1900-talets politiska ideologier
Liberalismen
Två huvudlinjer:
Klassiska liberalismen: fri marknad, fri- och rättigheter.
Socialliberalismen: Staten har större roll.
Klassiska liberalismen
John Lockes Two Treaties (1690)
Autonoma, fria människor som sluter sig samman
Amerikanska självständighetsförklaringen 1776
Negativ frihet
Adam Smith, Wealth of Nations (1776)
Osynliga handen
Laissez-faire
Socialliberalismen blir mer inflytelserik under 1900-talet.
Ryska revolutionen 1917
Den ekonomiska krisen 1929
Den moderna välfärdsstaten
John Maynard Keynes
The General Theory of Employment, Interest and Money (1936)
Ingripanden/investeringar från staten. Stimulera ekonomin
Full sysselsättning uppnås inte på självreglerande marknad.
Behov, inte utbud, är avgörande i ekonomin.
Skapa behov.
Staten kan och bör använda både fiskala och monetära medel
En ekonomisk teori, men också en politisk/ideologisk
Staten – individen
Franklin D. Roosevelts - New Deal (1933).
1970-talet, ekonomisk kris, oljekrisen 1973.
Nyliberalism
Återgång till en äldre liberalism
Frihandel, avreglering, privatisering, minskat statligt inflytande
Ludwig von Mises (1881-1973)
Friedrich Hayek (1899-1992)
Staten ska inte ingripa, begränsas till det monetära systemet.
”business cykel” , Österrikiska skolan
Prismekanismen, information, resursfördelning,
Kalkyleringsproblemet
Milton Friedman, Chicagoskolan, monetarism
Chile, Pinochet, 1973-90
Robert Nozick (1938-2002)
Anarchy, State, and Utopia (1974)
Bemötande av John Rawls A Theory of Justice (1971)
Nattväktarstat
”Our main conclusions about the state are that a minimal state, limited, to the
narrow functions of protection against force, theft, fraud, enforcement of
contracts, and so on, is justified, but any more extensive state will violate
persons' rights not to be forced to do certain things, and is unjustified; and that
the minimal state is inspiring as well as right.”
Får aldrig använda någon för att främja en annan.
Individen har oinskränkt rätt till sin egendom.
Den minimala staten uppstår naturligt från anarki.
David Harvey
Skillnaden mellan klassisk liberalism och nyliberalism handlar om hur profit
skapas.
Äldre former syftade till att expandera ekonomin.
Nyliberalism kännetecknas av ackumulation genom fråntagande:
Utförsäljning, privatisering,
Avideologisering
1950-talet. Att de ideologiska systemen var borttynande.
Herbert Tingsten, The end of ideology (1960), ”Ideologiernas död”
Francis Fukuyama (1952-)
The End of History and the Last Man (1992)
”What we may be witnessing is not just the end of the Cold War, or the passing
of a particular period of postwar history, but the end of history as such.... That
is, the end point of mankind's ideological evolution and the universalization of
Western liberal democracy as the final form of human government.”
Uppmärksammats även av andra, som sociologiskt fenomen, annan förklaring.
Gotfred Apel. Snyltstatsteori
Socialismen
Fanns tidigt olika inriktningar inom socialismen
1:a Internationalen, London 1864
Två läger: Marx mot Mikhail Bakunin
Olika syn på Staten och kampmetoderna
Splittras vid Haagkonferensen 1872
Marxister och anarkister (röda/svarta)
2:a Internationalen 1889-1916.
Upplöses pga. oenig syn på kriget
3:e internationalen. Komintern. 1919-1943.
4:e International. 1938-. Lev Trotskij.
Splittringen mellan kommunister och anarkister central.
Den andra stora splittringen mellan kommunister och reformister.
(sker under 2:a internationalens period)
Eduard Bernstein (1850-1932)
Probleme des Sozialismus (1896)
Gradvis övergång till socialism.
Marx fått fel i vissa förutsägelser.
Socialism genom kapitalism, inte genom dess undergång.
Revisionism – vill revidera marxismen.
Stod mot ortodoxa marxister (Karl Kautsky, Rosa Luxemburg ).
Ryska revolutionen polariserade: revolutionär och reformistisk socialism.
Socialdemokratin i Sverige
Välfärdsstaten, social ingenjörskonst, socialliberalism, Keynes.
Vladimir Lenin (1870-1924)
Partiteorin
Statsteorin
Analysen av Imperialism
Anspråk att uttolka Marx och Engels korrekt.
”Efter deras död försöker man förvandla dem till menlösa helgon, så att säga
kanonisera dem, ge deras namn en viss ryktbarhet för att "trösta" de förtryckta
klasserna och slå blå dunster i ögonen på dem, medan den revolutionära lärans
innehåll kastreras och banaliseras och dess revolutionära skärpa avtrubbas.”
