av sig direkt till tillsynsmyndigheten om detta, inte vänta de långa tider
som annars gäller för tillsyn. Särskilt utbildade handläggare behövs och en direkt telefonlinje
eller mailmöjlighet.
Andra förslag vi driver som anknyter är ett stopp för att unga vårdas inom rättspsykiatrin
tillsammans med vuxna, krav på händelseanalyser såväl vid självmord som självmordsförsök
och att barn ska ha rätt till stödsamtal/terapeutisk kontakt och andra insatser även utan
föräldrars tillstånd när den unge är under 18 år. Samt ett stort antal förslag för förebyggande
insatser, tex via elevhälsovård, ungdomsmottagning, stödgrupper och en självklar tillgång till
första linjens psykiatri. Barnkonventionen måste införlivas i svensk lagstiftning. Skolans roll
är central och här gör vi stora satsningar.
Vi driver merparten av de förslag som lyfts i Barnombudsmannens rapport, se vidare
miljöpartiets motion: ”Bättre psykisk hälsa och psykiatrisk vård bland unga”, 2013/14:So664.
Folkpartiet:
Folkpartiet anser att ansvaret för insatser till barn och ungdomar är för splittrat. Barn faller
mellan stolarna eller bollas fram och tillbaka. Vi vill ha en samlad barn- och ungdomshälsa,
det vill säga samla verksamheter som barnavårdscentral, socialtjänst, ungdomsmottagningar
och en första linjens barn och ungdomspsykiatri under ett och samma tak. Elevhälsan bör
också finnas med i en sådan samverkan. Vi är övertygade om att ökad samordning skulle
minska risken för att barns och ungdomars psykiska ohälsa inte uppmärksammas eller att
adekvat hjälp inte ges.
När det gäller behandlingsmetoderna inom psykiatrin är det självklart att dessa alltid måste
ha god vetenskaplig förankring och ges med respekt för patientens värdighet.
Socialstyrelsens riktlinjer för behandling ska användas, och när riktlinjer finns ska andra
metoder i regel inte användas. Vi vill också att psykisk sjukdom läggs till i den så kallade
kvacksalverilagens lista över vilka sjukdomar som endast får behandlas av behörig personal
inom hälso- och sjukvården. Detta förebygger att barn och ungdomar men också vuxna
utsätts för ovetenskaplig och kanske skadlig behandling.
Centerpartiet:
Centerpartiet anser att barn och unga som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och
enligt beslut där man vidtar tvångsåtgärder av typen bältesinläggning, är det viktigt att krav
ställs på bättre dokumentation. När barn och unga tvångsvårdas ska exakta klockslag tydligt
framgå om när behandlingen påbörjas och avslutas, samt vilken dosering de unga
patienterna får. När extrema tvångsåtgärder vidtas, då ska samma krav på dokumentation
gälla som i den somatiska vården. Vi måste också se till att tvångsåtgärden registreras
centralt och skapa kvalitetsregister som underlättar återkommande uppföljningar av
verksamheter. Det finns enheter som inte behöver tillta någon psykiatrisk tvångsvård som
behandlingsmetod, men även de som har det som rutin.
När det gäller självmord bland barn och unga anser vi att den amerikanska modellen DRC
(Death Review Committee), vilket innebär att alla barn som dör ska omfattas av en
genomgripenade utredning, ska tillämpas i Sverige. Modellen har påvisat att det man trott
har varit olyckor, var istället vanvård av barn och unga.
Sverigedemokraterna:
Sverigedemokraterna vill att mer resurser läggs på den psykiska ohälsan, och anser även att
ett vårdprogram för barn bör tas fram så att behandlingen inte sker utifrån ett
vuxenperspektiv. Gällande bältning bör detta fasas ut och andra alternativ införas.
Vänsterpartiet:
Vi anser att barns bästa alltid ska komma i första hand och att FN:s barnkonvention ska bli
svensk lag. Vad gäller tvångsvård av barn är det tydligt att det behövs tydliga regler. Därför
är det bra att det har tillsats en utredning, som ska föreslå ett nytt regelverk och vi ser fram
emot dess betänkande som kommer i höst. En grupp är dock särskilt utsatt och det är barn
och unga som tas in på rättspsykiatriska avdelningar och kliniker, ofta flickor med
självskadebeteende, vilket vi anser borde upphöra omedelbart.
