Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut
Utvecklingsledare Beroende
Psykiatriförvaltningen Region Halland
Email:[email protected]
Mobil: 0707516166
Psykisk ohälsa /Missbruk
• Ju allvarligare psykiatrisk problematik, desto större risk för att utveckla
missbruk/beroende. (Schizofreni samt bipolär sjukdom ca 50%,
livstidsprevalens)
• Ju mer omfattande missbruk/beroende desto högre förekomst av psykiatrisk
problematik.
• Personer som missbrukar narkotika har i högre grad psykiatrisk problematik än
de som missbrukar alkohol.
• Personer i behandling har högre förekomst av psykiatrisk problematik än de
som inte söker behandling.
• De vanligaste psykiatriska tillstånden hos personer som missbrukar,
depression, ångest och personlighetsstörning.
Psykisk ohälsa/missbruk
Orsaker?
• Gemensamma bakomliggande faktorer orsakar såväl missbruk som psykiatriska problem.
• Sekundärt missbruk, orsakad av den psykiatriska problematiken.
• Sekundär psykopatologi, orsakad av missbruket/beroendet.
• Multipla interagerande faktorer påverkar såväl missbruk som psykiatrisk problematik.
(Mueser et al)
Psykisk ohälsa/missbruk
Orsaker?
Som för människor i allmänhet:
Affektreglering
Social funktion
Psykiskt och fysiskt beroende
Men mer sårbara och utsatta
Psykisk ohälsa/missbruk
• Missbruk kan leda till psykiatriska problem
• Psykiatriska problem kan leda till missbruk
• Samtidig livstidsförekomst av psykiatrisk
problematik:
- Alkoholmissbrukare ca 40%
- Narkotikamissbrukare ca 60 %
- Befolkningen i stort ca 20 %
(ECA)
• 25-50 % - av psykiatrins patienter utvecklar någon
form av missbruksproblem- livstidsprevalens.
• 20-30 % - Av psykiatrins aktuella patienter har
någon form av missbruksproblem (ECA, Nationella riktlinjer)
• De psykiatriska problemen har ofta föregått
missbruket.
• Ångest
• Depression
• Personlighets
störningar
• Neuropsykiatriska
störningar
• PTSD
• Självmord
Psykisk ohälsa/missbruk
• Var tredje person med missbruksproblem har någon gång försökt ta
sitt liv (Russow,1994, Landheim 2007 ).
Psykisk ohälsa/missbruk
• Förekomsten av ångest och depression är dubbelt
så hög bland personer med missbruksproblem,
jämfört med befolkningen som helhet.
(12månadersprevalens, NESARC -2002)
Psykisk ohälsa/missbruk
• Förekomsten av ADH bland personer med alkohol
och drogmissbruk är drygt 20%.
(van Emmeric et al. 2012)
Psykisk ohälsa/missbruk
• Drogpsykoser – vanligen övergående
• Missbruk kan hos predisponerade personer kan öka
risken för att utlösa psykisk sjukdom.
• Missbruk kan också, initialt, dölja psykisk sjukdom
• Om tecken på Schizofreni funnits under lång tid och
kvarstår efter en månads drogfrihet – är det
troligen schizofreni och skall behandlas som detta.
(Mueser et al-2003)
LVM- Vård / psykiatriska problem
LVM-Klienter och LPT- Patienter
Liknande omfattning av psykiatri och
missbruk
LVM-utredningen, SOU 2004:
“Självläkning”
De som själva slutat:
• Mindre utsatt uppväxt
• Under missbruket varit mindre marginaliserade
De som har de svagaste sociala resurserna:
• Är de som har svårast att upphöra med missbruket, trots upprepad
behandling
(Jan Blomqvist, Stockholms FoU-enhet)
Att sluta missbruka
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kämpa mot det fysiska beroendet
Göra slut med sin stora passion
Klara situationer ensam
Bryta med den gamla bekantskapskretsen
Skaffa nytt umgänge
Ny identitet
Lära sig nya färdigheter
”Nytt arbete”
”Byta social klass”
Ofta en lång och smärtsam process
Behandling vid psykiatrisk samsjuklighet
Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård
• Hälso- och sjukvården och socialtjänsten - gemensamt ansvar för personer
med missbruk och beroende och samtidig psykiatrisk sjukdom
• Behandlingen för problemen skall ske samtidigt och i samordnade former
• Finns ingen evidensbaserad specifik behandling för samsjuklighet
• Använda metoder som visat effekt vid behandling av missbruk och
beroende respektive psykiatrisk störning och sjukdom
• Tillräckligt långvarig behandling
Behandling/Stöd
• Stöd och omvårdnad kan också vara förändrade
• Det som ser ut som behandlingsbehov
kan vara behov av omvårdnad och stöd i vardagen.
• Stöd kan ge förutsättningar för behandling och förändring
• Stöd kan också behövas livslångt
• Skilj på rehabilitering/Habilitering
Rekommendationer nationella riktlinjer:
Hälso och sjukvården och socialtjänsten bör:
• Erbjuda integrerad behandlingsmetod till personer med
missbruk/beroende av alkohol och narkotika och samtidig svår psykisk
sjukdom.
Hälso och sjukvården kan:
• Erbjuda integrerad behandlingsmetod till personer med
alkoholmissbruk eller beroende och samtidig depression.
PRINCIPER FÖR INSATSER KRING SAMSJUKLIGA
SAMVERKAN I VÅRDKEDJOR ÖPPEN- SLUTEN VÅRD – BOENDE.
INTEGRERADE INSATSER MELLAN PSYKIATRI OCH SOCIALTJÄNST
SIP, Vård- och stödsamordning, Casemanagement, ACT.
SAMVERKAN VUXENHANDLÄGGNING – FUNKTIONSHINDER-PSYKIATRI- BEROENDEVÅRDPRIMÄRVÅRD
ÖMSESIDIG KONSULTATION
Anpassa åtgärder efter brukares funktionsnivå I förändringsprocessen
Låg funktionsnivå = Yttre stöd.
Hög funktionsnivå = Inre förändring
Terapeutiskt kontinuum
Förändring av
yttre situation
Inre utveckling
och förändring
Exempel på möjliga
åtgärder i olika skeden av
förändringsprocesser och
vid olika kognitiv
förmåga:
•KBT
•Kognitiv
•Socialt stöd •Stödterapi
•Familje- •terapi
•Omvådnad •Psykosocialterapi
•DBT/MBT
•Abstinens- behandling
•”Anti
sug•Interpers.
•Behandling •Psyko-pedagogisk
läkemedel” terapi
•Psykobehandling
• Opiat•farmaka
•Återfallssubstitution
prevention
•Nätverksarbete •12-steg
•MET
•MI
•CRA
•Antabus
•Insiktsterapi