Lenin, Staten och revolutionen (1918)
”Efter deras död försöker man förvandla dem till menlösa helgon, så att säga
kanonisera dem, ge deras namn en viss ryktbarhet för att "trösta" de förtryckta
klasserna och slå blå dunster i ögonen på dem, medan den revolutionära lärans
innehåll kastreras och banaliseras och dess revolutionära skärpa avtrubbas.”
Lenin, Staten och revolutionen (1918)
”När man talar om kampen mot opportunismen, får man aldrig glömma det
karakteristiska draget hos hela den nuvarande opportunismen på alla områden:
dess obestämdhet, dess konturlöshet, dess ogripbarhet. På grund av själva sin
natur undviker opportunisten alltid en bestämd och oåterkallelig frågeställning,
han söker en medelväg, snor sig som en ål mellan synpunkter, som ömsesidigt
utesluter varandra, försöker att "vara ense" med både den ena och den andra,
reducerar sina meningsskiljaktigheter till små ändringsförslag, till tvivel, fromma
och oskyldiga önskningar o.s.v., o.s.v. Kamrat E Bernstein, en opportunist i
programfrågor, […] ett okritiskt lån av principer och slagord från den borgerliga
demokratin.”
Lenin, Ett steg framåt, två steg tillbaka (1904)
”förkämpens roll kan utföras endast av ett parti, som leds av en
avancerad teori”
Lenin, Vad bör göras? (1902)
”Varje förringande av den socialistiska ideologin, varje avsteg från den,
innebär därför detsamma som att stärka den borgerliga ideologin. Det
talas om spontanitet. Men arbetarrörelsens spontana utveckling leder
just till att den underordnas den borgerliga ideologin, […] ty den
spontana arbetarrörelsen är tradeunionism. […] och tradeunionism
betyder just att arbetarna ideologiskt förslavas under bourgeoisin.”
Lenin, Vad bör göras? (1902)
Vladimir Lenin (1870-1924)
Partiteorin
Statsteorin
Analysen av Imperialism
Anspråk att uttolka Marx och Engels korrekt.
Försvara teorin
Utan teorietisk arbete omöjliggörs rörelsen.
Arbetarklassens når på egen hand enbart fackligt medvetande.
Ekonomism, värna om sin lön, sina arbetsförhållanden.
Utvecklas inte till medveten systemkritik
Partiet måste leda och fostra rörelsen.
Partiteorin:
Förtrupp.
Centralism.
Fostra massorna (föra in socialistiskt medvetande).
Omvandla det spontana till medveten kamp.
Lenin kritiseras av Rosa Luxemburg (1879-1919)
Partiet skulle bli den enda tänkande delen i rörelsen.
Kampen kan inte dirigeras.
Att Lenin vill göra en statskupp – Blanquism.
”Absolut makt åt centralkommittén (som på något mystiskt sätt skulle
representera de andras vilja) istället för det majoritetsvälde bland partiets
medvetna arbetare, som än så länge inte går att förverkliga - detta skulle
innebära, att arbetarmassorna inte kunde få någon öppen kontroll över
partiorganen. Istället skulle det bli så att centralkommittén kontrollerade det
revolutionära proletariatet. Det är ett misstag att tro, att detta skulle kunna bli
endast ett "provisorium". Den ryska arbetarrörelsens egen historia visar det
tvivelaktiga värdet av en sådan centralism.”
Rosa Luxemburg, Den ryska socialdemokratins organisationsfrågor (1904)
Lenins statsteori
”De borgerliga staternas former är utomordentligt mångfaldiga, men det
väsentliga har de gemensamt: alla dessa stater är på ett eller annat sätt dock i
sista hand ovillkorligen en bourgeoisins diktatur.”
Lenin, Staten och revolutionen (1917)
"Rikedomens" allmakt är säkrare i den demokratiska republiken, därför att den
inte är beroende av ett dåligt politiskt hölje för kapitalismen. Den
demokratiska republiken är det bästa möjliga politiska höljet för kapitalismen,
och därför grundar kapitalet, sedan det […] tagit detta det bästa höljet i
besittning, sin makt så starkt och så säkert, att inget skifte av vare sig personer,
institutioner eller partier inom den borgerligt demokratiska republiken rubbar
denna makt.”
Lenin, Staten och revolutionen (1917),
Staten är alltid en klass sätt att förtrycka andra.
Löneslaveri och exploatering kan inte avskaffas i den.
Demokrati är kapitalismens bästa hölje.
– Döljer exploateringen
”Att en gång under loppet av några år avgöra, vilken medlem av den
härskande klassen som i parlamentet skall förtrycka och förtrampa folket det är den borgerliga parlamentarismens verkliga kärna, inte bara i
parlamentariskt-konstitutionella monarkier utan även i de mest
demokratiska republikerna.”
Lenin, Staten och revolutionen (1917)
Staten är inte evig
”demokratin också är en stat och att följaktligen också demokratin
försvinner när staten försvinner.”