Kristdemokraterna:
För Kristdemokraterna är frågan om psykisk ohälsa bland barn och unga prioriterad. Vi måste
arbeta för att förbättra situationen, i allt från attityder och bemötande till tillgänglig vård.
Det här är en av de viktigaste framtidsfrågorna för den unga generationen.
Kristdemokraterna tycker att vi i förebyggande syfte behöver stärka de strukturer och
gemenskaper som våra barn och unga finns i, såsom familj och skola, och underlätta
etablering på arbetsmarknaden. Men vi behöver också stärka tillgången till vård för de unga
som drabbas av psykisk ohälsa. Vi prioriterar arbetet med barn och unga som har eller
riskerar att utveckla psykisk ohälsa.
Fråga nummer 2:
Våldet i våra barns skolor
Inför varje terminsstart publiceras larmrapporter om kränkande behandling, misshandel och
övergrepp på våra skolor – även kallat mobbing.


Så många som 9 av 10 elever anser att mobbing är det viktigaste samhällsproblemet
att lösa, enligt en enkätundersökning gjord av Rädda Barnen 2011.
Barnombudsmannen har påvisat att nästan en tredjedel av eleverna i årskurs 4 – 6
har blivit utsatta för någon typ av kränkande behandling (januari 2013).
Vi vuxna skulle aldrig acceptera en arbetsmiljö liknande den som råder i våra barns skolor.
Det är hög tid att vi inser att detta i grund och botten är ett attitydproblem och ett
vuxenproblem. Det är vi vuxna som har ansvar för att skapa en trygg miljö där vi kraftfullt
markerar att kränkande behandling inte accepteras. Det är vi som måste kräva förändring!
Våldet i våra skolor är ett komplext problem. Det finns ingen enkel lösning eller quick-fix. Det
krävs flera åtgärder, exempelvis:



Samhället måste inta en tuffare attityd mot kränkande behandling.
Inför en lex Sarah för skolan. Gör skolpersonal skyldig att rapportera om en elev far
illa.
Öka personaltätheten i skolan; fler lärare, skolspykologer, kuratorer och
skolsköterskor.


Skolpersonalen behöver stöd av skolans ledning så att de kan fokusera på sin
huvudsakliga uppgift – att undervisa.
Förbättra samverkan mellan skola, socialtjänst och polis.
Vi vill veta hur de olika partierna ställer sig och skickade frågan ”Hur tänker ni lösa detta
allvarliga samhällsproblem?” till samtliga riksdagspartier och ungdomsförbund.
Värt att notera är att vi inte fick något svar från Moderaterna, trots påminnelse. Vi fick heller
inget svar från MUF, Grön Ungdom, CUF och KDU bland ungdomsförbunden.
Grunden till all inlärning är trygghet (Maslows behovshierarki). Vill vi förbättra
studieresultaten på skolorna måste vi komma tillrätta med detta problem, annars spelar det
ingen roll vilken pedagogik som används. Och, som sagt, det är upp till oss vuxna att kräva
förändring!
Socialdemokraterna:
Den svenska skolan ska stå för absolut nolltolerans mot mobbing och kränkande behandling.
Det är helt oacceptabelt att en enda elev ska behöva gå till skolan och vara rädd för att
utsättas för mobbing och kränkningar. Elever som blivit utsatta för mobbing berättar ofta om
att de utsätts för en andra kränkning när de inte tas på allvar och inte blir trodda av de vuxna
i sin närhet. Vi behöver förstärka arbetet mot mobbing, kränkningar, trakasserier och
diskriminering i skolan.
För att skolorna ska ha möjlighet att kunna genomföra ett lyckat arbete mot mobbning krävs
kvalitetssäkrade och evidensbaserade anti-mobbningsmetoder och kunskap och kompetens
om mobbningens mekanismer. Lärare och annan skolpersonal behöver få den kunskap och
kompetens som krävs för att kunna arbeta såväl förebyggande mot mobbning som att kunna
hantera reella mobbningssituationer. Vilka metoder som fungerar måste beforskas och
utvärderas.
