inledning

EUROPAPARLAMENTET
1999
 






 
2004
Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
DEFINITIVT FÖRSLAG
14 januari 2000
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
om kommissionens meddelande - "Att skapa en inre marknad för kompletterande
pensionsskydd - Resultaten av samrådet om grönboken om kompletterande
pensionsskydd på den inre marknaden" KOM(1999)134 (betänkande av Wilfried
Kuckelkorn)
Föredragande: Marie-Thérèse Hermange
PA\388099SV.doc
Extern översättning
SV
PE 232.966
SV
ÄRENDETS GÅNG
Vid utskottssammanträdet den 14 oktober 1999 utsåg utskottet för sysselsättning och socialfrågor
Marie-Thérèse Hermange till föredragande för yttrandet.
Vid utskottssammanträdet/na den ... behandlade utskottet förslaget till yttrande.
Vid (detta/det sistnämnda) sammanträde(t) antog utskottet (enhälligt) nedanstående slutsatser med
... röster för, .. röster mot och .. nedlagda röster.
Följande var närvarande vid omröstningen:/Följande deltog i omröstningen:
(ordförande/ordförande för sammanträdet),
(vice ordförande/na),
(föredragande/na),
(suppleant för ...), (suppleant för ... i enlighet med artikel 138 i arbetsordningen).
INLEDNING
1.
Problemställningen
Medlemsstaternas nationella pensionssystem vilar på tre "pelare": under den första pelaren
återfinns systemen inom det sociala trygghetssystemet, under den andra tjänstepensionerna
och under den tredje pelaren pensionsprogram som tecknas individuellt.
Trots att de nationella systemen för social trygghet skiljer sig åt, står pensionssystemen som
bygger på fördelningsprincipen, enligt kommissionens siffror, för omkring 90 % av
pensionsrätterna.
Europas befolkning blir allt äldre (1999 var 23 % av befolkningen 65 år eller äldre. År 2025
kommer den befolkningsgruppen att utgöra 40 %). Det innebär att belastningen ökar på
pensionssystem som bygger på fördelningsprincipen – i dag har vi fyra yrkesaktiva för varje
pensionär men 2040 kommer det bara att finnas två yrkesaktiva för varje pensionär.
Systemen för kompletterande pensionsskydd under andra och tredje pelaren, som bygger på
fonderingsprincipen, kommer därför att bli allt viktigare i framtiden. Ändå finns det en bred
enighet om att dessa system skall komplettera pensionssystemen som bygger på
fördelningsprincipen, inte ersätta dem.
Det är medlemsstaterna som är huvudansvariga för pensionssystemen. Många av dem har redan
inlett nödvändiga reformer för att säkra de sociala trygghetssystemen, varav de allmänna
pensionssystemen står för mer än hälften av utgifterna. Genomförandet av strukturreformer,
särskilt genom en förlängning av intjänandeperioderna kan inte vänta längre, om man vill undvika
att allvarligt undergräva de framtida pensionerna.
Men även Europeiska unionen måste agera på pensionsområdet, särskilt när det gäller
kompletterande pensioner, för att underlätta fri rörlighet för arbetstagare, främja den inre
kapitalmarknaden och garantera respekten för lika ersättning till män och kvinnor.
PE 232.966
SV
2/7
PA\388099SV.doc
Extern översättning
Utmaningen ligger i att för de europeiska arbetstagarnas räkning förena fri rörlighet, säkra
utbetalningar och fördelarna med konkurrens, allt för att åstadkomma ett verkligt
gemenskapsmervärde. Föredraganden anser att det brådskar med införandet av ett europeiskt pass
för kompletterande pensioner, men att detta bör åtföljas med tillräckliga säkerhetsregler för att
garantera en hög säkerhet för inbetalande arbetstagare och pensionärer.
2.
Bakgrund
Redan 1991 började kommissionen att utarbeta ett förslag till direktiv om fri förvaltning och
investering av de medel som gått in till pensionsinstituten. Förslaget drogs dock tillbaka 1994
eftersom medlemsstaterna inte kunde enas kring det.
När kommissionen i juli 1997 publicerade grönboken om kompletterande pensionsskydd på
den inre marknaden kunde man återuppta debatten om behovet av att skapa en
gemenskapsrättslig ram för kompletterande pensioner och återuppliva beslutsprocessen på
grundval av ett brett samråd.
Dokumentet, där kommissionen analyserade de sociala, ekonomiska och finansiella
sammanhangen kring systemen för kompletterande pensionsskydd i Europeiska unionen ledde
till många reaktioner från medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra instanser.