Lenin, Staten och revolutionen (1917)
Krävs en revolution
”Den borgerliga statens avlösning av den proletära är omöjlig utan en
våldsam revolution.”
Lenin, Staten och revolutionen (1917)
”Vi ställer statens avskaffande som vårt slutmål, d.v.s. avskaffandet av varje
organiserat och systematiskt våld, varje användning av våld mot människor
överhuvudtaget. Vi väntar inte tillkomsten av en sådan samhällsordning, där man
inte iakttar principen att minoriteten skall underordna sig majoriteten. Men i vår
strävan till socialismen är vi övertygade om, att den kommer att växa över till
kommunism, och i samband därmed kommer varje nödvändighet att utöva våld
mot människor överhuvudtaget, varje nödvändighet att underordna en människa
under en annan, en del av befolkningen under en annan del att försvinna, ty
människorna kommer att vänja sig att utan våld och utan underordnande iaktta
de elementära villkoren för en samhällsgemenskap.”
Lenin, Staten och revolutionen (1917)
Skillnaden till anarkismen:
1 Anarkisterna avskaffar staten på en gång.
2 Marxisterna upprättar en ny arbetarorganisation, likt Kommunen.
3 Marxisterna söker gagna sig av staten i förberedelsen av revolutionen
Fascism
Förutsatte ”liberala systemet”, populism.
Reaktion på hot mot det rådande systemet.
Revolutionsförsök (socialistiska) - motreaktion.
Ville rädda staten.
Att bolsjevism är ett nödvändigt resultat av marxismen.
Fascistiska rörelsen:
Personer som försvarade kriget.
Organiserade sig efter militärt mönster.
Bekämpa marxistiska revolutionsförsök.
Stöd snarare av godsägare än industribourgeoisien.
Flera ledare hade bakgrund i socialismen, kontakt med massorna.
Tog till sig nationalismen
– en imperialistisk nationalism, Romarriket som förebild
Uttalat oteoretisk, betonade handling.
Benito Mussolini (1883-1945)
”Förvisso var 1800-talet socialismens, liberalismens och
demokratins århundrade, men det betyder inte att också
1900-talet måste tillhöra socialismen, liberalismen och
demokratin. Politiska doktriner försvinner; nationer består.
Vi är fria att tro att detta är auktoritetens århundrade, ett
århundrade åt ’höger’, ett fascistiskt århundrade. Om 1800talet tillhörde individen (liberalism implicerar individualism)
är vi fria att tro att detta är ’kollektivets’ århundrade,
därmed Statens århundrade. ”
La dottrina del fascismo (1932)
Grundteser:
Staten inkluderar allt, den fascistiska staten är totalitär.
Motsätter sig socialismen, är en negation av marxismen.
Staten en enhet, korporativ.
Erkänner inte demokratin – massan kan inte styra, människor är ojämlika.
Motsätter sig liberalism, både politisk och ekonomiskt.
Men motsätter sig inte privata företag eller marknadsekonomi.
”Den korporativa staten erkänner att privata företag på produktionens
område är det effektivaste och mest användbara instrumentet för
nationens intressen. ”
B.M. (1935)
Ingen sammanhängande teori.
Giovanni Gentile (1875-1944), ”fascismens filosof”
Influerad av Hegel och Nietzsche.
Förnekar individualism, staten som auktoritet.
Individen bara mening i staten.
Det som finns är handling – handlingsidealism.
Staten en dialektisk enhet.
Gruppers intressen förenas i staten.
Grund för korporativismen.
Grupper inkorporeras som byråkratiska grenar i staten.
Italien fascismens förgrundsland.
Spreds med Hitlers framgångar, ”försvann” med Tysklands nederlag.
Nazism
Äldre källor (arieföreställningar, eugenik, antisemitism, völikisch)
Paraplybegrepp
Richard Wagner (1830-1883)
Inspirerad av Gobineau, men starkt antisemitisk
Das Judentum in der Musik (1850)
Det ariska mot det judiska
Undergång, men räddning från folkdjupet
Houston Stuart Chamberlain (1855-1927)
Gift med Wagners dotter
Völkischrörelsen
Die Grundlagen des 19. Jahrhunderts (1899)
Historik, germanska folkens uppvaknande, kampen mot judar
Ariern är andlig
Jesus var inte jude
Alfred Rosenberg (1893-1946)
Der Mythus des 20. Jahrhunderts (1930)
En ny myt, blodets (rasens)
Raser har en själ, själens yttre är rasen
Rasen är allt
Kvinnan är underordnad
Mannaförbund
Ordningsideologi
Ordningsideologi
Bonderomantik, ”Blut und Boden”
Naturlig ordning i världen, återfinns i folkmyter
Renhet
Mannaförbund
Krigarromantik, anfaderskult
Manliga krigarförbund är samhällets grund
Manliga dygder, kvinnor saknar social förmåga
Kulturkritik