Vi har under flera år föreslagit att en ”lex Sarah” ska införas i skolan som innebär att all
skolpersonal oavsett huvudman ska vara skyldig att rapportera missförhållanden i skolan
eller om läroplanen eller värdegrunden inte följs, däribland om skolan inte får stopp på de
kränkningar och trakasserier en elev utsätts för.
En utredning har nu lämnat ett betänkande i frågan och vi ser fram emot ett konkret förslag
på lagstiftning från regeringen. Vi vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att
agera mot kränkningar så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbingen inom en viss
tidsperiod och att eleven annars kan kräva skadestånd.
Moderaterna:
Inget svar.
Miljöpartiet:
Miljöpartiet anser att alla former av kränkande behandling och trakasserier i grunden är ett
vuxenproblem. Det är vuxnas ansvar att skapa en skolmiljö där den här typen av beteende
inte accepteras genom medvetet främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Vi tror
att skolan i grunden behöver bli bättre på att anta ett normkritiskt perspektiv. Normer
bygger på idén om normalitet och avvikelse och skapar hierarkier där somliga ges och tar sig
rätten att benämna, betrakta och behandla andra som avvikande och möjliga att ifrågasätta.
Om vi verkligen vill komma åt kränkningar är det just i normerna som vi bör börja.
Därför föreslår Miljöpartiet att lärare, såväl under sin utbildning som under sin
yrkesverksamma tid, ska ges utbildning och träning i normkritisk pedagogik. Skollagen bör
också justeras så att skolornas normkritiska uppdrag förtydligas i relation till
likabehandlingsarbetet.
Vi ser också att ett fungerande arbete med att skapa delaktighet på skolan fungerar
förebyggande. Miljöpartiet ser behov av en samlad strategi för skolans demokratiuppdrag
som bör tas fram i samverkan med elevorganisationerna. En närvarande elevhälsa är också
viktigt för ett fungerande arbete för likabehandling och mot kränkande behandling och
trakasserier. Miljöpartiet har i sin skuggbudget prioriterat resurser en mer tillgänglig
elevhälsa. Det behövs fler skolpsykologer och kuratorer. En elev ska kunna träffa en
skolsköterska varje dag.
På myndighetsnivå tror att vi måste möjliggöra för elever, lärare och föräldrar att anmäla en
negativ skolmiljö också innan omfattande kränkande behandling och trakasserier uppstår. I
dag anmäls skolor när mobbningen redan kan vara omfattande. Vi vill förändra Barn och
elevombudets roll för att möjliggöra uppsökande stödinsatser för att förebygga och åtgärda
kränkningar och trakasserier. Dessutom behöver skollagen och diskrimineringslagen
harmoniseras så att det inte finns några juridiska oklarheter i frågan.
Folkpartiet:
Inget barn ska behöva känna en klump av oro i magen inför att gå till skolan! Mobbning och
annan kränkande behandling är ett allvarligt samhällsproblem, och finns förstås också
utanför skolans värld. Det är därför viktigt att arbeta brett mot mobbning och att alla vuxna
känner delansvar i att skapa en trygg miljö för barn, i skolan, på fritiden och hemma. Arbetet
måste också pågå kontinuerligt och långsiktigt.
Folkpartiet har bland annat medverkat till att Statens skolverk har fått i uppdrag att göra en
ny satsning för att stärka skolans värdegrund och arbetet mot diskriminering och kränkande
behandling, såsom mobbning. Uppdraget täcker både förskola, skola och fritidshem och
löper under en fyraårsperiod som slutar 2015. Ett annat uppdrag har gått till
Barnombudsmannen, som ska samla in barns och ungas egna erfarenheter av mobbning och
kränkande behandling. I uppdraget ligger också att BO ska samla in barns och ungas egna
idéer och förslag. Uppdraget ska vara färdigt den 1 april 2014.
För att förebygga mobbning är det också viktigt att skolmiljön är lugn och trygg. I februari i år
fick Metta Fjelkner, tidigare ordförande i Lärarnas riksförbund, regeringens uppdrag att ta
fram olika förslag på hur lugnet och arbetsron kan förbättras i den svenska skolmiljön.
Ett annat viktigt område är mobbning på nätet. Internet har blivit en ny arena för hat, hot
och kränkningar, som sprids på bloggar och andra forum. Genom sociala medier kan bilder
och information enkelt delas. Det innebär att kränkningar och hot kan få en stor spridning.