Det meddelande som vi nu har fått, sammanfattar resultaten av de samråd där även
Europaparlamentet har deltagit.
3.
De tre huvudfrågorna i kommissionens förslag
Kommissionen föreslår en gemenskapsram för kompletterande pensionsskydd på den inre
marknaden utformad kring tre huvudfrågor:
-
Att skapa försiktighetsregler för pensionsfonderna genom ett direktiv med övergripande
försiktighetsregler och bestämmelser om förvaltning av tillgångar som representerar
åtaganden.
-
Att avlägsna hindren för den fria rörligheten för arbetstagare i unionen, särskilt genom
villkoren för att förvärva kompletterande pensionsrättigheter och möjligheterna till överföring
av pensionsrättigheter.
-
Att samordna medlemsstaternas skattesystem inom området för kompletterande pensioner
och livförsäkringar, så att man kan underlätta den fria rörligheten för arbetstagare.
4.
Anmärkningar
Försiktighetsregler
Pensionsfonderna är underkastade nationella bestämmelser, mer eller mindre stränga i olika
medlemsstater, som har till syfte att minimera insolvensriskerna och de konsekvenser detta
PA\388099SV.doc
3/7
PE Extern översättning
SV
skulle få för inbetalarna. Kommissionen planerar alltså att lägga fram ett förslag till direktiv
för att åstadkomma en minimiharmonisering på området. Man vet att en avreglering av
marknaden, enligt principen om den fria rörligheten för kapital, måste kopplas till en så
effektiv säkerhetsgaranti som möjligt för inbetalare och försäkrade.
Förslaget till direktiv skulle omfatta försiktighetsregler som auktorisation av pensionsfonder,
ansvarskriterier, befogenheter att ingripa för tillsynsmyndigheten och redovisningar av
placeringen av premierna samt minimifondering.
Europaparlamentets utskott för sysselsättning och socialfrågor välkomnade ett sådant förslag
till direktiv redan vid sitt yttrande om kommissionens grönbok1, under förutsättning att
säkerhetsaspekterna beaktas fullt ut.
Föredraganden vill understryka behovet av att man mycket noga definierar de
försiktighetsregler som skall gälla för institutionerna för kompletterande pensionsskydd i det
förslag till direktiv som kommissionen snart skall lägga fram. Behovet gäller särskilt en
beräkning av försiktighetsåtaganden och auktorisation av pensionsfonderna genom en behörig
myndighet.
Konsekvenser för den fria rörligheten för arbetstagare
I motsats till samordningen av rättigheter inom området för nationella system för social
trygghet, som regleras av förordning 1408/71, saknades det fram till nyligen nästan helt
gemenskapsregler för samordning av rättigheter och system för kompletterande
pensionsskydd.2 Det innebär att när en arbetstagare flyttar från en medlemsstat till en annan,
förlorar han eller hon hela eller delar av en tjänstepension som tjänats in i ursprungslandet.
Migrerande arbetstagare är särskilt missgynnade i förhållande till arbetstagare som stannar i
samma medlemsstat, detta på grund av långa intjänandeperioder och genom bristen på en
gemensam försäkringsmatematisk norm för överföringar av kapital mellan medlemsstater. Det
faktum att det finns olika nationella regler för beskattning av pensionspremier och
utbetalningar från pensionsfonder leder också ofta till dålig överensstämmelse. En migrerande
arbetstagare dubbelbeskattas sålunda när avgifterna till pensionsfonden beskattas i
ursprungslandet och förmånerna från fonden beskattas i bosättningslandet. Man kan också
tänka sig det motsatta fallet – att förmånerna beskattas i ursprungslandet och avgifterna är
skattebefriade i bosättningslandet, varvid arbetstagaren inte beskattas alls.
Bristen på gemenskapsbestämmelser på området utgör också ett stort problem för de
multinationella företagen i Europa och för deras anställda på så sätt att de inte kan skapa
riktiga europeiska pensionsfonder.
Dessa brister uppmärksammades särskilt 1997 av högnivågruppen om den fria rörligheten
under ledning av Simone Veil. Mot bakgrund av ämnets komplexitet rekommenderade
gruppen kommissionen att koncentrera sig på vissa praktiska aspekter som skulle kunna antas
av rådet. Kommissionen följde rekommendationen och lade fram ett förslag till direktiv som
syftade till att åstadkomma lika behandling av migrerande arbetstagare som betalar premier
1
2
Yttrande av Boogerd-Quaak, PE 225.497.