Via internet kan även mobbning av barn och unga ta sig in i hemmet via datorer, läsplattor
och mobiltelefoner. Vi kommer därför att se över lagstiftningen för att modernisera
bestämmelserna om förtal, förolämpning och hot så att de är anpassade till dagens digitala
miljö. Förhoppningsvis kan detta också minska förekomsten av mobbning via nätet.”
Centerpartiet:
Vi vill utreda en lag mot mobbning. Mobbning pågår såväl i skolan som på arbetsplatser och
inte sällan används Internet som ett verktyg av förövarna för att kunna fortsätta
trakasserierna av offret även i hemmet, som borde vara en fredad zon. Många av de brott
som begås i samband med det som kallas mobbning eller trakasserier är redan straffbelagda,
till exempel som misshandelsbrott. Någon samlande term finns dock inte som när det till
exempel gäller kvinnofridsbrottet som är en samlande benämning på ett antal brott som när
de binds ihop till ett mönster kan anses ha högre straffvärde än de enskilda brotten. Det kan
vara svårt att i lag definiera vad som är trakasserier och mobbning, men vi tycker att det är
viktigt att en lag om detta utreds.
Vi vill också att skolans attityd mot brott och droger ska vara tuff. Brott som begås i skolan
följs ofta inte upp eller polisanmäls och detta vill vi göra något åt. Vi vill också att
diskussioner kring mobbning och hur man är mot varandra är en del av skolans undervisning
och värdegrundsarbete.
Internet har blivit en arena för mobbning. Vi vill därför bland annat att lagstiftningen kring
brotten förolämpning och förtal ses över. Dessa är skrivna för en annan tid då internet inte
fanns och det är hög tid att vi gör det enklare för människor att få upprättelse då de har
blivit illa behandlade på nätet. Vi vill också ställa högre krav på de företag som
tillhandahåller till exempel chattar och facebooksidor. Vi tror att en översyn av lagen
behöver göras så att dessa företag blir ansvariga för att ta bort meddelanden som innebär
förtal eller förolämpning.
Sverigedemokraterna:
Idag har rektorer möjligheten att omplacera den eller de i elever som mobbar inom en
tidsram av fyra veckor och mellan olika skolenheter. Dessvärre är det ett regelverk som
sällan används vilket ofta leder till att den elev som mobbats istället byter skola. Vi menar att
varje enskild rektor i betydligt högre utsträckning ska använda sig av detta verktyg. Det är
orimligt att den eller de som mobbats ska behöva byta skola, eller gå kvar och dagligen möta
den eller de som mobbar. Detta är något som aldrig skulle tolereras på valfri arbetsplats och
skolväsendet bör i denna fråga verka för samma grundprincip.
Bortsett från den praktiska delen vad gäller hanteringen av dylika händelser anslår vi även
extra medel för att skolan i stort ska ha fler vuxna på plats. Fritidspedagoger, lärare och
exempelvis ett klassmorfarsystem. Ett anslag som bland annat syftar till att finnas tillgänglig
för de elever som behöver någon att prata med. I händelser där mobbningen inte är av grov
karaktär kan det räcka med att sitta ner och prata. Något dagens lärare anser att tiden inte
räcker till.
Vänsterpartiet:
För Vänsterpartiet är det allra viktigaste att satsa på mer personal i skolan, bland annat för
att bättre upptäcka och hantera mobbning. Ett alltför bortglömt område är fritidshemmen,
där många skolbarn spenderar en stor del av sin dag. Vi vill satsa på mer personal på fritids,
där barngrupperna idag är alltför stora. Dessutom vill vi att det införs en lex Sarah för skolan
som innebär att skolpersonal är skyldiga att rapportera om en elev far illa. Regeringen skulle
förra våren ha kommit med ett sådant förslag men drog tillbaka det.
Kristdemokraterna:
Jag är positiv till att göra mobbing kriminellt. Dvs utreda hur detta kan bli eget brott för att
markera allvaret. Förslag från oss i KD för övrigt: stärkt elevhälsa/elevhälsoteam.
Fler vuxna i skolan (klassmorfar). Flytta mobbare
Fråga nummer 1:
Det råder stora skillnader i hur många anmälningar om sexualbrott mot barn som leder
vidare till åtal. Det beror på var i landet barnet bor. Bor han eller hon i Luleå eller
Karlskrona leder bara 5% av alla anmälningar till åtal. Bor de i Eskilstuna är motsvarande
siffra 79% (avser 2009 – 2010. Källa: Åklagarmyndigheten, se illustration längst ned).
Vilken lösning vill BRY – Barn Rättsskydd se? Vi vill att det instiftas en särskild barndomstol
med specialutbildade domare och åklagare där handläggningen sker skyndsamt. Det finns
flera olika specialdomstolar i Sverige, men ingen som sätter barnperspektivet i fokus. Barnen
är ju det viktigaste vi har.
1.
Hur ser ditt parti på detta?
Socialdemokraterna:
Inget svar.
Moderaterna:
Inget svar.
Miljöpartiet de gröna:
De skillnader du beskriver i din fråga när det gäller brottsuppklarning är djupt problematiskt.
Inte minst för de utsatta. Alla människor är och ska vara ju lika inför lagen. Därför ska också
anmälda brott utredas på ett likvärdigt sätt oavsett var anmälan skett och av vem. Detta är
viktigt inte minst när det gäller att upprätthålla ett högt förtroende för rättsväsendet. När de
21 olika polismyndigheterna slås samman till en enda den 1 januari 2015, skapar det
förutsättningar för ett mer enhetligt arbete inom polisen. Genom åklagarmyndighetens
Utvecklingscentrum Göteborg ges också åklagare stöd för ett enhetligt och kvalitativt högt
arbete.
Folkpartiet:
Det är oroande. Brottsoffrens rätt till upprättelse och möjligheten att få gärningsmannen
fälld ska inte vara beroende av var i landet som brottet begåtts. Även det kan finnas
statistiska osäkerheter (t.ex. beroende på skillnader i hur brott registreras) måste dessa
stora regionala skillnader tas på stort allvar.
Centerpartiet:
Rättsskyddet ska vara lika starkt var i landet man än bor. När det gäller djupt
integritetskränkande brottstyper som sexualbrott är barn och ungdomar en väldigt sårbar
grupp. Konsekvenserna av sexualbrott för ett barn kan vara ännu mer långtgående och
allvarliga än de är för vuxna personer. Dessa brott måste tas på allvar och utredningarna
måste ha hög kvalitet över hela landet.
Sverigedemokraterna:
Sådana geografiska skillnader är inte acceptabla. Ansvaret för detta misslyckande ligger på
sittande regering som varit ansvarig för myndigheterna sedan 2006.
Vänsterpartiet:
Inget svar.
Kristdemokraterna:
Det är klart problematiskt att det skiljer sig så mycket åt.
2.
Vad tänker ni göra för att förändra detta?
Socialdemokraterna:
Inget svar.
Moderaterna:
Inget svar.
Miljöpartiet de gröna:
Miljöpartiet vill införa motsvarande barnahus i hela landet, där kompetensen och resurserna
kring utsatta barn samlas på ett och samma ställe. Det finns på några ställen i landet men
behöver spridas. Vi vill också stärka barnets egen ställning i rättsprocessen genom att de får
ett eget ombud. Dessutom ska kommunernas socialtjänst få ett tydligare ansvar för stöd till
brottsoffer och deras familjer, så det sker på ett samlat och professionellt sätt.
Folkpartiet:
Vi vill stärka polisens möjlighet att jobba effektivt genom att ersätta dagens splittrade
organisation med enda, nationell polismyndighet för hela Sverige. Det skapar bättre
förutsättningar för att skapa gemensamma arbetssätt där effektiva metoder får genomslag i
hela landet. Genom en sammanhållen polisorganisation kan man också lättare samla
specialkompetens för svårutredda brott och brottstyper, vilket även det kan vara viktigt för
att få upp siffrorna över hur många sexualbrott mot barn som leder till åtal.
Vi vill även förbättra rättsväsendets bemötande av barn som är brottsoffer. Bland annat
behövs fler barnahus där både brottet och barnets behov utreds i en gemensam,
barnanpassad miljö, av personer som har särskild barnkompetens. Även om barnahus finns
eller planeras på många håll finns det fortfarande stora vita fläckar på Sverigekartan. Det är
vi inte nöjda med. Folkpartiet vill att barnahus ska finnas tillgängliga i alla län i hela Sverige.