Med undantag för ARRCO och AGIRC, de franska obligatoriska systemen för
kompletterande pensionsskydd, som bygger på fördelningsprincipen och som har valt
samordningssystemet för sociala trygghetssystem från förordning 1408/71.
PE 232.966
SV
4/7
PA\388099SV.doc
Extern översättning
till en pensionsfond i sitt ursprungsland och ("icke-migrerande") arbetstagare som gör det i
samma ursprungsland. "Säkerhetsdirektivet" antogs 1998 och skyddar rättigheterna för
migrerande arbetstagare som har betalat in avgifter i sitt ursprungsland inom ramen för ett
icke-statligt system samt rättigheterna för arbetstagare som tillfälligt arbetar utomlands inom
ramen för ett anställningsavtal. Direktivet löser inte på något sätt problemet med
överföring av pensionsrättigheter mellan system för kompletterande pensionsskydd i
olika medlemsstater, och kommissionen har bara ansett det vara ett första steg mot
avskaffandet av diskriminerande företeelser. Andra åtgärder kommer att följa3.
Intjänandeperioder
Ett annat hinder för arbetstagarnas fria rörlighet är långa intjänandeperioder för att förvärva
pensionsrättigheter i system för kompletterande pensionsskydd. Oberoende av de problem
som uppstår på grund av långa intjänandeperioder för migrerande arbetstagare utgör långa
väntetider också en källa till indirekt diskriminering av arbetstagare som avbryter sitt yrkesliv
(särskilt kvinnor) samt av arbetstagare som arbetar deltid.
Kommissionen konstaterar att det för tillfället inte finns någon konsensus mellan
medlemsstaterna om ett enda regelverk för intjänandeperioder och att ett förslag från
kommissionen i den frågan knappast skulle ha några utsikter till framgång. I stället föreslår
kommissionen att göra arbetsmarknadens parter medvetna om problemet, vilket skulle kunna
vara ett mer praktiskt angreppssätt eftersom det är arbetsmarknadens parter som förhandlar
om kompletterande pensioner. Föredraganden anser definitivt att kommissionen energiskt bör
uppmana arbetsmarknadens parter att inleda konkreta förhandlingar med syfte att ingå en
ramkonvention som skulle kunna överföras till gemenskapsrätt.
Överföring av pensionsrättigheter
Allmänt sett kan man säga att det inom de olika medlemsstaterna finns samordnade
försäkringstekniska regler för värdering vid överföring mellan två jämförbara system, så att en
sådan överföring mellan två system för kompletterande pensionsskydd kan göras utan problem
inom en och samma medlemsstat. Migrerarande arbetstagare som i förtid överger ett
pensionssystem i sitt ursprungsland bestraffas däremot på grund av bristen på bestämmelser
om överföring av pensionsrättigheter stater emellan. Bestraffningen består i ofördelaktiga
beräkningar av värdet vid överföringen och genom olämplig behandling av "vilande"
rättigheter. Kommissionen är skeptisk till tillämpligheten av gemenskapsregler på det här
området och föreslår endast tekniska åtgärder för överföring av dessa rättigheter. Även om
man kan förstå kommissionens betänksamhet på grund av att tidigare framstötar i ämnet har
misslyckats, måste man ändå ha klart för sig att problemet bara kan lösas genom att man
utarbetar gemensamma minimiregler för beräkning vid överföring av pensionsmedel i
ursprungslandet och dess omvandling till pensionsrättigheter i bosättningslandet. Om det
skulle ta för lång tid att åstadkomma en allmän harmonisering av de försäkringstekniska
3
Se Ettl-betänkandet PE 226.106
PA\388099SV.doc
5/7
PE Extern översättning
SV
bestämmelserna, måste man i vilket fall söka lösningar på branchnivå inom ramen för den
sektorsvisa sociala dialogen.
Samordning av skattesystem
De olika bestämmelserna i medlemsstaterna om skattemässig behandling av pensionsfonder,
arbetsgivarens och arbetstagarens inbetalningar samt förmånerna från system med
kompletterande pensionsskydd leder till flera motsägelser i beskattningen av migrerande
arbetstagare (se sidan 39 i kommissionens meddelande). Medlemsstaterna har visserligen
skapat ett nät med bilaterala dubbelbeskattningsavtal (oftast enligt OECD:s modell för
dubbelbeskattningsavtal), men i verkligheten kvarstår flera av problemen som olösta. Under
tiden har rådet, i sista hand på grundval av en analys av EG-domstolens dom i målet Safir4,
erkänt att det brådskar med en fullständig lösning på området och har uppmanat
kommissionen att föreslå åtgärder. Den skattepolitiska gruppen lutar nu åt en samordnad
insats rörande skattesystemen för både kompletterande pensionsskydd och livförsäkringar.