Vi har också sett till att Rikspolisstyrelsen under 2013 haft i uppdrag att redovisa vilket
fortsatt arbete som bedrivs för att hålla hög effektivitet och kvalitet i ärenden där ungdomar
och barn är inblandade, antingen som brottsmisstänkta eller som brottsoffer. I uppdraget
har ingått att analysera i vilken utsträckning de lagstadgade tidsfrister som gäller i dessa
ärenden har hållits, och att bedöma hur pass väl polismyndigheterna har lyckats säkerställa
god polisiär förundersökningskompetens i dessa ärenden.
Centerpartiet:
Det är utan tvivel så att kunskaperna hos Polis och åklagare kring bland annat sexualbrott
mot barn måste öka. I vissa delar av landet är det tydligt att den behöver öka mer än i andra.
Centerpartiet har länge arbetat just för ökad kompetens inom detta område inom såväl
polisen som inom rättsväsendet i övrigt. Centerpartiet verkar för att barn och unga som
utsatts för sexualbrott ska få hjälp och adekvat vård i ett tidigare skede efter brottet. Det
behövs också ett närmre samarbete mellan polis och åklagare för att nå bättre totalt
utredningsresultat. Den omorganisation som ska sammanföra de 21 länspolismyndigheterna
i en enda myndighet är på god väg och den nya Polismyndigheten kommer att vara klar
2015. Vår förhoppning är att detta kommer att öka möjligheterna för ett bättre
kunskapsutbyte inom Polisen och en möjlighet att därmed lyckas bättre med de utredningar
som görs.
Sverigedemokraterna:
Sverigedemokraterna tror att de viktigaste förändringarna för stärka barns skydd mot
sexuella övergrepp är straffrättsliga.
- Vi vill kraftigt skärpa straffen för sexualbrott i allmänhet och för sexualbrott brott mot barn
i synnerhet.
- Vi vill göra det obligatoriskt för alla arbetsgivare att utföra registerkontroller ur
belastningsregistret av arbetssökande vid arbete med barn. Därtill vill vi göra det förbjudet
att anställa någon för arbete med barn om de gjort sig skyldiga till allvarliga sexualbrott.
- Vidare vill vi införa en digital larmknapp på nätet som barn kan trycka på, om vuxna tar
kontakt med dem i sexuella syften, för att de direkt ska komma i kontakt med en speciell
arbetsgrupp inom Polisen som kan ta över.
- Slutligen vill vi höja minimistraffet för sexköp av barn, från böter till fängelse.
Vänsterpartiet:
Inget svar.
Kristdemokraterna:
Har när jag träffat åklagarmyndigheten tagit upp detta. De kan bli mycket bättre. Det
problematiskt att åklagarmyndigheten har kunnat visa att barn som brottsoffer missgynnas i
jämförelse med vuxna.
3.
När i tiden planerar ditt parti att genomföra dessa förändringar?
Socialdemokraterna:
Inget svar.
Moderaterna:
Inget svar.
Miljöpartiet:
Vi har lagt förslag om förändringarna i riksdagen och vill att de genomförs snarast.
Folkpartiet:
Den nationella polismyndigheten kommer att finnas från 2015. Arbetet med barnahus pågår
kontinuerligt, och enligt siffror från våren 2013 finns eller planeras barnahus som täcker ca
180 av landets 290 kommuner. Det är vi förstås inte nöjda med, utan vi arbetar vidare
regionalt och nationellt för fler barnahus. Rikspolisstyrelsens redovisning av sitt uppdrag
analyserar vi i regeringsarbetet, och kommer att ligga till grund för våra förslag nu under
2014 och inför kommande budget till 2015 och framåt.
Centerpartiet:
När det gäller polisomorganisationen kommer detta att ske 2015. I övrigt ligger ansvaret för
eventuella beslut hos Polis och åklagare.
Sverigedemokraterna:
Detta är frågor vi driver i motionsform i riksdagen, förespråkar i debatterna och röstar för
under voteringarna. Skulle de andra partierna våga rösta för våra förslag skulle de bli
verklighet samma sekund som de tryckte på knappen. Vi lovar er att vi kommer att fortsätta
driva dessa frågor tills att de andra partierna lyssnar på oss.
Vänsterpartiet:
Inget svar.
Kristdemokraterna:
Så fort som möjligt