Dessa ansträngningar syftar absolut inte till att harmonisera de nationella skatteförfarandena
utan att samordna dem med utgångspunkt i förordning 1408/71. De pågående förhandlingarna
inriktar sig bara på den skattemässiga behandlingen av migrerande arbetstagares inbetalningar
över nationsgränser till inrättningar under den andra pelaren. Även om det arbete som har
inletts på området bara förtjänar uppmuntran, måste man påminna om att detta ändå bara är en
del av problemet och att en utvidgning av förhandlingarna är oundviklig i längden.
SLUTSATSER
Utskottet för sysselsättning och socialfrågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor
som ansvarigt utskott att infoga följande slutsatser i sitt betänkande:
1.
Europaparlamentet upprepar sitt engagemang till förmån för den europeiska sociala
modellen och dess modernisering samtidigt som man erkänner att systemen med
kompletterande pensionsskydd kan bidra till att anta de utmaningar som beror på den
demografiska utvecklingen i Europas länder,
2.
glädjer sig åt det nya dialogarbete som kommissionen har inlett med grönboken och som
fortsätts i det föreliggande meddelandet - allt på ett område som är lika känsligt för EUmedborgarna som de kompletterande pensionerna,
3.
välkomnar förslaget att skapa ett europeiskt pensionsforum, som skulle samla
representanter från medlemsstaterna, pensionsfonder och arbetsmarknadens parter och
som skulle ha till uppgift att följa den existerande och framtida gemenskapslagstiftningen,
4.
glädjer sig åt att kommissionen meddelat att den skall lägga fram ett förslag till direktiv
4
Mål C-118/96 (1998) REG I 1897.
PE 232.966
SV
6/7
PA\388099SV.doc
Extern översättning
om försiktighetsmässiga regler för pensionsfonder, påminner om att man inom ramen för
detta förslag till direktiv måste ge absolut prioritet åt konsumenternas skydd,
5.
önskar i det sammanhanget att man tar vederbörlig hänsyn till Europaparlamentets
ställning i det förslag till direktiv som är under utarbetande av kommissionens tjänster och
detta utan att det företräde på åtgärdsplanet som inför antagandet av detta direktiv givits
de finansiella tjänsterna förbigår parlamentsdebatten,
6.
begär att man i detta direktiv för in en noggrann definition av försiktighetsmässiga regler
för institutioner för kompletterande pensionsskydd, särskilt när det gäller en försiktig
beräkning av åtagandena och auktorisation av pensionsfonderna genom en behörig
myndighet,
7.
beklagar att det för närvarande saknas konsensus i rådet om gemenskapsbestämmelser om
hur långa intjänandeperioderna för kompletterande pensioner skall vara och uppmanar
arbetsmarknadens parter i gemenskapen att inleda förhandlingar om ett ramavtal i ämnet
på sektorsnivå eller gemenskapsnivå,
8.
understryker att den ökande betydelsen av system för kompletterande pensionsskydd hotar
att i allt större omfattning hindra den fria rörligheten för arbetstagare om man inte lägger
fast bestämmelser om europeisk samordning på området, och uppmanar därför
kommissionen att snarast lägga fram konkreta alternativ till förslag som syftar till att
garantera att man kan överföra pensionsrätter under system för kompletterande
pensionsskydd,
9.
välkomnar uttryckligen det faktum att den skattepolitiska gruppen har inlett sitt arbete på
den skattemässiga behandlingen av migrerande arbetstagares inbetalningar till tjänste- och
sektorsvisa pensionssystem över nationsgränserna och uppmanar gruppen att när tiden är
mogen bredda sitt arbete till att omfatta andra aspekter av beskattningen av
kompletterande pensioner och livförsäkringar,
10.
önskar att den debatt som har inletts i vissa länder om utvecklingen av löneavsättningar
som ett element av tjänstepensionen och förstärkning av kapitalet hos företagen inom
gemenskapen i efterföljd till betänkandet om främjande inom medlemsstaterna av
arbetstagares möjligheter att ta del av företagsvinster och resultat skall sprida sig till
gemenskapsnivå 5
5
Betänkande av Hermange, Europaparlamentets resolution av den 15 januari 1998 A40292/97
PA\388099SV.doc
7/7
PE Extern översättning
SV